Vidare forskning

I den här studien beskriver lärare att elevers delaktighet har betydelse för elevernas lärande.

Min upplevelse är att lärarnas strävan är att i så stor utsträckning som möjligt göra eleverna delaktiga i sin undervisningsplanering för att möjliggöra elevernas kunskapsutveckling. Som utveckling i detta arbete tänker jag att det vore intressant att lyssna in vad eleverna själva har för uppfattningar när det gäller deras delaktighet i sin undervisningsplanering. Vad innebär delaktighet för dem? Upplever eleverna själva att de får vara med och planera sin

undervisning? Ett annat utvecklingsområde är att göra gruppintervjuer i arbetslag, att se likheter och skillnader inom arbetslagen och mellan olika arbetslag. Jag tycker även att det

vore intressant att genom observationer undersöka hur det gemensamma samspelet mellan elev och lärare är när de planerar undervisningen. Det skull också vara berikande att

komplettera denna studie med elevintervjuer som eventuellt kan ge annan bild av hur detta ter sig i grundsärskolan.

Referenser

Ahlberg, A. (red.). (2009). Specialpedagogisk forskning: En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.

Ahrne, G. & Svensson, P. (2012). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. I G. Ahrne & P. Svensson (Red). Handbok i kvalitativa metoder (s.10-17, 2uppl). Stockholm: Liber.

Andrearasson, I., Asp-Onsjö, L., & Isaksson, J. (2013). Lessons learned from research on individual educational in Sweden: Ox sbstracles, opportunities and future challenges. European Journal of Special Needs Education, 28:4, s. 413-426. doi: 10. 1080/ 08856257.2013. 812405

Arnstein, S. R. (1969). A Ladder of Citizen Participation, Journial of the Amarican Institute of Planners, Vol. 35, N 4, pp. 216-224.

Barett,P., Davies, F Zhang, Y., & Barett, L. (2005). Where are teachers voiced The impact of classroom design on pupils learning. Final result of holistic, multi-level analys. Building and Environment, 89 (2015), s. 118-133. Dio: 10. 1016/ j.buildenv

Berthén, D. (2007). Förberedelser för särskildhet: Särskolans pedagogiska arbete i verksamhetsteoretiskt perspektiv. (Karlstads Univetry studies 2007:19). Doktorsavhandling, Karlstad: Karlstad Universitet.

Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2014). Varför vetenskap? Lund: Studentlitteratur.

Bortoli, T. Arthur-Kelly, M. Mathisen, B. Foreman, P., & Kontu, E, K. (2010). Where are teachers voices?

A research aganda to enhance the communicativ interactions of students with multiple and severe disabilities at scool. Disability & Rehabilitation, 32 (13), 1059-1072.doi:10.

3109/09638280903410730.

Courtade, R. G., & Pennington, R, C. (2015). An Examination of Teacher and Students Behaviors in Classroom for Students With Moderate and Severe Intellectual Disability. Preventing School Failure, 56(1), 40-47.

doi: 10. 1080/1045988X

Elvstrand, H. (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete.(Linköpings University studies, nr. 2009:144).

Doktorsavhandling, Linköping: Linköpings universitet.

Eriksson, M. & Näsman, E. (2011). När barn som upplevt våld möter socialtjänsten: Om barns perspektiv, delaktighet och giltiggörande. (1 uppl.) Stockholm: Gothia.

Eriksson-Zetterqvist, U., & Ahrne, G. (2012). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red). Handbok för kvalitativa metoder (s. 36-57 ). Stockholm: Liber.

Feiler, A. & Watson, A. (2010). Involving children with learning and communication difficulties: The prespectives of teachers, speech and language terapists and teaching assistans. British Journal of learning Disabilities, 39(2), 113-120. Doi: 10.1111/j1468-3256.2010.00626.x

O`Regan Kleinert, J., Harrisson, E. M., Fisher, T. L & Kleinert, H. L. (2010). ” I Can”and ”I did”- Self-Advocacy for Young Students With Developmental Disabilietes. Teaching Exceptional Children, 43(2), 16-26. Doi. 10.1177/004005991004300202

FN (1989). Barnkonventionen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

FN. (1989). Barnkonventionen. Hämtad 16-11-09 från http://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full FN. (2006). Konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Hämtad

16-11-09 från: http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/karnkonventionerna/konventi

Forsberg, E. (2000). Elevinflytandets många ansikten. Stockholm: Elanders Gothab.

Gilson, C. M., &Little, C, A. (2016). Understanding How Teachers Listen in a Reading Enrichment Program. Journal of Advanced Academics, 27(3), 210-240.doi:10.1177/1932202x16656572.

Granlund, M, & Göransson, K. (2011). Delaktighet: ideologi och teori. IL. Söderman & Antonsson (Red).

Nya omsorgsboken (s.12-19). Malmö: Liber.

Hardén, P. L., Sullivan, D.W., & Roberts, N. (2008). Rural teachers best motivation strategies: A blending of students and students perspectives. Rural Educator, 30 (1), s.19-31. Hämtad 17-01-02 från http://www.ruraleducator.net/

Hart, R. (1992). Children´s Participation from Tokenism to Citezienship. Florens: Unicef Innocent Rescarch Center.

Hugo, M. (2011). Från motstånd till framgång: att motivera när ingen framgång finns. Stockholm: Liber

Ineland, J. (2004). Disabbility, culture and normative environments. Understandeing disability Scandinavian Jurnal of Disability Reserch. Volume 2, Issue2, 131-150.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, K. (2007). Samtal, klassrumsklimat och elevers delaktighet: Överväganden kring deliberativ didaktik. ( Örebro Universitystudies, nr 2007:21). Doktorsavhandling, Örebro, Örebro Universitet.

