För elever med avkodningssvårigheter, som behöver lästräning för att utveckla sitt läsflyt, är det angeläget att skolan kan erbjuda effektiva metoder. För att säkerställa metodernas effektivitet krävs evidensbaserad forskning (Hammerschmidt‐Snidarich m.fl., 2019).
I vår studie har en del av de frågeställningar som specialläraren och skolan ställts inför i valet av metod och omfattning diskuterats och belysts. För oss har också nya frågor väckts. Frågor som skulle vara betydelsefulla att studera, för att mer djupgående kunna ringa in avgörande aspekter för hur en optimal behovsanpassad intervention kan utformas.
Studiens resultat visar inte på signifikant skillnad i medelvärde mellan grupperna och svarar därför inte på frågan som Oostdam m.fl. (2015) och Hammerschmidt‐Snidarich m.fl. (2019) ställer, om kontinuerlig läsning kan vara tillräckligt för att elever med läs- och skrivsvårigheter ska få bättre automatiserad avkodning och läsflyt. Båda metoderna har egenskaper som gör dem fördelaktiga på olika sätt (Hammerschmidt‐Snidarich m.fl., 2019; Oostdam m.fl., 2015). Skolan har vidare ett kompensatoriskt uppdrag genom att uppväga skillnader i elevernas
förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (SFS 10:800). Fler studier borde därför utgå ifrån lika antal ord istället för lästid (Hammerschmidt‐Snidarich m.fl., 2019). Det vore därför intressant om studien i sitt genomförande kunde omsättas i större skala för att utröna när metoderna är som mest effektiva i utvecklandet av läshastighet och läsriktighet.
I definitionen läsflyt ingår förutom läshastighet och läsriktighet även prosodi enligt flertalet forskare (Kuhn, 2005; National Reading Panel, 2000). Rasinski (2014) anser att prosodi varken värderas högt i skolans bedömningar eller bland läsforskare. Då skolan ska bygga på
evidensbaserad forskning anser vi det angeläget att forskningen föregår med gott exempel och i studier av läsflyt inkluderar prosodi som en parameter i pre- och posttest. I efterhand kan vi se att det, trots att det krävt en subjektiv bedömning, hade varit värdefullt att även inkludera prosodi, för att utröna vilken metod som framstår som mest effektiv när det gäller att utveckla läsflyt.
36
Referenser
Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: om lärares möjligheter och hinder. Acta universitatis Gothoburgensis. Hämtad från
https://www.spsm.se/globalassets/funktionsnedsattning/avhandlingar/skicklig-las--och-skrivundervisning-i-ak-1-3-alatalo-tarja.pdf
Bryman, A., & Nilsson, B. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (Upplaga 3). Liber.
Castles, A., Rastle, K., & Nation, K. (2018). Ending the Reading Wars: Reading Acquisition From Novice to Expert. Psychological Science in the Public Interest, 19(1), 5–51.
https://doi.org/10.1177/1529100618772271
Catts, H., Adlof, S., & Weismer, S. (2006). Language Deficits in Poor Comprehenders: A Case for the Simple View of Reading. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 49(2), 278–293. https://doi.org/10.1044/1092-4388(2006/023)
Cohen, J. (1988). Statistical Power Analysis for the Behavioral Sciences (2nd ed.). Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum Associates, Publishers.
Coltheart, M. (2006). Dual route and connectionist models of reading: an overview. London Review of Education, 4(1), 5–17. https://doi.org/10.1080/13603110600574322
Coltheart, M. (2014). Dual-Route Model of Reading Development. In Encyclopedia of Language Development (pp. 167–168).
Ehri, L., & McCormick, S. (2006). PHASES OF WORD LEARNING: IMPLICATIONS FOR INSTRUCTION WITH DELAYED AND DISABLED READERS. Reading & Writing Quarterly, 14(2), 135–163. https://doi.org/10.1080/1057356980140202
Eklund, T. (2015). Literacy Skill Development of Children With Familial Risk for Dyslexia Through Grades 2, 3, and 8. Journal of Educational Psychology, 107(1), 126–140.
https://doi.org/10.1037/a0037121
Gough, P. B. and Tunmer, W. 1986. Decoding, reading and reading disability. Remedial and Special Education, 7(1): 6–10. https://doi:10.1177/074193258600700104
Hammerschmidt‐Snidarich, S. M., Maki, K. E., & Adams, S. R. (2019). Evaluating the effects of repeated reading and continuous reading using a standardized dosage of words read. Psychology in the Schools, 56(5), 635–651. https://doi.org/10.1002/pits.22241
Jacobson, C. (2018). Upprepad mätning av läsförmåga. Svenska dyslexiföreningen, 1. Kuhn, M. (2005). A Comparative Study of Small Group Fluency Instruction. Reading Psychology, 26(2), 127–146. https://doi.org/10.1080/02702710590930492
Kuhn, M. R., & Stahl, S. (2003). Fluency: A review of developmental and remedial strategies. The Journal of Educational Psychology, 95, s. 1–19.
37
Kvale, S., Brinkmann, S., & Torhell, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (Tredje [reviderade] upplagan). Studentlitteratur.
