Vidare forskning

Denna studie baserar sig i huvudsak på kvinnor och därför hade det varit relevant att göra en liknande studie där endast män hade deltagit för att få en större insikt om det är andra eller samma faktorer som hade varit mest betydande för gapet. Även fokusgrupper med jämn könsfördelning borde undersökas för att utforska om gruppdynamiken och därmed resonemangen skulle bli annorlunda. Att genomföra studien flera gånger är viktigt även för att säkerställa att moderatorernas brist på erfarenhet med genomförande av fokusgrupper inte hade någon märkbar påverkan på resultatet.

Vidare kan en motsvarande undersökning göras på varor som köps med hög engagemangsnivå, som till exempel bilar. Det är intressant att se om orsakerna till intention-beteende gapet ser annorlunda ut samt om gruppens inflytande är mindre märkbart när konsumenten är mycket mer aktiv och involverad i beslutet.

36

Som en del i att göra mer hållbara produkter till ett förstahandsval är nudging ett intressant verktyg. Syftet med nudging är att underlätta för konsumenten att fatta beslut som främjar välfärden utan att begränsa deras handlingsfrihet. Man ger konsumenten en mental knuff i rätt riktning för att ändra sitt beteende. Exempel på nudging är när målade fotspår på marken leder till en soptunna vilket gör att människor har större benägenhet att slänga sitt skräp på rätt ställe (Gunnarson, 2018). Därför skulle det vara intressant i vidare studier att se hur man kan använda sig av nudging för att minska intention-beteende gapet och skapa ett mer hållbart beteende hos konsumenter.

Ett annat relativt nytt men populärt begrepp inom marknadsföring är sinnesmarknadsföring, vilket går ut på att marknadsföringen ska rikta sig mot kundernas fem sinnen. I fall den är strategiskt korrekt utformad kan den ge konsumenter rätta köpsignaler och också manipulera deras beteende (Hultén, Broweus & Van Dijk, 2011). Hur sinnesmarknadsföring skulle kunna generera ett mer hållbart köpbeteende hos konsumenterna och minska gapet skulle därmed vara en aktuell studie.

37

Referenslista

ALI, A., ALI KHAN, A. & AHMED, I. 2011. Determinants of Pakistani Consumers’ Green Purchase Behavior: Some Insights from a Developing Country. International Journal of Business and Social Science, 2, 217-226.

AVOLA, A., VASSALLO, M., DEAN, M., LAMPILA, P., SABA, A., LAHTEENMAKI, L. & SHEPHERD, R. 2008. Predicting intentions to purchase organic food: the role of affective and moral attitudes in the theory of planned behaviour. Appetite, 50, 443-454.

BAUMEISTER, R.F. & LEARY, M.R. 1995. The need to belong: desire for interpersonal attachments as a fundamental human motivation. Psychological bulletin, 117, 497-529.

BERNYTÉ, S. 2018. Sustainability Marketing Communications Based on Consumer Values and Principles. Regional Formation & Development Studies, 26, 26–35.

BRAY, J., JOHNS, N., & KILBURN, D. 2011. An Exploratory Study into the Factors Impeding Ethical Consumption. Journal of Business Ethics, 98, 597-608.

BRYMAN, A. & BELL, E. 2015. Business Research Methods. Oxford: Oxford University Press.

CARRINGTON, M. J., NEVILLE, B. A., & WHITWELL, G. J. 2010. Why ethical consumers don't walk their talk: Towards a framework for understanding the gap between the ethical purchase intentions and actual buying behaviour of ethically minded consumers.

Journal of Business Ethics, 97, 139-158.

CARRINGTON, M.J., NEVILLE, B.A. & WHITWELL, G.J. 2014. Lost in translation:

Exploring the ethical consumer intention–behavior gap. Journal of Business Research, 67, 2759-2767.

