Vidare forskning

I stora drag upplever idrottslärare inkluderingsarbete på idrottslektionen som en utmaning. Detta då de upplever svårigheter att genomföra en idrottsundervisning som är inkluderande för alla elever. Även då idrottslärarna gör sitt yttersta för att genomföra en inkluderande idrott förekommer det omedveten exkludering. Denna exkludering kan visa sig när idrottslärare upplever sig ge en god

inkludering i form av att individanpassa idrottsundervisningen till de elever som inte kan delta i de normativa aktiviteterna. Denna individanpassning kan resultera i att elever utesluts från klassens gemensamma aktivitet. Vid situationer som dessa kan det grunda sig i okunskap hos idrottslärarna om vad som demonstrerar en god inkludering samt att momenten inom ämnet idrott och hälsa inte alltid är

anpassningsbara för att alla elever ska kunna delta. Genom en inkluderande exklusion blir det tydligt hur en inkludering som anses vara god kan bidra till en exklusion. Det som kan diskuteras är vad som faktiskt uppstår när en person blir exkluderad i en miljö som av samhället anses vara inkluderande. För att få upp ögonen kring hur en inkluderande skolidrott kan utföras på ett sätt som inte exkluderar enskilda elever behövs mer kunskap inom området.

Det har visat sig att en inkluderande exklusion är en omedveten utmaning inom skolidrotten. Därför kan vidare forskning kring vad det är som utgör denna inkluderande exklusion inom skolidrotten vara av relevans. Detta för att undersöka vilka åtgärder som behövs för att inga elever ska exkluderas i undervisningen. Då detta är en omedveten exkludering finns risken att den inkluderande exklusionen förekommer inom ett stort antal andra arenor i samhället. Att undersöka hur inklusion kan leda till exklusion inom andra organisationer eller verksamheter utanför skolidrotten kan därmed ge en bredare förståelse för detta fenomen. Således är det av relevans att presentera möjligheter för fortsatt forskning kring vad som skapar en inkluderande exklusion och inom vilka arenor detta kan uppstå.

REFERENSER

Avramidis E, & Norwich B, (2002) Teachers' attitudes towards integration / inclusion: a review of the literature. Journal of Special Needs Education. 2002, 17, 129-147.

Bourdieu P, (1977) Outline of a theory of practice. Cambridge: Cambridge University Press. Översättning av Richard Nice. Orginalpublikation: Esquisse d'une théorie de la pratique, précédé de trois études d'ethnologie kabyle, Librairie Droz, 1972.

Bryman A, (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Burnard P, (1996) Teaching the analysis of textual data: an experiential approch.

Nurse Education Today, 16, 278-281.

Campbell F K, (2012) “Stalking ableism: Using disability to expose ‘abled’

narcissism” I: Goodley D, Hughes B, & Davis L J, (Red). Disability and social theory: new developments and directions. Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Campbell F K, (2018) Precision ableism: a studies in ableism approach to

developing histories of disability and abledment. Rethinking History, 23, 138-156. Curtin M, & Fossey E, (2007) Appraising the trustworthiness of qualitative

studies: Guidelines for occupational therapists. Australian Occupational Therapy

Journal, 54, 88–94.

Fitzgerald H, (2005) Still feeling like a spare piece of luggage? Embodied experiences of (dis)ability in physical education and school sport. Physical

Education & Sport Pedagogy, 10, 41-59.

Gerald-Thomson R, (2012) The Case for Conserving Disability. Journal of

Bioethical Inguiry, 9, 339-355.

Graneheim U H, & Lundman B, (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse

Education Today, 24, 105–112.

Göransson K, Nilholm C, & Karlsson K, (2009) Inclusive education in Sweden? A critical analysis. International Journal of Inclusive Education, 15, 541-555. Haegele J A, Hodge S, Barbosa Gutierres Filho, P J, & Gonçalves de Rezende, A L, (2016) Brazilian physical education teachers’ attitudes toward inclusion before and after participation in a professional development workshop. European

Physical Education Review, 24, 1-21.

Hodge S, Ammahb, J O A, Casebolt K M, LaMaster K, Hersman B, Samalot- Rivera A, & Sato T, (2009) A Diversity of Voices: Physical education teachers’ beliefs about inclusion and teaching students with disabilities. International

Hutzler Y, Meier S, & Reuker S, (2019) Attitudes and self-efficacy of physical education teachers toward inclusion of children with disabilities: a narrative review of international literature. Physical Education and Sport Pedagogy, 24, 249-266.

Jerlinder K, Gill P, & Danermark B, (2010) Swedish primary‐school teachers’ attitudes to inclusion – The case of PE and pupils with physical disabilities.

European Journal of Special Needs Education, 25, 45-57.

Majoko T, (2019) Inclusion of Children With Disabilities in Physical Education in Zimbabwean Primary Schools. SAGE Open, 9, 1–16.

Medvetz T, & Sallaz J J, (2018) The Oxford handbook of Pierre Bourdieu. Oxford University. Contemporary Sociology, 48, 680-681.

Neville R D, Makopoulou K, & Hopkins W G, (2018). Effect of an Inclusive Physical Education (IPE) Training Workshop on Trainee Teachers’ Self-Efficacy.

Research quarterly for exercise and sport, 91, 102-114.

Nilholm C, (2006) Inkludering av elever "i behov av särskilt stöd" vad betyder det och vad vet vi? Myndigheten för skolutveckling.

