Från klassrummet till Madison Square Garden - Hur en logotyp kan utformas för ett band

Full text

(1)LiU-ITN-TEK-G--20/050--SE. Från klassrummet till Madison Square Garden - Hur en logotyp kan utformas för ett band Fanny Bidenäs Maja Haglund 2020-06-05. Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping , Sw eden. Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköpings universitet 601 74 Norrköping.

(2) LiU-ITN-TEK-G--20/050--SE. Från klassrummet till Madison Square Garden - Hur en logotyp kan utformas för ett band Examensarbete utfört i Grafisk design och kommunikation vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Fanny Bidenäs Maja Haglund Handledare Niklas Rönnberg Examinator Camilla Forsell Norrköping 2020-06-05.

(3) Upphovsrätt Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare – under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/ Copyright The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible replacement - for a considerable time from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se/. © Fanny Bidenäs, Maja Haglund.

(4) . Från klassrummet till Madison Square Garden   - Hur en logotyp kan utformas för ett band . Examensarbete utfört i Grafisk design och kommunikation vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet . Fanny Bidenäs Maja Haglund . Handledare Niklas Rönnberg Examinator Camilla Forsell Norrköping 2020-06-05 .

(5) . Sammanfattning Musikindustrin är en tuff bransch med hög konkurrens. För att en musiker idag ska kunna bli framgångsrik gäller det att ha ett genomtänkt varumärke som kan representera musikerns image. Författarna av denna studie har kommit i kontakt med indierockbandet Out of Mind som är ett relativt nytt band och som vill lansera sig själva inom musikindustrin och öka sitt igenkännande hos deras målgrupp. För att på bästa sätt identifiera bandet och särskilja dem från konkurrenter bör därför en unik logotyp utformas. Syftet med studien blir därmed att undersöka hur man kan utforma en logotyp för ett band som förmedlar dess genre, värdeord och önskad positionering. En förstudie genomfördes som gav författarna insikt om vilken genre bandet identifierar sig med, hur de önskar positionera sig, och dess värdeord: hoppfullhet, kreativitet, gemenskap och mod. F ör att besvara studiens syfte utformades tre logotypförslag som värderades med hjälp av en enkätundersökning. Av värderingen framkom det att värdeordet hoppfullhet b äst visades genom cirkulära former som förmedlar en positiv . känsla. Kreativitet visades bäst genom en kombination av linjer och mjuka former. Värdeordet gemenskap lyftes fram bäst genom en sammanhängande typografi. Mod lyftes fram bäst . genom att använda sig av ett skarpt och hårt uttryck. Bandet tillhör genren indierock, som baserat på resultatet av värderingen, framställs bäst genom att kombinera en rockig och tuff känsla med mjuka och snälla former. Baserat på resultatet av logotypernas positionering framkom det att det är viktigt att inga aspekter i positioneringen motsätter varandra då det gör det svårt att utforma logotypen, så att den förmedlar alla delar av varumärkesidentiteten. . . . 1 .

(6) . Abstract   The music industry is tough and competitive. To become a successful musician in this day and age it is important to have a well-thought-out brand that represents the musician’s image. The authors of this study have been in contact with the indie rock band Out of Mind which is a relatively new band eager to make a name for themselves in the music industry and increase their recognition among the target audience. The best way to identify the band and differentiate them from their competitors is to create a unique logotype. The purpose of this study is therefore to investigate how to design a logotype for a band that conveys their genre, key values and desired positioning. A pre-study was conducted which gave the authors insight into which genre they identified themselves with, how they wished to position themselves, and their key values: hopefulness, creativity, community and courage. T o answer the study’s purpose, three logotypes were designed and evaluated through a survey. The evaluation showed that the key value hopefulness is best communicated through circular . shapes which convey positive emotions. Creativity is best shown through a combination of . lines and soft shapes. The key value community is best shown through cohesive typography. Courage is best displayed through the use of a harsh expression. Out of Mind creates music . in the indie rock genre, which based on the survey is best conveyed through a combination of rock music style and hardness combined with soft and gentle shapes. Based on the results of the logotypes positioning it was made clear that it is crucial that no aspect of the positioning is opposed to another since this creates issues in designing the logotype in a way which conveys all aspects of the brand identity.  . . 2 .

(7) . Innehållsförteckning 1. Inledning. 5 . 1.1 Syfte. 5 . 1.2 Avgränsningar. 5 . 2. Teoretisk ram 2.1 Varumärke. 6 6 . 2.1.1 Värdeord. 6 . 2.1.2 Varumärkesidentitet. 6 . 2.1.3 Varumärkesimage. 7 . 2.2 Positionering. 7 . 2.3 Logotyp. 8 . 2.3.1 Olika former av logotyp 2.3.2 Logotyp för en artist 2.4 Designprinciper. 9 10 10 . 2.4.1 Färg. 10 . 2.4.2 Typografi. 11 . 2.4.3 Form. 11 . 3. Metod. 13 . 3.1 Förstudie. 13 . 3.2 Designprocess. 13 . 3.2.1 Inspirationsfasen. 14 . 3.2.2 Skissfasen. 14 . 3.2.3 Vidareutveckling av skisser. 14 . 3.2.4 Färdigställande. 15 . 3.3 Värdering & Analys. 15 . 3.3.1 Enkät. 15 . 3.3.2 Pilotstudie. 17 . 3.3.3 Analys. 17 . 4. Förstudie. 18 . 4.1 Genre. 18 . 4.2 Värderingar. 18 . 4.3 Målgrupp. 18 . 4.4 Bandets tankar kring grafiska uttryck. 18 . 4.5 Trendspaning inom genren. 18 . 4.6 Önskad positionering. 22 . 4.7 Sammanfattning av förstudie. 22 . 5. Utförande 5.1 Inspirationsfas. 23 23 3 .

(8) 5.1.1 Brainstorming. 23 . 5.1.2 Moodboards. 23 . 5.1.3 Sammanfattning av inspirationsfas. 24 . 5.2 Skissfas. 24 . 5.2.1 Form av logotyp. 24 . 5.2.2 Analogt skissande. 24 . 5.2.3 Teckensnitt. 24 . 5.2.4 Digitalt skissande. 25 . 5.2.5 Urval 1. 25 . 5.2.6 Sammanfattning av skissfas. 26 . 5.3 Vidareutvecklingsfas. 26 . 5.3.1 Intervjuer. 26 . 5.3.2 Urval 2. 28 . 5.3.3 Vidareutveckling. 28 . 5.3.4 Urval 3. 32 . 5.3.5 Sammanfattning av vidareutvecklingsfas. 33 . 5.4 Färdigställande. 33 . 5.4.1 Justeringar. 33 . 5.4.2 Färg. 34 . 5.4.3 Slutlig design. 36 . 6. Värdering och analys. 37 . 6.1 Demografi. 37 . 6.2 Värdeord. 38 . 6.3 Musikgenre. 42 . 6.4 Positionering. 45 . 6.5 Tilltalande logotyp. 47 . 6.6 Sammanställning av värdering. 48 . 7. Diskussion. 49 . 7.1 Teoretiskt ramverk. 49 . 7.2 Metod. 49 . 7.3 Utförande. 50 . 7.4 Värdering och analys. 51 . 7.5 Vidare forskning. 52 . 8. Slutsats. 54 . Referenser. 56 . Bilagor . 59 . 4 .

