Konsten att släcka bränder - Boendepersonalens upplevel-ser av sina arbetsförhållanden när kommunala besparingar påverkar LSS-boenden (pk1)

Examensarbete i Handikapp- och

rehabiliteringsvetenskap. Malmö Universitet

KONSTEN ATT SLÄCKA

BRÄNDER

BOENDEPERSONALENS UPPLEVELSER AV

SINA ARBETSFÖRHÅLLANDEN NÄR

KOMMUNALA BESPARINGAR PÅVERKAR

LSS-BOENDEN (PK1)

JULIA NILSSON

ERICA SELDÉN

KONSTEN ATT SLÄCKA

BRÄNDER

BOENDEPERSONALENS UPPLEVELSER AV

SINA ARBETSFÖRHÅLLANDEN NÄR

KOMMUNALA BESPARINGAR PÅVERKAR

LSS-BOENDEN (PK1)

JULIA NILSSON

ERICA SELDÉN

Nilsson, J & Seldén, E. Konsten att släcka bränder. Boendepersonalens upplevel-ser av sina arbetsförhållanden när kommunala besparingar påverkar LSS-boenden (pk1). Examensarbete i handikapp- och rehabiliteringsvetenskap, 15 högskolepo-äng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för soci-alt arbete, 2020.

ABSTRAKT

Kommunala besparingar är ett återkommande, och högaktuellt, fenomen. I bespa-ringstider försätts lokala politiker i situationer där prioriteringar behöver göras, gällande resursfördelning. Historien visar att redan utsatta människor, som har be-gränsade möjligheter till att få sina röster hörda, i tillfällen som dessa kan hamna än mer i skymundan. Det är ofta verksamheter som vänder sig till att kunna stötta enskilda individer som lever med funktionsnedsättning som blir bortprioriterade. Dessa former av verksamheter kan exempelvis vara den som är i fokus för denna studie; särskilda bostäder inom LSS för individer inom pk1, som lever med intel-lektuella- eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, såsom autism.

I besparingstider kan det hävdas att både enskilda individerna, samt det yrkesverk-samma inom särskilda LSS-boenden för pk1 blir påverkade. Denna kandidatupp-sats syftar därför till att försöka redogöra för upplevelser som boendepersonal kan tänkas ha kring arbetssituationen, under dessa förhållanden. Både gällande deras arbetsmiljö, deras insatser till stödanvändare och gällande hanteringen av ett allt mer begränsat handlingsutrymme. Sammanfattningsvis visar resultaten att boen-depersonalen befinner sig i en så kallad “ond cirkel”, där arbetsmiljö och insatser till stödanvändare brister men kvalitetssäkring genom avvikelsehanteringen bort-prioriteras. Boendepersonalen åtar sig ansvaret för att de ej kan tillfredsställa de behov som stödanvändarna har, i den omfattning som behövs. Således blir vissa målformuleringar, enligt LSS (1993:387), emellanåt svåra att uppfylla, till följd av olika målkonflikter, som kan hävdas bli än mer aktuella i besparingstider.

Nyckelord: Besparingar, boendepersonal, kvalitet, LSS, ohälsa, prioriteringar, stödanvändare.

THE ART OF EXTINGUISHING

FIRES

THE NARRATIVE OF GROUP HOME STAFFS

EXPERIENCES REGARDING THEIR WORK

ENVIROMENT WITHIN PUBLIC SERVICES

DURING MUNICIPALITY SAVINGS

JULIA NILSSON

ERICA SELDÉN

Nilsson, J & Seldén, E. The art of extinguishing fires. Group home staffs’ experi-ences regarding their work environment within public services during municipal-ity savings. Degree project in social pedagogical work in the field of disabilmunicipal-ity, 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of So-cial work, 2020.

ABSTRACT

The Swedish law called LSS can enable extensive support for people with special needs so they can live a life like any other. While the Swedish municipalities have the main responsibility to enable this support, economic savings are now current in many of the different municipalities. The aim of this study was therefore to ex-plore the staff's experiences from working in LSS-operations, like group homes for individuals with autism, cognitive- and developmental disabilities, during mu-nicipality savings. To explore this, semi-structured interviews were used as a base for a thematic analysis.

The findings show that staff within LSS group homes sometimes feel that their re-sources are inadequate, that their work conditions are stressful and sometimes can result in an emotional tare regarding bad consciousness towards the individuals living there. The results also show a vicious circle, where lack of time often means that the staff priorities other assignments other than paperwork regarding quality improvements. The consequences of a municipality saving mode can nonetheless be the most noticeable for the individual in need of the support. It can harm an individual's living conditions and empowerment. The conclusion from this is that the conflicting objectives from politicians, organizations, and the law LSS, often results in consequences for staff and individuals during municipality savings.

Keywords: Disability, group home, LSS, municipality savings, priorities, quality, staff.

FÖRORD

Till en början vill vi ta passa på att tacka alla informanter som valt att medverka i vår studie, till trots av pressade arbetssituationer inom deras verksamheter. Både på grund av rådande kommunala besparingar men även till följd av Covid-19. Vi vill även passa på att tacka vår handledare Charlotte Petersson för givande hand-ledning och goda råd. Inte minst för de stöttande ord som fått oss till att kunna slutföra denna kandidatuppsats, trots att det emellanåt upplevts som en ren upp-försbacke. Vi vill även ta vi tillfället i akt att tacka våra respektive sambos som stöttat oss genom hela processen. Utan ert stöd hade denna uppsats hade inte varit möjlig att genomföra.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.2.2 Verksamhets- och personalnivå...7

1.2.3 Individnivå...8

1.2.4 Sammanfattning...9

1.3 Syfte och frågeställning...9

1.3.1 Forskningsfrågor...10

1.4 Avgränsning...10

2. BAKGRUND...10

2.1 Besparingar- ett återkommande och kontinuerligt fenomen...11

2.1.1 Historisk tillbakablick...11

3. TIDIGARE FORSKNING...12

3.1 Personalens arbetsmiljö...12

3.2 Personalens stöd och insatser till stödanvändare...13

3.3 Konsekvenser för stödanvändare...14

4. TEORI...15

4.1 Domänteori...15

4.2 KASAM- ett salutogent förhållningssätt...16

4.3 Scheffs emotionsteori...17

4.4 Teoridiskussion...18

5. METOD...19

5.1 Population...19

5.2 Metodval...20

5.3 Datainsamling genom semi-strukturerade intervjuer...20

5.4 Litteratursökning...21

5.5 Analysgenomförande - tematisk analys...23

5.4.1 Koder och teman...23

5.6 Etik...24

5.6.1 Informationskrav...24

5.6.2 Konfidentialitetskrav...25

5.6.3 Nyttjandekrav...25

5.6.4 Samtyckeskrav...25

5.6.5 Hinder och lösningar under processens gång...26

5.7 Metoddiskussion...26

5.7.1 Tillförlitlighet...27

6. RESULTAT OCH ANALYS...28

6.1 Arbetsmiljö...29

6.1.1 Arbetets vedermödor...29

6.1.2 Relationella aspekter...31

6.1.3 Analys av temat arbetsmiljö...32

6.2 Handlingsutrymme...34

6.2.1 Prioriteringar...34

6.2.2 Kvalitet...35

6.2.3 Analys av temat handlingsutrymme...38

6.3.1 Koordination...39

6.3.2 Levnadsvillkor……….41

6.3.3 Analys av temat målkonflikter………42

7. DISKUSSION………45

7.1 Sammanfattning av studien……….45

7.2 Resultatdiskussion………..46

7.2.1 Den onda cirkeln……….46

7.2.2 Boendepersonalens ansvarstagande………47

7.2.3 Avvikelser i måluppfyllnad till lagrum………...49

7.3 Vidare forskning……….50

REFERENSER...51

1. INLEDNING

Det brinner numera i knutarna för flertalet svenska kommuner. Kommuner som, under tidpunkten för denna kandidatuppsats, genomgår mer eller mindre omfat-tande tider av besparingar. Nyhetsmedier såsom Sveriges Television (2019), SVT, flaggade år 2019 att besparingar inom kommuner kan komma att väntas inom kort. Detta framhävs även i en rapport från SKR, Sveriges Kommuner och Reg-ioner (2019) som utkom samma år. Denna rapport påpekade att hela Sverige går mot en framtid där nationens kommuner kommer att få sämre ekonomiska resur-ser. Politiska- och organisatoriska prioriteringar skulle därför komma att bli aktu-ellt (ibid.).

Besparingar är, år 2020, ett faktum för många av Sveriges kommuner och detta synliggörs kontinuerligt i media, bland annat i Expressen (Gröning 2020), och SVT Nyheter (Ulander 2020). Något som även medfört att fackförbund såsom Vision (Lindgren 2020), uttryckt en oro för hur detta kommer att sluta. Detta då de menar att arbetsbelastningen med all säkerhet kommer att öka, vilket kan leda till både stress, psykisk ohälsa och att anställda till slut överväger att säga upp sig (ibid.). En mer stressfylld och frustrerande arbetssituation kan dessutom medföra att ett utmanande beteende hos stödanvändare kan bli mer frekvent, menar Social-styrelsen (2015a).