CHATZIDAKIS, A., HIBBERT, S. & SMITH, A. P. 2007. Why people don't take their concerns about fair trade to the supermarket: The role of neutralisation. Journal of Business Ethics, 74, 89-100.

38 D’ASTOUS, A. & LEGENDRE, A. 2009. Understanding Consumers’ Ethical Justifications:

A Scale for Appraising Consumers’ Reasons for Not Behaving Ethically. Journal of Business Ethics, 87, 255-268.

DE PELSMACKER, P., JANSSENS, W., STERCKX, E. & MIELANTS, C. 2005. Consumer preferences for the marketing of ethically labelled coffee. International Marketing Review, 22, 512-530.

FISHER, R. 1993. Social Desirability Bias and the Validity of Indirect Questioning. Journal of Consumer Research, 20, 303-315.

FRANK, P. & BROCK, C. 2018. Bridging the intention–behavior gap among organic grocery customers: The crucial role of point‐of‐sale information. Psychology & Marketing, 35, 586-602.

GEIGER, S.M., FISCHER, D. & SCHRADER, U. 2017. Measuring What Matters in Sustainable Consumption: An Integrative Framework for the Selection of Relevant Behaviors. Sustainable Development, 26, 18-33.

GHOSH, M. 2014. Why marketing matters more than you think. Tillgänglig:

https://www.weforum.org/agenda/2014/04/marketing-matters-think-ok/. [Hämtad 2019-03-10].

GUNNARSSON, E. 2018. Vad är nudging? Tillgänglig:

https://se.ramboll.com/press/artiklar/vad-aer-nudging?gclid=EAIaIQobChMIn6vHguag4gIV0OeaCh0qegTSEAAYASAAEgJatfD_BwE.

[Hämtad 2019-04-15].

HAWKINS, D.I., BEST, R.J. & CONEY, K. A. 2004. Consumer Behavior: Building Marketing Strategy. New York: McGraw-Hill Irwin.

HULTÉN, B., BROWEUS, N. & VAN DIJK, M. 2011. Sinnesmarknadsföring. Malmö:

Liber AB.

39 JANSSON-BOYD, C. 2010. Consumer Psychology. Open University Press.

JARELIN, J. & JACOBSON, K. 2018. Konsumenterna och miljön 2018. Möjligheterna att göra val med miljöhänsyn. (Rapport 2018:17). Karlstad: Konsumentverket. Tillgänglig:

https://publikationer.konsumentverket.se/var-verksamhet/rapport-2018-17-konsumenterna-och-miljon-2018. [Hämtad 2019-03-13].

KOTLER, P., ARMSTRONG, G., SAUNDERS. J. & WONG, V. 2002. Principles of Marketing. Essex: Pearson Education Limited.

KOTLER, P. & KELLER, K. L. 2009. Marketing Management. New Jersey: Pearson Prentice Hall.

LINDGREN, A. & LINDGREN, C. 1999. Att skriva uppsats. Stockholm: Stockholms Universitet.

LIVSMEDELSVERKET. 2018. Miljösmarta matval. Tillgänglig:

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/miljo/miljosmarta-matval2. [Hämtad 2019-04-12].

MATSVINNET. 2018. Fakta. Tillgänglig: http://www.matsvinnet.se/fakta/. [Hämtad 2019-03-22].

MCCANN WORLDGROUP. 2018. Truth about Global Brands. Campaign, Jun2018, 64-67.

MCDONAGH, P. & PROTHERO, A. 2014. Sustainability marketing research: past, present and future. Journal of Marketing Management, 30, 1186–1219.

MCKINSEY & COMPANY. 2017. Sustainability´s deepening imprint. Tillgänglig:

https://www.mckinsey.com/business-functions/sustainability/our-insights/sustainabilitys-deepening-imprint. [Hämtad 2019-03-09].

40 MEDVETEN KONSUMTION. 2016. Kriterier. Tillgänglig:

https://www.medvetenkonsumtion.se/markning/kriterier/. [Hämtad 2019-04-12].