(9) . 1. Inledning Ett varumärke är en central del för marknadsföring samt särskiljning av ett företags produkter eller tjänster (NE, 2018). Det ska representera ett företag och dess goda rykte och image (ibid.). Ett varumärke ska därmed genomsyra unika värderingar som identifierar dess karaktär och försäkrar om bra kvalitet (Slade-Brooking, 2016). Det är inte bara betydelsefullt för ett företag med ett genomtänkt varumärke, utan för aktörer i alla olika industrier. Även inom musikbranschen är det viktigt för att kunna representera musikerns image. Detta för att musikern lättare ska kunna identifieras av dess fans och för att musikern ska kunna bli framgångsrik då musikindustrin har hög konkurrens (Psprint.com, 2016). I denna studie har författarna kommit i kontakt med bandet Out of Mind som är ett band bestående av fem unga vuxna från Norrköping, som träffades på estetprogrammet på De Geergymnasiet. Bandet är relativt nytt och vill lansera sig själva inom musikindustrin och öka sitt igenkännande hos den valda målgruppen. För att öka sitt igenkännande och särskilja sig från konkurrenter behöver bandet bygga upp sitt varumärke. Ett bands varumärkesimage kan vara det som lockar människor till att bli intresserade av ett bands musik, genom att vara bandets representation av deras identitet rent visuellt. Detta kan i första hand handla om att ha en unik logotyp (Sterostickman.com, 2017). Hardy (2011) beskriver att en logotyp hjälper till att kommunicera med den valda målgruppen, samtidigt som den identifierar varumärket och särskiljer det från konkurrenter.   Då en logotyp har en stor betydelse för varumärkesigenkänning är logotyper därför utgångspunkten för vad denna studie kommer fokusera på. . 1.1 Syfte Syftet med studien är att undersöka hur man kan utforma en logotyp för ett band som förmedlar dess genre, värdeord och önskad positionering.   . 1.2 Avgränsningar Då studien skedde i samarbete med bandet Out of Mind innebär det en avgränsning i studien då endast en logotyp kommer utformas för ett band i en specifik genre.   . . 5 .

(10) . 2. Teoretisk ram 2.1 Varumärke Ett varumärke är enligt NE (2018) ett namn eller kännetecken av varor alternativt tjänster skyddat av lagen. Varumärken har en stor betydelse inom marknadsföring för att särskilja ett visst företags produkter och kan i många fall representera företagets goda rykte och image. Ett varumärke är mycket mer än bara ett namn, logotyp, symbol och trademark som används för att betona varumärkets ursprung (Slade-Brooking, 2016). Varumärken genomsyras av unika värderingar som identifierar dess karaktär och fungerar som ett oskrivet kontrakt gentemot konsumenter för att försäkra om konsekvent kvalitet (ibid.). . 2.1.1 Värdeord Värdeord är de tre till fem ord som uttrycker de viktigaste aspekterna hos ett varumärke och dess värderingar (Keller, Apéria & Georgson, 2012). Värdeorden kan ses som ett bestående DNA för varumärket och har därför en betydande roll för både varumärket och konsumenter. Enligt Couchman (2017) kan man genom ett varumärkes värdeord differentiera sig från konkurrenter. Kombinationen av värdeord och en väl genomtänkt kommunikationsplan är vad som hjälper till att forma varumärkets kultur och försäkrar att man skapar en meningsfull relation mellan varumärke och kund. Vidare förklarar Couchman att oavsett vilka ideal man har så finns det ett antal kriterier för hur alla värdeord bordet vara: minnesvärda, unika, angripbara, meningsfulla, tydliga/definierade och tidlösa. Enligt författaren innebär det att konsumenterna behöver kunna komma ihåg orden för att de faktiskt ska betyda något och att det ska vara en unik reflektion av ens kultur och identitet, det går inte att kopiera någon annans värdeord rakt av. De bör vara någonting som varumärket kan agera på och uttrycka till kunderna, någonting som resonerar med dem och i slutändan är något kunderna är villiga att betala för. Det är nödvändigt att värdeorden är tydliga och enkla för utomstående att förstå, samt att de kommer hålla under väldigt lång tid då varumärkets värderingar ska vara konsekventa och representera själva kärnan av varumärket (ibid.).   . 2.1.2 Varumärkesidentitet En framgångsrik varumärkesidentitet skapas genom en serie av sammankopplade element vars syfte är att kommunicera varumärkets värderingar (Slade-Brooking, 2016). Wheeler (2018) . 6 .

(11) förklarar att en varumärkesidentitet är något påtagligt som lockar alla sinnen. Man kan se det, känna det, hålla det och höra det. Enligt Wheeler är varumärkesidentitet något som skapar igenkännande hos människor och särskiljer det från konkurrenter.   . 2.1.3 Varumärkesimage Varumärkesimage är definierat som de uppfattningar som konsumenter skapar runt ett varumärke baserat på hur det kommuniceras (Keller et al., 2012). En positiv varumärkesimage skapas med marknadskampanjer som syftar till att skapa starka associationer till varumärket.   Varumärkesimage har kommit att blivit mer betydelsefullt än vad varumärket faktiskt representerar, designen fungerar mer som ett drivmedel för varumärkets värdeord (Slade-Brooking, 2016). Detta för att produkter produceras mer nu baserat på hur framgångsrikt varumärket är, istället för att varumärket existerar för produktens skull (ibid.).   . 2.2 Positionering Budelmann, Kim och Wozniak (2010) säger att en effektiv varumärkesidentitet innebär att man tydligt ska klargöra vem som är målgruppen och vad som särskiljer varumärket från dess konkurrenter. Användning av en varumärkesstrategi och en definition av den tilltänkta konsumenten kan därmed bidra till att förtydliga ett varumärkes marknadsposition (Slade-Brooking, 2016). Marknadspositioneringen i sig kommuniceras genom valet av typografi, användandet av färg, layout och bildspråk. Positionering handlar om att hitta den optimala platsen på marknaden för ett varumärke i konsumenternas medvetande för att de ska tänka på varumärket på rätt sätt (Keller et al., 2012). När ett varumärke är välpositionerat är det också mer konkurrenskraftigt och det underlättar skapandet samt planerandet av marknadsstrategier.   Enligt Fahy och Jobber (2015) består nyckeln till en lyckad positionering av fyra aspekter: klarhet, trovärdighet, enhetlighet och konkurrenskraft. Klarhet beskriver författarna som att idén bakom varumärket måste vara tydlig både i relation till målgruppen och dess särskiljande fördelar. Vidare säger författarna att de valda särskiljande fördelarna behöver ha trovärdighet i målgruppens sinne. Gällande enhetlighet förklara författarna att varumärket behöver ha en konsekvent identitet för att sticka ut från konkurrenter. Avslutande förklarar Fahy och Jobber . 7 .

