Resultatet av denna intervjustudie uppmärksammar hur barn utvecklar engelska istället för svenska med hjälp av digitala hjälpmedel. Det framgår inte om engelskan är ett substitut för enbart svenskan, modersmålet eller båda språken. Engelskan utvecklas utan vare sig praktisk erfarenhet eller interaktion utan utifrån en given kontext som är beroende av handlingen av filmen eller spelet. Därtill kan vårdnadshavarna stödja engelskan genom att prata det hemma även om det inte är deras modersmål. Det kan medföra att modersmålet är uppbyggt utifrån ett andraspråksperspektiv eller från digitala hjälpmedel utan interaktion. Jag efterlyser forskning på hur vanligt förekommande detta fenomen är. Om det är vanligt förekommande, vilket språk ska ges företräde i barnets generella språkutveckling och hur ska majoritetsspråket undervisas när ett barns modersmål är svagt?
38
7 Referenslista
Arnqvist, Anders (1993). Barns språkutveckling. Stockholm: Studentlitteratur.
Bond, Mary Alice & Wasik, Barbara A (2009). Conversation Stations: Promoting Language Development in Young Children. Early Childhood Education, 36, 467 – 473. Doi: 10.1007/s10643-009-0310-7
Boyd, Sally & Ottesjö, Cajsa (2016). Adult monolingual policy becomes children´s bilingual practice: code-alternation among children and staff in an English-medium preschool in Sweden. International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, 19:6, 631 – 648. Doi: 10.1080/13670050.2016.1189510
Braw, Daniel 2020. Svenska som andraspråk är skolans sämsta ämne. Barometern. Hämtad 2021-04-27, från https://www.barometern.se/ledare/svenska-som-andrasprak-ar-skolans- samsta-amne/
Cekaite, Asta & Evaldsson, Ann-Carita (2016). Language policies in play: Learning ecologies
in multilingual preschool interactions among peers and teachers. Multilingua, 36:4, 451
– 475. Doi: 10.1515/multi-2016-0020
Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur.
Dahlgren, Lars Owe & Johansson, Kristina (2019). Fenomenografi. I Andreas. Fejes & Robert. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 179 – 192). Stockholm: Liber.
David, Mathew & Sutton, Carole D (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Economou, Catarina (2013). Svenska och svenska som andraspråk i Gy11 – två jämbördiga ämnen? Forskning om undervisning och lärande, 11, 2013.
Eidevald, Christian & Engdahl, Ingrid (2018). Utbildning och undervisning i förskolan.
Omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Stockholm: Liber
Eriksson Barajas, Katarina., Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska
litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.
Fast, Carina (2008). Literacy – i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.
Gruber, Sabine (2013). Rekrytering för mångfald i den nationella förskolan. Förskolechefers tal om kompetens. I Polly, Björk-Willén., Sabine, Gruber & Tünde, Puskás (Red.),
39
Hajer, Maaike (2013). Språkutvecklande undervisning – ett andraspråksperspektiv i alla ämnen. I Mikael. Olofsson (Red.) Symposium 2012. Lärarrollen i svenska som andraspråk (s. 44 - 60). Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Harju, Anne & Åkerblom, Annika (2020). Opening up new spaces for languaging practice in early childhood education for migrant children. International Journal of Early Years
Education, 28:2, 151 – 161. Doi: 10.1080/09669760.2020.1765087
Henricsson, Ola & Lundgren, Michael (2016). Muntligt berättande i flerspråkiga klassrum. Lund: Studentlitteratur.
Hjelm, Mikael., Lindgren, Simon & Nilsson, Marco (2014). Introduktion till
samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerups
Krashen, Stephen D (1991). Bilingual education: A focus on current research. Focus,
occasional papers in bilingual education, (3), 1-18.
Kroksmark, Tomas (1987). Fenomenografisk didaktik. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Kultti, Anne (2014). Mealtimes in Swedish preschools: pedagogical opportunities for toddlers
learning a new language. Early years, 34:1, 18 – 31. Doi:
10.1080/09575146.2013.831399
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, Inger (2013). Samtal och interaktion i andraspråksforskning. I Kenneth. Hyltenstam & Inger. Lindberg (Red.) svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och
samhälle. (s. 481 - 518). Lund: Studentlitteratur
Lindö, Rigmor (2009). Det tidiga språkbadet. Lund: Studentlitteratur.