McGrath O, Crawford S, O’Sullivan D, (2018) ‘It’s a challenge’: Post Primary Physical Education Teachers’ experiences of and perspectives on inclusive practice with students with disabilities. European Journal of Adapted Physical

Activity, 12, 1-14.

Rekaa H, Hanisch H, & Ytterhus B. (2018). Inclusion in Physical Education: Teacher Attitudes and Student Experiences. A Systematic Review. International

Journal of Disability, Development & Education, 66, 36-55.

Shakespeare T, (2018) Disability - The basics. University of East Anglia, United Kingdom.

Skollag, 2010:800.

Skolinspektionen, (2012) Idrott och hälsa i grundskolan. >https://www.skolinspektionen.se< PDF (2021-03-04)

Skolinspektionen, (2018) Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs

7–9. >https://www.skolinspektionen.se< PDF (2021-03-04)

Skolverket, (2020a) Betyg och kunskapskrav. >https://www.skolverket.se< HTLM (2021-03-04)

Skolverket, (2020b) Idrott och hälsa. >https://www.skolverket.se< HTLM (2021- 03-03)

Smith A, & Thomas N, (2006) Including pupils with special educational needs and disabilities in National Curriculum Physical Education: a brief review.

Sparkes A C, Martos-Garcia D, & Maher A, (2019) Me, osteogenesis imperfecta, and my classmates in physical education lessons: a case study of embodied pedagogy in action. Education and Society, 24, 338-348.

Tant M, & Watelain E, (2016) Forty years later, a systematic literature review on inclusion in physical education (1975–2015): A teacher perspective. Educational

Research Review, 19, 1-17.

Thomas C, (2007) Sociologies of disability and illness: contested ideas in

disability studies and medical sociology. Red Globe Press.

Thomas C, (2009)Rescuing a social relational understanding of disability.

Scandinavian Journal of Disability Research, 6, 22-36.

Union of the Physically Impaired Against Segregation, (1975) Fundamental Principles of Disability. London.

Vetenskapsrådet, (2017) God forskningsed. >https://www.vr.se< PDF (2021-02- 26)

Vickerman P, (2007) Training physical education teachers to include children with special educational needs: Perspectives from physical education teacher training providers. European Physical Education Review, 13, 385-402. Vickerman P, & Coats J K, (2009) Trainee and recently qualified physical education teachers' perspectives on including children with special educational needs. Physical Education & Sport Pedagogy, 14, 137-153.

BILAGA 1

Informationsbrev

Projektets titel: En inkluderande

skolidrott – en kvalitativ studie av idrottslärares inkluderingsarbete för elever med fysiska funktionsnedsättningar

Datum: 210301

Studieansvarig: Emelie Strand och Sara

Lynard

E-post: strand.lynard@gmail.com

Studerar vid Malmö universitet, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040-665 70 00 Utbildning: Socialpedagogiskt arbete på

funktionshinderområdet

Nivå: Kandidatnivå

Vi heter Sara Lynard och Emelie Strand och vi studerar vår sista termin på kandidatprogrammet Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet på Malmö universitet. Vi ska nu påbörja vårt examensarbete “En inkluderande skolidrott”. Vår handledare i detta arbete heter Oskar Krantz och kan kontaktas på e-mail, oskar.krantz@mau.se.

Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare ser på arbetet kring inkludering av elever med fysiska funktionsnedsättningar på idrottslektionerna. Bakgrunden till vårt syfte grundar sig i att det saknas forskning i Sverige kring detta område. Därför vill vi genomföra en studie där vi kan kartlägga hur idrottslärare i svenska grundskolor upplever arbetet med inkludering av elever med fysiska

funktionsnedsättningar på idrottslektionen.

Undersökningen kommer att baseras på intervjuer av ca 10 stycken idrottslärare som arbetar i

grundskolor i södra Sverige. Varje deltagare kommer intervjuas vid endast 1 tillfälle som tar mellan 30- 60 minuter. På grund av rådande omständigheter kring Covid-19 kommer intervjuerna att ske digitalt. Urvalet har gjorts via kontaktnät där möjliga deltagare har blivit tillfrågade om vi får lov att kontakta dem via e-post.

Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. Konfidentialitet eftersträvas i undersökningen genom att ingen obehörig får ta del av materialet. Materialet förvaras så att det bara är åtkomligt för oss som är undersökningsledare. I rapporteringen av resultatet i form av en examensuppsats på Malmö universitet eller i annan form av publicering kommer informanterna i denna undersökning att avidentifieras så att det inte går att koppla resultatet till enskilda individer.

Efter att uppsatsen har blivit godkänd kommer den att publiceras på MUEP, som är en databas på Malmö universitet. Uppsatsen kommer även att publiceras på DIVA-portal som är ett digitalt vetenskapligt arkiv.

BILAGA 2

INTERVJUGUIDE

1. Hur länge har du arbetet som idrottslärare?

2. Hur hade du gjort inkludering i idrottsundervisning så att alla elever kan delta?

3. Vilka tidigare erfarenheter har du av att inkludera elever med fysisk funktionsnedsättning? (Hur gjorde du för att inkludera)

4. Vilka hinder kan du se i den fysiska miljön i en idrottshall?

5. Om du fick stöd eller hade önskat att få stöd för att kunna genomföra inkludering, vilket i så fall?

6. Om det skulle finnas någon typ av handbok för inkludering, vad anser du bör finnas i denna, och hur hade det kunnat bidra till hjälp vid

inkluderingsarbete?

7. Utifrån utbildningen till idrottslärare, finns det någonting du hade önskat fanns med som kunde förbereda dig för inkluderingsarbete för elever med funktionsnedsättning?