(12) att för att ha konkurrenskraft behöver de särskiljande fördelarna också innehålla någonting av värde som konkurrenterna misslyckats med att erbjuda konsumenterna.   . 2.3 Logotyp En logotyp är ett grafiskt kännetecken som används för att visuellt kommunicera något som behöver bli identifierat (Hardy, 2011). En logotyp hjälper ett varumärke att kommunicera med den valda målgruppen och samtidigt särskilja sig från konkurrenter. En logotyp kan antingen bestå av ord, en bild som försöker representera en institution eller på ett individuellt sätt symboliserar en persons identitet.   Hardy (2011) berättar vidare att det finns sex huvudattribut för att skapa en framgångsrik logotyp: minnesvärd, originalitet, mångsidig, meddelande, skalbar och utförande. Enligt författaren anses en logotyp som minnesvärd när den uppfyller kraven om enkelhet, den har överraskande element och är tidlös. Det innebär att när en logotyp anses som enkel blir det lättare för konsumenter att komma ihåg den eftersom hjärnan lättare kan processa informationen. Att logotypen är enkel är troligen det attribut som är viktigast för att den ska bli framgångsrik. Det är dock inte alltid logotyper kräver enkelhet för att bli lyckosamma. I vissa situationer är det istället bättre att formge en logotyp som överraskar konsumenten. Ett annat attribut som bidrar till att logotypen blir minnesvärd är att göra den tidlös. När man skapar logotypen bör man därför vara aktsam med att använda sig av trender eftersom dessa inte håller särskilt länge.   Hardys (2011) andra huvudattribut för en framgångsrik logotyp är originalitet. Författaren menar att om logotypen är för lik någon annans så kommer den inte att lyckas.   En logotyp bör också vara mångsidig. Hardy (2011) beskriver det som att en mångsidig logotyp skapar rum för klienten att växa och gör därmed att varumärket inte låser sig till en specifik produkt. Logotypen bör därför vara mångsidig för att kunna låta varumärket expandera utan att behöva ändra på hela identiteten. Inom detta attribut ingår också att designa en logotyp som passar i olika sorters kanaler, digitalt och tryckt samt stor som liten.   Vidare menar Hardy (2011) att en logotyp också bör förmedla ett starkt meddelande. Logotypen kan inte berätta hela historien kring varumärket men den ska ge en bild av vad . 8 .

(13) varumärket står för. Detta meddelande ska dock inte vara för tydligt då man istället låser varumärket till just det som de förmedlar. Att logotypen är skalbar är ett annat viktigt attribut som Hardy (2011) menar innebär att logotypen ska vara läsbar oavsett vilken storlek den används i.   Det sista attributet som enligt Hardy (2011) gör en logotyp framgångsrik är att logotypens utförande är väl genomtänkt och visualiserat.   . 2.3.1 Olika former av logotyp Wheeler (2018) beskriver att det finns fem olika former som en logotyp kan skapas enligt: ordmärke, bokstavsmärke, bildmärke, abstrakt/symboliskt märke eller emblem.    Ett ordmärke är ett eller flera fristående ord. Wheeler beskriver att det kan vara ett akronym, företagsnamn eller produktnamn som har designats för att framföra ett varumärkesattribut eller positionering. De bästa typen av ordmärken är ett eller flera läsliga ord med utmärkande teckensnittskaraktär, som även kan innehålla abstrakta eller illustrerade element. Hardy (2011) menar också på att ordmärken ökar chansen för en logotyp att vara originell, eftersom det fokuserar på varumärkesnamnet. Ett ordmärke kan också hjälpa nya varumärken att skapa ett större igenkännande.   Ett bokstavsmärke är en logotyp uppbyggd på en eller flera bokstäver ur företagets namn, i de flesta fall initialen (Hardy, 2011). Den agerar som ett mnemotekniskt verktyg för företagets namn. Bokstaven är alltid en unik skyddad design med mycket personlighet och innebörd. Ett bildmärke förklarar Hardy (2011) är en bild som är omedelbart igenkännbar och som har förenklats och stiliserats. Bilden i sig kan anspela på företagets namn eller dess mission, eller vara en symbolisk version av ett varumärkesattribut.   Ett abstrakt eller symboliskt märke är en symbol som ofta vill framföra en stor idé och ofta förkroppsligar strategisk tvetydighet (Hardy, 2011). Detta kan vara effektivt för stora företag som har många och orelaterade avdelningar.   Ett emblem är ett märke där företagets namn är oskiljbart från ett illustrerat element, de olika delarna isoleras aldrig (Hardy, 2011).  . 9 .

(14) . 2.3.2 Logotyp för en artist Enligt Langham (2018) är en musikers viktigaste del av marknadsstrategin användandet av en varumärkesidentitet. En varumärkesidentitet har potentialen att kommunicera varumärkets värderingar genom bland annat bildspråk och symboler som till exempel logotyper, fotografier och illustrationer. Langham förklarar att dessa symboler hjälper till med att förmedla minnesvärda faktorer till konsumenter. Jacobsson (2017) understryker detta och förklarar att färg och symboler är två faktorer som kan ändra uppfattningen kring en logotyp. På grund av detta är det viktigt att använda sig av färger och symboler som stämmer överens med bandets värdeord och musik.   En varumärkesidentitet är enligt Achacoso (2014) särskilt viktigt för nya artister på marknaden. Achacoso hävdar att logotypen är det första som bandets publik kommer i kontakt med. På grund av detta är det viktigt att man genom logotypen förmedlar ett bra första intryck, vilket kan vara avgörande för bandets framgång och kontakten med dess publik. Detta understryker även tidigare nämnt påstående från Langham om minnesvärda faktorer. . 2.4 Designprinciper 2.4.1 Färg Wheeler (2018) förklarar att färger används för att väcka känslor och uttrycka personlighet. Färg gör att man lättare kan skapa en association till ett varumärke och samtidigt gör det så att varumärket särskiljer sig från andra. Valet av färg kräver grundläggande förståelse för färgteori och hur varumärket vill framstå. Fel val av färg menar Budelmann et al. (2010) kan påverka logotypen negativt. Wheeler förklarar vidare att hjärnan registrerar färg efter den registrerar form men innan den registrerar vad det är för innehåll. Hardy (2011) skriver att forskning visat på att färg har en direkt påverkan på våra beteenden och känslor. Färgen svart beskriver Hardy som den mest kraftfulla i färgspektrumet. Den utstrålar lyx och kan också vara en symbol för död och mystik. Vit f örklarar författaren . uttrycker renlighet samt lyx. Röd är färgen som påverkar oss människor mest eftersom den intensifierar våra känslor på flera olika plan. Det är en färg som både indikerar på kärlek, men också vrede. Orange beskriver Hardy är den mest intresseväckande färgen i spektrumet. Den utstrålar värme och energi och är starkt associerad med positivitet. Hardy förklarar att den svåraste färgen för oss människor att processa är gul, eftersom den har en så pass ljus nyans. . 10 .

