Kapitel 3 Metod och material
5. Slutsats och diskussion
5.1 Vidare forskning
Utifrån resultatet i denna korta och begränsade studie hade det varit intressant att genomföra längre och mer omfattande studier där man använder sig av lärandestrategin
Att aktivera eleverna som läranderesurser för varandra i språkundervisningen på
gymnasienivå. Exempel på relevanta frågeställningar: Hur sätter man samman elever i par eller mindre grupper för att skapa bästa möjliga lärande? Hur utformar man
uppgifter som är på rätt nivå och lagom utmanande för alla elever? Efter att ha tränat på kollaborativa arbetssätt på enklare uppgifter, hur ”skalar man upp” arbetssätten till svårare språkliga moment? Kan man lyckas öka motivationen hos alla elever att prestera bättre i skolan, i synnerhet elever som går på gymnasiet i första hand för att lära sig ett yrke?
Litteraturlista
Alvehus, J. 2013. Skriva uppsats med kvalitativ metod. En handbok. Liber: Stockholm
Dweck, Carol. S. 2015. Mindset. Du blir vad du tänker. Natur & Kultur: Stockholm
Hattie, J. & Yates, G. 2014. Hur vi lär. Synligt lärande och vetenskapen om våra
lärprocesser. Natur & Kultur: Stockholm.
Håkansson, J. & Sundberg, D. 2012. Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk
och internationell belysning. Natur & Kultur: Stockholm.
Giota, J., 2002. Skoleffekter på elevers motivation. Pedagogisk Forskning i Sverige 2002 årg 7 nr 4 s. 279–305 issn 1401-6788. Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Giota, J. 2014. Att främja elevers motivation, lärande och skolprestationer. I Scherp, H- Å. (red.), Ekholm, M. (red.). 2014. Det goda lärandets grunder. Gleerups förlag: Malmö.
Illeris, K. 2015. Lärande. Studentlitteratur: Lund.
Läroplan för gymnasiet (Gy11). Skolverket. http://www.skolverket.se/om-
skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2705
psykologiguiden.se
Nottingham, J. 2013. Utmanande undervisning i klassrummet. Natur & Kultur: Stockholm
Säljö, R. 2015. Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer. Författaren och Gleerups förlag: Malmö.
Vetenskapsrådets etiska forskningsprinciper. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wiliam, D. 2013. Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken. Studentlitteratur: Lund.
Wiliam, D. & Leahy, S. 2015. Handbok i formativ bedömning. Strategier och praktiska
Bilaga 1
Hej!
Jag kommer under våren 2016 att genomföra ett utvecklingsarbete som ska ligga till grund för mitt examensarbete för ämneslärarexamen på gymnasienivå. Arbetet har sitt fokus på lärande i allmänhet och en lärandestrategi – aktivera elever som
läranderesurser för varandra – i synnerhet. Min avsikt är att undersöka om denna lärandestrategi lämpar sig för grammatikundervisning i gymnasiekursen engelska 5. Under fem lektionstillfällen kommer jag att ta upp olika grammatiska moment, dels med hjälp av traditionell undervisning och dels med ovan nämnda lärandestrategi. Varje moment kommer att avslutas med någon form av test eller annan skriftlig återkoppling för att jag ska kunna bedöma huruvida den valda lärandestrategin har någon positiv effekt för inlärning av grammatiska moment.
Därför behöver jag din hjälp!
Du kommer att vara helt anonym. Inget material eller resultat kommer att kunna hänvisas till en enskild individ. Din ordinarie lärare kommer inte heller att få ta del av något material/testresultat som du lämnar in till mig. Och när studien är färdig och publicerad kommer allt material att förstöras. Aktuell skola kommer inte heller att nämnas i studien, allt för att säkerställa deltagarnas anonymitet. Det kommer inte att ske någon filmning, ljudupptagning eller fotografering under lektionstimmarna. Din
medverkan är helt frivillig. Om du inte vill delta i studien meddelar du bara mig. Det är också möjligt att när som helst under pågående studie avsluta deltagandet.
Jag hoppas att du vill hjälpa mig genom att delta i denna studie! Hör gärna av dig om du har några frågor.
Vänliga hälsningar
Lena Svensson tel: 0705-838259
Bilaga 2
Bestäm vilken/vilka typ/er av grammatiska s-markör/er som är
understruken/na i varje mening.
