För att undersöka detta arbetes resultat vore det intressant, om det var möjligt, att skapa mer detaljerade frågor för att få en mer djupgående bild och verkligen yrka på minst 1 svar per fält (exempelvis om man utför enkäten online så är det möjligt via inställningarna att göra det omöjligt att fortsätta svara på enkäten om inte ett minimum av tecken är ifyllt). Det vore även intressant att komplettera denna kvantitativa bild med några kvalitativa utsagor från elever. Avslutningsvis, det vore intressant om det vore möjligt att studera och undersöka samband inom enkäterna själva för att få svar på frågor som ”om en elev har en negativ bild av skolämnet matematik, hur sannolikt är det att hen har extern/intern kontrollfokus?” och ”Om en elev har en extern kontrollfokus, hur korrelerar det med ett deterministiskt synsätt?”.
När jag blickar tillbaka på denna process så uppskattar jag mest de erfarenheter jag fick av att applicera ett teoretiskt perspektiv för att tolka insamlad data, insikten av hur utbredd
matematikångest är och en djupare förståelse för hur stereotypiska könsroller påverkar både kvinnor och män negativt.
45
Referenser
Ahmed, W., Minnaert, A., Kuyper, H., & van der Werf, G. (2012). Reciprocal relationships
between math self-concept and math anxiety. Learning and Individual Differences,22(3), 385-
389. doi:10.1016/j.lindif.2011.12.004
Archer, S. L., & Waterman, A. S. (1988). Psychological individuation: Gender differences or
gender neutrality? Human Development, 31, 65-81.
Arnold, I. (2011). John Hattie: Visible learning: A synthesis of over 800 meta-analyses relating
to achievement. International Review of Education, 57(1-2), 219. doi:10.1007/s11159-011-9198-
8
Ashcraft M.H. (2002), Math anxiety: Personal, educational, and cognitive consequences Current Directions in Psychological Science, 11 pp. 181–185
Ashcraft, M. H., & Krause, J. A. (2007). Working memory, math performance, and math
anxiety. Psychonomic Bulletin & Review, 14(2), 243-248. doi:10.3758/BF03194059
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2., uppdaterade [och utök.]. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Björnsson, M. (2005). Kön och skolframgång: tolkningar och perspektiv. Myndigheten för skolutveckling.
Brandell, G., Staberg, E., Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, & Samhällsvetenskapliga fakulteten. (2008). Mathematics: A female, male or gender-neutral domain? A study of attitudes
among students at secondary level. Gender and Education, 20(5), 495-509.
46
Burton, L. (1999). Fables: The tortoise? The hare? The mathematically underachieving
male. Gender and Education, 11(3): 413–426.
Caplan, B. and Caplan , P.J. 2005. “The preservative search for sex differences in mathematics
ability”. In Gender differences in mathematics. An integrative psychological approach, Edited
by: Gallagher, A. M. and Kaufman , J. C. 25–47. Cambridge: Cambridge University Press.
Butler, J. 1993. Bodies that matter: On the discursive limits of ‘sex’, New York and London: Routledge.
Butler, J. 1997. The psychic life of power: Theories in subjection, Stanford, CA: Stanford University Press.
Butler, J. 1999. Gender trouble: Feminism and the subversion of identity. , 2nd ed., London: Routledge.
Butterworth, B. (2010). Dyskalkyli: Att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter (1. utg. ed.). Stockholm: Natur & kultur.
Christner Riad, C. (2013). Ordlösa Minnen. Språktidningen. Hämtad från http://spraktidningen.se/artiklar/2013/04/ordlosa-minnen 2016-05-01
Chubb, N. H., Fertman, C. I., & Ross, J. L. (1997). Adolescent self-esteem and locus of control: A
longitudinal study of gender and age differences. Adolescence, 32(125), 113.