(15) Gul är en färg som förmedlar glädje och bekymmerslöshet. Grön ä r den mest dominanta färgen i naturen och enligt Hardy associeras den därför till att vara en lugnande färg och som passar perfekt för de företag som vill visa att de är eko-vänliga. Blå är färgen som minst indikerar på hot och förmedlar därmed ett förtroende förklarar författaren vidare. Lila är traditionellt associerad med kunglighet och lyx och sägs också öka vår kreativitet. Den sista färgen Hardy beskriver är brun. Brun utstrålar jorden, utelivet och bekvämlighet. Den länkas också till pålitlighet men också till att vara ganska tråkig på grund av dess livlösa pigment. . 2.4.2 Typografi Enligt Wheeler (2018) är typografi en hörnsten för att skapa en effektiv visuell identitet för varumärken. Många varumärken är snabbt igenkännbara till stor del genom sin distinkta typografi.   Dabner, Stewart & Vickress (2017) påpekar att ett typografiskt meddelande måste framföra en mening, av dem kallad lingvistisk mening. Lingvistiskt mening är en grundläggande del av typografi och kan uttryckas, kontrolleras och förstärkas genom typografiska variabler som teckengrad, teckensnitt, skärning, placering samt tillriktning. . 2.4.3 Form   Formen av en logotyp är det som allra mest definierar den (Budelmann et al., 2010). Detta på grund av att aspekter som färg kan komma att förändras över tid, beroende på olika kontexter. Den övergripande formen av logotypen är det som först blir igenkänt och identifieras som varumärket.   När formen på en logotyp bestäms är det viktigt att den är representativ för varumärket och kan kännas igen av konsumenter skriver Peate (2018). Formen har därmed en avgörande betydelse för hur varumärket uppfattas då den mänskliga hjärnan är bunden till att memorera och tilldela mening till en viss form. Författaren berättar att cirkelformade logotyper är relativt vanliga och förmedlar positiva känslor eftersom cirklar har en rund och välkomnande känsla. Enligt form-psykologin sägs det att cirkelformer användas för att porträttera en feminin egenskap. På samma sätt som cirkulära former kan användas för att påvisa mjukhet, kan man också använda sig av en väl sammanhängande typografi. Peate tar upp Coca-Colas logotyp som ett exempel på en logotyp som visar på värme, rörelse och gemenskap genom dess sammanhängande typografi.   11 .

(16) En logotyp formad som en kvadrat används enligt Peate (2018) för att framställa idéer om balans och att varumärket är professionellt. Det kan också ge en känsla av tillit, styrka, mod och säkerhet. En kvadratisk logotyp har dock en tendens att lätt bli inaktuell och tråkig då den anses som ganska grundläggande.   Enligt Peate (2018) är triangulära logotyper mindre populära, men det innebär inte att de är mindre lockande för oss konsumenter. När trianglar används inom logotypdesign kan de inspirera till flera olika idéer såsom kraft, en känsla av hierarki och kontinuerlig rörelse. Trianglar kan användas för att visa ett varumärkes innovation då de har en energi som utstrålas i en viss riktning.   Cirkel, kvadrat och triangelformade logotyper är de element som är mest självklara när det kommer till att designa logotyper (Peate, 2018). Det finns dock andra typer av former som man bör överväga i sitt designande, som till exempel linjer eller linjärdesign. Vertikala linjer är kraftfulla och engagerande, och förmedlar professionalitet och rörelse. Ett exempel på denna typ av logotyp är Soundcloud, där kombinationen av raka linjer och mjuka former gör att logotypen förmedlar styrka och kreativitet på samma gång (ibid). Dock är vertikala linjer svåra att förmedla på detta sätt då de oftast associeras med att vara kallsinniga och aggressiva (Elvis, 2016). Linjer kombinerat med en vågig effekt skapar också en känsla av ångest, förvirring och fara (Lundin, 2018). . . . 12 .

(17) . 3. Metod 3.1 Förstudie Innan designprocessen inleddes genomfördes en förstudie. Denna förstudie gjordes bland annat genom en kvalitativ intervju via mejl med bandet Out of Mind (se bilaga 1) för att få en större kännedom kring deras genre, hur de vill uppfattas av målgruppen samt vad som utmärker dem som band. Det genomfördes också en trendspaning samt ytterligare en intervju med bandet.   Trendspaningen som genomfördes utgick från svaren i den inledande kvalitativa intervjun (se bilaga 2), då det framkom att genren som bandet tillhör är indierock. Trendspaningen genomfördes för att få en bild av hur andra band i samma genre uttrycker sig grafiskt. Majoriteten av band som granskades valdes baserat på deras internationella renommé och popularitet, men även ett antal välkända specifikt svenska band valdes eftersom det ansågs relevant då Out of Mind själva är ett svenskt band. För de valda banden granskades logotyp och bildspråk samt färger på skivomslag från de senaste fem åren. Efter den initiala insamlingen tematiserades logotyperna samt skivomslagen, och färgerna på skivomslagen kategoriserades i grupper.   Efter den kvalitativa intervjun via mejl samt ovan nämnda trendspaning genomfördes ännu en kvalitativ intervju, där författarna träffade bandmedlemmarna. Under detta möte fick medlemmarna i bandet tillsammans placera sig på en positioneringsskala för att skapa en djupare inblick i bandets identitet och hur de vill positionera sig.   . 3.2 Designprocess Denna studies designprocess anses vara en standardprocess för skapandet av ny design som har inspirerats av Sixtensson och Ynnermans kandidatuppsats (2018). Syftet med den studien var att undersöka hur en logotyp för en musikartist kan utformas för att skapa rätt associationer och överensstämma med artistens värdeord samt önskade positionering. Då studien och dess syfte påminner om denna ansågs det lämpligt att dra inspiration från Sixtensson och Ynnermans uppsats.   . 13 .

(18) Designprocessen resulterade i tre potentiella logotypförslag som därefter värderades. Faserna som ingick i designprocessen var följande:   . Inspirationsfas - Skissfas - Vidareutveckling av skisser - Färdigställande . 3.2.1 Inspirationsfasen I inspirationsfasen sökte författarna efter inspiration genom brainstorming i två steg. Inledningsvis skedde en brainstorming kring de värdeord som tagits fram för Out of Mind, i syfte att få fram nya ord relaterade till dessa värdeord vilka kunde användas för att söka vidare inspiration. Inspirationen som hittades sammanställdes i form av moodboards, som användes för att brainstorma i ett andra steg, där syftet var att förvandla framtagna moodboards till skisser.   . 3.2.2 Skissfasen Arbetet i skissfasen utgick ifrån de moodboards som skapats i inspirationsfasen. Detta för att få en tydlig bild av vilken visuell riktning det inledande skissarbetet skulle ta. Under skissfasen producerades en mängd olika logotypskisser, för att i slutändan av hela designprocessen bli ett urval av tre logotypförslag som presenterades för värdering. Av de skisser som skapades valdes ett antal ut av författarna baserat på bandets värdeord och placering på positioneringsskala. Därefter visades de för bandet för att de i sin tur skulle välja de logotypskisser som tilltalade dem mest, vilka sedan användes i nästa fas.   . 3.2.3 Vidareutveckling av skisser I vidareutvecklingsfasen utvecklades och undersöktes logotypskisserna, samt placerades i kontexten för dess tilltänkta användningsområde. Detta för att få en inblick i hur dess visuella intryck kan förändras baserat på omgivningen. Fasen inleddes med att författarna genomförde korta intervjuer med andra studenter inom grafisk design och kommunikation, för att få ytterligare perspektiv på hittills framtagna designer av kunniga inom ämnet. Intervjuerna fokuserade på att undersöka om skisserna reflekterade den positionering och de värdeord som bandet valt, och hur de kunde utvecklas för att ännu bättre uppfylla syftet.   Efter intervjuerna sammanställdes och kategoriserades svaren från alla intervjuade efter varje logotypskiss, och för varje skiss delades de upp i svar som kretsar kring värdeorden och de som kretsar kring bandets positionering. Därefter delades svaren upp ytterligare i positiva och . 14 .

