Nora kämpar med att ta det ansvar som styrdokumenten ger henne, vilket enligt Skolinspektionens (2012:7) många med henne gör inom förskolans verksamhet. Skulle det vara möjligt att göra en arbetsbeskrivning för arbetslaget utifrån riktlinjerna i styrdokumenten? Nora nämner flera gånger att hon kommer i ett dilemma, dels bli en tydlig ledare på förskolan och dels att få mandatet. En huvudfråga skulle då kunna vara: Hur organiseras, konstitueras förskollärares deltagande i pedagogisk utveckling på förskolan? Där följande två beskrivande frågor skulle kunna vägleda forskaren: Vad är uppdraget? och Vems är uppdraget?
När Nora beskriver sin ambition att bli mer medforskande så styrs den av normer som ställer både krav på henne och på barnen. Nora vill inte bara lyckas tillsammans med barnen, utan även att hon ska upplevas som lyckad (duktig) förskollärare som kan visa hur man ”gör” för de andra kollegorna. Lenz-Taguchi (2004) skriver att förskolan är en kvinnodominerad värld, vilket innebär att de kan vara bra på att bedöma sig själva i förhållande till ”duktighet”. Butler (1997) hävdar att performativa yttrande får auktoritet av tidigare och liknande yttringar. Följande forskningsfråga skulle då kunna vara aktuell: Vilka dominerande yttrande eller handlingar förekommer vid de tillfällen som förskolans pedagoger har reflektionstid?
Nora beskriver vid flera tillfällen att arbetslagen förändras och att de får börja om. Vilja att arbeta Reggioinspirerat känns iblnad svårt och som en omöjlig uppgift. Även de andra arbetslagen i projektet uppgav det att just förändringar i arbetslaget, eller ökat barnantal påverkade verksamheten väldigt mycket, gjorde att arbetet stagnerade och de gick tillbaka till det gamla arbetssättet. Följande frågor kan då vara intressanta: Hur kan förskolan organiseras så denna sårbarhet för förändring inte blir lika tydlig och kännbar? Vilka processer är det som gör att vissa förskolor lyckas bättre än andra när det gäller att arbeta Reggioinspirerat?
Avslutning
När jag nu lägger min sista hand på denna uppsats så tänker jag samtidigt att förskolan står för inför en rad utmaningar. Vilka förändringar vill vi ha med ett medforskande förhållningssätt och vilka villkor erbjuder detta begrepp? Kanske kan vi pröva att tänka så här: Vad är man om man inte är en medforskande förskollärare? Är det den frågan Nora ställer sig? Kanske är det så att, att vara en lyckad förskollärare innebär att vara en medforskande förskollärare, dvs att använda begreppet turtagning på ett nytt sätt där innebörden är att, ibland tänker jag, ibland tänker du, sen tänker vi tillsammans. Titeln på studien var ”Behöver dom inte lära sig detta med turordning eller det kanske inte är viktigt längre”? Det var kanske just det de lärde sig vid lövhögen.
Referenslista
Alnervik, Karin (2013). Ja men så kan man ju också tänka -Pedagogisk dokumentation som
förändringsverktyg i förskolan.Doktorsavhandling. Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.
Banjac, Mirja (2011). Lärarnas Nyheter. www.lararnasnyheter.se/forskolan/2011/04/11/mira-
banjac-prata-eller-vara-tyst
Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder, Andra uppl. Stockholm: Liber Butler, Judith (1997). The psychic life of power: Theories in subjection. Stanford University Press. California
Butler, Judith (2005). Giving an account of oneself. Fordham University Press. New York Börjesson, Mats & Palmblad Eva (2007). Diskursanalys i praktiken. Liber. Stockholm Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter, Pence, Alan (2003). Från kvalité till meningsskapande.
Postmoderna perspektiv – Exemplet Förskolan. HLS – förlag. Stockholm
Dolk, Klara (2013). Bångstyriga barn-Makt normer och delaktighet i förskolan. Ordfront. Stockholm
Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i
förskolans vardagsrutiner och lek. Doktorsavhandling, Högskolan för lärande och
kommunikation, Jönköping.
