5. Diskussion
5.4 Vidare forskning
Eftersom allt fler kommuner och organisationer arbetar helt eller delvis på distans skulle mer forskning inom området ledarskap på distans med dess utmaningar och möjligheter kunna bidra till nya värdefulla insikter. Förslag på vidare forskning som uppkom under studiens gång var pandemins effekt på ledarskapet, hur kommer det ”nya normala” ledarskapet utövas efter pandemin? Vilken ledarskapsstil och kompetenser kommer att efterfrågas vid rekrytering av ledare i takt med att distansarbetet ökar både i Sverige och övriga världen? Vi skulle även vilja se mer forskning på hur ledarens tillgänglighet och effektivitet vid distansarbete påverkas på lång sikt eftersom denna studie visade att flertalet respondenter arbetar mer vid distansarbete.
Då denna studie visade att respondenterna upplevde att de hade ett transformativt och relationsinriktat ledarskap vid distansarbete men vid beskrivning av sina faktiska handlingar beskrev de snarast ett transaktionellt ledarskap och uppgiftsorienterat beteende vilket gör att ytterligare forskning hade varit av intresse för att studera hur ledare faktiskt utövar sitt ledarskap, detta exempelvis genom deltagande observationer. Dessutom hade det varit intressant att genom kvalitativa intervjuer med medarbetare, ta reda på deras upplevelse av att ha sin ledare på distans.
Eftersom tekniska hjälpmedel och motivation tycks spela en väsentlig roll för ledarskap på distans ser vi gärna ytterligare forskning på motivationens inverkan på ledarskapet vid distansarbete. Forskning av både kvalitativ och kvantitativ karaktär behövs inom området. Vi behöver förstå mer om de faktorer som främjar och hindrar ett fungerande ledarskap på distans.
38
Litteraturförteckning
1177. (2021). Vad är coronavirus? Hämtad 2021-04-26 från
https://www.1177.seDalarna/fragor--svar/nationellt/sjukdomar--besvar/vad-ar-coronavirus/
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Studentlitteratur.
Alward, E. & Phelps, Y. (2019). Impactful Leadership Traits of Virtual Leaders in Higher Education. Online Learning Journal, 23(3). Doi: http://dx.doi.org/10.24059/olj.v23i3.2113
Antonakis, J., Bastardoz, N., Jacquart, P., & Shamir, B. (2016). Charisma: An ill-defined and ill-measured gift. Annual Review of Organizational Psychology and Organizational Behavior, 3:293–319. http://dx.doi.org/ 10.1146/annurev-orgpsych-041015- 062305
Avolio, B. J., & Bass (1995). Individual Consideration Viewed at Multiple Levels of Analysis:
A Multi-Level Framework for Examining the Diffusion of Transformational Leadership.
Leadership Quarterly, 6, s.199-218. doi.org/10.1016/1048-9843(95)90035-7
Bass, B.M. (1990). Bass & Stogdill´s handbook of leadership. The free press.
Bass, B. M. (1998). Transformational Leadership:Industry, Military and Educational Impact.
Mahwah: Lawrence Erlbaum Associates.
Blake, R. R., & Mouton, J. S. (1982). A comparative analysis of situationalism and 9, 9 management by principle. Organizational dynamics, 10(4), ss. 20-43.
Burns, J. M. (1978). Leadership. Harper & Row.
Burns, J. M. (2003). Transforming leadership: a new pursuit of happiness. Grove.
Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2018). Varför vetenskap? (4 uppl.). Studentlitteratur AB.
39
Boxall, P., & Purcell, J., (2011). Strategy and Human Resource Management. (3 uppl.) Palgrave.
Bruce. J. A., Kahai, S. S. (2003) Adding the "E" to E-Leadership: How it may impact your leadership. Organizational Dynamics. 31(4). 325–338.
https://doi.org/10.1016/S0090-2616(02)00133-X
Cavazotte, F., Moreno, V., Hickmann, M., (2012) Effects of leader intelligence, personality and emotional intelligence on transformational leadership and managerial performance. The leadership Quarterly. Elsevier Ltd. 23 (3). 443-455. 10.1016/j.leaqua.2011.10.003
Dahlström, T. (2013). Telecommuting and Leadership Style. Public Personnel Management.