Situationer likt dessa, som både fackförbund och medier flaggar om, har även vi som författare till denna uppsats upplevt. Detta då vi har en gemensam erfarenhet på över 20 år som yrkesverksamma inom området. Mer specifikt inom verksam-heter för vuxna individer tillhörande Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, hädanefter benämnd som LSS. Främst avseende inriktningen för personkrets 1, hädanefter förkortat pk1, vilket avser individer som lever med intellektuella funktionsnedsättningar och/eller autismspektrumtillstånd (1 § 1, LSS, 1993:387). De personliga erfarenheterna har uppkommit under tider av be-sparing, men även under mer stabila kommunala ekonomiska förhållanden.

1.1 Avsett forskningsområde

Österlind (2013) hävdar att forskning kring det människonära arbetet, och funkt-ionshinderområdet överlag, är av komplex karaktär. En möjlig orsak till detta kan vara att dessa forskningsområden regleras av flertalet olika lagrum. Denna uppsats avsedda forskningsområde, som berör särskilda boenden inom LSS-verksamheter för pk1 omfattas, utöver LSS (1993:387), även av lagar såsom Arbetsmiljölag (1977:1160), AML och kommunallag (2017:725), KL. Lagrum, som i vissa fall kan uppfattas hamna i målkonflikter. Inte minst under besparingstider då vissa områden behöver prioriteras framför andra. Bergmark och Minas (2007) förklarar att dessa målkonflikter kan bero på att det svenska välfärdssystemet har en hierar-kisk struktur. Sveriges decentralisering har sedermera inneburit att den statliga styrningen medfört en allt större tyngd till att kommunerna kan utöva självstyre. Något som innebär att de själva kan avgöra vilka prioriteringar som ska göras, ut-efter deras lokala förutsättningar. Å andra sidan medför det även att stödet kan va-riera mellan olika kommuner och att en individ med ett visst stödbehov kan få sina behov bättre tillgodosedda i en kommun, jämfört med en annan (Bergmark & Minas 2007; Erlandsson 2014; Thompson & Svärd 2019).

Denna studie kommer sammanfattningsvis att presentera hur boendepersonal upp-lever sin arbetssituation vid tider av besparingar. Både gällande deras arbetsmiljö och i avseendet gällande deras stöd och insatser till stödanvändarna. Studien

kommer även försöka besvara på vilket sätt boendepersonalen väljer att hantera dessa besparingsrelaterade omständigheter. Avsikten är att försöka synliggöra bo-endepersonalens upplevelser från att arbeta inom en så pass specifik verksamhet, som LSS-bostäder ändå kan hävdas vara, under besparingstider.

1.2 Problemformulering

De besparingstider som medierna Expressen (Gröning 2020), SVT (2019), SVT Nyheter (Ulander 2020) samt fackförbundet Vision (Lindgren 2020) menar är pro-blematiska, är dessvärre inget nytt fenomen i sig. Besparingar är återkommande inom stat och kommuner (Regeringen 2011). Det som dock kan ses som proble-matiskt med dessa varslande är snarare att forskning tidigare kunnat indikera på att boendepersonalens arbetssituation visat sig vara bristfällig, även under mer sta-bila ekonomiska förhållanden (Coffey et al 2004; Michailakis & Schirmer 2015). Förutom det, har tidigare forskning även indikerat att verksamheter kan hindras i att tillförsäkra stödanvändare goda levnadsförhållanden och insatser av god kvali-tet (Persson 2014). Utformningen av insatser i vardagslivet uppfyller ej heller all-tid kriterierna kring självbestämmande och delaktighet (McGlaughlin et al 2004). Detta, utan att uttalade besparingstider råder.

När personal kan komma att behöva agera utefter vad de tror är det rätta, kan per-sonalen bli emotionellt påverkad av frustration och ledsamhet om de misslyckas (Lewin 2011). På så sätt, kan boendepersonalen ibland uppleva sig otillräckliga i sin yrkesutövning, gällande att nå LSS värdegrunder (ibid.). Så hur upplever bo-endepersonal, inom LSS-verksamheter för pk1, sin arbetsmiljö och möjlighet till att kunna utföra några av deras mest centrala arbetsuppgifter, under besparingsti-der?

1.2.1 Politikernivå

Forskning har tidigare visat att stöd och insatser varierar beroende på kommun (Thompson & Svärd 2019). Något som Erlandsson (2014) menar kan bero på den svenska decentraliseringen, med större möjligheter för kommunalt självstyre. Kommunala politiker uppges dock ej alltid vara insatta i hur arbetet inom kommu-nens verksamheter fungerar (Hyvönen 2001). Därför kan politiska beslut ibland, oavsiktligt, medföra negativa konsekvenser för inblandade individer (ibid.). Poli-tiska beslut, som ofta kan styras av ideologi, och som även kan ligga till grund för ekonomiska prioriteringar inom de offentliga verksamheterna (Erlandsson 2014). Dessa ekonomiska prioriteringar blir än mer väsentliga och aktuella i tider där kommuner går igenom besparingar (Regeringen 2011).

1.2.2 Verksamhets- och personalnivå

Ur ett personalperspektiv kan bristande resurser leda till en försämring gällande den psykosociala arbetsmiljön (Hedin & Månsson 2012). Besparingstider kan även leda till en ökad oro gällande anställningens trygghet; anställningsotrygghet, som Guthenberg (2011) väljer att kalla det. Det kan dessutom ha olika sorters in-verkan på hur relationer sinsemellan kollegor blir utformade, till följd av hur per-sonalens arbetskultur- och klimat påverkas (Bigby & Beadle-Brown 2016). Felce (2017) poängterar dock att det ej går att se ett samband mellan att tillgången till resurser, och därmed högre personalomsättning, har en direkt inverkan på om verksamheten utför insatser av god eller sämre kvalitet. Där har istället faktorer såsom arbetsmiljö och- kultur, samt ledningens strategiska arbete, en mer bety-dande roll (ibid.). Just det praktiknära ledarskapet anses vara av särskild stor vikt, hävdar Arvidsson (2019). Detta på grund av att det är relationsskapande för

individuella verksamheter men även avseende deras anknytning till organisationen i stort (Arvidsson 2019).

Bristande resurser har tidigare även visat sig kunna påverka verksamheter i olika grad. Exempelvis att verksamheter fortsätter att arbeta mer institutionslikt, såsom att ha gemensamma måltider för att kunna minska personalomsättningen (Blom-berg et al 2010). Näsman (2016) menar även att verksamheter som drabbas av be-sparingskrav inte bara kan påverkas negativt gällande utformningen av insatser, utan även negativt med hänsyn till den kvalité dessa insatser bör ha. Kvalitets-sänkningar har i tidigare forskning (Österlind 2013; Bigby & Beadle-Brown 2016) uppmärksammats. Då i relation till att personal upplever att administrativa uppgif-ter, såsom dokumentation och avvikelsehantering. De menar att denna form av kvalitetssäkrande och administrativa arbetet tar tid ifrån de huvudsakliga arbets-uppgifterna som rör aktivt stöd till stödanvändare (ibid.).

1.2.3 Individnivå

Som nämndes ovan, av Ineland et al (2013), kan effektiviseringar inom organisat-ionen leda till att boendepersonal inom verksamheter ej har möjlighet att vara ly-hörda och stödja stödanvändaren med det denne behöver och önskar. Detta till följd av en högre arbetsbelastning som kan leda till tidspress. För stödanvändare, boende inom särskilda boenden (9 § 9, LSS 1993:378), innebär detta att individen i regel bor inom samma verksamhet som maximalt fyra andra individer (Social-styrelsen 2020). Det rekommenderade antalet boende inom samma verksamhet bör således vara maximalt fem individer, men vissa undantag kan göras i fall där detta ej hindrar att alla stödanvändare kan säkras goda levnadsvillkor. Stödanvän-darna inom dessa boendeverksamheter blir stöttade av en kollektiv grupp av boen-depersonal. Antalet samtidigt arbetande personal kan variera till följd av en sam-manvägning gällande tillsyns- och omvårdnadsbehov för verksamheten (Social-styrelsen 2020).

En annan gren inom LSS är personlig assistans, vilken beskrivs närmare i 9 § 2, LSS (1993:387). I motsats till insatsen särskilt boende (Socialstyrelsen 2020) så är personlig assistans en mer individfokuserad insats, där individen exempelvis själv kan vara arbetsgivare till assistenten (Socialstyrelsen 2015c). I annat fall kan indi-viden anlita andra aktörer, såsom kommun eller kooperativ för att anordna detta (ibid.). Vidare beskriver prop. (1992/93:159) att individen ska ha mycket infly-tande, eller det helt avgörande beslutsfattandet, kring vem som anställs som den-nes personliga assistent.