(19) negativa kommentarer. De positiva kommentarerna gav författarna en indikation gällande vilka av skisserna som i det skedet bäst passade bandets värderingar och önskade positionering. De negativa kommentarerna användes som rekommendationer för förbättringar i skissernas design, och var därmed vad vidareutvecklingen tog avstamp i.   I slutet av denna fas valdes tre logotypskisser ut för att i nästa fas färdigställas som logotypförslag. De tre logotypförslagen utsågs med hjälp av Hardys kriterier för en lyckad logotyp (se 2.3). Hardy nämner sex kriterier som bör beaktas. Kriteriet kring att en logotyp bör vara mångsidig valdes att inte tillämpas i den fortsatta värderingen av logotypskisserna då detta inte gynnas att undersöka med anledning av studiens syfte. De fem kriterier som användes i den fortsatta studien sammanställdes i en tabell för att förenkla värderingsprocessen. . 3.2.4 Färdigställande Under färdigställandefasen byggdes designen vidare för att de tre logotypförslagen skulle ha en så hållbar och bra design som möjligt. I denna fas undersöktes även potentiella färger som kunde användas för en slutgiltlig logotyp baserat på färgpsykologi (se 2.4.1) och bandets egna preferenser. . 3.3 Värdering & Analys   3.3.1 Enkät En enkät skickades ut för att samla in kvantitativ data för att värdera vilket av de tre framtagna logotypförslagen som bäst lyckades representera bandet genom att spegla den positionering och de värdeord som Out of Mind valt samt deras musikgenre. Genom att fråga den tilltänkta målgruppen om deras uppfattning av det visuella uttrycket, kopplat till Out of Minds placering på positioneringsskalan, dess värdeord och dess genre, kunde författarna få reda på vilket av logotypförslagen som bäst uppnådde syftet. Alla frågorna i enkäten var obligatoriska att svara på, med undantag för de frågor som innebär fritextsvar, då de ofta kan få respondenter att inte genomföra enkäter.   Enkäten delades in i fem sektioner. Den första sektionen syftade till att säkerställa att de insamlade svaren var representativa för bandets målgrupp. Den inledande frågan handlade därför om respondenternas ålder, vilket ansågs relevant då Out of Mind riktar sig till tonåringar och unga vuxna. En fråga ställdes även om respondentens kön för att få en ökad . 15 .

(20) förståelse kring vilka som svarade på enkäten, då det eventuellt kan påverka utfallet vid en ojämn könsfördelning.   I sektion två, tre och fyra av enkäten värderades de tre logotypförslagen. De tre sektionerna var identiska i sina frågeställningar som syftade till att undersöka vilket av de tre förslagen som bäst uppfyllde rapportens syfte (se 1.1). Frågor ställdes om vilka värderingar som främst speglades i logotypförslaget och vilken musikgenre som respondenterna trodde att logotypförslaget tillhörde. De båda frågorna innehöll alternativ för respondenterna att välja på och kompletteras sedan med en fritextfråga som var frivillig att svara på där man kunde utveckla och berätta varför man svarat på ett visst sätt. I frågan om vilka värderingar som speglades innehöll alternativen bandets egna värdeord och ett antal andra “falska” ord som representerar andra värderingar av liknande karaktär. Då målet var att logotypförslaget skulle uppfylla alla bandets värdeord kunde respondenterna på denna frågan kryssa i flera av alternativen. Värdeorden blandades med de falska orden för att frågan inte skulle bli alltför ledande, vilket den skulle om enbart de riktiga värdeorden fanns att välja på. Det skulle automatiskt innebära att alla respondenterna valde åtminstone ett värdeord på varje förslag. Genom att lägga till falska värdeord testades om värdeorden överhuvudtaget upplevdes. I frågan om bandets genre fanns det flera alternativ att välja på som var jämbördiga med bandets egna genre. På denna fråga kunde respondenterna endast välja ett av alternativen.   Utöver de två frågorna med kompletterande fritextfrågor valdes ett antal av de mest relevanta skalorna från bandets positionering för att inkluderas i värderingen och för att fastställa vilken av logotyperna som stämde bäst överens med bandets önskade positionering. De skalor som valdes ut var de där bandet själva placerat sig närmare en av ytterkanterna, då de är mest relevanta för att särskilja bandets varumärke från andra. Vissa skalor valdes också bort då de ansågs mindre relevanta för logotypförslagets uttryck, för att få en rimligt lång enkät. Istället för att använda samma 10-gradiga skala som bandet själva fyllde i minskades antalet steg till 6. Detta för att göra det lättare för respondenterna att genomföra enkäten och för att det kan anses att skillnaderna mellan två steg är väldigt liten när det finns så många steg. Ingen av de två varianterna av skalan hade en mittpunkt, vilket var ett medvetet val av författarna för att få både bandet och respondenterna att alltid ta ställning gällande åt vilket håll någonting lutade, även om det är med små marginaler.   I den femte och avslutande sektionen blev respondenterna tillfrågade om vilket av de tre logotypförslagen de värderat som var mest tilltalande för dem. Denna fråga kompletterades . 16 .

(21) också med ett frivilligt fritextsvar som bad alla svarande att motivera varför de tror att den valda logotypen var mest tilltalande för dem.   . 3.3.2 Pilotstudie Innan värderingsenkäten spreds offentligt blev två personer tillfrågade att delta i en pilotstudie för enkäten. Målet med detta var att fastställa huruvida enkäten var lätt att förstå samt att se över ifall det fanns några uppenbara fel i utformningen som behövde korrigeras innan värderingen. . 3.3.3 Analys Resultatet av enkäten sammanställdes med hjälp av diagram för att ge en tydlig överblick av den insamlade datan. Baserat på resultatet kunde slutsatsen dras angående vilket logotypförslag som bäst uppfyller dess tilltänkta syfte. För frågorna från sektion två, tre och fyra angående värdeord sammanställdes alla svaren till ett övergripande diagram som tydliggjorde vilket resultat varje logotypförslag fick i relation till alla presenterade värdeord. Varje andel räknades sedan ut genom att sammanställa alla röster och beräkna hur stor andel varje värdeord innebar per logotyp. För frågorna kring genre från samma sektioner sammanställdes de till individuella diagram som visade hur stor andel av respondenterna som sammankopplades till varje logotypförslag av en viss genre. Ett sista diagram skapades av resultatet på frågan i sektion fem angående vilket logotypförslag som är mest tilltalande, vilket även det visade hur stor andel av respondenterna som föredrog varje logotypförslag.   För värderingen med positioneringsskalorna räknades medelvärdet ut från de insamlade svaren och avrundades, för att sedan placeras på den 6-gradiga skalan. För att kunna jämföra resultatet med den 10-gradiga skalan, skalades den 6-gradiga skalan upp för att visuellt tydligt visa på skillnaderna i positioneringen och visa vilket av logotypförslagen som hamnat närmast Out of Minds positionering på skalorna. Efter att den 6-gradiga skalan skalats upp avrundades varje position igen till närmaste steg.   För att använda svaren från fritextfrågorna genomfördes en tematisk analys där liknande svar lyftes fram för att bättre förstå hur målgruppen uppfattade logotypförslagen. Svaren kunde sedan ställas mot den teoretiska ramen och därigenom ge insikt i varför logotypförslagen uppfattades som de gjorde. 17 .

