Vidare forskning

Det vi nu undersökt är delar av det gigantiska kommunikationsmönster som finns i den svenska skolans lägre åldrar och vi har dessutom undersökt det i enbart två klassrum. Det hade nu därför varit givande att i framtiden utöka undersökningen av dessa mönster till fler klasser och, eftersom vi i våra två klassrum kunde se en så pass tydlig dominans

av flickorna, se om det går att dra mer generella slutsatser. Det hade också varit intressant att se om det finns ett samband mellan klyftorna i pojkars och flickors kunskapsutveckling och den ”självuppfyllande profetia” Dylan Wiliam skriver om.

Referenser

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2.,[rev.] uppl. Malmö: Liber. Einarsson, Charlotta (2003). Lärares och elevers interaktion i klassrummet: betydelsen

av kön, ålder, ämne och klasstorlek samt lärares uppfattningar om interaktionen. Diss.

Linköping: Univ., 2003.

Einarsson, Jan & Hultman, Tor G. (1984). Godmorgon pojkar och flickor: om språk och

kön i skolan. 1:1. uppl. Malmö: LiberFörlag.

Forsberg, Eva & Lindberg, Viveca (2010). Svensk forskning om bedömning – en

kartläggning [Elektronisk resurs] Stockholm: Vetenskapsrådet

http://www.vr.se/download/18.6e3f84f912af3e345e78000720/2010_02.pdf [2016-01- 20]

Gibbons, Pauline (1998). Classroom Talk and the Learning of New Registers in a

Second Language. Language and Education. [Elektronisk resurs]

http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/09500789808666742 [2016-02-15]

Hiller, Claire & Johnson, Kym (2007). Against the grain: constructions of gender through teacher talk. I: English in Australia, 42 (3), ss. 74-82.

Ingvar, Martin (2010). Biologiska faktorer om könsskillnader i skolresultaten (SOU

2010:52) [Elektronisk resurs] Stockholm: Delegationen för jämställdhet i skolan

http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/91/48/baa0017e.pdf [2016-01-20]

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011) Stockholm:

Skolverket.

Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red) (2008) Skola i normer Malmö: Gleerups. SOU 2009:64. (2009) Flickor och pojkar i skolan - hur jämställt är det? [Elektronisk resurs] Stockholm: Delegationen för jämställdhet i skolan.

Vetenskapsrådet (u.å.) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. [Elektronisk resurs]

www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf[2016-03-07]

Wiliam, Dylan (2014). The Right Questions, The Right Way. [ Elektronisk resurs] Educational Leadership.

http://web.b.ebscohost.com/Legacy/Views/static/html/Error.htm?aspxerrorpath=/ehost/p dfviewer/pdfviewer [2016-02-15]

Wernersson, Inga (2010) Könsskillnader i skolprestationer- Idéer om orsaker (SOU

2010:51) [Elektronisk resurs] Stockholm: Delegationen för jämställdhet i skolan.

Bilagor

Bilaga 1

Transkriberingsnyckel: (x) När ett ord är ohörbart

(paus) en paus i talet under observationen … en paus i talet under intervjuerna

Kursiverad stil berättar vad som händer förutom talet *skratt* innebär att någon skrattar

*ohörbart* en mening/meningar eller flera ord som är ohörbara

Exempel som *Lärare 1* *Fritidspedagog* är istället för deras riktiga namn

*ohörbar konversation* innebär att vi inte kan höra vad konversationen handlar om men att den sker

Bilaga 2

Hej!

Måndagen den 8/2 kommer Julia och Matilda hälsa på i klassrummet. Vi läser sista terminen på lärarutbildningen och skriver just nu examensarbete och vi vill undersöka kommunikationsmönster ur ett genus- och språkperspektiv.