Eidevald, Christian (2013). – Hallå hur gör man? – Systematiska analyser för utvärdering
och utveckling i förskolan. Liber. Stockholm
Foucault, Michel (1993). Diskursens ordning. Brutus Östlings bokförlag. Stockholm Foucault, Michel (2001). Power/ Knowledge-Selected Interviews & Other Writings 1972- 1977-. Vintage books. New york
Hall, Stuart (1999). Betydelse, representation och ideologi: Althusser och den
poststrukturalistiska debatten. Red. Curran, James, Morley, David, Walkerdine, Valerie.
Samtidskultur och kommunikation. Lund. Studentlitteratur.
Hargreaves, Andy (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Studentlitteratur. Lund Herez, Marcus & Johansson, Thomas (2013). Poststrukturalism-metodologi, teori, kritik. Malmö. Liber
Hultman, Karin (2011). Barn, linjaler och andra aktörer. Stockholms Universitet Lenz-Taguchi, Hillevi (2004). In på bara benet- En introduktion till feministisk
Markström, Ann-Marie (2005). Förskolan som normaliseringspraktik. En etnografisk studie. Diss. Linköping Studies in Pedagogic Practies, No 1.
Nordin-Hultman, Elisabet (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Liber. Stockholm
Nöjd, Maria (2011). Kultvarning – eller kulturell injektion. Lärarnas nyheter. www.lararnasnyheter.se/forskolan/2011/04/11/kultvarning-eller-kulturell-injektion Palla, Linda (2011). Med blicken på barnet-om olikheter inom förskolan som diskursiv
praktik. Doktorsavhandling. Malmö. Educations
Rosenberg Tiina (2005). Könet brinner! Judith Butler. Texter i urval av. Stockholm. Natur & Kultur
Skolverket (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan-Pedagogisk
dokumentation. Fritzes. Skolverket
Skolinspektionen (2012:7). Förskola, före skola-lärande och bärande. Kvalitets gransknings rapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget. Stockholm.
Somekh Bridget & Lewin, Cathy (2005). Research Methods in the social sciences. London. Sages Publication.
Tullgren, Charlotte (2004). Den välreglerade friheten- Att konstruera det lekande barnet. Doktorsavhandling. Malmö Studies in educations sciences No.10
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets. Rapportserie1; 2011 Walkerdine, Valerie (1990). The Mastery and Reason: Cognitive Development and the
production and Rationality. Routledge. London
Walkerdine, Valerie (1999). ”Kan ändras utan förvarning”: Psykologi, postmodernitet och det populära. Red. Curran James, Morley David, Walkerdine Valerie. Samtidskultur och
kommunikation. Lund. Studentlitteratur.
Wibeck, Victoria (2000/2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som
undersökningsmetod. Lund. Studentlitteratur
Winther Jörgensen, Marianne& Phillips Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund. Studentlitteratur
Åberg, Ann, Lenz-Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik-etik och demokrati i
Bilaga 1
Kontrakt mellan pedagog och forskare ht 2010 och vt 2011 i projektet:”I dialog med förskolans praktik – nyfikenhet och lyssnande med hjälp av videokamera”. Studiens bakgrund och syfte
En central utgångspunkt för studien är att knyta nära kontakt mellan forskning på Högskolan för lärande och kommunikation och förskolans praktiska verksamhet genom att involvera både forskare och medarbetare på förskola i forskning.
Det övergripande syftet är dels att analysera pedagogers meningsskapande processer i det dagliga arbetet i förskola och dels att fördjupa kunskaper om hur pedagoger i förskola kan använda videoinspelning som observationsmetod för att utveckla förskolans verksamhet, utifrån de intresseområden och frågor som pedagoger har. Metod
Studien utgår från ett nära samarbete mellan pedagoger och forskare där både forskare och pedagoger är involverade i forskningens olika delar. Ansvaret vilar dock i första hand på forskarna, som också har ansvaret för eventuell textproduktion, men pedagoger bjuds in i forskningens alla delar.
Studien beräknas genomföras ht 2010 och vt 2011.
