6. Diskussion
6.2 Sammanfattning
6.2.1 Vidare forskning
Utifrån detta tycker jag det hade varit intressant att studera vidare vilka metoder lärare ofta blandar mellan i sin undervisning då flera som deltog i denna undersökning inte kunde namnge vilka metoder deras undervisning bestod av.
37
Referenser
Alatalo, T. (2011) Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: om lärares möjligheter och
hinder. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, Tillgänglig på Internet:
http://hdl.handle.net/2077/25658
Björkdahl Ordell, S. (2007) Etik. I Björkdahl Ordell, S., Dimenäs, J. & Davidsson, B. Lära
till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.
Stockholm: Liber, ss. 21 – 28.
Björkdahl Ordell, S. (2007) Att tänka på när du planerar att använda enkät som redskap. I Björkdahl Ordell, S., Dimenäs, J. & Davidsson, B. Lära till lärare: att utveckla
läraryr-ket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber, ss. 84 -
96.
Dewey, J. (1897) My pedagogic creed. New York & Chicago: E. L. Kellogg & co.
Dovemark, M. (2007) Etnografi som forskningsansats. I Björkdahl Ordell, S., Dimenäs, J. & Davidsson, B. Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt
och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber, ss. 134–156.
Elbro, C. (2018) Läsförmåga. I: Norén, S. (red.) Lära barn att läsa: [vägen från fonologisk
medvetenhet till god läsförståelse]. Andra upplagan. Stockholm: LegiLexi, ss. 198–204.
Eriksson, J., Grönvall Fransson, C. & Johansson, A. (2013). Grammatik i teori och lärande
praktik: från förskoleklass till åk 3. Ingarö: Columbus.
Fridolfsson, I. (2018) Bokstavskunskap. I: Norén, S. (red.) Lära barn att läsa: [vägen från
fo-nologisk medvetenhet till god läsförståelse]. Andra upplagan. Stockholm: LegiLexi, ss.
52–59.
Hattie, J. (2012) Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Hedström, H. (2009) L som i läsa M som i metod: om läsinlärning i förskoleklass och skola. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Heimer, M. (2016). Högläsning: läsutveckling från teori till handledning. Stockholm: Gothia fortbildning.
38
Hellman, C. (2018) Språkförståelse. I: Norén, S. (red.) Lära barn att läsa: [vägen från
fonolo-gisk medvetenhet till god läsförståelse]. Andra upplagan. Stockholm: LegiLexi, ss. 92–
101.
Hirsh, Å. (2017) Formativ undervisning: utveckla klassrumspraktiker med lärandet i fokus. Stockholm: Natur och Kultur.
Håkansson, J., Sundberg, D. (2012) Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och
internationell belysning. Stockholm: Natur och Kultur.
Häggström, I. (2018) Fonologisk medvetenhet. I: Norén, S. (red.) Lära barn att läsa: [vägen
från fonologisk medvetenhet till god läsförståelse]. Andra upplagan. Stockholm:
LegiLexi.
Jacobson, C. (1995) Resultat från ett urval av läsproven. I: Lundberg, I. & Jacobson, C. (red.) Läsutveckling och dyslexi: frågor, erfarenheter och resultat. Stockholm: Liber ut-bildning, ss. 53 – 61.
Johansson, S., Klapp, A., Rosén, M. (2019) Läsförståelse i PISA 2018: om relationen mellan
läsförståelseuppgifterna i PISA och den svenska kursplanen. Stockholm: Skolverket
Karlstads universitet (2020). GDPR för studenter. https://www.kau.se/student/ar-student/it- stod/hjalp/gdpr/gdpr-stude-ter?fbclid=IwAR1I1AQRAwACCfeRFpHJBQtveGy694-ZU8jmiaZmBqTxoB31KEBkYBeaDCE [2020-03-02]
Kihlström, S. (2007) Fenomenografi som forskningsansats. I Björkdahl Ordell, S., Dimenäs, J. & Davidsson, B. Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt
förhållnings-sätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber, ss. 157 - 173.
Kihlström, S. (2007) Intervju som redskap. I Björkdahl Ordell, S., Dimenäs, J. & Davidsson, B. Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och
veten-skaplig metodik. Stockholm: Liber, ss. 47 - 69.
