Vidare forskning

Denna studies fokus har varit att försöka synliggöra boendepersonalens upplevel- ser av sina situationer som yrkesverksamma inom LSS-verksamheter för pk1, un- der kommunala besparingstider. Detta utifrån två svenska kommuner. Vidare forskning, med liknande utformning och fokusområde från fler svenska kommu- ner, hade därför kunnat bidra till en djupare förståelse för om informanternas upp- levelser i denna studie är unika eller ej. Förutom detta kan forskning kring områ- det rörande stödanvändare inom LSS (1993:387) (pk1), och deras upplevelser av hur besparingstider kan påverka dem, kan påstås vara begränsad. Mer specifikt skulle forskning kring stödanvändares villkor under kommunala besparingar där- för behövas i en relativt stor omfattning. Exempelvis hur stödanvändare själva upplever sina levnadsvillkor under denna form av besparingar.

Vidare så har bland annat Österlind (2013) hävdat att det människobehandlande området är ett komplext område som det kan tänkas vara svårt att uppnå ett hel- hetsperspektiv kring. Ett alternativ till vidare forskning hade således även kunnat vara att forskare antar domänteorin (Morén et al 2015) i kommande studier inom det människobehandlande området. Dock med ett större fokus kring vart den en- skilda individen befinner sig i detta kluster och hur denne ska kunna få större möj- lighet att påverka de andra domänerna. Detta då det människobehandlande områ- det, mer specifikt särskilda boenden enligt LSS (1993:387), trots allt innebär att stödanvändare ska kunna leva ett liv som andra.

REFERENSER

Altermark N, (2017) Hur legitimeras socialpolitiska besparingar? Socialveten- skaplig tidskrift 24(2), 107–126.

Antonovsky A, (2005) Hälsans mysterium (uppl. 2). Stockholm: Natur och Kul- tur.

Arbetsmiljölag, 1977:1160.

Arvidsson P, (2019) Från policy till praktik: en studie om organisering inom LSS- området. (FoU-rapport 2019:3) Malmö: Malmö Universitet.

Bergmark Å, Minas R, (2007) Decentraliserad välfärd eller medborgerliga rättig- heter? Om omfördelning av makt och ansvar mellan stat och kommun. Socialve- tenskaplig tidskrift, 2(3), 220–241.

Berlin Hallrup, L, Kumlien C, Carlson E (2019), Service managers’ experiences of how the participation of people with intellectual disabilities can be promoted in Swedish group homes. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 32(2), 427–434.

Bigby C, Beadle-Brown J, (2016) Culture in Better Group Homes for People With Intellectual Disability at Severe Level. Intellectual and developmental disabilities, 54(5), 316–331.

Blomberg B, Widerlund L, Lindqvist A-M, (2010) Stöd och service till personer med utvecklingsstörning. En studie om förändringar i Sverige och Finland mellan åren 1990–2010. Socialvetenskaplig tidskrift, 17(3–4), 289–397.

Bromark K, (2013) “Det är kanske inte mig du ska prata med” En undersökning av chefers och “nyckelpersoners” erfarenheter av och inställning till brukarinfly- tande, inom området funktionshinder i kommunala verksamheter i Uppsala län. (FoU-rapport 2013:3). Uppsala: Regionförbundet Uppsala län.

Bryman A, (2018) Samhällsvetenskapliga metoder (Uppl. 3.). Stockholm: Liber. Coffey, M., Dugdill, L., & Tattersall, A. (2004). Stress in social services: Mental well-being, constraints and job satisfaction. British Journal of Social Work, 34(5), 735–746.

Dahlgren L, Starrin B (2004) Emotioner, vardagsliv och samhälle: en introdukt- ion till emotionssociologi. Malmö: Liber AB.

Erlandsson L, (2014) Rätt, norm och tillämpning. En studie av normativa mönster vid beslut enligt LSS på tre arenor. Lund, Lunds universitet.

Felce D, (2017) Community Living for Adults with Intellectual Disabilities: Unra- velling the Cost Effectivness Discourse. Journal of Policy and Practice in Intel- lectual Disabilities, 14(3), 187–197.

Granström K, (2006) Dynamik i arbetsgrupper - om grupprocesser på arbetet (Uppl. 2). Lund: Studentlitteratur AB.

Gröning L, (2020) Nu kollapsar välfärden runtom i Sverige. >https://www.expres- sen.se/< HTML (2020-03-05).

Guthenberg J, (2011) Kan ett utvecklande ledarskap dämpa anställningsotrygghet- ens negativa hälsoeffekter? Arbetsmarknad och arbetsliv 17(1), 37–54.

