Vidare forskning

Forskningen angående inkluderande undervisning ur ett elevperspektiv för de elever som är i behov av särskilt stöd, i båda ändar av spektrumet, saknas. Enligt Sandström och Nilsson (2014) är forskningen om inkludering i matematikundervisning bristfällig och i synnerhet utifrån ett elevperspektiv. Matematikämnet är ett viktigt ämne som kan verka skrämmande för många, och de menar att matematikens markanta betydelse också är en grundorsak till varför svårigheter i matematik ses som ett stort problem för individen.

36

8. Referenser

Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram dokument eller verktyg? En fallstudie i en kom- mun: Göteborgs Universitet.

Asp-Onsjö L. (2017). Specialpedagogik - arbete med elever i skolsvårigheter. I Lundgren, P.U., Säljö, R., & Liberg, C. (Red.), Lärande skola bildning - grundbok för lä- rare. Livonia: Natur & Kultur.

Biamba, C. (2016). Inclusion and Classroom Practices in a Swedish School: A Case Study of a School in Stockholm. Journal of Education and Practice, 7(3), 119–124.

Barton, L. (1997). Inclusive education: Romantic, subversive or realistic? International Journal of Inclusive Education, 1(3), 231-242.

Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.

Clark, B., & Faaragher, R. (2015). Inclusive Practices in the Teaching of Mathematics: Supporting the Work of effective primary teachers. I M. Marshman, V. Geiger, & A. Bennison (Eds.). Mathematics education in the margins (Proceedings of the 38th annual conference of the Mathematics Education Research Group of Australasia), (s. 173–180). Sunshine Coast: MERGA.

Dahlgren, L. O., & Johansson, K. (2009). Fenomenografi. I. Fejes, A., & Thornberg, R. (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Engvall, M. (2015) Förbättring genom inkludering: att minska avståndet mellan oss. Skol- porten, (8), 2-13.

Fletcher, N. (2014). Incorporating the Common Core’s Problem Solving Standard for Mathematical Practice into an Early Elementary Inclusive Classroom. Journal of Mathe- matics Education at Teachers College, 5(1), 41–46.

Göransson, K., Nilholm, C., & Karlsson, K. (2011). Inclusive education in Sweden? A critical analysis, International Journal of Inclusive Education, 15:5, 541-555.

37

Göransson, K., & Nilholm, C. (2014). Conceptual diversities and empirical shortcomings – a critical analysis of research on inclusive education, European Journal of Special Needs Education, 29:3, 265-280.

Hagevi, M., & Viscovi, D. aut. (2016). Enkäter : att formulera frågor och svar (1 uppl.). Studentlitteratur.

Haug, P. (2012). Har vi ein skule for alle? I Barow, T., & Östlund, D. (Red.), Bildning för alla. En pedagogisk utmaning (s. 85-94). Kristianstad: Högskolan Kristianstad. Kotte, E. (2017). Inkluderande undervisning: lärares uppfattningar om lektionsplanering och lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv. Diss. Malmö: Malmö högskola, 2017. Malmö.

Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Vancouver

Marton, F., & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.

Mitchell, D. (2015). Inkludering i skolan- undervisningsstrategier som funkar. Lettland. Natur & Kultur.

Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever "i behov av särskilt stöd" [Elektronisk resurs]: vad betyder det och vad vet vi? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Nilholm, C. (2015). Inkludering-vad kan man lära sig av forskningen? Kommunförbundet i Skåne.

Nilholm, C., & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning: vad kan man lära av forskningen. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Persson, B., & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse: att nå framgång med alla elever. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Persson, S. (2017). Forskningslitteracitet – en introduktion till att förstå, värdera och använda vetenskaplig kunskap. Lund: Kommunförbundet Skåne.

Roos, H. (2013). Inclusive mathematics from a special education perspective : how can it be interpreted? I The proceedings of CERME8.

Roos, H. (2015). Inclusion in mathematics in primary school: what can it be?. Lic.-avh. Växjö: Linnéuniversitetet, Växjö.

38

Roos, H. (2017). Diversity in an inclusive mathematics classroom : A student perspective. I. Proceeding of the tenth congress of the European society for research in mathematics education, Dublin, (CERME10, February 1-5, 2017) (s. 1533–1560). Dublin, Ireland: European Society for Research in Mathematics Education.

Roos, H. (2018). Inclusion in mathematics education: an ideology, a way of teaching, or both? Educational Studies in Mathematics, 100(1), 25-41.

Samuelsson, J. (2010). The Impact of teaching approaches on students ́ mathematical pro- ficiency in Sweden. International Electronic Journal of Mathematics Education, 5(2), s. 61-78.

Sandström, M., & Nilsson, L. (2014). Inkluderade matematikundervisning. I. Sandström, M., Stier, J., & Nilsson, L. (red.). Inkludering: möjligheter och utmaningar. (s. 125-141) Lund: Studentlitteratur.

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2014). Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stock- holm: Skolverket.

Stukát, S. (2014). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlit- teratur.

Sullivan, P., Mousley, J., & Zevenbergen, R. (2006). Teacher actions to maximize mat- hematics learning opportunities in heterogenous classrooms. International Journal of Sci- ence and Mathematics Education, 4, 117-143.

Tkachyk, R. (2013). Questioning Secondary Inclusive Education: Are Inclusive Classrooms Always Best for Students? Interchange (0826-4805), 44(1/2), 15–24. Uljens, M. (1989). Fenomenografi: forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur. UNESCO. (2009). Policy guidelines on inclusion in education. Paris: Author, s. 4. Vetenskapsrådet. (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsveten- skaplig forskning. Hämtat den 2020-01-27 http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Vislie, L. (2003). From integration to inclusion: focusing global trends and changes in the western European societies. European Journal of Special Needs Education,18(1), 17- 35.

39

Wang, H. L. (2009). Should All Students with Special Educational Needs (SEN) Be In- cluded in Mainstream Education Provision?--A Critical Analysis. International Educat- ion Studies, 2(4), 154–161.

Westwood, P. S. (2013). Inclusive and adaptive teaching: meeting the challenge of diver- sity in the classroom. London: Routledge.

40

44

Bilaga 2

Hej!

Vi är två studenter från Malmö Universitet som läser Grundlärarutbildning F-3 med för- djupning matematik och lärande.Vi skriver just nu ett examensarbete och studien vi ge- nomför syftar till att undersöka hur ett inkluderande arbetssätt i matematik kan se ut i praktiken. Till vår studie vill vi göra en enkätundersökning bland undervisande lärare i matematik F-3 för att sammanställa hur inkluderingsbegreppet uppfattas och används i verksamheten.

Vi vill härmed informera att vi har inhämtat Malmö Universitets godkännande att genom- föra denna studie. Enkäterna är anonyma samt följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Det är endast vi studenter, vår handledare Anna Wernberg samt kursansvarig Agneta Rehn som kommer att ha tillgång till enkäterna. Svaren kommer endast att använ- das till denna studie och efter att arbetet blivit godkänt kommer all data att raderas. Ge- nom att trycka “skicka” väljer du att delta i följande enkät och godkänner därmed att dina svar används i studien.

Enkäten tar ca 10 minuter att genomför och du hittar den här:

Våra kontaktuppgifter finns i detta mail och önskar man få ta del av det färdiga arbetet, kontakta oss gärna.

Vi är mycket tacksamma för ert deltagande! Tack för visat intresse!

Vänliga hälsningar