(22) . 4. Förstudie 4.1 Genre Out of Mind beskriver att deras musik faller under genren indierock. Musiken är melankolisk och ösig, och texterna handlar om tuffa perioder som deras lyssnare kan relatera till. . 4.2 Värderingar Bandet vill genom sin musik kommunicera hoppfullhet. Eftersom stora delar av deras musik representerar olika stadier i livet vill bandet därav visa på att man faktiskt kan klara sig igenom dessa. På frågan vilka värdeord bandet identifierar sig med svarar de: Uttryck, Känsla, Vänskap och Kreativitet. När intervjun sammanfattades upptäcktes att andra ord bättre skulle kunna representera de genomgående värderingar som Out of Mind lyfte fram, och därmed valdes följande ord istället: Hoppfullhet, Kreativitet, Gemenskap och Mod. De förklarade vidare att det som utmärker dem som band är deras kreativitet och att de är experimentella med deras musik.   . 4.3 Målgrupp Out of Mind vill främst rikta sig mot ungdomar och unga vuxna. De vill att målgruppen ska uppfatta dem som genuina och seriösa i deras musicerande samt att publiken ska se hur kul de har på scen.   . 4.4 Bandets tankar kring grafiska uttryck Bandet tycker om att arbeta med olika färgkombinationer och vill att det visuella ska passa in på musikens tema. Bandet förklarar vidare att de identifierar sig med färgen röd då det oftast är den färgen de bär under spelningar. De vill gärna identifiera sig med mycket färg, men tycker inte om när det är alltför färgstarkt och vill till exempel inte använda sig av neonfärger. När det kommer till bildspråk föredrar bandet grafik framför fotografi.   . 4.5 Trendspaning inom genren En trendspaning genomfördes inom genren indierock där författarna undersökte tre huvudsakliga områden. Dessa områden var logotyper, skivomslag och färg.   . 18 .

(23) . Figur 1. Trendboard över feta linjärer. Figur 2. Trendboard över tunna linjärer  . . Figur 3. Trendboard över dekorativ typografi. Figur 4. Trendboard över antikva . . Figur 5. Trendboard över emblem . Fem utmärkande trender för logotyper påträffades och tematiserades enligt följande kategorier: fet linjär, tunn linjär, dekorativ typografi, antikva och emblem (se figur 1- 5). En tydlig trend som fanns var att en majoritet av logotyperna var ordmärken. Detta kan bottna i att ordmärken är det vanligaste att använda sig av när det kommer till att skapa originalitet hos en logotyp (se 2.3). Baserat på detta valde författarna att endast fokusera på att skissa logotyper som skulle klassificeras som ordmärken senare i skissfasen. Det togs även ett beslut av författarna att fokusera på att skapa logotypskisser som använder sig av ett linjärt teckensnitt, då det sågs som en tydlig trend bland andra band i Out of Minds genre. En övervägande majoritet av logotyper som påträffades i trendspaningen hade en svartvit . 19 .

(24) färgskala, vilket ledde författarna till beslutet att det slutliga logotypförslaget också måste gå att användas i en sådan färgskala.     . Figur 6. Trendboard över porträttfotografi. Figur 7. Trendboard över grafik . . Figur 8. Trendboard över fotografier . Skivomslagen tematiserades under kategorierna: Porträttfotografi, grafik och fotografier (se figur 6-8). Bilderna ses generellt som tämligen abstrakta och mörka. Det förekommer sällan bilder på bandet själv och istället syns porträtt av andra eller på föremål.   . Figur 9. Trendboard över färgstarkt . 20 .

(25) . Figur 10. Trendboard över ljusa färger . Figur 11. Trendboard över mörka färger . Färger på skivomslagen kategoriserades i tre grupper: färgstarkt, mörka färger och ljusa färger (se figur 9-11). Övergripande visade trendspaningen att det förekommer främst ljusa och/eller mörka färger i dovare nyanser. . 21 .

(26) . 4.6 Önskad positionering . Figur 12. Out of Minds önskade positionering   . En positioneringsskala användes för att få en djupare inblick i bandets identitet och hur de vill uppfattas (se 3.1). På en skala med 10 steg fick bandet placera sig själva enligt hur de vill att målgruppen ska uppfatta dem, på ett sätt som är representativt för Out of Mind som band. Positioneringsskalan användes som utgångspunkt i utformningen av logotypskisserna för att försäkra att positioneringarna reflekterades i logotypskisserna.   . 4.7 Sammanfattning av förstudie Under förstudien gjordes tre viktiga upptäckter i samband med trendspaningen inom Out of Minds genre, som kom att påverka det vidare arbetet i att utforma en logotyp för bandet. För att skapa en logotyp som passar in i genren ska den slutliga produkten gå att användas i endast svart eller vitt. Det teckensnittet som används bör vara en linjär och logotypens form ska utformas för att passa in i klassificeringen som ordmärke.   . . 22 .

(27) . 5. Utförande 5.1 Inspirationsfas 5.1.1 Brainstorming Inspirationsfasen inleddes med att författarna gjorde en brainstorming kring bandets värdeord för att komma på idéer hur de kunde ta sig visuellt i form. För varje värdeord togs 10 associerade ord fram och några som kändes särskilt relevanta betonades extra (se bilaga 3). För värdeordet hoppfullhet var det orden ljus, positiv, färgglatt och stark som valdes. För . värdeordet gemenskap valdes orden stöd, systerskap, dela och omtanke ut. För värdeordet . kreativitet var det orden nytänkande, annorlunda, energi, sprallig och inspiration som valdes. För det sista värdeordet, mod, valdes orden stark, vågad och självständig.   . 5.1.2 Moodboards . Figur 13, Typografi i form . Figur 14, Höjdmodifierad typografi . Figur 15, Linjär text med asymmetri . Figur 16, Kontrasterande typografi . . Baserat på brainstormingen och bandets önskade positionering (se 4.1.6) söktes visuell inspiration för utformning av logotyper samt allmänt typografisk utformning. Inspirationen tematiserades och sammanställdes till fyra visuella riktningar som det initiala skissarbetet skulle utgå ifrån. De fyra kategorierna döptes till Typografi i form ( figur 13), Höjdmodifierad . typograf ( figur 14), Linjär text med asymmetri (figur 15), och Kontrasterande typografi (figur 16).  . 23 .

(28) . 5.1.3 Sammanfattning av inspirationsfas Bandets värdeord är en konkretisering av deras identitet och ska enligt studiens syfte (se 1.1) hållas i åtanke under skissfasen när logotyperna utformas. Sammanställning av moodboards baserat på de framtagna värdeorden och dess associationer gav en tydligare bild kring hur skissfasen ska fortgå då specifika visuella riktningar togs fram.   . 5.2 Skissfas 5.2.1 Form av logotyp Utifrån framtagna moodboards och tematiseringar urskiljdes ett genomgående tema där formen var det som utmärkte sig mest. Enligt Budelmann et al., (2010) är det formen som definierar en logotyp och det som först blir igenkänt hos varumärket (se 2.4.3). Till följd av detta valde författarna att främst fokusera på skapandet av formen på logotypen, istället för att fokusera på specifika teckensnitt eller färg. Utifrån trendspaningen (se 4.5) kunde en trend urskiljas där typografiska ordmärken var populärast. Eftersom ordmärken också ökar chanserna för att logotypen blir originell, samt skapar en större igenkännedom kring varumärket (se 2.3.1), var detta något författarna främst valde att fokusera på i skissfasen. . 5.2.2 Analogt skissande Skissarbetet inleddes med att logotyper skissades för hand (se bilaga 4). Detta för att få större frihet i utformningen av logotypen då tekniska funktioner utesluts. Under det analoga skissandet användes de tematiseringar som tidigare skapats i inspirationsfasen (se 5.1.2). Det utformades minst ett skissförslag för varje tematisering, som sedan togs vidare till det digitala skissandet.   . 5.2.3 Teckensnitt   Av trendspaningen (se 4.5) framkom det att majoriteten av band inom genren indierock använder sig av linjära teckensnitt i sin logotyp. Författarna tog då beslutet att den logotyp som utformas skulle använda ett teckensnitt utan seriffer, som en av de nödvändiga delarna för att spegla deras genre. . 24 .

