Vidare forskning

Det kan diskuterats kring huruvida respondenternas roll på arbetsplatsen och deras arbetslivserfarenhet avspeglas i deras intervjusvar. Självklart är vi medvetna om att resultatet kan påverkas beroende på respondenternas subjektiva åsikter och värderingar. Vi kan inte heller vara helt säkra på att de resultat vi här fått fram är generella för branschen. Att resultatet visar på att det är av relevans att ha en gemensam värdegrund kanske snarare beror på att personerna som arbetar på koncernen vill förklara serviceyrket i en mening. Det kanske är så att det är gemenskapen som skapar framgång, och ett enkelt sätt att skapa gemenskap är att ge alla samma riktning. För att på riktigt kunna utläsa vikten av denna gemensamma värdering skulle det vidare vara intressant att göra en komparativ studie mellan just BBS

Group, som är en värderingsstyrd organisation och en organisation som inte presenterar någon gemensam tro och riktning.

Som nämnts i inledningskapitlet har BBS Group haft en snabb tillväxtkurva vilken förutspås fortsätta i samma riktning i framtiden. Om BBS Group växer, växer självfallet de fyra olika byråerna vilket skapar ännu större subkulturer. En utmaning i framtiden kan vara att förena än mer utkristalliserade subkulturer för att bibehålla den gemenskap och tillhörighet som medarbetarna idag känner för BBS Group som helhet. Det skulle därför vara intressant att utföra samma studie på en större kommunikationskoncern för att se hur väl ett gemensamt

Why

​ införlivar olika avdelningar och systerbolag.

Ett intressant resonemang är huruvida implementeringen av denna grundvärdering har fallit väl ut eller om det rent krasst handlar om vilka medarbetare som rekryterats. Resultatet visar på att ett serviceinriktat tankesätt är A och O för att få jobba på BBS Group. Möjligtvis betyder resultatet att det är medarbetarnas arbetsinställning som gjort att grundvärderingen fått genomslag. Att få nyanställda att anamma grundvärderingen kan bli problematiskt om den inte kommuniceras ut kontinuerligt, men eftersom nytillkomna medarbetare redan har ett likasinnat tänk underlättar det implementeringen av företagets ​Why

​ om att göra kunderna till

hjältar.

​ Det skulle med anledning av detta vara intressant att studera hur rekryteringen går till

och sätta sig in i hur värderingen kommuniceras och implementeras av ledande personer.

Vi vill hävda att ​Why skulle kunna formuleras till vilken mening som helst. Poängen är inte vilket ​Why som är uttalat för BBS Group, utan att de faktiskt har ett ​Why.

​ Att kunna samlas

kring en gemensam grundvärdering anser vi leder medarbetarna i samma riktning och utvecklar företaget. Detta är någonting som både respondenter och presenterade teorier understryker. Simon Sinek och teorin ​Start with Why har introducerat ett modernt sätt att arbeta med organisationskultur, meningsskapande och samarbete.

6. Referenser

Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). ​Tolkning och Reflektion: ​Vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod

​ . 2. uppl. Danmark: Studentlitteratur.

Bengtsson, S. (2011). Etnografi online: att förstå och analysera Internetkulturer. I Fangen, K., & Sellerberg, A. (red.) ​Många möjliga metoder

​ . Lund: Studentlitteratur AB.

Bryman, A. (2011). ​Samhällsvetenskapliga metoder 2. uppl​. Malmö: Liber. Cartwright, T., & Baldwin, D. (2006). ​Communicating your vision

​ . Greensboro, North

Carolina: Centre for Creative Leadership.

Charmaz, K. (2006). ​Constructing grounded theory: a practical through qualitative analysis.

London: SAGE Publications Ltd

Clegg, S., Kornberger, M., & Pitsis, T. (2008.) ​2. uppl​. ​Managing and Organizations - an Introduction to Theory and Practice

​ . London: SAGE Publications Ltd

Clutterbuck, D. (2001): Communication Competence and Business Success. (avsnitt 2 och 3). IABC Research Foundation

Ehn, B. & Öberg, P. (2011). Biografisk intervjumetod. I Fangen, K., & Sellerberg, A. (red.)

Många möjliga metoder

​ . Lund: Studentlitteratur AB.

Ekström, M. (2010). Etnografiska observationer. I Ekström, M., & Larsson, L. (red.) ​Metoder

i kommunikationsvetenskap

​ . 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB

Ekström, M. & Larsson, L. red. (2010).​Metoder i kommunikationsvetenskap

​ . 2. uppl. Lund:

Studentlitteratur AB

Eriksson, P. (2007). ​Planerad kommunikation - Strategiskt ledningsstöd i företag och organisation

​ . 5. Uppl. Malmö: Liber AB

Falkheimer, J & Heide, M. (2003). ​Reflexiv kommunikation: Nya tankar för strategiska

kommunikatörer.

​ Malmö: Liber AB

Hansen, A., & Machin, D. (2013). ​Media & Communication Research Methods

​ . London:

Palgrave macmillian.

Hjerm, M., Lindgren, S., & Nilsson, M. (2014).​Introduktion till samhällsvetenskaplig analys

​ .