Insatsen personlig assistans ligger utanför det forskningsområde som är i fokus för denna kandidatuppsats. Den är dock av intresse då insatsen har varit medialt upp-märksammad sedan några år tillbaka. Altermark (2017) har, med anledning av att staten begränsade de ekonomiska resurserna gällande denna insats, forskat kring detta. Hans fynd visar att dessa ekonomiska begränsningar medfört att individer, som tidigare kunnat tillförsäkras goda levnadsvillkor, numera upplever svårig-heter i den dagliga livsföringen. Altermark (2017) menar att detta säger emot de förarbete (prop. 1992/93:159) som motiverade till varför LSS (1993:387) skulle införas. Det vill säga lagens syfte och mål kring att få individer som tillhör lagen att tillförsäkras goda levnadsvillkor och att få leva ett liv som andra (ibid.). Alter-mark (2017) menar vidare att kostnad och ekonomi har fått allt större fokus och att mindre vikt numera läggs vid att kunna tillgodose individuella behov hos stöd-användare.

Kring insatsen personlig assistans finns således forskning av Altermark (2017) som kan beskriva hur statliga ekonomiska begränsningar kan påverka berörda in-dividers dagliga liv på ett mer negativt sätt. Andra forskare, såsom Näsman (2016) har även berört detta ämne, kring vad för konsekvenser indragen eller begränsad assistansersättning kan få. Men när det kommer till konsekvenser av besparings-krav och besparingsåtgärder som kan påverka stödanvändare inom särskilda boen-den, kan forskningen anses vara begränsad. Åtminstone utifrån den litteratursök-ning som utförts i avseende för denna studie.

1.2.4 Sammanfattning

LSS-området är ett område som styrs av socialpolitiska mål på statlig- respektive kommunnivå. Dessa kommuner har senare en stor inverkan på styrningen för or-ganisationsnivå (Erlandsson 2014). Kommunala besparingar, till följd av politiska prioriteringar och/eller lågkonjunktur, kan medföra nedskärningar på ekonomiskt plan, som i någon omfattning kan påverka organisationerna (Regeringen 2011). Det innebär i ett senare steg att de offentliga organisationerna själva kan styra ut-formningen för verksamheterna, utefter de resurser och förutsättningar de har att tillgå (ibid.). Detta kan sedermera tänkas påverka boendepersonalen i deras arbete, både avseende arbetsmiljö men även gällande stöd och insatser för stödanvändare. Detta då tidigare forskning från bland andra Persson (2014), Michailakis och Schirmer (2015) samt Altermark (2017)visat att begränsade resurser kan leda till att dessa områden påverkas. Begränsade resurser, som således kan relateras till fe-nomenet besparingar (Regeringen 2011). Problemformuleringen för denna kandi-datuppsats kan sammanfattningsvis tydliggöras enligt figur 1 nedan;

Figur 1: Illustration av en Rubiks kub som belyser problemformuleringen genom att påvisa att be-slut utifrån ett perspektiv kan vara logiska, men mindre logiska ur andra perspektiv.

Denna Rubiks kub tydliggör att politiska beslut (och motiveringarna till dessa) kan uppfattas som logiska och sammanhängande. Åtminstone utifrån en politisk nivå, vilket representeras av den homogena framsidan på kuben ovan. Det som dock framhävs av forskare, såsom Bergmark och Minas (2007) samt Thompson och Svärd (2019), är att dessa beslut och prioriteringar ej alltid framgår vara så lo-giska på nivåer av organisation-, profession- eller individnivå. Det vill säga de andra sidorna av ovan illustrerade Rubiks kub (Figur 1).

1.3 Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att försöka synliggöra boendepersonalens upplevelser och erfarenheter av att arbeta inom kommunala särskilda LSS-boenden för vuxna inom pk1, under besparingstider. Det omfattar således om besparingsåtgärder kan påverka inblandade individer, både boendepersonal och stödanvändare, och i så

fall hur det kan påverka. Studien kommer även att vilja fånga eventuella skillna-der och likheter mellan dessa upplevelser. Detta genom att samla in data från olika kommuner i Sverige, då det kan tänkas att decentraliseringen kan ha viss inverkan på prioriteringar för offentliga organisationer. Denna kandidatuppsats strävar efter att försöka besvara följande;

1.3.1 Forskningsfrågor

1. Hur upplever boendepersonal, arbetande inom offentliga särskilda bostä-der för vuxna inom LSS (pk1), att besparingskrav kan påverka bostä-deras ar-betsmiljö?

2. Hur upplever boendepersonal, arbetande inom offentliga särskilda bostä-der för vuxna inom LSS (pk1), att besparingskrav kan påverka bostä-deras arbete i stöd och insatser till stödanvändare?

3. Hur hanterar boendepersonal, arbetande inom offentliga särskilda bostäder för vuxna inom LSS (pk1), sitt handlingsutrymme när besparingskrav kan komma att ha inverkan på detta?

1. 4 Avgränsning

Denna studies initiala idé avsåg att insamla empiri från både boendepersonal och vuxna stödanvändare. Detta gällande då båda parters upplevelser av att arbeta i, och bo i, LSS-verksamheter under tider av kommunala besparingar. Då en kandi-datuppsats är tidsbegränsad fick dock vissa avgränsningar göras. I ett första steg avgränsades forskningsområdet till att enbart gälla boendepersonal inom LSS-verksamheter. I ett nästa steg specificerades även studiens område till att gälla en av de tre personkretsarna inom LSS. I detta skede valdes pk1, då det annars hade varit ett för stort område att studera. Orsaken till att valet föll på denna person-krets baseras på våra erfarenheter och förförståelse av att arbeta inom verksam-heter med denna inriktning. Det är även ett område som vi, som författare, brinner för. Detta då denna målgrupp kan hävdas vara särskilt utsatt. Både under normal-tillstånd och vid tider av besparingar (prop. 1992/93:158); Olsen & Thorstedt 2007). Många av de individer som faller in under denna personkrets är beroende av att få sina röster hörda genom boendepersonal och/eller anhöriga (Persson 2014).

Vidare kommer denna uppsats att ha dispositionen av att presentera en bakgrund för detta forskningsområde, för att därefter kunna ge en fördjupad bild inom det ämne som vi avser att studera. I ett nästkommande steg presenteras den tidigare forskning som vår litteratursökning har genererat. Därefter beskrivs vilka metoder som valts ut för genomförandet, samt vilka etiska överväganden som gjorts under studiens gång. I det näst sista avsnittet redogörs de resultat som framkommit, med tillhörande analyser. Avslutningsvis avrundar diskussionsavsnittet denna studie och förslag till vidare forskning ges.

2. BAKGRUND

Enligt Nationalencyklopedin (2020a) är ordet besparing ett uttryck för att minska utgifter. Begreppet är något som upplevs vara av vikt att definiera, eftersom denna kandidatuppsats utgår från detta specifika fenomen. Uppsatsen tar således av-stamp i en pågående process av denna sorts besparingar inom offentliga

människobehandlande organisationer. Vidare är uppsatsens forskningsansats in-riktad mot särskilda LSS-boenden för vuxna individer inom pk1.

Personal arbetande inom ovan nämnda verksamheter är personal som vidare kom-mer att benämnas som boendepersonal. De har ett stort antal olika utbildningsbak-grunder och yrkestitlar. Yrkestitlar såsom vårdare, stödassistent, stödpedagog eller habiliteringspersonal (Kommunal 2020). Relevanta utbildningarna för yrket kan vara olika gymnasieutbildningar, såsom vård- och omsorg eller barn- och fritid. En annan ingång till yrket kan även vara genom högskolekurser eller yrkeshögs-kola, relevanta för funktionshinderområdet (ibid.).

2.1 Besparingar - ett återkommande och kontinuerligt fenomen

Orsaken till att besparingar kan komma att bli aktuellt inom kommunala männi-skobehandlande organisationer är exempelvis till följd av globala lågkonjunkturer eller effektiviseringar för att begränsa utgifter (Regeringen 2011). Oavsett rådande konjunktur så ska en kommun, enligt 11. kap. 1§ i KL (2017:725), bedrivas på ett sådant sätt att den ekonomiska hushållningen kan ses som god (Regeringen 2011). Vidare uppges kommunerna arbeta aktivt med att effektivisera sina verksamheter till följd av en allmän befolkningsökning, med fler äldre individer. Dessutom ställs allt högre krav från medborgare och politiker kring verksamheternas kvali-tet. Högre förväntningar kring kvalitet, tillsammans med en allt äldre befolkning, innebär därför högre kostnader. Något som kan vara särskilt problematiskt att han-tera under kommunala besparingstider (ibid.).

Oavsett om en kommun behöver spara in på grund av lågkonjunktur eller allmänt till följd av ökade kostnader, så kan detta göras via riktade- eller generella bespa-ringar (Regeringen 2011). Riktade bespabespa-ringar kan innebära att verksamheter av-vecklas och generella besparingar innebär oftast en mer generell utgångspunkt kring vad en verksamhet “bör” kosta. Båda varianterna innefattar att effektivisera och skära ner på utgifter, utan att egentlig hänsyn tas till den eventuella inflytelse detta kan ha på kvaliteten (ibid.).