(29) . 5.2.4 Digitalt skissande Av den analoga skissfasen genererades skissförslag som successivt översattes till digitala skisser. Med inspiration från trendspaningen samt den analoga skissfasen, kunde valda teckensnitt tillämpas och det som skissats analogt utformas till distinkta logotypskisser. I den digitala skissfasen framställdes 50 stycken logotypskisser som i ett senare skede värderades och ett urval genomfördes på.   . 5.2.5 Urval 1 . Figur 17, 22 logotyper . Figur 18, Bandets utvalda logotyper . I urval 1 utgick författarna från de 50 logotypskisser som tagits fram i skissfasen. Urvalet genomfördes baserat på de ord som brainstormats fram utifrån bandets valda värdeord (se . 25 .

(30) 4.2). Urvalet resulterade i att 22 logotypskisser återstod (figur 17) som sedan genomgick ytterligare ett urval.   I andra delen av urvalet skickades samtliga 22 skisser till bandet. I detta urval uppmanades bandet att utse de 10 stycken skisser som tilltalade dem mest (figur 18). De 10 skisser som valdes togs vidare till nästa steg i designprocessen.   . 5.2.6 Sammanfattning av skissfas Skissfasen fokuserade främst på att generera ett brett antal skisser analogt, för att sedan utveckla dessa digitalt. Överföringen mellan det analoga och digitala gav insikt kring vilka skisser som hade potentialen att utvecklas och vilka som inte hade det. Genom överföringen från det analoga till det digitala gavs också möjligheten att använda digitala designprogram vilka underlättar designprocessen. Detta genom att till exempel kunna duplicera skisser och sedan göra olika typer av justeringar för att utveckla skisserna vidare.   . 5.3 Vidareutvecklingsfas I vidareutvecklingsfasen utgick författarna från de 10 logotypskisser som bandet valt ut i skissfasen. Skisserna värderades med hjälp av intervjuer med studenter inom området grafisk design och utvecklades sedan baserat på de kommentarer som där framkommit.   . 5.3.1 Intervjuer Av Out of Minds värdeord (se 4.2) var det endast ordet hoppfull som de intervjuade uppfattade i logotypskiss 1 då skissen upplevdes som peppande och snäll. De resterande värdeorden ansåg inte intervjupersonerna passa in då skissen bland annat uppfattades som att den bröts av på mitten vilket gav en negativ känsla. Utifrån bandets placering på positioneringsskalan (se 4.6) var det endast orden lekfull och excentrisk som stämde in. Detta för att skissen upplevdes som fartfylld och glad. Skissen uppfattades också som särskilt kaxig vilket bandet inte vill associeras med.   Utifrån intervjusvaren framkom det att logotypskiss 2, 5 och 9 (se figur 18) varken uppfyllde bandets värdeord eller positionering då alla skisser påminde om ett redan existerande bands logotyper samt sågs som simpla. Logotypskiss 3 a ssocierade intervjupersonerna med orden hoppfullhet, mod och gemenskap vilket därmed uppfyllde tre av de fyra valda värdeorden. . 26 .

(31) Det motiverades med att skissen upplevdes som fartfylld och snäll. Utifrån positioneringsskalan var det orden lekfull, feminin och ödmjuk som stämde in. Övriga positioneringar som kunde kopplas till skissen och som bandet inte vill sammankopplas med var minimalistisk och lätt. Från bandets värdeord var det endast ordet kreativitet som kunde kopplas till logotypskiss 4 då skissen ansågs ha mer särskiljande drag. Anledningen till varför den inte uppnådde resterande värdeord var att skissen påminde om ett redan existerande bands logotyp samt upplevdes som lite galen och svårläst. Utifrån bandets placering på positioneringsskalan var det orden lekfull, excentrisk och feminin som kopplas till logotypskissen, då den ansågs visa på mycket glädje. Skissen upplevdes också som lätt och för nytänkande vilket inte önskas av bandet. Logotypskiss 6 uppfattade intervjupersonerna som kreativ och hoppfull vilket uppfyller två av bandets värdeord. Detta för att skissen upplevdes som mjuk, rörlig och snäll. Intervjupersonerna uppfattade logotypen gentemot positioneringsskalan som lekfull, ödmjuk, excentrisk och feminin, vilket stämmer bra överens med hur bandet vill positionera sig. Logotypskiss 7 uppnådde inget av de valda värdeorden. Från positioneringsskalan ansågs endast ordet excentrisk reflekteras i logotypskissen. Logotypskiss 8 uppfattades som modig vilket uppfyllde ett av bandets fyra värdeord. Värdeordet uppnåddes då skissen ansågs som slående baserat på att den upplevdes ha en riktning. Anledningen till varför skissen inte uppnådde alla värdeord berodde på att den upplevdes som för macho för att passa in på resterande värdeord. Utifrån orden på positioneringsskalan uppfattades logotypskissen som kantig, excentrisk och tung, vilket är tre ord som stämmer in på hur bandet vill positionera sig. Ord som också kopplades till skissen och som bandet inte vill förknippas med var maskulin och kaxig.   Logotypskiss 10 uppnådde endast positioneringen kantig då intervjupersonerna tyckte . skissen hade skarpa vinklar som tydde på detta. Positioneringar som också kunde associeras med skissen var dova färger, minimalistisk samt lätt, vilket bandet inte vill kopplas med. Logotypskissen uppfyllde heller inga av bandets värdeord.  . 27 .

(32) . 5.3.2 Urval 2 Av intervjusvaren och författarnas egna tankar togs beslutet att logotypskiss 2, 5 och 10 togs bort då de inte uppfyllde något av bandets värdeord. Trots att logotypskiss 9 inte heller uppfyllde önskade värdeord valde författarna att gå vidare med den, då de ansåg att den hade potential att utvecklas. Logotypskiss 1, 6 och 7 ansågs vara för lika varandra och slogs ihop till en och fick namnet logotypskiss 6. Logotypskiss 3, 4, 6, 8 och 9 (se figur 18) återstod då och vidareutvecklades för att bättre uppfylla bandets värdeord och positionering. . 5.3.3 Vidareutveckling De fem resterande logotypskisserna vidareutvecklades genom att göra förändringar med målet att bättre spegla de värdeord och positioneringar som intervjupersonerna inte upplevde vid granskningen av logotyperna. Logotyperna placerades också i sin tänkta kontext för att få en uppfattning om hur de samspelar med bandets image (se figur 19-23). Namnen på logotypskisserna anpassades också i detta skedet, då vissa logotypskisser togs bort, för att lättare kunna diskutera de kvarvarande logotyperna. . 28 .

(33) .    Figur 19. Logotyp 1 . . 29 .

(34) . Figur 20. Logotyp 2 . Figur 21. Logotyp 3 . 30 .

(35) .   . Figur 22. Logotyp 4 . Figur 23. Logotyp 5 . . 31 .