Vi kommer filma en lektion och filmen kommer att vara på läraren och eleverna och hur de kommunicerar i klassrummet. Vi kommer inte titta på någon enskild elev och alla barn som hamnar på film kommer anonymiseras. Alla barn som i sin pärm har att det är ok att filmas/fotas kommer vara med i filmen, men om någon känner att de inte vill att deras barn ska vara med kommer vi självklart inte filma. Det är i så fall bara att säga till. De barn som redan i sin pärm har att de inte får fotas eller filmas kommer heller inte att bli det.

Kameran kommer stå i ett hörn i klassrummet och det är bara Matilda och Julia som kommer att se filmen. Filmen kommer senare att raderas.

Mvh

Bilaga 3

Lärare 1 hjälper Kian och Oskar

Lärare 1: Okej om vi nu tittar på dessa här. Vad händer nu här då? Kian: Att han ska upp och åka

Lärare 1: Åka? Kian: Rushkana Lärare 1: Mm

Oskar: Sen åker de rushkana

Lärare 1: Och sen Kian, vad händer sen? Kian: Och sen

Oskar: Och sen kommer det vatten Lärare 1: Men du heter väll inte Kian? Kian: Och sen kommer det vatten (x)

Lärare 1: Men hörni vad är det som kommer där asså om det är vatten vart skulle det vattnet komma ifrån?

Oskar: *ohörbart*

Lärare 1: Kommer det vatten då? Kian: Det regnar

Lärare 1: Näe, nä asså det ser ju inte alls ut som regn (paus)väder.

Lång paus

Lärare 1: Asså jag tror inte att det är vatten det där. Oskar: Vad är det?

Paus

Kian: Vad kan det va?

Lärare 1: Ja vad kan det va? Om ni tittar lite grann på hur hunden ser ut här Oskar: (paus) Att han är rädd

Lärare 1: Mm (paus) Hunden är nog väldigt rädd Oskar: Han är ledsen

Lärare 1: Kan han också vara Kian: (x) inget vatten

Lärare 1: Nä och där är lixom inget vatten Kian: *ohörbart*

Lärare 1: Det kanske ska vara så ja nu sitter den där uppe hunden och är lixom rädd och ledsen kanske också. Och vad händer då asså var kommer det där vattnet ifrån som kanske inte riktigt är vatten då?

Lång paus, eleverna tänker

Oskar: Att den gråter

Lärare 1: När man gråter så blir det kanske inte en hel pöl med tårar. (paus) Asså det är så här om man är om man är jätterädd för nånting så kan man bli så rädd att man kissar på sig. Så det kanske är det hunden gör

Någon av pojkarna: *ohörbart* Lärare 1: *skratt*

*ohörbar konversation*

Lärare 1: Ehm då har ni fått koll på själva berättelsen. Så då börjar ni nu (paus) med bara den först nu.

(Transkribering av observation Skola 1, 6-8) Lärare 1 hjälper Natasha och Sandra

Natasha: (x) att det gick fort

Lärare 1: Hur vet ni att det gick fort förresten? Sandra: För att det ser ut som det

Lärare 1: Hur kan ni se det han sitter ju helt stilla där Sandra: (paus) för det är streck

Lärare 1: Jaja mm okej jag förstår ehm mm ja då skulle ni ha med *Ohörbar konversation*

Lärare 1: Mm nä men Natasha det är en jättebra mening som ni sen kan skriva till nästa bild

*Ohörbar konversation*

Lärare 1: Mm vad skulle man mer kunna skriva där? Sandra: Mm (ohörbart) mm

Lärare 1: Ni skulle kunna skriva nånting om vad Pricken, Natasha, ni kan ju skriva nånting om var Pricken är någonstans. Ni kan ju skriva nånting om vad Kalle tycker om att åka rushkana

Någon av flickorna: *ohörbart*

Lärare 1: Ja då har ni lixom två (paus) olika saker till ni kan skriva om till den bilden *Ohörbar konversation*

Lärare 1. Det var roligt att åka rushkana eller han älskar när det går fort (paus) *skratt* eftersom du tänkte att det går fort eller det skrev ni till och med där

Natasha: Pricken tittade på Kalle