Fraser (Eds) Feminist contentions: a philosophical exchange New York: Routledge
Darragh, L. (2014;2015;). Recognising ‘good at mathematics’: Using a performative lens for
identity. Mathematics Education Research Journal, 27(1), 83. doi:10.1007/s13394-014-0120-0
47
12(1): 69–85.
Dowker, A. (2012). Individual differences in arithmetic: implications for psychology,
neuroscience and education. New York: Psychology Press.
Ehrlich, S. B. (2007). The preschool achievement gap: Are variations in teacher input
associated with differences in number knowledge? (Doctoral dissertation, ProQuest Information
& Learning).
Eriksson, K., & Lindholm, T. (2007). Making gender matter: The role of gender-based
expectancies and gender identification on women's and men's math performance in sweden. Scandinavian Journal of Psychology, 48(4), 329-338. doi:10.1111/j.1467-
9450.2007.00588.x
Lövgren, V., Kalman, H., & Sauer, L. (2012). Etiska dilemman: Forskningsdeltagande, samtycke
och utsatthet Malmö: Gleerups.
Finlayson, M. (2014). Addressing math anxiety in the classroom. Improving Schools, 17(1), 99- 11
Firmender, J. M., Gavin, M. K., & McCoach, D. B. (2014). Examining the relationship
between teachers’ instructional practices and students’ mathematics achievement. Journal of
Advanced Academics, 25(3), 214-236.
Flax, J. (1990) Thinking fragments: psychoanalysis, feminism, and postmodernism in the
contemporary west Berkeley CA University of California Press
Fleener, MJ . (1999). Towards a poststructural mathematics curriculum: expanding discursive
possibilities. Journal of Curriculum Theorizing, 15(2): 100–105.
48
Foucault, M. (1980) Power/Knowledge: Selected Interviews and Other Writings 1972-1980, ed. Colin Gordon, Brighton: Harvester Press.
Adolescence (2005). Gender differences in mathematics: An integrative psychological
approach Cambridge, U.K: Cambridge University Press.
Gersten, R., Beckmann, S., Clarke, B., Foegen, A., Marsh, L., Star, J. R., & Bradley, W. What Works Clearinghouse,. (ED). (2009). Assisting Students Struggling with Mathematics:
Response to Intervention (RtI) for Elementary and Middle Schools. NCEE 2009-4060. What
Works Clearinghouse.
Ginsburg, H. P. (1997). Mathematics learning disabilities: A view from developmental
psychology. Journal of Learning Disabilities, 30(1), 20-33.
doi:10.1177/002221949703000102
Hattie, J. (2012). Visible learning for teachers: Maximizing impact on learning. London: Routledge.
Haywood, C., & Mac an Ghaill, M. (2012). 'what's next for masculinity?' reflexive directions for
theory and research on masculinity and education. Gender and Education, 24(6), 577.
doi:10.1080/09540253.2012.685701
Hembree, R. (1990). The nature, effects, and relief of mathematics anxiety. Journal for Research in Mathematics Education, 21, 33-46.
Henrion, C. 1997. Women in mathematics: The addition of difference, Bloomington, IN: Indiana University Press.
Hussain, M., & Afsar, A. (2010). Language and gender-linguistic analysis of intermediate
49
Klibanoff, R. S., Levine, S. C., Huttenlocher, J., Vasilyeva, M., & Hedges, L. V. (2006).
Preschool children's mathematical knowledge: The effect of teacher" math talk.". Developmental Psychology, 42(1), 59.
Klinkenberg, S., Maas, v. d., H.L.J, Straatemeier, M., Louwerse, J., Jansen, B. R. J., & Ven, v. d., S.H.G. (2013). The influence of experiencing success in math on math anxiety, perceived math
competence, and math performance. Learning and Individual Differences, 24, 190-197.
doi:10.1016/j.lindif.2012.12.014
Kloosterman, P., Tassell, J. (., Ponniah, A. G., & Essex, N. K. (2008). Perceptions of
mathematics and gender. School Science and Mathematics, 108(4), 149-162.
doi:10.1111/j.1949-8594.2008.tb17821.x
Koblitz, A.H. 1983. A convergence of lives. Sofia Kovalevskaja: scientist, writer, revolutionary, Boston: Birkhäuser.