2.1.1 Historisk tillbakablick

En annan relevant lagstiftning för denna kandidatuppsats, utöver KL (2917:725), är AML (1977:1160) som kom i kraft redan år 1978. Lagen har som syfte att vara vägledande för arbetsgivare ute på den generella arbetsmarknaden. Den reglerar att arbetsgivaren ska beakta en säker och förebyggande arbetsmiljö för de arbets-tagare som är anställda inom verksamheterna/organisationerna. Detta innebär bland annat att arbetsgivaren har till ansvar att säkerhetsställa att arbetsmiljön inte präglas av stress som kan leda till ohälsa. För boendepersonal, så som de delta-gande informanterna i denna uppsats, ska AML (1977:1160) kunna kombineras med den mer centrala LSS (1993:387).

LSS (1993:387) tillkom direkt efter årsskiftet 1993/94. Detta efter att förarbeten (prop. 1992/93:159) på olika sätt uppmärksammat att stöd och service till vissa in-divider med funktionsnedsättning var bristfälligt. Levnadsvillkoren för inin-divider med funktionsnedsättning ansågs kunna förbättras, likväl som dennes och möjlig-het till självbestämmande. Under LSS betänkanden, och vid införandet av lagen, genomgicks det en av det då svåraste ekonomiska tiderna för Sverige. Prop. (1992/92:159) beskriver att det vanligtvis är de individer med de svåraste utma-ningarna och sämre livsvillkoren som får lida i tider där politiska prioriteringar behöver göras. Något som även kan vara aktuellt i andra länder, såsom Danmark,

där det beskrivs att denna grupp av människor inte är lika synliga i samhället och därför får stå undan för andra intressegrupper (Olsen och Thorstedt 2007). För personal inom det människonära arbetet har tidigare lågkonjunkturer och kommunala besparingar medfört att vissa arbetstagare sagt upp sig. Detta till följd av att besparingarna medfört högre arbetsbelastning, då de har färre resurser till deras förfogande (Hyvönen 2001). Detta menar de involverade individerna har medfört till försämrade förutsättningar och att möjligheterna för att ge tillräcklig kvalitet i de insatser som ska utföras. Det vill säga om de ens har kunnat utföra de uppdrag och insatser som krävs och behövts. Situationerna har medfört motsätt-ningar i deras professionella roller och värdegrunder, i den mening att det har kun-nat generera svåra etiska dilemman att förhålla sig till (ibid.).

3. TIDIGARE FORSKNING

Utifrån den litteraturöversikt som utförts i syfte att finna tidigare studier inom om-rådet så kan utfallet av denna kortfattat beskrivas ha genererat ett relativt litet un-derlag. Litteratursökningen har därför fått utvidgats till att omfatta andra närbe-släktade områden som kan knyta an till forskningsområdet.

3.1 Personalens arbetsmiljö

Forskning inom det mer övergripande människobehandlande området har enligt flertalet studier kunnat visat på att det inte är ovanligt att boendepersonal och stödanvändare på något sätt blir påverkade. Detta, när det ej finns tillräckliga re-surser till förfogande. Det visas bland annat i Coffey et al (2004) och Trydegårds (2005) studier, där det uppges vara vanligt att personal kan uppleva sitt arbete med människor som påfrestande. Detta både psykiskt och fysiskt. De menar att stress är en av de mest överrepresenterade negativa psykosociala faktorerna inom de offentliga människobehandlande organisationerna. De sträcker fenomenet till sin spets genom att hävda att denna emotionella påfrestning kan leda till att perso-nal säger upp sig (ibid.). Något som Hyvönen (2001) även menar kan bero på ohållbara arbetssituationer, där personal försatts i etiska dilemman inom sin yrkes-utövning. Å andra sidan hävdar Trydegård (2005) att anställda upplever sitt arbete som givande och meningsfullt, trots dessa förutsättningar. Upp till 70% av de an-ställda inom äldre- och handikappomsorgen kände sig tillfredsan-ställda med sitt ar-bete (ibid.).

Vidare kan dock dessa påfrestningar i arbetsklimatet resultera i att boendepersonal upplever emotioner såsom stress eller otillräcklighet (Lewin 2011). Det kan dess-utom medföra att anställda inom offentliga organisationer inte har ork till att ar-beta heltid (Trydegård 2005). De överrepresenterade orsakerna till sjukskrivning-arna inom detta område är framförallt relaterade till psykiska besvär, såsom de-pression och utmattning (Michailakis & Schirmer 2015). Även Åkerlind et al (2013) belyser att ohälsa kan härledas till en påfrestande arbetssituation. Inom det människobehandlande området är detta något som generellt kan ses som vanligt förekommande. Negativa psykosociala omständigheter, som bevisligen är vanligt förekommande inom området, menar Michailakis och Schirmer (2015) kan inne-bära merkostnader för arbetsplatsen.

Michailakis och Schirmer (2015) hävdar att fenomenet psykisk ohälsa, och dess eventuella barriärer till att kunna förbättras på en arbetsplats, kan härledas till de olika professionernas utgångspunkter. Personal i det brukarnära arbetet resonerar

inte alltid som deras närmaste ansvariga chef gör, då fokus skiljer sig åt på grund av att de har olika ansvarsområden.Om dessa perspektiv på något sätt ej kan sam-manflätas, och det fortlöper upp i hierarkin, kan därför problemet bli en aktuell fråga för Sverige som välfärdsstat. Detta eftersom chefen har i syfte att tillgodose anställdas arbetsvillkor (Michailakis & Schirmer, 2015). Vidare menar Åkerlind et al (2013) att det närmaste ledarskapet kan ha stor inverkan för hur personal upplever sin arbetssituation. Granström (2006) lyfter, även han, vikten av chefens roll inom organisationer. Organisationer är ofta hierarkiskt uppbyggda och därför kan chefens förvaltande av sitt ledarskap sätta prägel på verksamheterna denne ansvarar över (ibid.). Ledarskapet kan exempelvis vara avgörande för utveckl-ingen på en arbetsplats, gällande kompetens (Berlin Hallrup et al 2019). Dessutom kan ledarskapet ha inverkan på det rådande arbetsklimatet, exempelvis om arbets-tagare upplever att dennes chef är uppmuntrande och konstruktiv. Då menar Åker-lind et al (2013) att detta kan ge positiva effekter.

Arbetsklimatet kan även bero på hur arbetsgrupper kan skapa relationer kollegor emellan (Granström 2006). Dessa relationer kan således ha funktionen av att fun-gera som en plats för emotionell avlastning. Relationerna kan även verka positivt, genom att ge energi, likväl som att mindre trygga relationer kan verka som ”ener-gitjuvar” (Gjems 1997). Inom det människonära arbetet förekommer relationer till flera parter såsom relationer till stödanvändare, kollegor, chef, olika aktörer och ledning. Relationerna kan således sätta prägel på arbetets utformning och kvalité. Därför bör ej relationerna inom det människobehandlande området underskattas, då de kan ses som en viktig grund för detta arbete (ibid.).

Sammanfattningsvis så är den stress, som tidigare lyfts av Trydegård (2005), även något som Coffey et al (2004) bekräftar. De menar att stress är en av de mest överrepresenterade negativa psykosociala faktorerna inom de offentliga männi-skobehandlande organisationerna. De sträcker fenomenet till sin spets genom att hävda att denna emotionella påfrestning kan leda till att personal säger upp sig (ibid.). Som tidigare nämnts kan uppsägningar även ske på grund av att personal till slut har försatts i etiska dilemman som medför att individen upplever sin ar-betssituation som ohållbar (Hyvönen 2001).

3.2 Personalens stöd och insatser till stödanvändare

Henriksen och Vetlesen (2013) samt Jormfeldt (2016) belyser den maktposition personal kan besitta och den beroendeställning som enskilda individer kan hävdas befinna sig i. Vidare beskriver Henriksen och Vetlesen (2013) att personal kan förklaras ha stödanvändares liv i sina händer, vilket kan innebära att individer i behov av stöd till viss mån kan vara utelämnade till ansvarig personal. Författarna beskriver personal som knutna till andra individers liv, vilket innebär att personal behöver se till att göra det bästa av situationerna (ibid.). Informanterna i Jorm-feldts (2016) studie uppger dock att de känner sig begränsade i sin yrkesutövning och att möjligheterna till att “göra det bästa av situationen” ibland kan vara svårt. I den andra änden av spektrumet kan dessutom enskilda individer uppleva en maktlöshet gällande att de ej alltid själva kan ta ställning eller göra egna val (McGlaughlin et al 2004). Dessa omständigheter kan förstås kunna bero på beslut från en högre hierarkisk nivå (Jormfeldt 2016).

Vidare beskriver Svensson (2001) att personal som är yrkesverksamma inom om-sorgen ska se till att negativa konsekvenser, genom olika åtgärder, förebyggs i den mån det går. Detta kan således härledas till Wörléns (2010) studie om

prioriteringar inom människonära arbete. Där återfinns resultat som visar att yrken inom människonära arbete har begränsat med resurser och därför måste priorite-ringar göras. Wörléns (2010) informanter uppger att otillräckliga resurser, som le-der till prioriteringar, kan medföra hinle-der till att uppnå efterfrågade mål. Vidare menar hon att politiker ofta ej vill kännas vid att personal inom offentliga verk-samheter faktiskt behöver prioritera. Nedskärningar och besparingar är ofta något som politiker istället försöker att tysta ned (ibid.). I fall av prioriteringar tyder Bromarks (2013) studie på att det är av vikt att närmsta chef lägger tid på att pla-nera för verksamheten. Inte minst i besparingstider där ett redan begränsat ut-rymme kanske krymper än mer, till följd av politiska prioriteringar. Således bör exempelvis brukarinflytande vara ett ämne som återfinns högt upp på agendan av prioriteringar för den enskilda verksamheten. Men för att kunna främja detta är även samverkan en viktig komponent. För att kunna nå brukarinflytande bör där-för där-förståelsen där-för de resurser som finns till där-förfogande vara relativt stor och där- för-valtas klokt (ibid.).

