6. Värdering och analys
7.5 Vidare forskning
För vidare studier ser författarna en möjlighet att ta vidare logotypförslagen för ytterligare värdering där färgen som togs fram under färdigställandefasen (se 5.4.2) appliceras, eller eventuellt testa flera av de olika färgerna som togs fram under fasen. Målet med att ta fram en potentiell färg som kan användas för den slutliga logotypen var att den skulle kunna hjälpa till att förstärka den varumärkesidentitet som logotypen i sig ska förmedla. Då färg används för att uttrycka personlighet (se 2.4.1) hade det varit intressant att undersöka om de framtagna färgerna faktiskt bidrar till att öka förmedlandet av Out of Minds värdeord, önskade
positionering och genre.
Det skulle även vara intressant att utföra en studie för att undersöka hur bra logotyperna fungerar i olika sammanhang, till exempel i olika medier, både tryckt och digitalt, samt på olika plattformar. Då logotyperna i denna studies värdering visades utan kontext för olika
användningsområden, skulle det kunna bidra till nya insikter om hur väl anpassade de är för att användas i olika sammanhang.
En sista aspekt som hade varit intressant att undersöka vidare är att testa huruvida
logotypförslagen passar ihop med Out of Minds musik. Eftersom det i slutändan är bandets musik som logotypen i sig ska representera är det viktigt att de samspelar med varandra. Det skulle också kunna ge större insikter i till vilken utsträckning Out of Minds värdeord och önskade positionering stämmer överens med musiken i sig.
8. Slutsats
Syftet med studien är att undersöka hur man kan utforma en logotyp för ett band som förmedlar dess genre, värdeord och önskad positionering.
Av de tre logotypförslagen reflekterar logotyp 1 musikgenren indierock bäst (se 6.3). I trendspaningen inom genren (se 4.5) framkom ett tydligt mönster att den vanligaste formen av logotyp är ett ordmärke, är i ett linjärt teckensnitt samt är i svartvit. Trendspaningen visade också att majoriteten av logotyperna inom genren är en simpel och enkel design då de överlag inte är speciellt expressiva. Utifrån värderingen upplevde respondenterna logotyp 1 som rockig och tuff, samtidigt som den var mysig och snäll. De övriga musikgenrerna
reflekterades inte lika mycket då logotypen inte ansågs var tillräckligt galen och utstickande. Till följd av uppfattningen om enkelhet och att logotyp 1 är utformad som ett ordmärke, är i ett linjärt teckensnitt samt är i svartvitt, kan det vara anledningen till varför respondenterna upplevde att logotypen tillhörde musikgenren indierock. Trots att även logotyp 2 och 3 har samma visuella egenskaper som tidigare nämnts uppfattades de inte tillhöra genren indierock lika mycket, då respondenterna ansåg att de var för expressiva för att vara en del av genren. Baserat på dessa upptäckter kan slutsatsen dras att det är betydelsefullt att genomföra en noggrann trendspaning för att på bästa sätt kunna spegla genren i logotyper.
Den logotyp som bäst besvarar studiens syfte var logotyp 1 då dess visuella utformning stämmer bättre överens med bandets värdeord än de andra förslagen. Den mest avgörande aspekten i resultatet av värderingen för värdeorden var att logotyp 1 fick en högre
procentandel på hoppfullhet än logotyp 3 (se 6.2). Detta trots att de båda har runda och mjuka former som är någonting människor associerar till positiva känslor (se 2.4.3). Den stora variationen i resultatet mellan logotyperna kan därför ha berott på att logotyp 3 ansågs ha en hårdare framtoning som kolliderade med associationerna till hoppfullhet. Utifrån detta kan en slutsats dras om att en logotyp som uppfattas som hårdare inte i någon högre utsträckning kan förmedla hoppfullhet. Baserat på den insikten blir det tydligt att man under hela designprocessen kontinuerligt behöver säkerställa att framtagna logotypförslag korrelerar med de valda värdeorden för att hela tiden försäkra sig om att värdeorden förmedlas och att det inte skapas andra associationer som stör i förmedlandet av den faktiska
varumärkesidentiteten.
