Beträffande fortsatt forskning har vi utifrån vår undersökning kommit fram till att det skulle vara intressant att undersöka hur information om specialpedagogprogrammets syfte från högskoleutbildningar når fram till rektorerna och hur denna information följs upp. Vår uppfattning är att det skulle vara intressant, men även möjligt, att utvidga den här
undersökningen, både vad gäller fler specialpedagoger, men även intervjuer med rektorer och deras uppfattning om det specialpedagogiska arbetet. det skulle också vara intressant att jämföra med andra lärosäten som har specialpedagogprogrammet? Kanske skulle det finnas en chans att jämföra olika studenters erfarenheter, men även deras uppfattning om
utbildningen och hur den motsvarar examensordningen? Det skulle kunna finnas chans att utbildningsansvariga på olika lärosäten fann detta intressant och utmanande?
En annan intressant tanke som slog oss var de ordval respondenterna använde i sina svar. Vi upplever att orden styr mycket över vår tolkning av svaren . Det hade därför varit intressant att forska kring vad orden står för, är det enbart ett slentrianmässigt uttryck, eller finns det djupare bakomliggande faktorer för dessa ordval.
7.4 Slutord
De teman vi valde att undersöka har varit mycket intressanta och givande. Vi har fått många värdefulla svar från våra respondenter som därmed lyckats förtydliga svaren på våra
frågeställningar.
Under hela specialpedagogprogrammet har vi ställt oss frågor kring varför utbildningens syfte inte alltid stämmer överens med specialpedagogers uppdrag ute i verksamheterna. I vår diskussion efter intervjuerna uppfattar vi att vi fått en bra bild över hur dessa olikheter uppfattas samt hur viktigt det är med rektorers engagemang inför det specialpedagogiska uppdraget. Examensförordningen för specialpedagogprogrammet(SFS 2007:638) talar sitt tydliga språk kring utbildningens utformning och så även de lokala utbildningsplanerna, vilket vi idag förstått inte nått fram till samtliga skolaktörers kännedom.
Det har varit nyttigt för både oss och våra intervjuade att mötas i våra frågor kring hur skolans specialpedagogiska utbildning matchar nuvarande arbetsuppdrag. Vi kan konstatera att vi inte varit ensamma kring dessa tankar och vi har mött både positiva och negativa känslor hos specialpedagoger inför deras specialpedagogiska uppdrag. Det har varit upprymda specialpedagoger som avslutat sin utbildning i hopp om att få arbeta med det
specialpedagogprogrammet lärt ut, men som i hälften av fallen inte kommit i närheten av. Samtidigt har andra häften fått behålla sin upprymdhet och ser fortfarande fram emot nya specialpedagogiska uppdrag i nära samarbete med sin rektor.
Den specialpedagogiska rollen måste utnyttjas rätt från början då vi tror att risken finns att specialpedagogprogrammets syfte till stor del går förlorad. Den specialpedagogiska rollen är viktig att förstå inom skolvärlden, menar vi. Ledarskap, skolutveckling, handledning,
kartläggning och undervisning bör tas på stort allvar. Denna yrkesflexibilitet en utexaminerad specialpedagog besitter måste nås ut till ansvariga rektorer inom skolan, anser vi.
Specialpedagogprogrammet känns mycket innehållsrikt men vi undrar om det inte fattas en viktig del vilket är informationen utåt.
Vi vill att det ska framhävas hos politiker som är utbildningsansvariga att satsa på att sprida kunskap om specialpedagogens uppdrag. Vi tror även att det skulle vara av stor betydelse att lokala skolpolitiker samarbetade med respektive utbildningsenheter och var mer synliga för både det inre och yttre systemet. Varför inte bjuda in rektorer till föreläsningar och satsa på utbildning för skolans ledning i hur man samarbetar med specialpedagoger för att uppnå ett maximalt resultat. Det blir allt tydligare att våra idéer om att åka ut och föreläsa om
specialpedagogprogrammets syfte till rektorer och fungera som en länk mellan högskolan och skolorna är viktigt för att sprida kunskap och information.
Även om vår undersökning är begränsad upplever vi att vi fått en förklaring till varför specialpedagogprogrammets syfte ibland matchar och ibland inte matchar specialpedagogers uppdrag. Specialpedagogprogrammets innehåll är omfattande och rikt på mycket information men det behövs kanske fler länkar mellan skolor och högskolor. Precis som systemteorin står för handlar det om att system länkar till ett annat system, där aktörerna håller ihop båda dessa med de handlingar de väljer att göra.
Vi vill även nämna högskoleförordningen (SFS 2007:638) igen då det gäller
specialpedagogens värderingsförmåga och förhållningssätt. Det handlar till stor del om att vi som specialpedagoger ska visa självkännedom och empatisk förmåga. Det upplever vi som en viktig del i hela det specialpedagogiska arbetet och förhållnimgssättet.
Vi har i vår undersökning kommit fram till att det finns en enorm vilja bland de intervjuade att få arbeta med det arbetsuppdrag som specialpedagogprogrammet syftar till. Tyvärr uppfattar vi att mycket av det motstånd som finns sänker självkänslan ganska snabbt hos de specialpedagoger som inte omgående får specialpedagogiska uppdrag. Lika mycket höjs självkänslan hos de specialpedagoger som har tillfredställande uppdrag och en nära relation ill sin rektor. t
Referenser
Ann Ahlberg (2001), Lärande och delaktighet. Lund Studentlitteratur
Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund. Studentlitteratur
Bjurwill, Christer. (2001). A, B, C och D. Vägledning för studenter som skriverakademiska
uppsatser. Lund . Studentlitteratur.
Brodin, Jane., & Lindstrand, Peg. (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.
Brörup, Mogens, Hauge, Lene & Lyager Thomsen, Ulrik (1997). Psykologiboken. Lund. Studentlitteratur.
Cavling, Isabella & Lindell, Marika.(2010). Specialpedagogens yrkesroll utifrån ett
professionsperspektiv .Malmö Högskola
Coelho Paulo, (2006), Livet- Utvalda citat. Förlag: Bazar
Dalen, Monica (2007). Intervju som metod. Gleerups utbildning: Malmö: Gleerups Denscombe, Martyn (2002). Forskningshandbok- för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund. Studentlitteratur.
Ellneby, Ylva (1999) Om barn och stress, och vad vi kan göra åt det; Stockholm: Natur och kultur.
Högskoleverket, (2006). Rapport 2006:10 R. Utvärdering av specialpedagogprogrammet vid svenska universitet och högskolor. (Hämtat 2011-03-12)
http://www.mah.se/upload/LUT/Nyheter/2006/special.pdf
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund. Studentlitteratur. Lantz, Annika (2007). Intevjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Larsen, Ann Kristin (2009), Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
Malmgren Hansen, Audrey (2002). Specialpedagoger – nybyggare i skolan. Stockholm: Högskoleförlaget vid Lärarhögskolan i Stockholm.
Maltén, Arne (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund: Studentlitteratur AB.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder. Lund. Studentlitteratur Persson, Bengt. (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap Stockholm. Liber. Skolverket (1962). Lgr - Läroplan för grundskolan 1962. Stockholm.
Skolverket (1980). Lgr 80 – Läroplan för grundskolan. Stockholm. CE Fritzes AB.
Skolverket (2006). Lpo 94 – Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet. Stockholm
Tideman, Magnus., Rosenqvist, Jerry., Lansheim, Birgitta., Ranagården, Lisbeth., &
Jacobsson, Katarina. (2005). Denstora utmaningen. Om att se olikhet som en resurs i skolan. Halmstad: Högskolan iHalmstad samt Malmö: Malmö Högskola.
Trost, Jan (1993). Kvalitativa intervjuer. Lund. Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket/ Fritzes.
Utbildningsdepartementet. (2006). Förordning om ändring i högskoleförordningen
(1993:100) (SFS 2006:1053). Stockholm
Utbildningsdepartementet. (2007). Förordning om ändring i högskoleförordningen
(1993:100) (SFS 2007:638). Stockholm
Nilholm, Claes & Björck-Åkesson, Eva (red). Reflektioner kring specialpedagogik- sex
professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Vetenskapsrådets rapportserie
5:2007
Vernersson Inga-Lill, (2007). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund . Studentlitteratur.
Öquist, Oscar (2008). Systemteori i praktiken. Konsten att lösa problem och nå resultat. Sverige Förlag: Gothia.