(36) . 5.3.4 Urval 3 Logotypskisserna värderades sedan utifrån Hardys kriterier för en lyckad logotyp (se 2.3). De fem logotypskisserna listades upp och analyserades var och en för sig mot Hardys kriterier tills tre logotypskisser återstod (se tabell 1). Logotypskiss 1 uppfyllde alla fem kriterier och valdes att tas vidare till färdigställandefasen. Logotypskiss 2 uppfyllde alla kriterier förutom kravet om skalbarhet. Logotypskiss 3 uppfyllde alla kriterier förutom kravet om skalbarhet. Logotypskiss 4 uppfyllde alla kriterier förutom kravet om originalitet. Logotypskiss 5 . uppnådde inte kriterierna om originalitet och meddelande och togs därmed inte vidare till nästa steg.   Logotypskiss 1 . Logotypskiss 2 . Logotypskiss 3 . Logotypskiss 4 . Logotypskiss 5 . Uppfyller: Minnesvärdhet Originalitet Meddelande Skalbarhet Utförande . Uppfyller: Minnesvärdhet Meddelande Originalitet Utförande . Uppfyller: Minnesvärdhet Originalitet Meddelande Utförande . Uppfyller: Minnesvärdhet Meddelande Skalbar Utförande . Uppfyller: Minnesvärd Skalbar Utförande . Uppfyller inte: . Uppfyller inte i lika hög grad: Skalbarhet . Uppfyller inte i lika hög grad: Skalbarhet . Uppfyller inte i lika hög grad: Originalitet . Uppfyller inte i lika hög grad: Originalitet Meddelande . Tabell 1. Värdering av logotypskiss 1-5 baserat på Hardys kriterier för en lyckad logotyp (se 2.3) . Då logotypskiss 2, 3 och 4 inte uppfyllde alla kriterier kom författarna överens om att originalitet ansågs som mer betydelsefullt än skalbarhet. Baserat på detta togs logotypskiss 4 bort och kvar återstod logotypskiss 1, 2 och 3 som utvecklades vidare i färdigställandefasen (se figur 24-26).   . Figur 24. Logotypskiss 1. Figur 25. Logotypskiss 2. Figur 26. Logotypskiss 3 . . 32 .

(37) . 5.3.5 Sammanfattning av vidareutvecklingsfas I vidareutvecklingsfasen förbättrades logotypskisserna med hjälp av bandets åsikter, intervjuer med studenter inom grafisk design och kommunikation samt den teoretiska ramen. Därefter gjordes ett urval baserat på Hardys kriterier för en framgångsrik logotyp (se tabell 1). Fasen resulterade i tre logotypförslag som justerades vidare i färdigställandefasen (se figur 24-26).   . 5.4 Färdigställande I färdigställandefasen justerades de tre valda logotypförslagen ytterligare. Färger tillämpades också utifrån färgpsykologi och bandets egna önskemål. Efter en sista justering användes logotypförslagen i värderingen. . 5.4.1 Justeringar Logotypförslag 1  . Figur 27. Färdigställande av logotypförslag 1 . Logotypförslag 1 genomgick mindre korrigeringar då ojämnheter justerades. Ordet “mind” modifierades, framförallt N:et och D:et, som drogs ut mer i nederkant för att forma en båge (se figur 27). 33 .

(38) Logotypförslag 2 . . . Figur 28. Färdigställande av logotypförslag 2 . Logotypförslag 2 genomgick även den mindre justeringar där bland annat M:et ansågs som mer rak än resten av logotypen. Baserat på detta adderades mer vågeffekt på bokstaven för att passa bättre in med resten av logotypen. Orden placerades också närmare varandra för att få bättre samhörighet i logotypen (se figur 28).   Logotypförslag 3 . . . Figur 29. Färdigställande av logotypförslag 3 . Logotypförslag 3 fick mer mellanrum mellan de tre orden för att göra logotypförslaget mer lättläst (se figur 29), då den enligt intervjupersonerna upplevdes svårläst (se 5.3.1). Formen på logotypförslaget justerades också en aning. . 5.4.2 Färg Som ett sista steg applicerades färger på alla logotypförslag. Valet av färg grundades på färgpsykologi (se 2.4.1) samt önskemål från bandet själva (se 4.4). Flera olika nyanser av färger . 34 .

(39) testades och placerades på dess tänkta användningsområde för att lättare komma fram till en slutgiltlig färg som passar bandet bäst (se figur 30-32).   . Figur 30. Färgförslag 1. Figur 31. Färgförslag 2. Figur 32. Färgförslag 3 . Den orangea färgen undersöktes då orange enligt färgpsykologi förmedlar värme, energi samt är starkt associerad med positivitet (se 2.4.1). Färgen gul undersöktes också och förmedlar glädje och bekymmerslöshet. Den sista färgen som studerades var blå. Blått undersöktes då den minst indikerar hot och förmedlar därmed ett förtroende. Samtliga färger är applicerbara med hur Out of Mind vill identifiera sig då de bland annat vill förmedla hoppfullhet. De färger som bäst kunde associeras med bandets värdeord och önskemål var orange och gul. Dessa färger vidareutvecklades tillsammans med en röd nyans då bandet själva identifierar sig med färgen röd. Det slutgiltiga färgvalet blev en rödorange nyans som både uppfyller kriterierna kring färgpsykologi samt bandets egna önskemål (se figur 33). . Figur 33. Slutgiltigt färgval  . 35 .

(40) . 5.4.3 Slutlig design . Figur 34. Slutliga logotypförslag . Inför värderingen av logotypförslagen kommer endast de svartvita logotyperna att användas (se figur 34). Detta baserat på trendspaningen då en övervägande majoritet av logotyperna hade en svartvit färgskala (se 4.5). Valet att endast använda svartvita logotyper grundades också i att färger kan skapa andra konnotationer (se 2.4.1), vilket kan leda till att resterande delar av logotypen inte värderas. . . 36 .

(41) . 6. Värdering och analys   I denna fas värderades logotyperna i en kvantitativ enkät för att få kunskap kring vilken logotyp som stämmer bäst överens med bandets värdeord, genre, samt placering på positioneringsskalan. Enkäten delades på författarnas privata Facebookprofiler, i en Facebookgrupp för personer som är utbildade inom grafisk design, i en facebookgrupp för studenter inom grafisk design samt på twitter. I enkäten presenterades de tre logotyperna i svartvitt. Enkäten fick totalt fick 69 svar, varav 61 kom från målgruppen och användes i analysen. . 6.1 Demografi  . Figur 35. Åldersfördelning i procent för de 61 inkluderade respondenterna  . Av de 69 respondenterna var det 8 stycken som föll under kategorin “Äldre [än 30]”, vilkas svar därför inte inkluderades i enkäten då de inte tillhörde målgruppen. Av de 61 kvarvarande respondenterna (se figur 35) var 4 st (6,5%) i gruppen 15-18, 23 st (37,7%) i gruppen 19-22, 25 st (41%) i gruppen 23-26, och 9 st (14,8%) i gruppen 27-30. Inga respondenter från kategorin “Yngre [än 15]” svarade på enkäten.   . 37 .

(42) . Figur 36. Könsfördelning i procent för de 61 inkluderade respondenterna  . Från ålderskategorin “Äldre” var totalt sju av respondenterna kvinnor och en man. Könsfördelningen för de resterande 61 respondenterna (se figur 36) i åldern 15-30 var 43 st kvinnor, 16 män och två annat. Det fanns även alternativet att inte välja att fylla i kön alls, men det användes inte av någon respondent. Av de räknade svaren var det därmed 70,5% kvinnliga respondenter, 26,2 % manliga respondenter och 3,3% andra respondenter. Därmed är en majoritet av svaren från enkäten från kvinnor.   . . . 38 .

No results found