Lexplore. (u.å.). Hämtad 20120-09-16 från https://www.lexplore.com/sv/sa-gar-det-till/att-mata-lasformaga-genom-ogonrorelser/
Lonigan, C., Burgess, S., & Schatschneider, C. (2018). Examining the Simple View of Reading With Elementary School Children: Still Simple After All These Years. Remedial and Special
Education, 39(5), 260–273. https://doi.org/10.1177/0741932518764833
Maughan, M. (2009). Persistence of literacy problems: spelling in adolescence and at mid‐life. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 50(8), 893–901. https://doi.org/10.1111/j.1469-7610.2009.02079.
McArthur, C. (2015). Sight Word and Phonics Training in Children With Dyslexia. Journal of Learning Disabilities, 48(4), 391–407. https://doi.org/10.1177/0022219413504996
Morris, D., Trathen, W., Frye, E. M., Kucan, L. & Ward, D. (2013). The role of reading Rate in the informal Assessment of reading ability. Literacy Research and instruction. Vol. 52(1), 52–64. https://doi.org/10.1080/19388071.2012.702188
National Reading Panel, NRP. (2000). Report of the National Reading Panel: Teaching Children to Read: An Evidence Based Assessment of the Scientific Research Literature on Reading and its Implications for Reading Instruction. Reports of the subgroups. Washington, DC: National Institute of Child Health and Human Development. Hämtad från
https://www.nichd.nih.gov/sites/default/files/publications/pubs/nrp/Documents/report.pdf Natur och Kultur. (u.å.). Läshoppet. Hämtad 2020-11-23 från https://www.nok.se/bocker-laromedel/laromedelsserier/lashoppet/
Oostdam, R., Blok, H., & Boendermaker, C. (2015). Effects of individualised and small-group guided oral reading interventions on reading skills and reading attitude of poor readers in grades 2-4. Research Papers in Education, 30(4), 427–450.
https://doi.org/10.1080/02671522.2014.953195
Pritchard, C. (2018). A Computational Model of the Self-Teaching Hypothesis Based on the Dual-Route Cascaded Model of Reading. Cognitive Science, 42(3), 722–770.
https://doi.org/10.1111/cogs.12571
Rasinski, T. (2014). Fluency Matters. International Electronic Journal of Elementary Education, 7(1), 3–12. Samuels, S. J. (1997). The Method of Repeated Readings. The Reading Teacher, 50(5), 376–381.
Samuels, S. J. (1997). The Method of Repeated Readings. The Reading Teacher, 50(5), 376–381. Seimyr, G.Ö. and Benfatto, M. N. (2017). Screening for Reading Deficits using Eye Tracking and Machine Learning. Poster presented at the annual International Dyslexia Association Conference. Atlanta, GA.
Silverman, R., Speece, D., Harring, J., & Ritchey, K. (2013). Fluency Has a Role in the Simple View of Reading. Scientific Studies of Reading, 17(2), 108–133.
38
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. (6:e uppl.) Hämtad från
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019
Stanovich, K. (1980). Toward an Interactive-Compensatory Model of Individual Differences in the Development of Reading Fluency. Reading Research Quarterly, 16(1), 32–71.
https://doi.org/10.2307/747348
Stanovich, K. E. (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. Reading research quarterly, 360-407.
Svensk författningssamling, SFS, 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Svensk författningssamling SFS, 2017:1111. Examensordning. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Svensk författningssamling, SFS, 2018:1098. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Svensson, I., & Jacobson, C. (2006). How persistent are phonological difficulties? A longitudinal study of reading retarded children. Dyslexia, 12(1), 3–20. https://doi.org/10.1002/dys.296 Torgesen, J. K. (2001) The theory and practice of intervention: Comparing outcomes from prevention and remediation studies. I Fawcett, A. (Ed.) Dyslexi – Theory and Good Practice. London: Whurr publishers.
Van Gorp, K., Segers, E., & Verhoeven, L. (2017). The Role of Feedback and Differences between Good and Poor Decoders in a Repeated Word Reading Paradigm in First Grade. Annals of Dyslexia, 67(1), 1–25. https://doi.org/10.1007/s11881-016-0129-z
Vetenskapsrådet (2017) God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wanzek, S., Stevens, E; Williams, K; Scammacca, V; Vaugh, S & Sargent, K. (2018). Current Evidence on the Effects of Intensive Early Reading Interventions. Journal of Learning Disabilities, 51(6), 612–624. https://doi.org/10.1177/0022219418775110
Willingham, DT (2017). Den läsande sinnen: En kognitiv metod för att förstå hur sinnet läser. San Francisco, Kalifornien: Jossey-Bass.
Wolff, U. (2011). Effects of a Randomised Reading Intervention Study: An Application of Structural Equation Modelling. Dyslexia, 17(4), 295–311. https://doi.org/10.1002/dys.438 Zawoyski, A. M., Ardoin, S. P., & Binder, K. S. (2015). Using Eye Tracking to Observe Differential Effects of Repeated Readings for Second‐Grade Students as a Function of Achievement
39