Jag anser att det finns ett behov av mer forskning kring just denna målgrupp av elever som min studie utgått ifrån. Det vore spännande att göra en studie där man utgår från eleverna och intervjuar dem. Vad skulle underlätta för dem i deras
36
undervisningssituation? Vad vill de att undervisningen ska innehålla? Hur lär de sig på bästa sätt? Vad har de för tankar kring sin litteracitetsutveckling?
Jag anser också att vi som samhälle behöver lära oss mer om hur vi kan bemöta dessa individer som inte kan läsa och skriva, som kanske inte kan ta del av skriftlig information som vi så ofta använder oss av i vår kommunikation. Jag som lärare kanske möter dem som förälder till någon av mina elever. Jag tror det finns en stor okunskap om denna målgrupp och det behöver vi ändra på.
När lärare och elever inte delar ett gemensamt språk är det lätt hänt att undervisningen blir lärarstyrd med få chanser för eleverna att påverka undervisningen. En annan svårighet som uppstår när man inte kan kommunicera på ett gemensamt språk är individuella samtal om lärprocessen. Dessa samtal är extra viktiga när man arbetar med elever med kort eller ingen skolbakgrund, då studieteknik och strategier för inlärning är något som behöver konkretiseras (Skolverket, 2016). Har man inte erfarenhet av att studera är det viktigt att de inlärningsstrategier som lärs ut och används passar eleven och den uppgift som hen ska utföra. Det är viktigt att lärare som undervisar på studieväg 1 är medvetna om vilka faktorer som man behöver ta hänsyn till vid val av inlärningsstrategi, så att de kan stötta och motivera eleven att hitta strategier som passar just dem.
37
7 Referenser
Ahrne, G. (2011). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 1 uppl. Liber.
Condelli, L., Wrigley, H. S., & Yoon, K, S. (2008). The What works Study: Instruction, literacy and language learning for adults ESL Literacy Students. Tracking adult literacy
and numeracy skills: Findings from Longitudinal Research, 132-159.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken. 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur AB. Fanta-Vagenshtein, Y. (2011). Literacy and Second Language Intervention for Adult Hebrew Second Language (HSL) Learners. Journal of Language and Literacy Education, 7(1) 79-94.
Franker, Q. (2011). Litteracitet och visuella texter: studier om lärare och kortutbildade
deltagare i sfi Doktorsavhandling, Stockholms universitet.
Franker, Q. (2013). Att utveckla litteracitet i vuxen ålder – alfabetisering i en flerspråkig kontext. I Hyltenstam, K. Lindberg, I. (red) Svenska som andraspråk. I forskning,
undervisning och samhälle. 2:a upplagan. Uppsala. Studentlitteratur. Sid. 771-815.
Franker, Q. (2019). Gränsöverskridande arbete med elevers litteraciteter. I Aldén, K., Bigestans, A. (red) Litteraciteter och flerspråkighet. Stockholm: Liber. Sid. 19-40. Gibbons, P. (2002). Stärk språket, stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.
Gunn, M. (2003). Opportunity for literacy? Preliterate learners in the AMEP. Prospect Vol. 18. No 2. Adelaide Institute of TAFE South Australia.
Larsen, A, K. (2017). Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups.
Lindberg, I. & Sandwall, K. (2012). Samhälls- och undervisningsperspektiv på svenska som andraspråk för vuxna invandrare. I Hyltenstam, K., Axelsson, M. och Lindberg, I. (red) Flerspråkighet- en forskningsöversikt. Stockholm. Del IV. Sid. 368-500
Luke, A. & Freebody, P. (1990). Literacies programs: Debates and demands in cultural.
38
Nordlund Shaswar, A. (2014). Skriftbruk i vardagsliv och i SFI-utbildning: En studie av
fem kurdiska SFI-studerandes skriftbrukshistoria och skriftpraktiker. Doktorsavhandling,
Umeå universitet.
