• No results found

5. Diskussion

6.4 Vidare forskning

Sett till att vår ambition om att förutom intervjuer även genomföra observation på Avdelning X inte var möjlig i samband med studien, ser vi ett behov av att vidare forskning inkluderar observation som insamlingsmetod. Detta för att undersöka om respondenternas handlingar överensstämmer med deras utsagor. Det skulle ge möjlighet att komplettera det verbala

45

resultatet och ge mer substans och förståelse för kunskapsdelningsprocessen. Speciellt då processen är socialt konstruerad och behöver ses i ljuset av den sociala kontexten. Eftersom studiens resultat beskriver ledningens avgörande betydelse för kunskapsdelning så vore det även intressant att studera kunskapsdelning och dess förutsättningar ur ett ledningsperspektiv i liknande kontexter som denna studie utförts i. Det skulle kunna bidra med en djupare förståelse för ledningens syn på kunskapsdelningsprocessen och dess förutsättningar samt om det betraktas som viktigt och strategiskt. Likaså kan det ge insikt om hur ledning och HR kan arbeta tillsammans för att främja kunskapsdelning.

Slutligen vore det, baserat på denna studies resultat, av intresse att framtida studier om kunskapsdelningsprocesser i mindre svenska organisationer har mångfald som en central utgångspunkt. Vilket kan utmynna i en större förståelse för hur mångfald influerar organisationskulturen och vilka förutsättningar som då blir viktiga att beakta för HR och ledning i Knowledge Management.

46

Referenser

Arbetsförmedlingen. (2010). Generationsväxlingen på arbetsmarknaden. (Ura 2010:5) Hämtad 2020-04-20 från:

http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.6880a4dd130790d556980003977/ge nerationsvaxlingen_rapport.pdf

Asrar-ul-Haq, M., & Anwar, S. (2016). A systematic review of Knowledge Management and knowledge sharing: Trends, issues, and challenges. Cogent Business & Management, 3(1), 1127744. doi:10.1080/23311975.2015.1127744

Alvesson, M. (2004). Knowledge Work and Knowledge-Intensive Firms. Oxford: Oxford University Press.

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser (3:3). Lund: Studentlitteratur AB.

Benschop, Y. (2001). Pride, prejudice and performance: relations between HRM, diversity and performance. International Journal of Human Resource Management, 12(7), 1166-1181. Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2018). Varför vetenskap? (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Boxall, P., & Purcell, J. (2016). Strategy for human resource management. (4., uppl.). New York: Macmillan Palgrave.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2 uppl.). Stockholm: Liber.

Cabrera, E. F., & Cabrera, A. (2005). Fostering knowledge sharing through people management practices. The International Journal of Human Resource Management 16 (5):720–35. doi:10.1080/09585190500083020

Dataskyddsförordningen. (u.å). lagar--regler/dataskyddsforordningen. Hämtad 2020-03-19 från https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/

Davenport, T., & Prusak, L. (1998). Learn how valuable knowledge is acquired, created, bought and bartered, The Australian Library Journal, 47:3, 268-272, doi: 10.1080/00049670.1998.10755852

47

Davenport, T., & Prusak, L. (1998). Working Knowledge: How Organizations Manage What

They Know. Cambridge: Harvard Business School Press.

DeLong, D. W. (2004) Lost Knowledge. Confronting the Threat of an Ageing Workforce. Oxford: Oxford University Press.

DeLong D. W., & Fahey, L. (2000). Diagnosing cultural barriers to Knowledge Management.

The Academy of Management Executive, 14, 113–127. doi: 10.5465/AME.2000.3979820

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken - för småskaliga projekt inom

samhällsvetenskaperna. (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Engström, A. (2014). Lärande samspel för effektivitet: En studie av arbetsgrupper i ett mindre

industriföretag. (Doktorsavhandling, Linköpings universitet, Linköping). Hämtad från

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:716849/FULLTEXT01.pdf.