Mitchell, D. (2014). What really works in special and inclusive education:using evidence-based teachung strategies. London: Rouutledge.

Molin, M., & Gustavsson, A. (2011). Delaktighet: Ideologi och teori. Söderman, I. & S. Antonsson, S.

(Red) Nya omsorgsoken(s. 272-281). Malmö: Liber

Pirttimaa, R. A., & Kontu, E, K. (2010). Teaching methods and curriclum metods used in Finland in the education of students diagnosed with having severe/profund intellectual disabilities. Brittish Journal of Learning 38(3), 175-179. doi: 10.1111/j1468-356.

Rose, R., Fletcher, W. & Goodwin, G. (1999) Pupils with severe learning difficulties aspersonal target setters.

British Journal of Special Education Volume 26, No. 4, p 206. 7p. doi: 10.1111/1467-8527. 00140

Sellberg, G. (2001). Främja elevers lärande genom elevinflytande. Lund: Studentlitteratur.

Sencibaugh, J. M., & Sencibaugh, A. M. (2016). An analysys of cooperative learning approches for students with learning disabilities. Education, 136(3), 356-364. doi: 10.1111/j.

SOU (1996:22). Inflytande på riktigt: om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar. Delbetänkande av skolkommittén. Stockholm: Nordstedts.

Skolverket. (2011a). Läroplan för grundsärskolan 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm:

Skolverket.

Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Hämtad 16-11-09 från https://www.spsm.se/PageFiles/4587/Salamanca%20deklarationen.pdf.

Szönyi, K., & Söderqvist, D. T. (2013). Där man söker får man svar. Delaktighet i teori och praktik för elever med funktionshinder. Hämtad 16-12- 29 från

http://www.butiken.spsm.se/produkt/katalog_filer/Nr % 2000388.pdf

Szönyi, K. (2005). Särskolan som möjlighet och begränsning: elevperspektiv på delaktighet och utanförskap: Doktorsavhandling, Stockholm: Stockholmsuniversitet.

Waite, S., Lawson, H., & Bromfield, C. (2014). Individual target setting in a maistream and specila school tensions in understanding and ownershio. Ediucation studies, 35:2, s. 107-121. doi: 10.

1080/03055690802476800.

Vetenskapsrådet. (2011) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Stockholm: Vetenskapsrådet.

Whemeyer, M. L, Shogren, K. A,. Palmer, S. B., Williams-Diehm, K. L., Little, T. D., & Boulton, A. (2012).

The Impact of Self-Determined Learning Model of Instruction of Self Determination. Exeptional Children, 78(2), 135-153. doi: 10.1177/00144290006600401.

Örberg, P. (2014). Livshistorieintervjuer. Ahrne, I. & P. Svensson (Red.) Handbok i kvalitativa metoder.

Stockholm: Liber

Bilaga 1

Mail till rektorer Hej!

Jag heter Catharina Flodin Boman och gör mitt avslutande examensarbete till speciallärare under vt-17. Jag önskar komma i kontakt med lärare i er grundsärskola för en intervju. Är tacksam om Ni kan hjälpa mig att bifoga missivbrev till Era lärare på skolan.

Med vänliga Hälsningar Catharina F Boman

Bilaga 2

Missivbrev till lärare i grundsärskolan

Du tillfrågas härmed om deltagande i en studie.

Hej!

Jag heter Catharina Flodin Boman och läser min sista termin under vt-17 på speciallärarpro-grammet med inriktning utvecklingsstörning, på Karlstads Universitet.

Mitt avslutande arbete är att skriva ett examensarbete. Jag har valt att skriva om elevers delak-tighet i grundsärskolan.

För att möjliggöra mina studier behöver jag samla in underlag och det är här som du kan bidra med din värdefulla erfarenhet.

Jag undrar om Du som lärare vill delta i en intervju vid ett tillfälle, och därmed bidra till att jag utvecklar kunskaper inom området? Intervjuerna sker under vecka 7-10 beroende på när det passar Er för att ta emot mig. Intervjuerna sker individuellt och jag kommer spela in vårt samtal för att jag ska kunna fokusera på intervjun.

Under hela processen med examensarbetet förhåller jag mig till Vetenskapsrådets forsknings-etiska principer (http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf)* innebär att deltagandet är helt fri-villigt och att det när som helst går att avbryta sin medverkan. Vidare så behandlas person-uppgifter konfidentiellt och de resultat jag finner kommer enbart att användas som underlag till mitt examensarbete.

Vid frågor var vänlig att kontakta mig per mail eller telefon.

Jag behöver ditt svar inom en snar framtid då mina intervjutillfällen ligger under v. 7-10 Med Vänliga hälsingar

Catharina F Boman

Student på Karlstads Universitet Mail: Catharina.flodin.boman@XXXX Mobil: XX-XXXXXX

Bilaga 3

Syftet med den här studien är att undersöka hur några lärare beskriver sitt sätt att arbeta för att få elever delaktiga i undervisningsplaneringen i grundsärskolan.

Introduktion:

v Presentation av mig, speciallärarutbildningen, examensarbetet och forskningsetiska principerna.

v Fråga till intervjupersonen: Berätta om din yrkeserfarenhet och utbildning!

Intervjufrågor: