Utifrån mitt datamaterial har jag kunnat dra slutsatser om hur pedagoger arbetar med spontana samtal om miljöfrågor. Vidare skulle jag vara intresserad av att undersöka vårdnadshavares betydelse för barns kunskapsutveckling om miljö. Förskolan är ett komplement till hemmet, och därför kan det vara av intresse att se hur vårdnadshavare samtalar om miljö-och
hållbarhetsfrågor utanför förskolan. Människans livsstil påverkar miljön på ett avsevärt och avgörande sätt (Persson & Persson, 2015) och därför är miljöproblem något som berör oss alla. För att förändring ska kunna ske ser Björklund (2010) det som nödvändigt att alla nivåer i vårt samhälle dra sitt strå till stacken. Med tanke på hur utsikten för framtiden ser ut idag, behöver vi börja någonstans. Vi behöver påbörja arbetet kring miljöfrågor i tidig ålder.
37
Referenser
Barratt Hacking, E., Barratt, R., & Scott, W. (2007). Engaging children: research issues around participation and environmental learning. Environmental Education
Research, 13(4), 529–544, 16pp
Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Björneloo, I. (2007). Innebörder av hållbar utveckling: en studie av lärares utsagor om
undervisnig. Diss. Göteborg: Götebrogs universitet, 2007. Göteborg.
Björneloo, I. (2011). Hållbar utveckling: att undervisa utifrån helheter och sammanhang. ’ (2., [uppdat.] uppl.) Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Cabell, S. Q., Justice, L. M., McGinty, A. S., DeCoster, J., Forston, L. D. (2014) Teacher-child conversation in preschool classrooms: Contributions to Teacher-childrens vocabulary development. Early Childhood Research Quarterly. Elsevier Inc. 2015 30 Part A:80-92
Chen, J., Kim de Groot, S. (2014) The quality of teachers’ interactive conversations with preschool children from low-income families during small-group and large-group activities. Early Years: Journal of International Research & Development, 34 (3), 271-288, 18pp
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, A. (2016). MI som samtalsmetod och förhållningssätt: motiverande samtal i
förskolan. (1. uppl.) Stockholm: Gothia fortbildning.
Hedefalk, M. (2014). Förskola för hållbar utveckling: förutsättningar för barns utveckling av
handlingskompetens för hållbar utveckling. Diss. (sammanfattning) Uppsala:
Uppsala universitet, 2014. Uppsala.
Håll Sverige Rent. (2017). Inspiration och verktyg för skola och förskola. Hämtad 2017-06-06 från: http://www.hsr.se/skola-och-forskola
Johansson, B. & Svedner, P.O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Johansson, E. (2009) The preschool child of today – the world citizen of tomorrow.
International Journal of Early Childhood, 41(2), 79-95 17 pp.
Jonsson, Agneta (2016) Förskollärares kommunikation med de yngsta barnen i förskolan:
med fokus på kvalitativa skillnader i hur ett innehåll kommuniceras. Tidsskrift for
nordisk barnehageforskning. Vol. 12(1), p. 1-16, published 15th of march 2016. Kommittén för utbildning för hållbar utveckling (2004). Att lära för hållbar utveckling:
betänkande. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Kroksmark, T. (red.) (2011). Den tidlösa pedagogiken. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
38
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (s.32–43). (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Naturvårdsverket. (2017). Miljöarbete i samhället. Hämtad 2017-06-06 från: http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/
Persson, C. & Persson, T. (2015). Hållbar utveckling: människa, miljö och samhälle. (3., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Persson, A. & Wiklund, L. (2017). Hur långt är ett äppelskal? - tematiskt arbete i
förskoleklass. (2 uppl.)
Phillips, T. (2014). Pedagogiska teorier och praktiker. (1. uppl.) Malmö: Gleerup. Regeringen (2002). Regeringens skrivelse 2001/02:172: Nationell strategi för hållbar
utveckling. Stockholm:
Reunamo, J., Suomela, L. (2013) Education for sustainable development in early childhood education in Finland. Journal of Teacher Education for Sustainability; 15(2), 91-102 2013. 12 pp.
Rosenqvist, M.M. & Andrén, M. (red.) (2006). Uppsatsens mystik: om konsten att skriva
uppsats och examensarbete. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Sandell, K., Öhman, J. & Östman, L. (2003). Miljödidaktik: naturen, skolan och demokratin. Lund: Studentlitteratur.
Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. (2010). Förskolan: arena för barns
lärande. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Skolverket. (2002). Hållbar utveckling i skolan. Stockholm: Liber Distribution. Skolverket. (2016). Hållbar utveckling. Hämtad 2017-06-06 från:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/hallbar-utveckling Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Skolverket. Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Skolverket. Strid, J.P. (2007). Språk, kultur och landskap. I L.O. Dahlgren (red.) Utomhuspedagogik som
kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur.
Svenska FN-förbundet. (2017). 17 globala mål för hållbar utveckling. Hämtad 2017-05-22 från: http://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor-fn-2/fns-arbete- for-utveckling-och-fattigdomsbekampning/agenda-2030-globala-mal-for-hallbar-utveckling/17-globala-mal-for-hallbar-utveckling/
Socialstyrelsen (1979). Arbetsplan för förskolan. 6, Samtal, samvaro, språk. Stockholm: Socialstyr.
Säljö, R. (2005). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan: Lpfö 98. Stockholm:
39
Utbildningsdepartementet (2010). Förskola i utveckling: bakgrund till ändringar i förskolans
läroplan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Unesco (2004). United Nation Decade of Education for Sustainable Development 2005 – 2014. Hämtad 2017-05-22 från:
http://unesdoc.unesco.org/ima-ges/0014/001416/141629e.pdf
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Westerlund, M & Segnestam, Y. (1988) Ett rikt språk, Esselte Studium.
World Commission on Environment and Development (1987). Our common future. [Nairobi]: [United Nations Environment Programme].
World Conservation UnionUnited nations Environment programmeWorld Wide Fund for Nature (1991). Caring for the earth: a strategy for sustainable living. Summary. Gland: IUCN/UNEP/WWF.
Åberg, A. & Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i
pedagogiskt arbete. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Ärlemalm-Hagsér, E. (2013). Engagerade i världens bästa?: lärande för hållbarhet i
förskolan. Diss. (sammanfattning) Göteborg: Göteborgs universitet, 2013.
Bilaga 1
Intervjuguide
I förskolans läroplan står det:
”Förskolan skall medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten skall hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och framtid”. (Lpfö 98 sid 7.)
1. Hur arbetar ni med att öka barns miljömedvetenhet för att nå strävansmålet? 2. Vilken är din inställning till begrepp som ”hållbarhet” och ”miljö”?
3. På vilka sätt arbetar din arbetsplats med miljöfrågor kring oplanerade spontana aktiviteter, exempelvis vid måltid, utelek eller i ateljésammanhang?
4. Hur upplever du att du som pedagog fångar upp frågor om miljö och hållbar utveckling i det spontana samtalet i vardagssituationer?
5. Vilka hinder upplever du finns för att föra spontana samtal om miljö i vardagen? 6. Vilka möjligheter upplever du finns för att föra spontana samtal om miljö i vardagen? 7. Vad skulle du som pedagog behöva, för att kunna föra fler samtal i vardagen som rör miljöfrågor?
Bilaga 2
Informationsbrev
Hej.
Mitt namn är Embla Broman och jag läser förskollärarprogrammet på Karlstads universitet. Just nu skriver jag på mitt sista arbete, examensarbetet. Jag har valt att fördjupa mig kring området hållbar utveckling i förskolan med inriktning på miljö. Jag har tänkt mig att intervjua två pedagoger från Din förskola, och har utformat frågor kring detta område. Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med spontana samtal som metod för att öka barns miljömedvetenhet.
Det skulle vara intressant för studien om pedagogerna är av olika kön, etnicitet och med varierande utbildning – och yrkeserfarenhet. Självklart i den mån det är möjligt.
Deltagande pedagoger i studien är helt anonyma och det finns ingen möjlighet att spåra deras identitet. Varken namn på person eller verksamhet kommer att finnas med i examensarbetet. Inte heller personuppgifter går att spåra. Intervjuerna kommer spelas in i studiesyfte. All insamlad data kommer enbart att användas i det presenterande syftet. Efter avslutad studie kommer all insamlad data att förstöras.
Jag uppskattar om ni vill ta er tid och delta i studien.
För mer information eller funderingar kring min studie hör gärna av er.
Med vänlig hälsning
Embla Broman Tel: xxx-xxx xx xx Mejl: xxxxxxxxxxxx
Bilaga 3
Samtyckesblankett
Genom min underskrift ger jag mitt godkännande att delta i Embla Bromans studie. Jag har tagit del av informationen och samtycker till att delta i studien.
Underskrift_________________________________________________
Namnförtydligande___________________________________________