3.3 Konsekvenser för stödanvändaren

Sverige har flera vägledande lagrum kring sociala rättigheter. I tider av bespa-ringar kan verkställandet av rättigheterna dock upplevas som svårfångade (Gyn-nerstedt 2001). Vidare menar hon att ekonomiska förändringar följaktligen kan leda till att livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning rubbas. Det kan handla om att politiker antar ett mer övergripande synsätt och ser till att tillgodose majoritetens behov snarare än individens individuella behov. Således handlar även detta om prioriteringar i den övergripande politiska välfärden. Vissa grupper i samhället, som inte kan göra sina röster hörda i samma omfattning som andra, får stå tillbaka (ibid.).

Att få sin röst hörd, kan hävdas höra samman med brukarinflytande. Ett begrepp som Bromark (2013) menar kan vara svårtydligt. Informanterna i hennes studie, bestående av individer på chefspositioner inom omsorgen, tolkar begreppet på olika sätt. Vidare framgår det att planeringen för verksamheten inte nödvändigtvis behöver kunna gynna brukarinflytandet för stödanvändare. Åtminstone inte på så sätt som det borde göras enligt lagstiftningen. Resultaten visar även att samverkan behöver lyftas som en viktig funktion för att tillgodose brukarinflytande. Vidare menar informanterna i denna studie att det finns ett minimalt utrymme att påverka vad som bestäms på organisations- och politikernivå. Trots att möjligen både vilja och förståelse finns så är det ändå av vikt att tillräckliga resurser finns till verk-samhetens förfogande (Bromark 2013).

Enligt både Altermark (2017) och Wörlén (2010) har funktionshinderspolitiken numera skiftat fokus. Fokuset har gått från att försöka möjliggöra att individer ska kunna få tillgodosett sina behov, till att stödet numera ses som ekonomiskt belas-tande. Altermark (2017) menar att ekonomin i första hand prioriteras i dessa ären-den och att individernas stödbehov kommer i skymundan. I praktiken har detta lett till att insatsernas utformning ibland fallerar. Då genom att insatserna ej utförs i den omfattning eller utsträckning som LSS (1993:387) förespråkar. Detta feno-men har ej enbart synliggjorts i Sverige, utan återfinns även i andra delar av Europa, där regeringar har utformat ekonomiska åtstramningar inom området (LSS 1993:387).

I en annan studie menar Blomberg et al (2010) att stödanvändare kan bli ned-stämda och oroliga om boendepersonal ej kan vara nära till hands när behov för

detta finns. Utifrån Wörléns (2010) studie kan detta bero på att personal behöver göra prioriteringar i deras praktiska arbete. Hela tre fjärdedelar av personal inom det människobehandlande området uppger sig behöva göra prioriteringar i sitt ar-bete (ibid.). Något som tyder på att personalstaten i vissa fall är otillräcklig (Wik-man 2012). En otillräcklig personalstat kan således leda till ett utåtagerande bete-ende hos stödanvändaren. Exempelvis i situationer där personal tvingas ge stödan-vändaren instruktioner. Instruktioner, som kan innebära eller uppfattas som något negativt för stödanvändaren. I dessa situationer kan personal därför uppleva en på-taglig känsla av stress och ökad arbetsbelastning. Stress, som i sin tur kan leda till att försiktighetsåtgärder missas och/eller bortprioriteras, och som i ett senare skede kan innebära att ett emotionellt beteende kan uppstå hos stödanvändare (ibid.).

Utifrån föregående beskrivning av Wikmans (2012) studie kan vissa faktorer pe-kas ut som negativa för stödanvändaren. Detta, menar Berlin Hallrup et al (2019), kan bero på organisationens uppbyggnad och strategiska arbete. Dessa uppbygg-nader och strategier kan sedan främja, eller fungera som barriärer, i arbetet kring stödanvändarnas rättigheter. Vidare kan även personalens personliga värderingar och attityder också ses som en negativ faktor för stödanvändarna, i fall där dessa manifesteras på ett sådant sätt att de begränsar individens självbestämmande och delaktighet. Det är den närmsta chefen som ansvarar för att yrkesverksam perso-nal ger ett bra bemötande till stödanvändare, som ej är präglat av persoperso-nalens egna värderingar. Således instämmer Berlin Hallrup et al (2019) med andra författare, såsom Bromark (2013), att ledarskapet kan ha stor inverkan för det stöd som den yrkesverksamma boendepersonalen ger till stödanvändaren. Ett gott ledarskap och strategiskt arbete kan således leda till ett liv som innebär att stödanvändaren upp-lever detta mer präglat av självbestämmande och delaktighet.

4. TEORI

Denna studies teoretiska utgångspunkter härstammar från Moréns et al (2015) do-mänteori, Antonovskys (2005) teori kring ett salutogent förhållningssätt,

KASAM, samt Thomas Scheffs emotionsteori (Dahlgren och Starrin 2004; Scheff 2013). Dessa presenteras mer ingående innan avsnittet för teoridiskussion blir ak-tuellt. I teoridiskussionen framförs motiveringar till varför flertalet teorier an-vänts, likväl som motiv till varför specifikt dessa tre teorier verkar passande för att tolka resultaten.

4.1 Domänteori

Denna teori har valts ut för att kunna främja till att få en helhetsbild och ett mer övergripande perspektiv. Detta då Moréns et al (2015) domänteori syftar till att förstå och tydliggöra hur den offentliga sektorn är strategiskt uppbyggd och upp-delad. De centrala domänerna inom denna teori består av politik, förvaltningar och professioner. Domänteorin ser dessa faktorer som dynamiska, det vill säga att varje domän påverkas av-, och påverkar den andra (ibid.). Teorin försöker även belysa de relationer som dessa domäner har, sinsemellan varandra. Sistnämnda domänen, avseende stödanvändare, har vi som författare till denna studie valt att lägga till. Detta då den kan uppfattas som en domän som borde vara med, och vara mer central, utifrån denna studies forskningsområde. Denna domän kan an-nars lätt hamna i skymundan.

De tre domänerna som Morén et al (2015) nämner i domänteorin, samt den fjärde stödanvändardomänen som undertecknade lagt till, kan härledas till att omfatta flertalet olika arenor. Vidare kan domänerna förstås innehålla olika mycket makt, och således även kunna delas in i olika maktnivåer (Morén et al 2015). Makten de olika domänerna innehar kan benämnas som handlingsutrymme. Handlingsut-rymme är något som Svensson et al (2014) beskriver som det utHandlingsut-rymme som utgör ramverket för varje domän att utnyttja de resurser som finns att tillgå. Dessa resur-ser hänger ofta tätt ihop med ekonomisk tillgång och utgör ofta grunden till vilka beslut och handlingar som kan genomföras. Handlingsutrymmet, oavsett om det handlar om politiker, organisationer eller professionellt yrkesverksamma, påver-kas av dessa ramverk (ibid.). Domänteorin, med tillhörande stödanvändardomän och handlingsutrymme, synliggörs i figurennedan;

Figur 2: Förtydligande illustration av Moréns et al (2015) domänteori, med tillägg av handlings-utrymmet Svensson et al (2011) beskriver samt undertecknades tillägg av stödanvändardomänen.

Morén et al (2015) beskriver att de olika domänerna har olika målsättningar; poli-tiken vill styra arbetet inom dessa institutioner utifrån politisk ideologi och sam-hälleliga ideal. Organisationerna och förvaltningarna styrs utifrån lagstiftning och annan byråkrati som, i huvudsak, syftar till att agera utifrån en vertikal (läs: hie-rarkisk) organisationsmodell. Professionsdomänen ser till att de olika kraven och behoven, från “ovan och under”, kan samverka och komplettera varandra. Inom denna studies syfte kan därför professionsdomänen förstås som de enskilda verk-samheternas ledning från den så kallade “första linjes chef”. Teorins professions-domän kan även förstås vara boendepersonalen, då det är dem som har den huvud-sakliga interaktionen med stödanvändarna och som politiker- och organisations-ledningens beslut och prioriteringar berör.

4.2 KASAM - ett salutogent förhållningssätt

För att försöka förstå boendepersonalens arbetssituation kan Aaron Antonovskys salutogena förhållningssätt, KASAM, anammas. Antonovsky (2005) beskriver att det finns flertalet faktorer som kan påverka en enskild individs hälsa, vilka kan avgöra hur en individ hanterar stresspåslag och påfrestningar. Antonovsky (2005) beskriver vidare att motsatsen till ett salutogent perspektiv är det rena medicinska och patogena perspektivet, vilket avser att individen på något fysiskt sätt avviker från olika uppsatta medicinska normer. Normer, vilka ofta innebär att individens psykiska och fysiska förutsättningar utgår från att vara medicinskt betingade och bero på dennes tillkortakommanden. Detta i motsats till att avse andra omkringlig-gande faktorer som kan påverka individens mående och funktion, såsom miljö (Antonovsky 2005).