1. The boy smiles.
2. The girls laugh.
3. John is going to Scotland next week.
4. John and Anne are best friends.
5. Sandra's mother lives in London.
6. The girls' brothers all go to school.
7. We have never seen any wolves.
8. He has always liked horses.
9. Flies fly constantly.
10. Spies spy on foreign nations.
11. A fly flies around in the house.
12. Bill has always been interested in wild animals.
13. Tell me your wishes!
14. Everyone wishes you the best!
15. The girl's mother wishes you the best.
16. The brothers' features are very different.
17. My brother looks alright to me.
18. They look me straight into the eyes.
19. Catherine eyes him slowly.
Bilaga 3
Stryk under alla grammatiska s-markörer du kan hitta i följande meningar
och bestäm sedan vilken typ av markör det är.
1. Robert talks all the time.
2. They talk about their common memories.
3. He has seen his daughter's first steps.
4. They have always wanted to live near their grandparents' houses.
5. Charles dreams of brighter ideas.
6. Tell me about your dreams!
7. Will they ever stop asking all these questions about my late husband's business plans.
8. Collin sometimes sees ghosts and other supernatural beings.
9. Who is that girl?
10. Students’ efforts should pay off.
11. He always says that he doesn’t like chocolate bars, but still he keeps getting them 12. London is one of Europe’s largest capitals.
13. She has visited so many different countries and cities.
14. He is going to a friend’s house later. 15. Please tell me all your secrets and lies.
16. It is going to rain all over Norway’s west coast.
17. A dream is a strange phenomenon.
18. Some people dream horrible dreams most nights.
19. John only dreams on special occasions.
Bilaga 4
Kontrollschema för -s som grammatisk markör i engelska
Tänk först igenom om ordet är ett substantiv eller ett verb.
Koll #1 Koll #2 Koll #3 Då ska det
vara
Exempel
Substantiv
Inte genitiv Inget -s The boy.
Genitiv
Singular -'s The boy's bicycle.
Plural ‒ regelbundet (-s i plural)
-s' The boys' bicycles.
Plural ‒ oregelbundet (inget -s i plural)
-'s The children's bicycles.
Koll #1 Koll #2 Koll #3 Då ska det vara Exempel
Substantiv
Singular Inget -s A girl.
Plural
Regelbunden -s Two girls.
Slutar på -s, -ch, -sh, -x -es One bus, two buses
Slutar på -f,-fe -ves One knife, two knives
Koll #1 Koll #2 Koll #3 Då ska det vara Exempel
Verb
Presens
he, she, it -s Ollie walks (Ollie is a he)
I, you, we, you, they
Inget -s Ollie and Lisa walk. (Ollie and Lisa = they)
Imperfekt Inget -s
Perfekt
he, she, it has Ollie has gone.
I, you, we, you, they
have Ollie and Lisa have gone.
Futurum
he, she, it is going to Ollie is going to ... you, we, you,
they
are going to Ollie and Lisa are going to ...
Bilaga 5
Adjektiv eller adverb?
Ange varför det är ett adjektiv eller ett adverb, dvs. vilket ord som adjektivet eller adverbet beskriver.
1. She is young. 2. They are happy. 3. It’s a young dog. 4. It’s a happy cat. 5. They play happily.
6. They play extremely happily. 7. They are exceptionally happy. 8. Who is that polite woman?
9. He behaved unexpectedly politely. 10. He waved frantically.
11. She is so sad and unhappy.
Bilaga 6
Adjektiv eller verb?
Stryk under alla adjektiv och adverb i varje mening. Ange varför det är ett adjektiv eller ett adverb, dvs. vilket ord som adjektivet eller adverbet beskriver.
1. She is a happy woman.
2. All children should be safe.
3. The angry people behaved really badly.
4. Can I ask you a tricky question?
5. Are you insane? Green aliens do not exist on planet earth.
6. The shy man smiled mysteriously.
7. Why are you so upset?
8. Intelligent people understand difficult relationships easily.
9. Tell me all about your little secret!
10. They were vicious lies told by vicious people.
11. He rang the odd doorbell desperately.
Bilaga 7
Kontrollschema för adjektiv/adverb i engelska
Adjektiv eller adverb?
Koll: Ordet
bestämmer/beskriver ett
Ändelse som läggs till adjektivet
Exempel
Substantiv - Tom is happy. He is a
happy man.
Pronomen - They are happy.
Verb -ly Tom works slowly.
Adjektiv -ly Dogs are extremely happy.
Annat adverb -ly Vanessa walked extremely
slowly.
OBS! Stavning: sad/sadly, happy/happily
Några vanliga ord som både är adjektiv och adverb
- fast
- friendly
- hard (hardly har en helt annan betydelse)