Filstad, C. (2012). Organisationslärande, från kunskap till kompetens. Lund: Studentlitteratur. Ipe, M. (2003). Knowledge sharing in organizations: A conceptual framework. Human

Resource Development Review, 2, 337–359. doi:10.1177/1534484303257985

Jacobsen, D. I., & Thorsvik, J. (2014). Hur moderna organisationer fungerar (4:5). Lund: Studentlitteratur.

Kaufmann, G & Kaufmann, A, (2016). Psykologi i organisation och ledning. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur. (590 s). ISBN 978-91-44-11158-2

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi – att låta en värld öppna sig (1 uppl.). Stockholm: Liber.

Leonard, D., Barton, G., & Barton, M (2013). Making yourself an expert. Harvard Business

Review, Vol. 91, Iss: 4, pp. 127-132.

48

McDermott, R., & O’Dell, C. (2001). Overcoming cultural barriers to sharing knowledge.

Journal of Knowledge Management, 5, 76–85. doi.org/10.1108/13673270110384428

Moses, J. W. & Knutsen, T. L. (2007). Ways of knowing: Competing methodologies in social

and political research. New York: Palgrave McMillan.

Nonaka, I., & Takeuchi, H. (1995). The knowledge-creating company: How Japanese

companies create the dynamics of innovation. New York, NY: Oxford University Press.

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Renzl, B. (2008). Trust in management and knowledge sharing: The mediating effects of fear and knowledge documentation. Omega, 36(2), 206–220. doi:10.1016/j.omega.2006.06.005 Riege, A. (2005). Three-dozen knowledge-sharing barriers managers must consider. Journal of

Knowledge Management, Vol. 9, No, 3, pp. 18-35.

Senge, M. P. (1995). Den femte disciplinen: Den lärande organisationens konst. Stockholm: Nerenius & Santérus.

Shenton, A. K. (2004). Strategies for ensuring trustworthiness in qualitative research projects.

Education for information, 22(2), 63-75.

Tillväxtverket. (2020). Basfakta om företag. Hämtad 2020-05-01 från

https://tillvaxtverket.se/statistik/foretagande/basfakta-om-foretag.html

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer (4., Uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2020-03-11 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

von Krogh, G. (1998). Care in knowledge creation. California Management Review, Vol. 40, No. 3, pp. 133-153.

Wang, S., Noe, R. A., & Wang, Z. M. (2014). Motivating knowledge sharing in Knowledge Management systems: A quasi–field experiment. Journal of Management, 40(4), 978–1009. doi:10.1177/0149206311412192

49

Wenger, E. (2000). Communities of Practice and Social Learning Systems. Organization, Vol. 7, No. 2, pp. 225-246.

50

Bilagor

Bilaga 1 - Informationsbrev

Du tillfrågas härmed om deltagande i en undersökning för vårt examensarbete som syftar till att undersöka hur kunskapsdelning går till och vilka förutsättningar för kunskapsdelning som finns i er verksamhet. Kunskap ses som en viktig tillgång i många företag och därför är det viktigt att undersöka hur det går till i praktiken när kunskap skapas och delas och hur sådana processer kan planeras. Vi är två studenter från Personal- och Arbetslivsprogrammet på Högskolan Dalarna som nu läser vår sista termin av en treårig studieperiod. Detta betyder också att vi är i full gång med att skriva vårt examensarbete i arbetsvetenskap och vårt valda ämne är kunskapsdelning inom den svenska tillverkningsindustrin. Vi har fördjupat oss i forskning och litteratur kring organisatoriska förutsättningar för kunskapsdelning, men har också för avsikt att ta hjälp av er som är verksamma genom intervjuer där vi kan samla ytterligare kunskap inom ämnet. Därmed vill vi intervjua dig, som har kunskap och erfarenheter som är värdefulla för oss och vårt arbete.

Undersökningen kommer att bestå av intervjuer med medarbetare i er verksamhet. Intervjun kommer att bestå av ett antal öppna frågor och vår förhoppning är att ett givande samtal kommer att uppstå. Vi önskar tillåtelse att spela in intervjun för att kunna transkribera och analysera innehållet. Intervjun tar cirka 60 minuter och vi hoppas att du har möjlighet att delta.