Gynnerstedt K, (2001) Medborgarskapsteorier i välfärdsfrågor- dimensioner och begrepp. Socialvetenskaplig tidskrift, 8(4), 338–350.

Hedin U-A, Månsson S-A, (2012) Whistleblowing processes in Swedish public organisations- complaints and consequences. European Journal of Social Work, 15(2), 151–167.

Henriksen J-O, Vetlesen A J, (2013) Etik i arbete med människor. (Uppl. 3) Lund: Studentlitteratur AB.

Hyvönen U, (2001) Maktens etik och etikens makt. I: Socialstyrelsen (2001) Utan fast punkt - om förvaltning, kunskap, språk och etik i socialt arbete. Stockholm. >www.socialstyrelsen.se<PDF (2020-02-25).

Hälso- och sjukvårdslag, 2017:30.

Ineland J, Molin M, Sauer L, (2013) Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd (uppl. 2). Stockholm: Gleerups utbildning AB.

Jormfeldt M, (2016). Tid, rum och självbestämmande. Möjligheter och hinder i vardagen för äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning på gruppbo- ende. Jönköping: Jönköping University School of Health and Welfare.

Kommunal (2020) Funktionshinder. >www.kommunal.se< HTML (2020-04-02). Kommunallag, 2017:725.

Krantz O, (2020) Skrivandets vedermödor. Några råd om uppsatsens disposition och innehåll. Malmö: Institutionen för socialt arbete. Fakulteten för hälsa och samhälle.

Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lag 2003:460 om etikprövning som avser människor.

Lag 2018:218 med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Lewin B, (2011) För din skull, för min skull eller för skams skull? Om LSS och bemötande. Lund: Studentlitteratur AB.

Lindgren K, (2020) Många vill sluta när kommuner drar åt. >https://vision.se/tid- ningenvision/< HTML (2020-03-05).

McGlaughlin A, Gorfin L, Saul C, (2004) Enabling Adults With Learning Disabi- lities to Articulate their Housing Needs. British Journal of Social Work, 34 (5), 709–726.

Morén S, Perlinski M, Blom B, (2015) En domänteori för organisering av socialt arbete i offentlig sektor. Socialvetenskaplig tidskrift, 22(1), 22–43.

Michailakis D, Schirmer W, (2015) Välfärdsstatens manifesta och latenta problem med den ökande psykosociala ohälsan i arbetslivet. Socialvetenskaplig tidskrift, 22(1), 64–81.

Nationalencyklopedin, NE, (2020a) Besparing. >www.ne.se< HTML (2020-03- 14).

Nationalencyklopedin, NE, (2020b) Prioritera. >www.ne.se< HTML (2020-03- 24).

Näsman M, (2016) Konsekvenser av indragen assistansersättning. En studie om medikalisering och hur kostnader skiftar från samhället till brukaren och dess an- höriga. Rapport för STIL om förändrat stöd enligt LSS och SFB. Umeå: Umeå pa- pers in economic history.

Vetenskapsrådet, (2017) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Olsen L, Thorstedt A C L, (2007) Ny struktur og dynamik på handicapområdet- tidlige erfaringer og forventninger blandt ledere, medarbejdere og brugere. Aar- hus, Danmark: AKF Forlaget.

Prop. (1992/1993:159) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Persson E-B, (2014) Om makt och självbestämmande för personer boende i LSS- bostäder i Jämtland. Östersund: FoU Jämt.

Quillam C, Bigby C, Douglas J, (2018) How frontline staff manage paperwork in group homes for people with intellectual disability: Implications for practice. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 31(5), 905–914.

Regeringen, (2011) Makroekonomiska störningars effekt på kommunsektorns eko- nomi och sysselsättning. >www.regeringen.se< PDF (2020-03-14).

Rennstam J, Wästerfors D, (2015) Från stoff till studie. Om analysarbete i kvali- tativ forskning. Lund: Studentlitteratur AB.

Scheff T, (2013) A social/emotional theory of ‘mental illness’. International Jour- nal of Social Psychiatry, 69(1), 87–92.

Socialtjänstlag, 2001:453.

Socialstyrelsen (2003) Utmattningssyndrom - stressrelaterad psykisk ohälsa. >www.socialstyrelsen.se< PDF (2020-03-20).

Socialstyrelsen (2015a) Insatser vid utmanande beteende hos personer med intel- lektuell funktionsnedsättning. >www.socialstyrelsen.se< PDF (2020-03-18).

Socialstyrelsen (2015b) Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. >www.socialstyrelsen.se< PDF (2020-03-29).