MONT, O., HEISKANEN, E., POWER, K. & KUUSI, H. 2013. Improving Nordic policymaking by dispelling myths on sustainable consumption. TemaNord, 2013:553, Nordic Council of Ministers.

NATURSKYDDSFÖRENINGEN. u.å. Låt maten klimatmaxa! Tillgänglig:

https://www.naturskyddsforeningen.se/klimatmaxa-maten. [Hämtad 2019-04-12].

PALMA, M. A., JOHNSON, M. D. & ANDERSON, D. P. 2019. The effects of experience versus description of attributes on willingness‐to‐pay for beefsteaks. Agricultural Economics, 50, 129-137.

PEREIRA HEATH, M. T. & CHATZIDAKIS, A. 2012. “Blame it on marketing”:

consumers’ views on unsustainable consumption. International Journal of Consumer Studies, 36, 656–667.

PSYKOLOGIGUIDEN. u.å. Psykologilexikon. Tillgänglig:

https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=kognitiv%20dissonans.

[Hämtad 2019-05-29].

REISCH, L., EBERLE, U. & LOREK, S. 2013. Sustainable food consumption: An overview of contemporary issues and policies. Sustainability: Science, Practice & Policy, 9, 7-25.

ROGERS, EM. & CARTANO, DG. 1962. Methods of measuring opinion leadership. The public opinion quarterly, 26, 435-441

RYEGÅRD, O. 2018. Trenden starkare än någonsin - nya rekord för svensk ekomarknad.

Tillgänglig: http://www.ekoweb.nu/?p=11642. [Hämtad 2019-04-05].

SCHIFFMAN, L.G., LAZAR KANUK, L. & HANSEN, H. 2012. Consumer Behaviour: A European Outlook. London: Pearson Education Limited.

41 SEALE, C., GOBO, G. & GUBRIUM, J.F. 2004. Qualitative Research Practice. London:

SAGE Publications, London. Tillgänglig:

https://ebookcentral.proquest.com/lib/uu/detail.action?docID=1138447. [Hämtad 2019-04-03].

SOLOMON, M.R., BAMOSSI, G., ASKEGAARD, S. & HOGG, M.K. 2010. Consumer behaviour: A European perspective. Harlow: Pearson Education.

TESTA, F., SARTI, S. & FREY, M. 2018. Are green consumers really green? Exploring the factors behind the actual consumption of organic food products. Business Strategy and the Environment. 28, 327– 338.

TISELL, C. 2018. KO har ordet: Hållbar konsumtion i fokus. Tillgänglig:

https://www.konsumentverket.se/aktuella-konsumentproblem/ko-har-ordet/2018/ko-har-ordet-hallbar-konsumtion-i-fokus/. [Hämtad 2019-03-25].

UNDP. 2015. Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion. Tillgänglig

https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-12-hallbar-konsumtion-och-produktion/.

[Hämtad 2019-05-15].

UNILEVER. 2015. Making Purpose Pay. Tillgänglig:

https://www.unilever.com/Images/making-purpose-pay-inspiring-sustainable-living_tcm244-506468_en.pdf. [Hämtad 2019-03-10].

WAGNER, P. 2002. Kundpsykologi. Lund: Studentlitteratur

WIEDERHOLD, M. & MARTINEZ, L.F. 2018. Ethical consumer behaviour in Germany:

The attitude‐behaviour gap in the green apparel industry. International Journal of Consumer Studies, 42, 419-429.

WITT, R.E. & BRUCE, G.D. 1972. Group influence and brand choice congruence. Journal of Marketing Research, 9, 440-443.

42 ZELEZNY, L. C., CHUA, P. & ALDRICH, C. 2000. New Ways of Thinking about Environmentalism: Elaborating on Gender Differences in Environmentalism. Journal of Social Issues, 56, 443-457.

43