Studien tar hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Detta innebär att ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. Intervjuerna kommer att avidentifieras och ditt deltagande kommer att behandlas konfidentiellt. Resultatet kommer enbart att användas i forskningsändamål i vårt examensarbete och när studien är avslutad kommer samtligt material att raderas. Högskolan Dalarna är ansvarig för behandlingen av personuppgifter i samband med examensarbetet. Som deltagare i undersökningen har du enligt Dataskyddsförordningen (GDPR) rätt att få information om hur dina personuppgifter kommer behandlas. Du har också rätt att ansöka om ett så kallat registerutdrag, samt att få eventuella fel rättade. Vid frågor om behandlingen av personuppgifter kan du vända dig till Högskolans dataskyddsombud. Personuppgifter som behandlas under denna studie är enbart relaterade till din arbetsroll och dina arbetsuppgifter. Varken namn, ålder eller kön kommer att registreras. Informationen som samlas in under studien kommer att lagras på av Högskolan Dalarna godkända lagringsmedia för att säkerställa sekretess.

Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Högskolan Dalarna. Denna kommer du då, om så önskas, kunna ta del av. Genom att tacka ja till detta intervjutillfälle lämnar du som respondent ditt samtycke till studien samt ljudupptagning. Vi hoppas att du har möjlighet att delta och intervjun tar som sagt ungefär en timme. Om du har några frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss eller vår handledare för mer information. Hoppas vi ses! Student Sanna Bäckius h17sback@du.se 076-281 97 55 Student Jennie Forsberg h17jenfo@du.se 070-216 44 19 Handledare Hans Lundkvist hlu@du.se 070-255 58 56

51

Bilaga 2 - Intervjuguide

Presentation av studenterna och vad uppsatsen handlar om.

Syftet med studien är att undersöka hur kunskap delas mellan medarbetare i verksamheten och vilka förutsättningar som påverkar kunskapsdelning. Har du hunnit ta del av och ta ställning till informationsbrevet som du fått ? Godkänner du att vi spelar in intervjun?

Beräknad tid för intervjun är ca 60 minuter och deltagandet är som sagt frivilligt. Samtliga svar kommer behandlas konfidentiellt, vilket innebär att ingen i ledningen eller övriga medarbetare kommer att få veta vad du har sagt. Eventuella citat kommer att redigeras för att skydda din anonymitet. För att kunna bearbeta det som sägs i intervjun kommer inspelningen att transkriberas. Ingen obehörig kommer att ha tillgång till detta material. När studien är klar kommer allt material att raderas. Om du vill se resultatet av studien så kan du få en kopia av det färdiga examensarbetet.

Det finns inga rätta svar på intervjuns frågor utan vi vill att du svarar utifrån dig själv och dina egna erfarenheter.

Har du några frågor innan vi startar?

Bakgrundsfrågor:

Hur länge har du arbetat här? (följdfråga – om långvarig anställning: vad har fått dig att stanna så länge? / om kort anställning: Är detta ett företag där du känner att du vill stanna en längre period? - förklara)

Vilken typ av befattning har du?

Hur länge har du haft den befattningen?

Har du haft någon annan befattning i företaget? Vilken/vilka?

Vad har du för slags utbildning (gymnasie/högskola/yrkesutbildning)?

Om organisationen:

Hur är företaget organiserat? (Beskriv verksamheten och vad ni gör. Hur är arbetet strukturerat?)

Vilka mål har företaget med sin verksamhet?

Arbetsuppgifter:

Beskriv dina huvudsakliga arbetsuppgifter? Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

52

Har du möjlighet att påverka hur arbetet läggs upp? Vem bestämmer vad du ska göra? Hur fördelas arbetet mellan dig och dina kollegor? Vem gör vad?

Vilka samarbetar du med under en arbetsdag? (andra funktioner) Hur fungerar samarbetet?

Vad brukar ni oftast prata om på era fikapauser? (om arbete eller annat) Vilka pratar med varandra? (närmaste kollegor, andra befattningar etc.) Vilken typ av möten deltar du i på arbetsplatsen?