Kihlström, S. (2007) Uppsatsen - Examensarbetet. I Björkdahl Ordell, S., Dimenäs, J. & Da-vidsson, B. Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och
39
Larsson, K. (2014a) Praxis – som ett led i den tidiga läsinlärningen. Språkutvecklarna [blogg] 14 mars. https://sprakutvecklarna.wordpress.com/2014/03/14/praxis-som-ett-led-i-den-tidiga-lasinlarningen/ [2020-03-24]
Larsson, K. (2014b) Praxis, visualiserar och tränar språkljuden. Språkutvecklarna [blogg] 26 januari. https://sprakutvecklarna.wordpress.com/2014/01/26/praxis-visualiserar-och-tra-nar-sprakljuden/ [2020-03-24]
Lundberg, I. (2007) Bornholmsmodellen: Vägen till läsning - Språklekar i förskoleklass. Stockholm: Natur och Kultur.
Lundberg, I., Frost, J., & Petersen, O-P. (1988). Effects of an extensive program for
stimulat-ing phonological awareness in preschool children. Readstimulat-ing Research Quarterly, 23,
263–284.
Lundberg, I. & Herrlin, K. (2014). God läsutveckling: kartläggning och övningar. 2., utök. uppl. Stockholm: Natur och kultur.
Phillips, D. C., Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2016) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
revide-rad 2016. 3., kompletterevide-rade uppl. Stockholm: Skolverket.
Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Säljö, R. (2014) Den lärande människan: teoretiska traditioner. I: Lundgren, U., Säljö, R., Li-berg, C. Lärande skola bildning: grundbok för lärare. Tredje utgåvan. Stockholm: Natur & Kultur.
Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Taube, K. (2013). Läsinlärning och självförtroende: psykologiska teorier, empiriska
under-sökningar och pedagogiska konsekvenser. 5., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Tjernberg, C. (2013a). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: en praxisorienterad studie
med utgångspunkt i skolpraktiken. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, Tillgänglig
på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-88780.
Tjernberg, C. (2013b). Framgångsrik läs- och skrivundervisning: en bro mellan teori och
40
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning.
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf [2020-01-22]
Muntliga källor:
41
Bilagor
Bilaga 1, Missivbrev
Förfrågan om att delta i intervjustudie
Hej!
Jag heter Charlothe Björklund och jag läser sista terminen på Grundlärarprogrammet: förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 på Karlstads universitet. Jag skriver nu på mitt examensarbete och tänker använda mig av metoden intervju för att få svar på mitt problem. Syftet med min intervjustudie är att undersöka hur lärare arbetar i den inledande
läsundervisningen och vilka metoder man då använder sig av. För att kunna finna svar på mitt syfte behöver jag intervjua engagerade och insatta pedagoger som kan besvara mina olika intervjufrågor. Om du samtycker kommer jag också spela in intervjun för att i efterhand kunna transkribera den och därefter radera inspelningen.
Om du har några frågor kontakta: Charlothe Björklund:
42
Samtyckesblankett
Att delta i intervjustudien är helt frivilligt, och du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak. De uppgifter du lämnar i studien kommer vara helt konfidentiella och din medverkan kommer inte kunna identifieras av enskilda människor. De uppgifter som samlas in under studien kommer endast att användas till mitt enskilda examensarbete och kommer ej delas med någon obehörig. Uppgifterna kommer att bevaras till dess att uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Karlstads universitets studieregister för att sedan förstöras.
Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen
(dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till
dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se
Du tillfrågas härmed om du vill delta i föreliggande studie.
Jag samtycker till intervjun och att det sker en ljudinspelning
__________________________________ ________________________________
Underskrift Namnförtydligande
__________________________________ Ort och datum
43
Bilaga 2, Intervjufrågor
Intervjufrågor till yrkesverksamma lärare:
Inledande frågor:
För vilka årskurser är du behörig? Hur länge har du arbetat som lärare?
Metod i läsundervisningen:
Vad inleder du läsundervisningen med?
Vilka bokstäver börjar du med att lära ut? Använder du dig av en renodlad läsinlärningsmetod?
Om ja, vilken/vilka? Om nej, hur gör du?
Varför har du valt att undervisa på det sätt du gör?
Vad ser du för för- och nackdelar med den metod du använder?
Avslutande frågor:
Har du något mer du vill ta upp gällande läsinlärning som vi inte redan har pratat om?
44