Socialstyrelsen (2015c) Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS. Till- äggsuppdrag avseende insatsen personlig assistans. >www.socialstyrelsen.se< PDF (2020-04-12).

Socialstyrelsen (2018) Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. >www.socialstyrelsen.se< PDF (2020-04-02).

Socialstyrelsen (2020) Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning. Lägesrapport 2020. >www.socialstyrelsen.se< PDF (2020-04-14).

Svensson K, Johnsson E, Laanemets L, (2014) Handlingsutrymme. Utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur.

Sveriges Kommuner och Regioner (2019) Handbok för effektiv äldreomsorg- en handfast guide till ökad kvalitet och lägre kostnader. Stockholm: Sveriges Kom- muner och Regioner. >www.skr.se< PDF (2020-03-03).

Sveriges Television, SVT, (2019) Kommundirektören: “i grunden är det ett slags systemhaveri”. >https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kommundirektoren-i-grunden- ar-det-ett-slags-systemhaveri< VIDEO (2020-03-06)

Thompson M S, Svärd A-K L, (2018) Unintended consequences of special-needs law in Ireland and Sweden. Kybernetes, 48(2), 333–347.

Trydegård G-B, (2005) Äldreomsorgspersonalens arbetsvillkor i Norden- en forskningsöversikt. I: Szebehely (red.) Äldreomsorgsforskning i Norden. En kun- skapsöversikt. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet.

Ulander K, (2020) Lista: Så sparar kommunerna. >https://www.svt.se< HTML (2020-03-05).

Wikman S, (2012) Hot och våld i vård och omsorg- åtgärdsförslag i arbetsskade- anmälningar 1987, 1997 och 2007. Socialvetenskaplig tidskrift, 19(1), 3–25. Wörlén M, (2010) Att prioritera i socialtjänsten- Om kommunalt handlingsut- rymme och beslutsfattande. Socialvetenskaplig tidskrift, 17(1), 28–45.

Åkerlind I, Larsson R, Ljungblad C, (2013) Ledarskap, socialt klimat, hälsofräm- jande åtgärder och sjukfrånvaro - en jämförande studie inom vård och omsorg i 60 kommuner. Socialmedicinsk tidskrift, 90(6), 799–807.

Österlind M-L, (2013) Att gestalta och omgestalta sitt ledarskap. Verksamhets- nära chefer inom kommunal omsorgsverksamhet reflekterar över chefsroll och ar- betets innehåll. Lund: Lunds universitet.

BILAGOR

Bilaga 1. Tabell för litteratursökning Bilaga 2. Informationsbrev

Bilaga 3. Samtycke deltagare

Bilaga 4. Samtycke verksamhetschef Bilaga 5. Intervjuguide

Bilaga 2 - Informationsbrev

Hej!

Vi som skriver till dig är Erica Seldén, 29 år, och Julia Nilsson, 27 år. Vi är stu- denter vid Malmö Universitet som studerar handikapp- och rehabiliteringsveten- skap på programmet Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet, 180hp. Tillsammans har vi ca 20års erfarenheter inom arbetet kring funktionshin- derfrågor och är nu inne på sluttampen i denna 3-åriga utbildning.

Vi skriver till dig i syfte att nå informanter till vårt examensarbete som vi vill ut- föra genom individuella kvalitativa semi-strukturerade intervjuer, med en inter- vjuguide och några fallbeskrivningar som grund. Vi ser gärna att få spela in inter- vjun genom en diktafon utan internetuppkoppling. Studiens syfte är att försöka nå upplevelser av besparingskrav från olika kommuner, med fokus på boendeperso- nal på LSS-boende för vuxna inom personkrets 1, (pk1). Vi vill, genom vår studie, försöka skapa redogörelse i hur och varför besparingskrav kan påverka boende- personalens arbetssituation och arbetet för stödanvändare. Vi vill förklara boende- personalens upplevelser som viktiga för en positiv och främjande utveckling inom funktionshinderområdet och kommer därför ställa frågor som bland annat rör bo- endepersonalens arbetssituation och tankar kring problemet.

Vi önskar att nå minst fyra informanter till vår studie som också känner sig trygga med att vara medverkande till att besvara våra forskningsfrågor. Intervjun kom- mer att ta ca. 45 minuter – 1 timme, beroende på hur intervjun utformar sig. Kän- ner man någon form av oro till medverkan, råder vi att avstå. Deltagandet är helt frivilligt. Deltagare kan avbryta sin medverkan när man vill utan motivering eller konsekvenser. Vi vill förhålla oss till de etiska principerna under hela processen och kommer därför säkra konfidentialiteten. Det genom att avidentifiera alla del- tagare i materialet som vi kommer arbeta med. Inga städer eller kön kommer ges till känna i materialet. Allt material kommer vi, som studenter, att förvara på stäl- len där endast vi kan nå det. Under projektets gång, kommer vår handledare att vara involverad som stöd i vårt projekt och kan komma att behöva ta del av materialet efter avidentifiering.