Varken logotyp 1, 2 eller 3 lyckades särskilt bra gällande att förmedla bandets önskade positionering. Då positionering ska ta hänsyn till klarhet (se 2.2) kan det antas att den
önskade positioneringen var för spretig för att kunna förmedlas genom en logotyp. Utifrån det kan en slutsats dras att för att kunna formge en logotyp för ett band som förmedlar dess önskade positionering, behöver positioneringen i sig vara planerad så att den inte innehåller punkter som kan anses motsägelsefulla, samtidigt som den på ett tydligt sätt representerar bandets identitet.
Sammanfattningsvis kan de slutsatser som dragits baserat på den genomförda studien även kan vara applicerbara inom andra sammanhang. Gällande genre är slutsatserna även
användbara inom andra genrer än indierock, och för värdeord samt positionering kan alla framkomna slutsatser vara relevanta även inom andra branscher för att förmedla ett varumärkes identitet.
Referenser
Achacoso, D. (2014). Brand Identity for New Artists in the Music Industry, Kandidatuppsats, Fakulteten Graphic Communication Department, California: Polytechnic State University, San Luis Obispo
Budelmann, K., Kim, Y. & Wozniak, C. (2010). Brand identity essentials: 100 principles for designing
logos and building brands. Beverly, Mass.: Rockport Publishers
Couchman, H. (2017). The search for value: How to define clear brand values for your company. Tillgänglig: https://fabrikbrands.com/how-to-define-brand-values/ [2020-04-30]
Dabner, D., Stewart, S. & Vickress, A. (2017). Graphic design school: the principles and practice of
graphic design. 6. [rev.] uppl., Hoboken, New Jersey: John Wiley & Sons Elvis, D. (2016). The Psychology of Logo Design: Shape. Tillgänglig:
https://www.digitaldoughnut.com/articles/2016/december/the-psychology-of-logo-design-shape [2020-05-17]
Fahy, J. & Jobber, D. (2015). Foundations of marketing. 5. uppl., London: McGraw-Hill Education
Hardy, G. (2011). Smashing Logo Design: The Art Of Creating Visual Identities. Chichester, West Sussex, U.K: John Wiley & Sons
Jacobsson. D. (2017). Visuella uttryck i musikbranschen - Hur en logotyp kan utformas för ett band. Kandidatuppsats, Institutionen för teknik och naturvetenskap. Norrköping: Linköpings universitet
Keller, K. L., Apéria, T. & Georgson, M. (2012). Strategic brand management: a European perspective. 2. uppl., Harlow, England : New York: Financial Times/Prentice Hall
Langham, C. (2018). Finding the gimmick: Identifying brand identities and creative marketing strategies
in the Brisbane independent music market. Masteruppsats, Fakulteten Creative industries. Queensland: University of Technology
Lundin, K. (2018). The Psychology of Logo Design: How Fonts, Colors, Shapes and Lines Influence
Purchasing Decisions. Tillgänglig: https://www.crowdspring.com/blog/logo-design-psychology/ [2020-05-18]
Ne.se (2020). Varumärke - Uppslagsverk - NE: Tillgänglig:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/varum%C3%A4rke [2020-05-07] Peate, S. (2018). Getting your brand in shape: The psychology of logo shapes. Tillgänglig:
Psprint.com (2016). Musician Marketing: Branding - Resources . Tillgänglig:
https://www.psprint.com/resources/musician-marketing-branding/ [2020-05-12]
Sixtensson, J. & Ynnerman, A. (2018). Formgivning inom musikbranschen - Hur en logotyp kan utformas
för en ny artist. Kandidatuppsats, Institutionen för teknik och naturvetenskap. Norrköping: Linköpings universitet
Slade-Brooking, C. (2016). Creating a brand identity: A guide for designers. London: Laurence King Publishing
Stereostickman.com (2017). Musicians & Bands: The Importance Of Branding. Tillgänglig: https://stereostickman.com/musicians-bands-the-importance-of-branding/ [2020-02-28]
Wheeler, A. (2018). Designing brand identity: an essential guide for the whole branding team. Hoboken, NJ: Wiley