Lunneblad, Johannes (2018). Den mångkulturella förskolan. Motsägelser och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Löfdahl, Annica (2014). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. I Annica Löfdahl, Maria Hjalmarsson & Karin Franzén (Red.), Förskollärarens metod och
vetenskapsteori (s.32–43). Stockholm: Liber.
Nauclér, Kerstin (2013). Barns språkliga socialisation före skolstarten. I Kenneth. Hyltenstam & Inger. Lindberg (Red.) svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och
samhälle. (s. 459 - 480). Lund: Studentlitteratur
Nilsson, Josefin (2019). Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning. I Tore. Otterup & Gilda. Kästen-Eberling (Red.) En god fortsättning nyanländas fortsatta väg i skola och
40
Palviainen, Åsa & Mård-Miettinen, Karita (2015). Creating a bilingual pre-school classroom: the multilayered discourses of a bilingual teacher. Language and education, 29:5, 381 – 399. Doi: 10.1080/09500782.2015.1009092
Puskás, Tünde (2016). Picking up the threades. Languaging in a Swedish mainstream preschol.
Early Years, 37:3, 313 - 325. Doi: 10.1080/09575146.2016.1178712
Sabuni, Nyamko 2020. Nyamko Sabunis sommartal. Hämtad 2021-04-27, från https://www.liberalerna.se/nyheter/se-nyamko-sabunis-sommartal-live/
Salameh, Eva-Kristina (2020). Flerspråkig utveckling. Stockholm: Skolverket. Hämtad från https://www.skolverket.se/download/18.32744c6816e745fc5c32073/1576849298295/art ikel%208_flersprakig_utveckling.pdf
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2009:600. Språklag. Stockholm: Kulturdepartementet.
SFS 2011:185. Skolförordning. Stockholm Utbildningsdepartementet.
Sheridan, Sonja & Gjems, Liv (2016). Preschool as an Arena for Developing Teacher Knowledge Concerning Children´s Language Learning. Early Childhood Education, 45, 347 – 357. Doi: 10.1007/s10643-015-0756-8
Siekkinen, Frida (2017). Flerspråkiga elever i enspråkig elevnorm. Educare, 1(17), 27 - 51 Skolverket (2018a). Läroplan för förskolan. Stockholm: Norstedts Juridik.
Skolverket (2018b). Svenska som andraspråk i praktiken. Hämtad 2021-05-24, från https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d393/1553967978798/pd f3956.pdf
Skolverket (2018c). Engelskspråkig undervisning. Hämtad 2021-06-06, från https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d044/1553967766526/pd f3897.pdf
Skolverket. (2020). Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hämtad 2021-05-24, från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/utbildning-pa- vetenskaplig-grund-och-beprovad-erfarenhet/det-har-ar-vetenskaplig-grund-och- beprovad-erfarenhet
SOU 2020:67. Förskola för alla barn – för bättre språkutveckling i svenska. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Statistiska centralbyrån (2021). Sveriges befolkning. Hämtad 2021-05-24, från https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/sveriges- befolkning/
41
Sundmark, Björn (2014). Det var en gång – om berättande och högläsning. I Bim Riddersporre & Barbro Bruce (Red.) Berättande i förskolan. (s. 134 – 151). Stockholm: Natur & Kultur. Svensson, Gudrun (2018). Transspråkande – bakgrund, teorier och praktiknära exempel.
Stockholm: Skolverket. Hämtad från
https://www.skolverket.se/download/18.75bdbbb116e7434ebf8350/1574760755552/tra nslanguaging-transsprakand--gudrun-svensson-20180418.pdf
Säljö, Roger. (2014). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Studentlitteratur.