Begreppet ohälsa, menar Antonovsky (2005), ska ses utifrån ett kontinuum. Fler-talet faktorer kan vidare medverka till att en individ hamnar någonstans mellan poolerna av mer eller mindre hälsa och ohälsa. Således kan ingen enskild faktor, per automatik, innebära att en individ befinner sig närmare poolen av hälsa eller ohälsa. Det är en kombinerad sammansättning av faktorer som avgör hur en indi-vid upplever och hanterar stressfyllda situationer. Det vill säga, påfrestningar som Antonovsky (2005) benämner som stressorer. Dessa stressorer kan uppstå i situat-ioner där individen ej har tillräckliga resurser i avseendet av dennes ekonomi, självkänsla eller socialt stöd från relationer och samhälle. Tillräckliga resurser kan därmed förhöja en individs känsla av sammanhang och medföra att individen förs närmare poolen av hälsa (ibid.).

De ovan nämnda former av resurser kan delas in i tre huvudsakliga faktorer. Dessa är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Antonovsky 2005). Be-greppet begriplighet avser att den berörda individen kan uppleva en förutsägbar-het och struktur i de situationer som denne ställs inför. De förstår situationerna de försätts i. Om något är förutsägbart har individen även lättare att kunna uppleva nästa centrala faktor; hanterbarhet. Hanterbarhet innebär att en person anser sig ha tillräckliga resurser för att hantera de situationer denne möter och för att kunna uppleva en hanterbarhet förutsätts det även att situationen är begriplig. Menings-fullhet är ett begrepp som avser att den berörda individen känner att det är motive-rat att utföra en kommande uppgift eller möta de situationer som denne ställs in-för. Individen ska känna att det finns en vinning i att genomgå dessa situationer och påfrestningar. Meningsfullhet har således med en individs engagemang och motivation att göra. Antonovsky (2005) menar att en individs engagemang och motivation är en väsentlig del för upplevelsen av KASAM. Meningsfullhet och dess innefattande motivationskraft kan hävdas vara den allra viktigaste kompo-nenten, då den ligger till grund för hur långvariga upplevelser individen har av be-griplighet och hanterbarhet (ibid.).

Alla faktorer inverkar, mer eller mindre, men är framförallt också individuellt be-roende (Antonovsky 2005). I slutänden beror det huvudsakligen på hur det, utifrån ett salutogent och helhetsperspektiv, påverkas av det som han benämner som ge-nerella motståndresurser, GMR, och gege-nerella motståndsbrister, GMB. GMB kan då förstås vara brister på tillgången av resurser att ta till, vid tillfällen av stressorer och påfrestningar, inom områden av det materiella, psykosociala eller biologiska området. GMR skulle istället således kunna kallas för copingstrategier som med-för att individen lättare kan hantera ovan nämnda situationer innehållande stresso-rer och påfrestningar (ibid.).

4.3 Scheffs emotionsteori - sociala band, skam och stolthet

Emotioner är något som kan härledas till Thomas Scheffs teoretiska perspektiv (Dahlgren & Starrin 2004; Scheff 2013). Sociala band formas i interaktionen mel-lan människor och kan således hävdas vara relationellt betingat. Inom de sociala banden kan emotioner av skam och stolthet manifesteras. Det är särskilt i relat-ioner där individer möter på motstånd, eller upplever någon form av konflikt, som emotioner av skam kan uppstå (Dahlgren & Starrin 2004). Motstånd och konflik-ter kan innebära att de sociala banden hotas eller upplevs som osäkra, och då kan emotioner uppstå. Emotioner såsom ilska, frustration och ledsamhet. Dessa käns-loformer kan tänkas vara skamfyllda att uppvisa, varvid manifesterandet av dessa kan medföra känslor av skam hos individen (Dahlgren & Starrin 2004).

De osäkra och/eller hotade sociala banden kan efterföljande även medföra emot-ioner såsom dåligt samvete (Dahlgren & Starrin 2004). Det kan medföra att en in-divid erkänner sina brister, för att på något sätt förbättra banden igen, med för-hoppningen om att kunna uppleva en stolthet över banden (ibid.). Stolthet är en emotion som kan ses som mer positiv, utifrån Scheffs (2013) teori kring sociala band. Stolthet kan representera bra och tillfredsställande relationer mellan flera parter. Detta då anknytningen kan upplevas vara mer stabila och säkra. Denna till-fredställdhet kan även höra ihop med att individer upplever det lättare att samar-beta och hålla ihop (Dahlgren & Starrin 2004). Det kan sätta en prägel för en inom-relationell kvalitet, något som varje grupp eller relation har fragment av. Stolthet kan således definiera trygga relationer, medan skam representeras av otrygga relationer (ibid.).

4.4 Teoridiskussion

Som tidigare nämnts fungerar domänteorin (Morén et al 2013) som ett ramverk för att förstå relationerna från domäner av politik- och organisation, till personal- och stödanvändardomänerna. Domänteorin kan, enligt Morén et al (2015), på en mer övergripande nivå, medföra att ett helhetsperspektiv införs gällande varför boendepersonal upplever sin situation som de gör. Detta med härledning till vad analyser från KASAM (Antonovsky 2005) och Scheffs emotionsteori (Dahlgren & Starrin 2004; Scheff 2013) kan påvisa.

Scheffs emotionsteorin (Dahlgren & Starrin 2004; Scheff 2013) kan bidra med en förståelse för boendepersonalens upplevelser och mer specifika emotioner av stolthet och skam som kan manifesteras inom de sociala banden. Starka sociala band är något som även kännetecknas inom Antonovskys (2005) KASAM, där det ses som en resurs för individen att använda sig av vid stressorer. Vidare menar även Scheff att osäkra och hotade sociala band, med tillhörande emotioner av ilska och skam, i det långa loppet kan medföra en stress som kan påverka indivi-dens mående på ett negativt sätt (Dahlgren & Starrin 2004). På så sätt kan en viss koppling ses, mellan Scheffs emotionsteori (Dahlgren & Starrin 2004; Scheff 2013) och Antonovskys (2005) KASAM, avseende hälsa och ohälsa. KASAM kan dock, i detta avseende, tolkas som en brygga mellan domänteorin och emot-ionsteorin. Domänteorin (Morén et al 2015) antar dock en mer övergripande roll för att förklara varför verksamheterna kan upplevas så som de gör av informan-terna.

I denna kandidatuppsats används således tre teorier, vilket delvis går emot Krantz (2020) rekommendationer. Rekommendationer som lyder; “fler teoretiska per-spektiv är inte detsamma som bättre teoretiska perper-spektiv! Ta upp det/de som an-vänds, berätta vad det/de innebär, och lägg övriga åt sidan.” (Krantz 2020, s.53). Motivet för att använda tre teorier beror på att det ej återfinns en heltäckande teori för att kunna analysera alla resultat som studiens empiri genererat. Detta kan möj-ligtvis, i sin tur, bero på att det människobehandlande området är omfattande och komplext. Åtminstone enligt Österlinds (2013) beskrivningar. Till följd av denna komplexitet skulle därför flertalet teorier kunna öka möjligheten till att förstå vissa av de fenomen som framkommit, likväl som att vissa relationer sinsemellan kan förklaras tydligare. Baserat på Österlinds (2013) utsaga, kring att det männi-skobehandlande området är komplext, menar undertecknade därför att boendeper-sonalens utsagor riskerar att tolkas på ett alltför rationaliserat vis om enbart ett par teoretiska glasögon används. I detta fall kan det hävdas att flera teoretiska per-spektiv är fördelaktigt, då undertecknade menar att de använda teorierna kan

främja till ett helhetsperspektiv kring situationerna som boendepersonalen upple-ver. Detta när de arbetar i verksamheter, inom LSS, som påverkas av kommunala besparingar.

Vidare har någon tidigare kombinerad teoretisk tillämpning avseende Moréns et al (2015) domänteori, Antonovskys (2005) KASAM och Scheffs (Dahlgren & Star-rin 2004; Scheff 2013) emotionsteori ännu ej utförts inom detta forskningsom-råde. Även detta kan därför ses som en motivering för att tillämpa dessa teoretiska ansatser i en kombination med varandra. Något som således talar för att kunna bi-dra med nya perspektiv inom forskningsområdet. Inte minst för att kunna främja till det helhetsperspektiv som nämndes ovan.

5. METOD

Som inledningsavsnittet tidigare beskrev, så är denna studies forskningsområde ett område där undertecknade redan hade förkunskaper inom. Förkunskaper, som även innebar en grund för att kunna följa Rennstam och Wästerfors (2015) råd kring att; “ta ett välkänt fenomen i din närhet och fråga dig: ‘Vad händer här?’ och ‘Vad betyder det?’” (s. 15). Detta resulterade vidare i ett syfte och forsknings-frågor, som sedermera legat till grund för urval och genomförande gällande me-tod.