Efter att uppsatsen har blivit godkänd kommer den att publiceras på MUEP, som är en databas på Malmö Universitet. Genom att publicera den där är vår förhopp- ning även att väcka intresse för fortsatt forskning med denna inriktning.

Du är härmed tillfrågad om du vill medverka i vår studie om besparingskrav och dess påverkan i LSS-bostäder inom pk1. Återkoppla gärna så snart som möjligt, för vi är angelägna om att få genomföra detta examensarbete.

Om intresse finns, om du har andra frågor kring projektet eller vill ta del av inter- vjuguiden innan, så finner du våra kontaktuppgifter här nedan:

Student: Student: Handledare:

Erica Seldén Julia Nilsson Charlotte Petersson

Mail: m Mail: Jjulianilsson@live. Mail: Charlotte.c.pete c

Bilaga 3 - Samtycke deltagare

Samtycke från deltagare i projektet Bilaga 2

Projektets titel: Datum:

Studieansvarig/a: Julia Nilsson och Erica

Seldén.

Din E-post: jjulianilsson@live.se, ericasell-

den@gmail.com.

Studerar vid Malmö uni- versitet, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040-6657000 Utbildning: Socialpedago-

giskt arbete inom funkt- ionshinderområdet (180hp).

Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag

när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.

Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersök- ning:

Datum:

………..

Deltagarens underskrift:

Bilaga 4 - Samtycke verksamhetschef

Tillstånd från verksamhetschef/motsvarande

Bilaga 4

Projektets titel: Kommuner i besparingstider: boendepersonals upplevelser av att

arbeta inom LSS-verksamheter (pk1).

Studieansvarig/a: Julia Nilsson och Erica Seldén.

Utbildning / nivå: Kandidatuppsats inom Socialpedagogiskt arbete inom funkt-

ionshinderområdet (180hp).

Härmed ger jag följande student/er vid Malmö universitet tillstånd att ge- nomföra ovanstående undersökning i min verksamhet.

Namn: ……… ………… Verksamhetschef/motsvarande vid: ………..……… ………… Datum: ……… Underskrift: ………. Namnförtydligande: ……….

Bilaga 5 - Intervjuguide Bakgrundsfrågor

- Ålder?

- Någon utbildning?

- Hur länge har du arbetat på denna verksamhet?

- Hur länge har du arbetat inom området, socialt arbete? Eller funktionshin- der/funktionsnedsättning?

Arbetsmiljö/klimat

1. Hur ser era arbetstider ut?

2. Hur skulle du vilja beskriva en vanlig arbetsdag?

3. Har ni schemalagda raster eller tas rast när utrymme ges? 4. Hur upplever ni er arbetssituation och arbetsklimat?

5. Hur kan man märka att kommunen sparar in pengar och hur spelar det in på ar- betsklimatet?

6. Kan det upplevas skillnader för hur verksamheten hade det innan och hur det är nu?

7. Hur fick ni reda på att kommunen sparar pengar?

8. Har ni många sjukskrivningar på arbetsplatsen? Om ja - varför tror du det? 9. Hur arbetar verksamheten med besparingarna gällande arbetsklimatet, (vad gör ni)?

10. Upplever ni att er närmaste chef tar er som anställda på allvar kring frågor om arbetsmiljö/klimat och stödanvändarnas rättigheter?

11. Vad tror ni behövs för en säker arbetsmiljö?

Arbetet för stödanvändare

12. Vill du ge något/några exempel på när du upplevt att organisationens bespa- ringskrav inverkat/inverkar på ditt arbete med stödanvändare?

13. Hur upplever personalgruppen arbetet för stödanvändare under besparingsti- der?

14. Hur och vad gör ni i situationer där ni upplever någon form av påverkan gentemot stödanvändare?

15. Hur upplever ni förutsättningarna, för att kunna fullfölja och följa lagrummen för stödanvändarna?

16. Kan ni uppleva direkta konsekvenser på stödanvändare eller ser man konse- kvenser på lång sikt? (beteende)

17. Känner ni att utrymme för administrativt arbete finns?

18. Vad tror ni behövs för att verksamheten ska kunna skapa kvalitetssäkring för stödanvändarna?

19. Får stödanvändarna information om omständigheterna? Om ja - Hur förklarar ni det?