Leder, G. C. (1992). Mathematics and gender: Changing perspectives. In D.
A.Grouws (Ed.), Handbook of mathematics teaching and learning (pp. 597–622). New York : Macmillan.
Leedy, M. G., LaLonde, D., & Runk, K. (2003). Gender equity in mathematics: Beliefs of
students, parents, and teachers. School Science and Mathematics, 103, 285–292.
Lloyd, G. (1993) The man of reason: ‘male’ and ‘female’ in western philosophy. London: Routledge.
Longhurst, B, Smith, G, Bagnall, G, Ogborn, M, Baldwin, E & McCracken, S. (2008).
Introducing cultural studies (2nd ed.). Harlow: Longman.
50
(Eds) Cyberspace, cyberbodies and cyberpunk: cultures of technological
embodiment. London: Sage
Maloney, E. A., Ramirez, G., Gunderson, E. A., Levine, S. C., & Beilock, S. L. (2015).
Intergenerational effects of parents' math anxiety on children's math achievement and anxiety. Psychological Science, 26(9), 1480. doi:10.1177/0956797615592630
Math anxiety. (2007). Gifted Child Today, 30(3), 9.
Meece, J.L., Wigfield, A. & Eccles J.S. (1990) Predictors of math anxiety and its influence on
young
adolescents' course enrollment intentions and performance in mathematics Journal of
Educational Psychology, 82, pp.
Mendick, H. (2005). A beautiful myth? The gendering of being/doing 'good at maths'. Gender and Education, 17(2), 203-219. doi:10.1080/0954025042000301465
Meyer, M. R., & Koehler, M. A. (1990). Internal influences on gender differences in
mathematics. In E. Fennema & G. C. Leder (Eds.), Mathematics and gender (pp. 60–95). New
York: Teachers College Press.
Mizala, A., Martínez, F., & Martínez, S. (2015). Pre-service elementary school teachers'
expectations about student performance: How their beliefs are affected by their mathematics anxiety and student's gender. Teaching and Teacher Education, 50, 70-78.
doi:10.1016/j.tate.2015.04.006
Oakley, A (2000) Experiments in knowing: gender and method in the social sciences Cambridge Polity Press
Reid, C. 1997. Julia: A life in mathematics, Washington DC: Mathematical Association of America.
51
Richardson, F.C., Suinn R.M. The mathematics anxiety rating scale: psychometric data Journal of
Counseling Psychology, 19 (1972), pp. 551–554
Rotter, J. B. (1966). Generalized expectancies for internal versus external control of
reinforcement. Psychological Monographs, 80 (1, entire number 609), 1-28.
Sandell, A. (2007). Utbildningssegregation och självsortering: Om gymnasieval, genus och
lokala praktiker Malmö University, & School of Teacher Education.
Sarıçam, H., Duran, A., Çardak, M., & Halmatov, M. (2012). The examination of pre-school
teacher candidates’ academic locus of control levels according to gender and grade. Mevlana
International Journal of Education, 2(2), 67-74.
Samuelsson, J., & Lawrot, K. (2009). Didaktik för elever med låsningar i matematik. Didaktisk tidskrift, 18(3), 337-353.
Skolverket. 2011. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Hämtad från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-
enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fs kolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2705 2016-04-15
Skolverket (2015). Provresultat i gymnasieskolan vårterminen år 2015. Hämtad från http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-
tabeller/gymnasieskola/provresultat/provresultat-i-gymnasieskolan-varterminen-2015-1.240911 den 2016-05-13
Skolverket (2016). Matematiklyftet. Hämtad från http://www.skolverket.se/kompetens-och- fortbildning/larare/matematiklyftet den 2016-05-13
52
Skolverket (2016). Hur mår Sveriges elever? Hämtad från
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-elevperspektiv/hur-mar- sveriges-elever-1.195593 den 2016-05-12
Spencer, S. J., Logel, C., & Davies, P. G. (2016). Stereotype threat. Annual Review of
Psychology, 67(1), 415. doi:10.1146/annurev-psych-073115-103235
Strannegård, L. (2003) Avhandlingen: Om att formas till forskare. Lund: Studentlitteratur.