Den huvudsakliga datainsamlingsmetoden är videoobservation som pedagogerna själva gör inom förskolans verksamhet, efter godkännande från föräldrar till de barn som ingår i de inspelade situationerna. Dessa situationer, som pedagogerna själva väljer ut, ligger sedan till grund för gemensamma analyser av pedagoger och forskare. Som en del i studien skriver både pedagoger och forskare egna dokumentationer och reflektioner kring de olika träffarna och genomförandena för att kunna dela dokumentation och analys med varandra. Även eventuell e-postkorrespondens kan ingå i analysen. Under vårt samarbete hoppas vi som forskare kunna bidra med:
• Stöd och utmaning (handledning och ”bollplank”) för arbetslag så väl som individuella pedagoger
• Nya och/eller fördjupade teoretiska perspektiv
• Litteraturtips samt att kopiera upp texter, distribuera texter osv.
• Föreläsningar eller workshops för personal och/el föräldrar om så önskas
Vilket material från förskolan kan komma att analyseras? • Videoinspelade sekvenser från förskolans verksamhet • Inspelade samtal kring de inspelade situationerna • Övriga samtal
• Dagboksanteckningar • E-postkorrespondens
Sammanhang där resultat kan komma att offentliggöras:
• Workshops, antingen av pedagoger, forskare eller pedagoger och forskare tillsammans
• Föreläsningar
• Vetenskapliga konferenser • Vetenskapliga artiklar • Populärvetenskapliga texter
Vad innebär det som pedagog att vara med i studien?
• Att vara med i studien kräver ett visst mått av engagemang, öppenhet och
generositet när det gäller att dela med sig av sitt arbete, tankar, erfarenheter osv. (vi hoppas kunna bidra med detsamma till er)
• Att vara med i studien kräver också en vilja att lägga ner ett visst mått av tid, framför allt till diskussioner och reflektioner kring verksamheten, samt att denna tid, i alla fall till största delen, möjliggörs av den administrativa ledningen
• Medverkan i en studie innebär alltid att människor som läser resultat av studien kan komma att ha åsikter om arbetet som analyseras. Studien syftar bland annat till att tillsammans med er (och kanske även i viss mån med barnen?) utforska de möjligheter och svårigheter som finns i förskolans verksamhet och vilka
möjligheter och dilemman pedagoger ställs inför. Detta innebär att situationer och samtal som både upplevs som ”positiva” och ”negativa” kan bli intressanta att analysera. Syftet är dock aldrig att framställa någon på ett kränkande sätt,
snarare att lyfta upp pedagogers förutsättningar, möjligheter och dilemman Eftersom detta är forskning kan material komma att visas inom de forskningsgrupper som vi vistas inom. De som i så fall kommer i kontakt med materialet är samtiga bundna att följa de forskningsetiska principerna som Vetenskapsrådet fastställt, vilket bland annat innebär att de kommer behandla materialet konfidentiellt.
Som deltagare i studien har ni som pedagoger när som helst, utan att uppge orsak, rätt att:
• ta del av dokumentationsmaterial • vara delaktig i analysarbete
• dra er ur studien (dvs bryta detta kontrakt)
Studien följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Vid uppsägning av kontrakt kommer all data där pedagogen ingår (som inte är publicerad) om så önskas att tas bort från eventuella artiklar, workshops eller liknande.
Den pedagog som undertecknar detta kontrakt samtycker till:
• Att inspelade videosekvenser, som pedagogen själv väljer ut, samt samtal kring dessa sekvenser, dagboksanteckningar och eventuell E-postkorrespondens används både som utgångspunkt för reflektion och forskning
• Att vi som forskare får dokumentera våra träffar med både videokamera, kamera, ljudupptagning samt papper och penna, om inget annat överenskommes
• Att material kan komma att användas i andra sammanhang, exempelvis föreläsningar på lärarutbildning, konferenser eller som en del i en
textproduktion. Material kommer dock aldrig visas utanför projektet utan ditt godkännande.
Avtalet har upprättats i tre identiska exemplar där forskarna och pedagogen tagit var sitt
Undertecknat i ……….…... den ………. 2010
av (forskare)
Namnförtydligande: Christian Eidevald
av (forskare)
Namnförtydligande: Susanna Anderstaf
av (pedagog)
Namnförtydligande: ……….
Kontaktuppgifter (gärna adress, telefonnummer och email):