Vad brukar ni prata om på mötena? Hur ofta hålls möten? Delar ni med er av kunskaper under möten? Ge exempel.

Vem kontaktar du om du inte vet hur du ska lösa en uppgift eller ett problem som uppkommit? Brukar dina kollegor be dig om hjälp? I så fall vilka? Vad kan du hjälpa till med?

- Beskriv en situation.

Hur skulle du beskriva stämningen på arbetsplatsen? Upplever du dina kollegor som hjälpsamma?

Upplever du att arbetsuppgifter utförs på samma sätt av olika personer eller finns det skillnader?

Lärande och kunskaper: Vad är kunskap för dig?

På vilket sätt värdesätter företaget din kunskap? (Belöningar etc.) Vilka kunskaper behöver du för att utföra ditt arbete?

Hur har du lärt dig dessa kunskaper? - Genom utbildning?

- Genom kompetensutvecklingsinsatser? - Om du lärt dig av kollegor? Hur gick det till?

Anser du att dina kunskaper är tillräckliga för att klara arbetet?

Finns det dokumenterat vilka kunskaper du har? Vad har organisationen gjort för att bevara och utveckla din kunskap? (upptäcka, behålla, lagra, sprida)

Vilka konkreta åtgärder finns det för att stödja utbyte av erfarenheter och kunskap mellan medarbetare?

- Kompetensutvecklingsinsatser? Dokument?

Finns det situationer då du lär andra medarbetare att utföra sitt arbete? Beskriv en situation. Hur tror du att dina kollegor uppfattar dig i en sådan situation?

53

Har du kunskaper som andra inte har? Vilka då?

- Hur känner du för att dela med dig av de kunskaperna?

- Har du upplevt att du använder dig kunskap som ”sitter i ryggmärgen”.(förklara tyst kunskap?)

- Hur upplever du att det är att dela med sig av den sortens kunskap? - Har du några förslag på hur sådan kunskap bäst delas mellan kollegor? Har andra kunskaper som du inte har? Vilka då?

- Vill du lära dig av deras kunskaper? – varför/varför inte?

- Hur upplever du att det är att lära sig av andra medarbetare/Hur upplever du att de förhåller sig till att lära ut?

Finns det någon speciell grupp av anställda där du anser att det är viktigare att dela kunskap. Finns det någon speciell grupp av anställda där du upplever att ledningen prioriterar kunskapsdelning?

Förutsättningar/Hinder:

Vad behövs för att ta tillvara på dina och dina kollegors kunskaper?

Vilka hinder ser du för överföring av kunskap mellan medarbetare i er verksamhet? Upplever du att ni litar på varandra och ställer upp för varandra i arbetet?

Vilket stöd från ledningen finns för att utveckla dina kunskaper?

Känner du att du har stöd för din egen utveckling? Om nej, vad skulle behövas?

Upplever du att det uppmuntras från chefer att ni delar erfarenheter och kunskaper med varandra?

Finns det några elektroniska system eller databaser där det går att leta upp kunskap? - Vad består informationen av?

- Är informationen lätt eller svår att ta till sig?

- På vilket sätt hjälper informationen dig att utveckla din kunskap? - Ser du några möjligheter att förbättra systemen eller databaserna? Lära sig nya arbetsuppgifter:

Hur går ni tillväga när någon ska introduceras i nya arbetsuppgifter? Kan du beskriva en sådan situation?

Följer introduktionen någon uttalad plan?

Hur arbetar ni med och säkerställer kunskapsöverföring mellan kollegor?

54

Kultur:

Vilka värderingar skulle du säga att din organisation står för? Hur skulle du beskriva kulturen inom organisationen?

Hur skulle du beskriva synen på kunskapsdelning inom organisationen?

Anser du att det är relevant att dela kunskap mellan medarbetare i er verksamhet? Om ja eller nej, varför?

Har du några generella förbättringsförslag när det gäller kunskapsdelning?

Avslutning:

Har du något du vill tillägga som inte kommit fram under intervjuns gång?

Tack för din hjälp!

Related documents