5.1 Population

Populationen som låg till grund för denna studie bestod av boendepersonal inom offentliga organisationer, arbetande inom särskilda LSS-boende för pk1, i kom-muner där besparingar var aktuellt. Denna population valdes på grund av att den var högst relevant för denna studies forskningsområde och frågeställningar, då forskningsfrågorna specifikt berörde boendepersonal inom dessa verksamheter. I ett vidare urval var det två olika kommuner som valdes ut, till följd av att dessa kommuner har en uttalad påverkan av pågående besparingar. Något som Bryman (2018) skulle benämna som en blandning mellan ett målstyrt urval och bekväm-lighetsurval; det vill säga ett målstyrt bekvämlighetsurval.

Ett målstyrt urval innebär att tillfrågade informanter valts ut till följd av det speci-fika forskningsområdet (Bryman 2018). Urvalet har även inneburit att tre av sju informanter har tillfrågats personligen kring att medverka i en intervju för denna studie. Detta då undertecknade, sedan innan, visste att dessa specifikt tillfrågade individer kunde ha upplevelser och utsagor som var av vikt för denna studie avse-ende att arbeta inom verksamheter för LSS (pk1) under besparingstider. Vidare var de personligt tillfrågade informanterna yrkesverksamma inom de två olika kommunerna. Detta innebär således att urvalet delvis även har utgått från, vad Bryman (2018) benämner som, bekvämlighetsurval. De andra tre informanterna som medverkar i studien har själva erbjudit sig att delta efter att informationsbrev om studien förmedlats ut till anställda via ansvariga verksamhetschefer.

I slutändan genererade urvalet att fyra informanter kommer från en medelstor kommun i Sverige och de resterande tre informanter kommer från en annan me-delstor kommun. Informanternas ålder, eller deras längd som yrkesverksam inom området, hade ingen form av avgränsning i denna studie. Det är ej heller något som denna studie lade vikt vid. Men för transparensens skull kan det upplysas att informanterna var i åldrarna mellan 45–65 år, med ett minimum på fem års yrkes-erfarenhet.

5.2 Metodval

Denna studies forskningsfrågor utgick från att fånga upplevelser hos boendeperso-nal inom särskilda LSS-boenden för pk1 under besparingstider. Detta gör att valet kring metod hamnar inom det kvalitativa området. Upplevelser är ej något som kan fångas i samma omfattning inom kvantitativa studier, menar Bryman (2018). Forskningsfrågorna hade även som syfte att lyfta dessa upplevelser och undersöka dessa närmare, avseende hur de kan tolkas samt vad de kan resultera i. Bryman (2018) menar även att kvalitativa metoder kan bidra till att studierna utgår från ett mer abduktivt-, och induktivt förhållningssätt, snarare än ett deduktivt, gentemot den empiri som samlats in. Detta har denna studie tagit fasta på vid överväganden kring metodval.

Som tidigare nämnts var tidigare forskning inom avsett område relativt outforskat. Därför lades än tyngre vikt vid att anta ett induktivt perspektiv och använda meto-der som kunde möjliggöra detta. Att anta vilka resultat som skulle kunna komma fram, i ett relativt outforskat område, hade därför kunnat medföra ett mer deduk-tivt och skevt framställt perspektiv (Bryman 2018). Det upplevdes därför vara av vikt att kunna inneha ett mer flexibelt förhållningssätt gentemot den empiri som inkom. Detta, så att tänkbara teorier ej valts ut på grund av, vad Rennstam och Wästerfors (2015) benämner som, opportunistisk teorigenerering. Något som en-bart stärker forskarens egna teorier (ibid.).

Vidare ansågs dock en viss struktur som nödvändig för att få forskningsfrågorna besvarade. Då Bryman (2018) menar att ostrukturerade intervjuer kan generera ett omfattande material, och dessutom ej innehar den efterfrågade struktur som upp-levs som nödvändig, föll metodvalet på att använda semi-strukturerade intervjuer. Då det även kunde tänkas att intervjuerna skulle generera ett relativt omfattande material efterfrågades en analysmetod som skulle kunna underlätta sorteringen med hjälp av en viss struktur. Denna eftersökta struktur upplevdes återfinnas i for-men av tematisk analys, där sorteringen av informanternas utsagor bildar övergri-pande teman. Mer om detta kan återfinns i avsnittet för analysgenomförande.

5.3 Datainsamling genom semi-strukturerade intervjuer

Som tidigare nämnts, så utfördes studiens datainsamling genom semi-strukture-rade intervjuer, med sju informanter, från två olika kommuner. Dessa intervjuer utfördes på olika vis. Fyra intervjuer utfördes genom fysiska möten, ansikte mot ansikte. En av intervjuerna utfördes via telefon och de andra två utfördes via mail-korrespondens. Tre av de fysiska intervjuerna ägde rum i informanternas hem-miljö och en utfördes i en av de undertecknades hem. Alla fysiska intervjuer, lik-väl som telefonintervjun, spelades in med hjälp av en diktafon. Detta efter ett un-derskrivet informerat samtycke från deltagarna. Varaktigheten på dessa var cirka 45–90 minuter. Vidare var orsaken till att datainsamlingen resulterade i olika for-mer av genomförande, till följd av Covid-19 (Coronavirus) framfart. Detta var, dessvärre, även en anledning till att ingen av intervjuerna, fysiska såväl som tele-fonintervju, ägde rum med båda uppsatsskrivares närvaro. En mer djupgående dis-kussion kring detta återfinns i avsnittet för metoddisdis-kussionen.

Vidare kan semi-strukturerade intervjuer kan ha egenskaperna av att vara både flexibel och strukturerad (Bryman 2018). I denna studies avseende ansågs det som en fördel att ha viss flexibilitet gällande att kunna ställa följdfrågor kring delar av informanternas utsagor som anses vara intressanta. Detta tillsammans med att

ändå ha en viss struktur att utgå från, inte minst för att informanterna skulle kunna besvara liknande frågor. För att bidra till denna struktur användes en intervjuguide med 19 utformade frågor. Något som även kan ses som fördelaktigt att ha då det är fler än en uppsatsförfattare. Intervjuguiden återfinns i bilaga 5. Slutligen så har valet av att använda en intervjuguide inspirerats av Bryman (2018), då han beskri-ver att det kan vara till fördel att använda sig av detta vid semi-strukturerade inter-vjuer.

Negativa aspekter kring semi-strukturerade intervjuer kan vara att frågorna i viss mån kan påverka informanter avseende vilka svar som forskaren vill att denne ska lämna. Intervjuer, semi-strukturerade såväl som ostrukturerade, tar dessutom tid att genomföra. Det innebär att informanterna ska känna att tid finns för att genom-föra denna, likväl som att forskaren ska kunna uppleva liknande känsla (Bryman 2018). Tidsaspekten var högst relevant, då tid kunde tänkas vara problematisk i denna studies avseende. Tid kan vara en bristvara inom verksamheter som genom-går besparingar. Detta löste sig dock genom att de flesta informanter gick med på att utföra intervjuerna på deras fritid.

5.4 Litteratursökning

För att finna tidigare forskning inom området har flertalet olika databaser använts. Dessa är Libsearch, Google Scholar, Web of Science, Swepub, Socialvetenskaplig tidskrift samt Den danske forskningsdatabase. Sökningar har även gjorts i svenska Socialstyrelsens databas.

Sökningarna utfördes med svenska ord och meningar samt engelska och danska ord, vilket kan återses i figur 3 ovan. Dessa ord varierades genom ett stort antal kombinationer. Litteratursökningen återfinns i sin helhet i bilaga 1. Vidare har även viss tidigare studentlitteratur använts, då denna har upplevts relevant för forskningsområdet. Studentlitteraturen kan även understödjas av annan forskning som uppkommit i vår litteratursökning.

Inledningsvis så rörde avgränsningarna i litteratursökningen att litteraturen inte skulle vara mer än tio år gammal och att det i så stor utsträckning som möjligt skulle beröra fenomenet “besparingar”. Vissa undantag gjordes dock från både tidsavgränsningen och att litteraturen skulle behandla besparingar. Detta för att inte gå miste om relevant forskning som ändå kan appliceras inom forskningsom-rådet. Andra avgränsningar gällde även sökningar enligt “peer review”, för att få så pålitliga forskningskällor som möjligt. Gällande detta gjordes även vissa un-dantag på grund av att sökningarna inte genererade några större resultat. Därför har vissa manuella överväganden kring dess relevans behövts göras.

I övrigt rörde begränsningarna i litteratursökningen även avseendet att det främst skulle behandla LSS-området, och då att det helst skulle beröra pk1 - specifikt kring besparingar. Ett område som redan innan är begränsat då det är en specifik svensk lagstiftning (LSS 1993:387) som inte har en direkt motsvarighet internat-ionellt. Det innebar att sökområdet fick vidgas till att gälla litteratur som kunde re-lateras till detta område. Detta innebar således att litteratur kring besparingar inom äldreomsorg blev aktuell, likväl som studier som berör resurser- och dess fördel-ning. Dessutom ansågs det även relevant att ta med litteratur som berör levnads-villkor och arbetsförhållanden för personal och enskilda individer inom området för socialt- och människonära arbete överlag. Vissa studier som är med i denna kandidatuppsats behandlar även kostnadseffektivitet inom offentliga organisat-ioner, orsaker till ohälsa och uppsägningar inom offentliga organisationer. Detta då det ej återfanns några specifika studier kring detta inom avsett forskningsom-råde.