2. uppl. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Högström, A. (1999). Kommunikativt ledarskap. En bok om organisationskommunikation

​ .

Kristianstad: Sveriges Verkstadsindustrier

Jacobsen, D. I & Thorsvik. J (2010). Hur moderna organisationer fungerar.

​ 3. uppl. ​Lund:

Studentlitteratur AB

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). ​Den kvalitativa forskningsintervjun.

​ ​ 3. uppl. Lund:

Studentlitteratur AB

Larsson, L. (2010). Intervjuer. I Ekström, M., & Larsson, L. (red.) ​Metoder i kommunikationsvetenskap

​ . 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB

Moberg, U. (2010). Analys av samtal. I Ekström, M., & Larsson, L. (red.) ​Metoder i kommunikationsvetenskap

​ . 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB

Nanus, B. (1996). ​Leading the vision team

​ . The Futurist, volume 13, s. 20- 23.

Schein, Edgar H. (2010). ​Organizational culture and leadership

​ . 4. uppl. San Francisco:

Jossey-Bass

Schein, Edgar H. (1991): What is Culture?. Frost, P. J., Moore, L.F., Louis, M. R., Lundberg, C.C. & Martin, J. (Red.), ​Reframing Organizational Culture

​ . Newbery Park: Sage

Scott, Cynthia D., Jaffe, Dennis T., & Tobe, Glenn R. (1993): ​Organizational vision, values

and mission

​ . United States of America: Course Technology Crisp.

Simonsson, C. (2002): ​Den kommunikativa utmaningen - ​En studie av kommunikationen

mellan chef och medarbetare i en modern organisation

​ . Lunds Studies in Media and

Communication 6. Lunds Universitet: Diss

Sinek, S. (2009). ​Start With Why.

Sundin, E. (2014). Det ökade behovet av mediekunskap i ett förändrat kommunikationslandskap. I Larsson, H.A. (Red). ​14 röster kring samhällsstudier och

didaktik.

​ Jönköping: Samhällsstudier&Didaktik

Tufte, P. (2011). Kvantitativ metod. I Fangen, K., & Sellerberg, A. (red.) ​Många möjliga

metoder

​ . Lund: Studentlitteratur AB.

Weick, Karl. E. (1995). Sensemaking in organizations. Thousand Oaks/London/New Dehli: Sage Publications, Inc.

Weick, Karl E. (1993). The Collapse of Sensemaking in Organizations: The Mann Gulch Disaster. ​Administrative Science Quarterly

​ . Vol. 38, No. 4, pp 628-652.

Weick, Karl E., Sutcliffe, K. M., Obstfeld, D. (2005). Organizing and the Process of Sensemaking. ​Organization Sciense

7. Bilagor

Intervjuguide Inledande frågor

Vilken är din yrkesroll?

Varför jobbar du med kommunikation? Varför sökte du dig till BBS Group? Hur länge har du jobbat på BBS Group? Vilken är din uppfattning om företaget?

Kände du till företaget innan du började jobba här? Vilka mål har du i ditt arbete?

Frågor kring värdegrunden

Vad är BBS Group för dig? Finns det något gemensamt? Vad gör BBS Group?

Hur gör BBS Group det? Varför gör BBS Group det?

Hur appliceras grundvärderingen i det dagliga arbetet? - Något speciellt case när detta varit extra tydligt? Hur tolkar du BBS “varför”?

Vad tycker du om BBS “varför”? Hur påverkar ert “varför” dig i arbetet?

Hur tror du att värdegrunden hjälper er att nå era mål? Är det viktigt att ha ett WHY?

- Isåfall Varför?

Frågor kring org. identitet och kultur Vilken anser du är din roll på företaget? Vad är viktigt för dig på en arbetsplats?

Hur upplever du organisationskulturen?/Hur är stämningen på kontoret? - Har den påverkats av vad företaget tror på?

Hur fungerar informationsspridningen?

Hur kommuniceras mål, visioner och idéer internt?

Vilka problem finns det när ni kommunicerar mål, visioner och idéer internt? (Anser du att det finns en hierarki?

- förklara)

Hur har du möjlighet att påverka arbetsprocessen?

Hur är jargongen mellan er medarbetare på din byrå (beroende på vilken personen jobbar på)?

Skiljer sig jargongen på din byrå gentemot när hela BBS Group samlas?

Vilken påverkan har “att göra era kunder till hjältar” på på stämningen och jargongen? Om du berättar vart du jobbar för utomstående vänner och bekanta, vad säger du då?

Frågor kring samarbete

Anser du att BBS Group jobbar för att vara en enhet? - Isåfall hur?/varför inte?

- Bidrar Why till detta? Hur?

Känner du tillhörighet med de andra byråerna? Hur ofta träffas alla byråer?

- Formella sammanhang/ Informella sammanhang? När arbetar ni över byrågränserna?

- Hur arbetar ni då? - Hur ofta sker det? - Ge exempel på ett case

Jobbar ni aktivt för att samarbeta mer över byrågränserna? - Hur gör ni detta?

- Hur kan ni utveckla samarbetet?

Påverkar er gemensamma värdegrund samarbetet över byrågränserna? - Hur?

- Exemplifiera.