Sunderland, J., Cowley, M., Rahim, F. A., Leontzakou, C., & Shattuck, J. (2000). From bias "in
the text" to "teacher talk around the text": An exploration of teacher discourse and gendered foreign language textbook texts. Linguistics and Education, 11(3), 251-286.
Pajares F., Miller M.D. (1994) The role of self-efficacy and self-concept beliefs in mathematical
problem-solving: A path analysis Journal of Educational Psychology, 86, pp. 193–203
Palmer, A., (2009) 'I'm not a "maths-person"!' reconstituting mathematical subjectivities in
aesthetic teaching practices. Gender and Education, 21(4), 387-404.
doi:10.1080/09540250802467950 Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, & Samhällsvetenskapliga fakulteten.
Thompson, T., & Dinnel, D. L. (2007). Poor performance in mathematics: Is there a basis for a
self-worth explanation for women? Educational Psychology, 27(3), 377-399.
doi:10.1080/01443410601104197
Vestlund, B. m.fl. (2009) Transpersoners livsvillkor Motion till riksdagen 2009/10:So603. Hämtad från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/transpersoners- livsvillkor_GX02So603 den 02-06-2016
Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
53
Wadlington, E., & Wadlington, P. L. (2008). Helping students with mathematical disabilities to
succeed. Preventing School Failure: Alternative Education for Children and Youth, 53(1), 2-7.
doi:10.3200/PSFL.53.1.2-7
Walkerdine V (1990) Schoolgirl fictions London: Verso
Walkerdine V (1997) Redefining the subject in situated cognition theory in: D. Kirshner & J. A. Whitson (Eds) Situated cognition: social, semiotic and psychological
perspectives Mahwah NJ Lawrence Erlbaum
Walshaw, M., & Anthony, G. (2008). The teacher's role in classroom discourse: A review
of recent research into mathematics classrooms. Review of Educational Research, 78(3), 516-
551. doi:10.3102/0034654308320292
Young, C. B., Wu, S. S., & Menon, V. (2012). The neurodevelopmental basis of math
54
Appendix
55
56
Bilaga 3. Tabell över de negativa ord manliga elever associerade till matematik.
tråkigt 44 svårt 42 Jobbigt 38 onödigt/meningslöst 15 hårt arbete 12 stress 10 F 9 ångest 6 drygt 6 ointressant 5 hat 4 sorg (+ledsen + gråta) 4 irriterande 4 hemskt 4 fattigt 3 arg lärare 3 skit 3 krångligt 3 ta livet av mig 2 huvudärk 2 oro 2 misslyckas 2 tvång 2 läxa 1 intensivt 1 orkar inte 1 nörd 1
57 trög 1 bara räkna i en bok 1 kan inte 1 trött 1 kaos 1 besvikelse 1 Fruktansvärt 1 korrupt 1 fy 1 helvete 1 svart 1 jävlar 1 dum 1 idioti 1 fuck 1 "När slutar vi" 1 pest 1 fan 1 svåra lektioner 1 dålig lärare 1 kriga 1
Bilaga 4. Tabell över de negativa ord kvinnliga elever associerade till matematik.
