I planeringen av studiedesignen fanns observationer som en andra metod för datainsamling men eftersom en epidemi (Covid-19) ställer till med oordning i omvärlden ansågs det inte vara lämpligt att besöka verksamheter på grund av eventuell smittorisk. Förslagsvis hade en datainsamling med observationer av barn i olika situationer i den dagliga verksamheten kunnat ge reflektioner till hur förskolepersonalens förhållningssätt till fenomenen synliggörs och hur barns uttryck av fantasi och föreställningsförmåga synliggörs i varierande aktiviteter vore intressant att undersöka. Utöver en metod till datainsamlingen hade det varit intressant att mer djupgående fokusera på ett fenomen för att bidra till en ännu djupgående studie om fenomenet. Eftersom den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö18) infört fenomenet föreställningsförmåga nyligen vore det även spännande att undersöka hur förskolorna arbetar med fenomenet längre fram när förskolorna hunnit implicerat fenomenet
ytterligare.
Studier som utgår från människans uppfattningar utifrån ett fenomenologiskt perspektiv hade även kunnat utgå från att studera interaktioner som upplevs och ges uttryck som fantasi eller
föreställningsförmåga i mötet mellan människor. Med observation som metod kan det undersökas om var gränser går mellan att fantisera och föreställa sig eller vad som är verklighet och på låtsats. Intervjuer med barn och förskolepersonal kan även ge en bredare förståelse för respektive fenomen. Föreslagna frågeställningar skulle därav kunna vara:
Hur upplever barn fenomenet fantasi? Hur synliggörs barns uttryck av fantasi i rolleken? Hur uppfattas skillnader mellan verklighet och fantasi/föreställningsförmåga?
Slutligen kan denna studiens resultat användas för att inspirera till att främja förmågorna fantasi och föreställningsförmåga genom olika aktiviteter men framtida forskning får utvisa vad den eventuella effekten kan bli av det främjandet. Ytterligare skulle studien kunna riktas mot yngre respektive äldre ålder hos barnen för att kunna synliggöra eventuell skillnad i förmågornas utveckling och vad eventuella främjande aktiviteter kan ge för effekt i barnets utveckling av förmågorna.
32
Referenser
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj. (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Tredje upplagan Lund: Studentlitteratur
Bateson, Gregory. (1955). A theory of play and fantasy. Psychiatric Research Reports, 2, 39–51.
Benton, Ted & Craib, Ian. (2011). Philosophy of social science: the philosophical foundations of social thought. Basingstoke: Palgrave.
Berndtsson, Inger C., Lilja, Annika & Rinne, Ilona. (red.) (2019). Fenomenologiska sammanflätningar: till minne av Jan Bengtsson. Göteborg: Daidalos
Bredmar, Anna-Carin & Dahlberg, Karin. (red) (2019). Fenomenologi – mellanrummets filosofi och dess praxis. I Berndtsson, Inger C., Lilja, Annika & Rinne, Ilona (red) Fenomenologiska sammanflätningar: till minne av Jan Bengtsson. Göteborg: Didalos
Cohen, Louis., Manion, Lawrence & Morrison, Keith. (2018[2018]). Research methods in education [Elektronisk resurs]. Eighth edition. London, England: Routledge
Devi, Anamika., Fleer, Marilyn. & Li, Liang. (2018). ‘We set up a small world’: Preschool teachers’
involvement in children’s imaginative play. International Journal of Early Years Education, 26(3), 295–311. doi:10.1080/09669760.2018.1452720
Eriksson, Marie. (2017). Barnbokens magi: lärande samspel i sagans värld. Stockholm: Lärarförlaget Fejes, Anders & Thornberg, Robert. (red) (2009) Handbok i kvalitativ analys. 1 uppl. Stockholm: Liber Fleer, Marilyn. (2011). Kindergartens in Cognitive Times: Imagination as a Dialectical Relation Between Play
and Learning. International Journal of Early Childhood, 43 (3), 245–259. doi:10.1007/s13158-011-0044-8 Fleer, Marilyn. (2015). Theorising Play in the Early Years. Cambridge: Cambridge University Press.