Thomassen, Magdalene (2007). Vetenskap, kunskap och praxis. Introduktion i
vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups utbildning
Thornberg, Robert & Fejes, Andreas. (2019). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (Red.) Handbok i kvalitativ analys. (s. 273 – 295). Stockholm: Liber
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Wedin, Åsa. (2010). Narration in Swedish pre- and primary school: a resource for language development and multilingualism. Language, Culture and curriculum, 23:3, 219 – 233. Doi: 10.1080/07908318.2010.515995
Zetterholm, Elisabeth. & Bergh Nestlog, Ewa. (2017). Elevtexter på flerspråkiga elevers olika språk. In Bendegard, Saga., Melander Marttala, Ulla., & Westman, Maria. (Red.), Språk
och norm: Rapport från ASLA:s symposium, Uppsala universitet 21-22 april 2016 (Vol.
26, s. 178-186). Uppsala: Association suédoise de linguistique appliquée, ASLA, ASLA:s skriftserie.
42
8 Bilagor
Bilaga 1 Sökmatris
Sökmotor Sökord Begränsning träffar Urval 1
Läsning av abstract Nordic Base of Early Childhood Education and Care Svenska som andraspråk 0
Eric ebisco ”Swedish as a second language” Peer reviewed, preschool, forskning från tidigast 2000. 0
Eric Ebisco Swedish as a second language Peer reviewed, preschool, forskning från tidigast 2010 20 7
43
Bilaga 2: Förteckning över forskningsartiklarna
Tidskriftens namn, vol (nr) Författare/årtal Artikelns namn Multilingua 36(4) Asta Cekaite & Ann-Carita
Evaldsson 2016
Language policies in play:Learning ecologies in multilingual preschool interactions among peers and teachers
Early childhood education 45 Sonja Sheridan & Liv Gjems 2016
Preschool as an arena for developing knowledge
concerninge children´s language learning
International journal of bilingual education and bilingualism 19 (69
Sally Boyd & Vajsa Ottesjö 2016
Adult monolingual policy becomes children´s bilingual practice: code alternation among children and staff in an English-medium preschool in Sweden
Language and education 29 (5) Åsa Palviainen & Karita Mård- Miettinen (2015)
Creating a bilingual pre-school classroom: the multilayered discourses of a bilingual teacher Language, culture and
curriculum 23(3)
Åsa Wedin 2010 Narration in Swedish pre- and primary school: a resource for language development and multilingualism
Inrernational journal of early years 28(2)
Anne Harju & Annika Åkerblom 2020
Opening up new spaces for languaging practice in early childhood education for migrant children
Early Years 34(1) Anne Kultti (2014) Mealtimes in Swedish preschools: pedagogical opportunities for toddlers learning a new language Early Years 37(3) Tünde Puskás 2017 Picking up the threads.
Languaging in a Swedish mainstream preschool Early childhood education 36 Mary Alice Bond & Barbara A.
Wasik 2009
Conversation stations. Promoting language
development in young children
Focus, occasional papers in bilingual education, 3
Stephen D Krashen 1991 Bilingual education: a focus on current research
44
Bilaga 3: Förplanerade frågor
• Hur länge har du arbetat som förskollärare?
• Hur många barn är det i den barngrupp du jobbar i? • Vilken åldersgrupp tillhör barnen på din avdelning? • Finns fet några flerspråkiga barn i barngruppen? • Hur många är flerspråkiga? (om det finns)
• Har du någon erfarenhet av att undervisa flerspråkiga barn? (Om det inte finns några flerspråkiga barn i barngruppen)
• Har du någon vidareutbildning i hur man utvecklar flerspråkiga barns svenska? • Hur har den skett? (om svaret på föregående fråga är ja)
• Kan du ge några exempel på hur ni arbetar språkutvecklande med de förutsättningar ni har idag?
• Hur skulle undervisningen skilja sig åt om det endast finns flerspråkiga barn i barngruppen?
• Vad menar du är den stora skillnaden mellan att undervisa i svenska och svenska som andraspråk?
• Får barn med ett annat modersmål än svenska leka och prata på det språket i barngruppen?
• Uppmuntrar ni pedagoger med samma modersmål som barnen att de tilltalar dem på det språket?
• Vad tror du är en bidragande orsak till att vissa flerspråkiga barn har svårt att utveckla sin svenska?