Svårt 45 jobbigt 33 tråkigt 26 Ångest 8 onödigt/meningslöst 7 F 7 stress 6
58 ointressant 4 drygt 3 deprimerande 3 obegripligt 3 konstigt 3 frustration 2 misslyckas 2 oförståligt 2 fattigt 2 kan inte 2 hat 2 tvång 2 störigt 2 ilska 2 oro 2 panik 2 hemskt 2 frustrerande 2 trött 2 plugg 1 fuck 1 komplicerat 1 katastrof 1 jävla 1 dålig mattelärare 1 stökig klass 1 rörigt 1 besvikelse 1 blankt 1 svart 1 press 1
59 spyr 1 tragiskt 1 blod 1 svett 1 tårar 1 tystnad 1 förvirring 1 helvete 1 wtf 1 nej! 1 inte bra 1
Bilaga 5. Ordassociationer för elever som kategoriserade sig själva i en annan kategori än man eller kvinna.
Diagram 19. Antal angivna ord med positiv, negativ eller neutral laddning av de 8 tillfrågade eleverna som valde en annan könstillhörighet än manligt eller kvinnligt.
Totalt angavs 49 ord av de 8 tillfrågade eleverna (snitt 6.125 ord per elev). Av dessa 49 ord kunde 5 (~10 %) kategoriseras som positiva, 29 (~60 %) som negativa och 15 (~30 %) som
5 29 15 0 5 10 15 20 25 30 35 1 2 3
OrdassociaKoner övrigt
60
neutrala. Förhållandet mellan positiva och negativa ord var 1:5.8. Värt att notera är att majoriteten av positiva ord (3 ord av 5 totalt) tillkom från en elevs utsagor.
Bilaga 5
Diagram 20. Antal angivna anledningar till tidigare skolresultat i matematik av de tillfrågade 8 elever som inte placerade sig som man eller kvinna uppdelade enligt deras externa, interna eller summmativa natur.
Totalt angavs 13 anledningar av de 8 tillfrågade kvinnliga eleverna (snitt 1.65 per elev). Av dessa 13 anledningar kunde 10 stycken (~77 %) kategoriseras som anledningar av intern natur, 3 stycken (~23 %) som anledningar av extern natur och 0 stycken (0 %) som anledningar av summativ natur. Förhållandet mellan interna och externa anledningar är 1:0.3.
Bilaga 6. Påstående 3 ”Matematik är ett språk” som inkluderades som uppföljning på SAG- arbetet 10 3 0 0 2 4 6 8 10 12 1 2 3
Orsak Kll skolresultat övrigt
61
Påstående 3 – ”Matematik är ett språk”
Diagram 21. Antal svarsfrekvens av de 116 tillfrågade manliga eleverna på en Likert skala för påstående 3.
Av de 116 tillfrågade manliga eleverna angav 36 stycken (31 %) Håller inte med, 12 (10 %) Håller till viss del inte med, 25 (22 %) Håller varken med eller inte, 28 (24 %) Håller till viss del med och 15 (13 %) Håller med.
Diagram 22. Antal svarsfrekvens av de 76 tillfrågade kvinnliga eleverna på en Likert skala för påstående 3.
31,03448276 10,34482759 21,55172414 24,13793103 12,93103448 0 5 10 15 20 25 30 35 1 2 3 4 5
Män påstående 3
30,26315789 13,15789474 31,57894737 14,47368421 10,52631579 0 5 10 15 20 25 30 35 1 2 3 4 5Kvinnor påstående 3
Håller inte med Håller till viss del inte med Håller varken med eller inte Håller till viss del med Håller med
62
Av de 76 tillfrågade kvinnliga eleverna angav 23 stycken (30 %) Håller inte med, 10 (13 %) Håller till viss del inte med, 24 (32 %) Håller varken med eller inte, 11 (14 %) Håller till viss del med och 8 (11 %) Håller med.
Jämförelse män och kvinnor:
I första anblick tycks det inte finnas några tydliga skillnader mellan de båda grupperna, bägge könen lutar mer åt att inte hålla med påståendet än att hålla med. Möjligtvis är de manliga
eleverna mer lagda åt att hålla med påståendet delvis än de kvinnliga eleverna som i sin tur håller i större utsträckning varken med eller inte med.