Fleer, Marilyn. (2017). Scientific Playworlds: a Model of Teaching Science in Play-Based Settings. Research in Science Education, 49, 1257-1278. DOI 10.1007/s11165-017-9653-z
Fleer, Marilyn, Veresov, Nikolai & Walker, Sue. (2019) Playworlds and Executive Functions in Children: Theorising with the Cultural-Historical Analytical Lenses. Integrative Psychological and Behavioral Science. 54, 124–141 (2020) https://doi.org/10.1007/s12124-019-09495-2
Hammarström-Lewenhagen, Birgitta. (2013). Den unika möjligheten – en studie av den svenska
förskolemodellen. 1968–1998(Avhandling) [The Unique Possibility – A Study of the Swedish Preschool- Model 1968–1998]. Stockholms universitet, Stockholm.
Hyldgaard, Kirsten. (2008). Vetenskapsteori: en grundbok till de pedagogiska ämnena. 1. uppl. Stockholm: Liber
Jankowska, Dorota M, Gajda, Aleksandra & Karwowski, Miciej. (2019) How children’s creative visual imagination and creative thinking relate to their representation of space. International Journal of Science Education, 41:8, 1096–1117. Doi:10.1080/09500693.2019.1594441
Knutsdotter Olofsson, Birgitta. (2003). I lekens värld. 2. uppl. Stockholm: Liber
Lindqvist, Gunilla. (1989). Från fakta till fantasi: om temaarbete utifrån skapande ämnen och lek. Lund: Studentlitteratur
Läroplan för förskolan [Elektronisk resurs] Lpfö 98. (1998). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/53003
Läroplan för förskolan, Lpfö 18 [Elektronisk resurs]. (2018). Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001
Möller, Signe Juhl. (2015). Imagination, playfulness, and creativity in children’s play with different toys. American Journal of Play, 7(3), 322–346.
Nilsson, Monica & Ferholt, Beth. (2014). Vygotsky’s theories of play, imagination and creativity in current practice: Gunilla Lindqvist’s ”creative pedagogy of play” in U.S. kindergartens and Swedish Reggio-Emilia inspired preschools. Perspectiva 32 (3), 919–950.
Nilsson, Monica, Grankvist, Anna-Karin, Johansson, Elin, Thure, Jeanette & Ferholt, Beth. (2018). Lek, lärande och lycka: lekande och utforskande i förskolan. Första upplagan Malmö: Gleerups
33
Perselli, Ann-katrin & Perselli, Jan. (red) (2019). Reflektioner i vardag och forskning. I Berndtsson, Inger C., Lilja, Annika & Rinne, Ilona (red) Fenomenologiska sammanflätningar: till minne av Jan Bengtsson. Göteborg: Didalos
Pramling, Niklas. (2006). ‘The clouds are alive because they fly in the air as if they were birds’: A re-analysis of what children say and mean in clinical interviews in the work of Jean Piaget. European Journal of Psychology of Education, 21(4), 453–466.
Sheridan, Sonja & Williams, Pia. (red) (2018). Undervisning i förskolan: En kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket
Szklarski, Andrezej. (2009) Fenomenologi som teori, metodologi och forskningsmetod. I Fejes & Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys. 1 uppl. Stockholm: Liber
Tahiroglu, Deniz, Mannering, Anne M & Taylor, Marjorie. (2011) Visual and Auditory Imagery Associated with Children’s Imgainary Companions. Imagination, Cognition and Personality, 31(1–2), 99–112.
https://doi.org/10.2190/IC.31.1-2.i
Uljens, Michael & Kullenberg, Tina. (red) (2019) Livsvärldsfenomenologi I ljuset av icke-affirmativ pedagogisk handlingsteori. I Berndtsson, Inger C., Lilja, Annika & Rinne, Ilona (red) Fenomenologiska
sammanflätningar: till minne av Jan Bengtsson. Göteborg: Didalos Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, Lev Semenovič. (1978) Mind in society: the development of higher psychological processes. Cambridge: Harvard University Press
Vygotskij, Lev Semenovič. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos
Wallerstedt, Cecilia. & Pramling, Niklas. (2012). Learning to play in a goal directed practice. Early Years, 32(1), 5–15.
34