Litteratursökningarna genererade flertalet vetenskapliga artiklar, rapporter och av-handlingar. Det var framförallt i sökningarna som gjordes i databasen Google Scholar som vi fann andra intressanta kandidatuppsatser som kunde vara relevanta för vårt valda forskningsområde. Dessa kan dock ej anses vara tillräckligt veten-skapligt förankrade i sig. Mer pålitliga och vetenskapliga referenser behövde där-för eftersökas och detta utdär-fördes genom manuella sökningar i flera relevanta kan-didatuppsatsers referenslistor. I dessa manuella sökningar återfanns ett flertal käl-lor som var av intresse. Manuella sökningar utfördes även i ett antal andra littera-turlistor som återfunnits i redan användbara vetenskapliga artiklar och avhand-lingar. Även dessa genererade några litteraturreferenser som var av intresse.

5.5 Analysgenomförande - tematisk analys

Efter att de semi-strukturerade intervjuerna genomförts så användes även en kvali-tativ metod för att analysera den empiri som inkommit, till följd av intervjuernas transkriberingar. Materialet upplevdes som omfattande och för att bidra till en viss behövlig struktur gällande sortering. Motivet till att använda en tematisk analys stärktes även av att forskningsfrågorna avsåg en efterfrågan kring tre olika “hur?”. Således behövde dessa kompletteras med svar som avsåg vad boendepersonalen upplevde och gjorde i dessa efterfrågade situationer. Något som Rennstam och Wästerfors (2015) beskriver kan underlätta i ett sorteringsarbete inom kvalitativa

analyser. Med stöd av denna tematiska analys kunde därför centrala teman analys-eras i informanternas berättelser. Detta med hjälp av, vad Bryman (2018) kallar för koder, som uppmärksammats från materialet i transkriberingarna. En tematisk analys kan medföra en relation mellan forskningsfrågorna och de teman som ta-gits fram. Något som kan ses som en fördel. Bryman (2018) menar att det då blir ett större forskningsfokus inom just de område som forskaren avsett att studera. De nackdelar som kan lyftas med en tematisk analys är att det är forskaren som väljer ut den empiri som ska ligga till grund för en studie. Återigen kan detta ha inverkan på forskarens objektivitet i analysen (Bryman 2018). Denna studies te-matiska analys utfördes manuellt och ej genom digitala hjälpmedel, såsom Nvivo eller liknande. Något som Bryman (2018) annars rekommenderar. Undertecknade avstod från denna digitala tematisering då det upplevdes som mer tidskrävande att sätta sig in i ett helt nytt digitalt program. Tid, som det uppfattades som att det ej fanns tillräckligt av. Möjligen kan dock detta vara en orsak till att undertecknade upplevde en viss svårighet gällande vilka teman som skulle väljas ut och ligga till grund för resultat- och analysdelen. En annan orsak till denna svårighet kan även vara till följd av att materialet innehöll flertalet rika beskrivningar kring hur boen-depersonalen upplevde sin arbetssituation. På så sätt blev resultat- och analysde-len till viss del begränsad, då ett stort antal andra citat, utöver de som återfinns i denna studie, hade kunnat presenteras. Ett råd av Krantz (2020) som lyder; “Kill your darlings” (s. 52) var därför nödvändigt att efterfölja.

5.5.1 Koder och teman

De koder och benämningar som upprepades var bland annat “stress”, “tidspress”, “tufft”, “högt arbetstempo”, “tungt” samt “oro”. Olika uttryck användes även för att påvisa dåligt samvete gentemot kollegor och stödanvändare, likväl som att in-formanterna flertalet gånger påpekade att “de brister”. Återkommande koder be-rörde även diskussioner kring “bristande resurser” samt “brister gällande doku-mentation och avvikelsehantering”. Rennstam och Wästerfors (2015) ger förslag kring att vissa återkommande benämningar i materialet kan utgöra en grund för ett tema. Därför lades särskild vikt vid detta under genomgångar av transkribering-arna och på så sätt resulterade detta i vissa särskilda teman.

De teman som dessa koder genererade sattes samman till tre olika sorters huvudte-man; arbetsmiljö, handlingsutrymme och det sistnämnda kallat målkonflikter. Varje huvudtema har även två underteman. Huvudtemat “arbetsmiljö” delades upp i underteman benämnda som arbetets vedermödor och relationella aspekter. För huvudtemat “handlingsutrymme” utmynnade i underteman av prioriteringar och kvalitet. I det sistnämnda huvudtemat, det som benämndes “målkonflikter”, delades underteman upp i avsnitt av koordination och livsvillkor.

5.6 Etik

Inledningsvis så har denna studie genomförts med en säkrad konfidentialitet i av-seendet att materialet från informanterna har skyddats mot obehöriga. Vidare har informanter medverkat efter informerat samtycke, samt att de har godkänt att in-tervjuerna har spelats in på en diktafon. Informanterna har även presenterats den nyttjanderätt som låg till grund för studien gällande en säker konfidentialitet enligt Lag (2003:460) om etikprövning som avser människor, härmed benämnd etik-prövningslagen. Hur dessa etiska aspekter hanterats, rent praktiskt, presenteras i separata avsnitt inom detta kapitel.

Vidare så var det ej aktuellt att genomgå en etikprövning enligt etikprövningsla-gen (2003:460). Laetikprövningsla-gens syfte är att säkra forskningspersonernas psykiska och fy-siska välmående genom att se till att de ej utsätts för försök som på något sätt kan medföra skada. Den ska även kunna tillförsäkra att forskningen utförs med respekt gentemot de människor som medverkar (ibid.). På grund av att denna studie ej in-nefattar områden som innebär att medverkande informanter kan utsättas för något av ovanstående exempel på skada, så behövdes därför ej en etikprövning genom-föras. Däremot bör forskningsetiska överväganden alltid göras, oavsett etikpröv-ning eller ej. Detta för att forsketikpröv-ningen ska kunna utföras med så hög kvalitet som möjligt (Vetenskapsrådet 2017).

För att öka denna ovan nämnda kvalitet bör studien därför omfattas av en transpa-rens där metoder, resultat, eventuella kommersiella intressen eller andra relationer redovisas. Detta likväl som att strukturen och redovisningen för studien bör vara lättöverskådlig och rättvist presenterad (Vetenskapsrådet 2017). Forskning ska även kunna redovisas utifrån en objektiv synvinkel och därför är det av stor vikt att studiens transparens, gällande metod och genomförande, är tydligt beskriven (Bryman, 2018). Därför har det strävats efter att kunna tillgodose dessa krav. 5.6.1 Informationskrav

Informationsbrev har lämnats till samtliga potentiella deltagare, både boendeper-sonal och deras verksamhetschefer. Informationsbrevet har beskrivit studiens syfte, utformning och etiska principer. Detta informationsbrev återfinns i bilaga 2. Vetenskapsrådet (2017) menar att information likt denna ska kunna leva upp till etikprövninglagens (2003:460) krav kring vad de benämner som informerat sam-tycke, samt leva upp att individer förstår att viss personuppgiftsbehandling kom-mer behöva göras. Något som regleras i Lag (2018:218) med kompletterande be-stämmelser till EU:s dataskyddsförordning, benämnd dataskyddsförordningen. Om dessa krav uppfylls kan kvaliteten i studien stärkas, menar Vetenskapsrådet (2017).

5.6.2 Konfidentialitetskrav

Utifrån det informationsbrev som lämnats, redogjordes det även för huruvida in-formanternas konfidentialitet kan utkrävas. Detta innebar ett löfte om att intervju-erna skulle spelas in genom teknik som ej hade internetförbindelse eller som var åtkomligt för utomstående att ta del av. Transkriberingarna av intervjuerna gjor-des utan internetförbindelse och utan att utomstående kunde ta del av gjor-dessa. Infor-manterna blev i detta skede dessutom avidentifierade. För varje deltagande individ rapporterades det även in till Malmö Universitets register för personuppgiftsbe-handling, benämnt Dataskyddförordningsregister. Detta med avsikt att registrera när studien handhavande personuppgifter, samt när studien är avslutad. Studien uppfyller således kraven kring detta, utifrån Dataskyddsförordningen (2018:218). Lagen innebär restriktioner och riktlinjer kring hur behandlingen av individers personuppgifter ska utformas och hanteras.

5.6.3 Nyttjandekrav

Nyttjandekravet avser att studiens syfte innebär fler fördelar än nackdelar för del-tagande individer (Vetenskapsrådet 2017). Dess resultat bör heller ej kunna ut-nyttjas i negativa syften, eller ses som en tillfällig praktisk tillämplighet för att kunna förverkliga vissa kortsiktiga ändamål. I det stora hela bör studien ej heller tolkas i den riktning som forskarna “vill”, vilket innebär att vinkling av studier kan innebära mer skada än nytta eller medföra oredlighet. För forskare med