42 (3). 438-45. https://doi.org/10.1177/0091026013495731
Dataskyddsförordningen. (u.å). lagar-regler/dataskyddsförordningen. Hämtad 2021-04-30 från https://www.imy.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken - för småskaliga projekt inom samhällsvetenskaperna. (3 uppl.). Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten, (2021). Nationella allmänna råd och rekommendationer för att minska spridningen av covid-19. Hämtad 2021-02-12 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-
19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer-for-att-minska-spridningen-av-covid-19/#allmanna
Gibson, C. B. & Gibbs, J. L. (2006). Unpacking the concept of virtuality: The effects of geographic dispersion, electronic dependence, dynamic structure, and national diversity on team innovation. Administrative Science Quarterly. 51(3). 451–495. 10.2189/asqu.51.3.451
Global Workplace Analytics. (2021). Brags news release. Hämtad 2021-05-12 från http://globalworkplaceanalytics.com/brags/news-releases
40
Hoch, J & Kozlowski. S. (2014). Leading Virtual Teams: Hierarchical Leaderchip, Structural Supports, and Shared Team Leadership. Journal of Applied Psychology. 99 (3). 390–403.
Inspektionen för vård och omsorg (IVO). (24 April 2021). Hemtjänst.
https://www.ivo.se/tillstand/sol-och-lss-tillstand/hemtjanst/
Kniffin, K. M, Narayanan, J., Anseel, F., Antonakis, J., Ashford, S. P., Bakker, A. B., . . . Vugt, M. V. (2020). COVID-19 and the workplace: Implications, issues, and insights for future research and action. American Psychologist. Advance online publication.
http://dx.doi.org/10.1037/amp0000716
Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi (Upplaga 1:4). Liber AB.
Malterud K. (1998). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Studentlitteratur.
Mead, George H. (1976). Medvetandet, jaget och samhället: från socialbehavioristisk ståndpunkt. Argos.
NE. (2021). Pandemi. Hämtad 2021-04-26 från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/pandemi
NE. (2021). Ledarskap. Hämtad 2021-04-29 från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ledarskap
Newman, S. A. & Ford, R. C. (2020). Five Steps to Leading Your Team in the Virtual COVID-19 Workplace, Organizational dynamics. 50. doi.org/10.1016/j.orgdyn.2020.100802
Offentligsektor. (2021) Fakta Offentligsektor. Hämtad 2021-05-19 från http://www.offentligsektor.nu/fakta/offentligsektor
Offstein E., Morwick J., Koskinen L., (2010) Making telework work: leading people and leveraging technology for competitive advantage. Strategic HR Review. 9(2).
10.1108/14754391011022244
41
Olson. G & Olson. J (2000) Distance Matters. Human–Computer Interaction. 15:2-3. 139-178.
10.1207/S15327051HCI1523_4
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder- Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur.
Snellman, C.L (2013) Virtual teams: opportunities and challenges for e-leaders. The Authors.
Elsevier Ltd 2014. 1251 – 1261. 10.1016/j.sbspro.2013.12.972
Stogdill, Ralph M. (1974). Handbook of leadership: a survey of theory and research. New York: Free pr. Cop.
Svenning, C. (2003). Metodboken - Samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling. Prinfo, Team Offset & media.
Szklarski, A. (2013). Empirisk fenomenologi. Nordisk Psykologi, 56(4), 274–288.
10.1080/00291463.2004.10637449
Tillväxtverket. (2021). Distansarbete. Hämtad: 2021-04-26 från
https://tillvaxtverket.se/medarbetarsidor/min-anstallning/arbetstid-och-pension/distans arbete.html
Trost, J. (2010) Kvalitativa intervjuer (4:4). Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2021-03-17 från https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2002-01-08-forskningsetiska-principer-inom-humanistisk-samhallsvetenskaplig-forskning.html
Wright, B., Moynihan, D., Pandey, S. (2011). Pulling the levers: Transformational leadership, Public Service Motivation, and Mission Valence. Public Administration Review. 72 (2). 206–
215. https://doi.org/10.1111/j.1540-6210.2011.02496.x
Yukl, Gary A. (2012). Ledarskap i organisationer. 8. uppl. Global edition. Pearson.
42
Yin, R.K., (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. Studentlitteratur.
43