Nordlund Shaswar, A., & Wedin, Å. (2019). Language learning strategies and teaching practices in adult L2 education: The case of Swedish for Immigrants. Apples: Journal of
Applied Language Studies, 13(3).
Nordlund Shaswar, A., & Wedin, Å. (2020). Språkdidaktik för SFI. Att undervisa
andraspråksinlärare. Lund: Studentlitteratur.
Rosén, J., Straszer B, & Wedin, Å. (2020). Användning av språkliga resurser i studiehandledning på modersmålet. Pedagogisk forskning i Sverige. Vol. 25 nr 2-3. Sid. 26-48.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur.
United Nations Educational, Scientific, and Cultural Organization (2003). Literacy: A UNESCO perspective.
Scribner, S. & Cole, M. (1981), The Psychology of Literacy. Cambridge.
Skolverket (2017a). Läroplan för vuxenutbildningen. Andra upplagan. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2016). Grundläggande litteracitet. Att undervisa vuxna med svenska som
andraspråk. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2019). Grundläggande litteracitet för nyanlända elever.
www.larportalen.skolverket.se-path-Grundskola-del-08
Street, B. (2003). What´s ”new” in new literacy studies? Critical approaches to literacy in theory and practice. Current Issues in Comparative Education. 5(2): 77-91.
Vetenskapsrådet, R. (2017). God forskningsed
Walldén, R. (2019). Med fokus på ord, uttryck och språklig stil: ett betydelseskapande litteraturarbete i grundläggande vuxenutbildningen. Pedagogisk Forskning i Sverige. VOL 24 NO. 3-4 ISSN 1401-6788
39
Walldén, R. (2020). Interconnected literacy practices: exploring classroom work with literature in adult second language education. European journal for Research on the
Education and Learning of Adults, 11(1), 45-63.
Wedin, Å. (2010). Vägar till svenskt skriftspråk för vuxna andraspråksinlärare. Polen: Studentlitteratur.
Wedin, Å., Rosén, J., & Hennius, S. (2018). Transspråkande och multimodalitet i grundläggande skriftspråksundervisning inom sfi. Pedagogisk forskning i Sverige, 23(1- 2), 15-38.
Wedin, Å., Stenbäck, L. (2020). Föreställningar om läsande och läsundervisning hos lärare i svenska som andraspråk. Educare – vetenskapliga skrifter, (4), 109-135.
40
Bilaga 1
Frågeguide
Berätta om din egen utbildning och bakgrund som lärare? Hur länge har du undervisat på studieväg 1?
Kan du berätta om/ge ett exempel på en vanlig lektion du har?
Vad använder du dig av för material i undervisningen? Vad tycker du är viktigt att tänka på vid val av material?
Använder du dig av någon särskild metod vid läs- och skrivinlärningen? Beskriv hur du gör?
Hur kopplar du undervisningen till deltagarnas vardag?
Har ni tillgång till modersmålslärare? Hur använder ni er av hen?
Brukar ni göra studiebesök? Kan du berätta om ett?
Hur tänker du kring deltagarnas tidigare språkliga erfarenheter? Hur kan det användas i undervisningen?
Används deltagarnas olika språk i undervisning, och i så fall hur?
Vilken betydelse tycker du att gruppen har för litteracitetsundervisningen?
Vad anser du är viktigt att tänka på i litteracitetsundervisningen av vuxna deltagare med ingen eller kort skolbakgrund?
41
Får deltagarna vara med och påverka undervisningen? Hur kan det se ut?
Hur arbetar du för att motivera deltagarna till att gå hela den långa vägen de har framför sig till att bli funktionellt litterata i det svenska samhället?
Vad betyder ”funktionell litteracitet” för dig?
Vilken information får du om deltagaren när hen börjar hos dig?
Hur tar du reda på vad deltagarna har för tidigare kunskaper och erfarenheter av olika språk och skriftspråk?
Har du regelbundna deltagarsamtal med deltagarna? Kan du berätta hur de går till?
Vad betyder litteracitet och litteracitetsutveckling för dig? Vad lägger du för betydelse i de orden?