Denna studie har behandlat arbetet med extern employer branding ur företagens perspektiv vilket bidragit till kunskap om hur företag inom energibranschen strategiskt arbetar med att attrahera ingenjörsstudenter och hur företagen ställer sig till genusperspektivet. Enligt Parment och Dyhre (2009) tenderar ofta externa undersökningar att uppvisa en omodern bild av arbetsgivaren och Backhaus och Tikko (2004) nämner även att studenter kan utveckla varumärkesassociationer genom informationskällor som inte arbetsgivaren kontrollerar. Till följd av detta kan företagens egna bild angående sitt employer branding arbetet gentemot studenter och hur den uppfattas externt skilja sig. Därför är en studie som berör studenternas synvinkel relevant att undersöka då det kan bidra till ytterligare insikt i energibranschens employer branding arbete och hur det uppfattas externt. I en sådan studie skulle även genusperspektivet kunna studeras ytterligare då möjligheten uppkommer till att studera hur genusmedvetna företagen uppfattas externt och vilka dimensioner i företagens employer branding arbete som tilltalar kvinnor och män.
I denna studie är de valda företagen tre av de största i branschen och hur de arbetar med extern employer branding visar en relativt stor del av hela branschens arbete eftersom de står för 18 % av de anställda i energibranschen. Dock skulle det även vara intressant att undersöka hur mindre företag i branschen arbetar med samma frågor och jämföra om det skiljer sig från de större företagens strategier. Detta eftersom energibranschen består till stor del av mindre företag än de som valts i denna studie.
Som Parment och Dyhre (2009) beskriver är de anställda en viktig del i organisationers externa employer branding. En utveckling av hur det interna arbetet med employer branding påverkar den externa attraktionen hos potentiella anställda och även fler kvinnor till branschen är därmed en till aspekt som kan studeras vidare.
Som nämns i inledningen utgör kvinnor endast 24,5 % av de som blev antagna till högskole- och civilingenjörsutbildningar hösten 2018 med relevanta inriktningar för energibranschen, och av alla ingenjörsstudenter i Sverige är 30 % kvinnor. Trots att företagen arbetar med att
attrahera just kvinnor och försöker att bredda synen på vilka inriktning som krävs är det alltså för få kvinnor som studerar till ingenjör för att skapa en jämställd bransch. Därmed är det väsentligt att företagen i energibranschen arbetar förebyggande med att attrahera även yngre kvinnor till att studera vidare till ingenjör med en relevant inriktning. Vidare studier angående hur företagen arbetar externt mot gymnasie- och högstadieelever samt med kvinnliga förebilder är därför relevant att undersöka. Allt detta för att öka utbudet på kvinnliga ingenjörer som i sin tur kan förbättra jämställdheten i den idag mansdominerade energibranschen.
Referenslista
Alvehus, J. (2014). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Liber AB Stockholm, Första upplagan.
Ambler, T. & Barrow, S. (1996). The Employer Brand. The Journal of Brand Management, vol. 4 (3), s.187.
Arachchige, B. J. H. & Robertson, A. (2011). Business Student Perceptions of a Preferred Employer: A Study Identifying Determinants of Employer Branding. IUP Journal of Brand Management, Vol.8(3), ss.25–46.
Backhaus, K & Tikoo, S (2004). Conceptualizing and researching employer branding. Career Development International, Vol.9(5), ss. 501–517.
Boschini, A. D. (2004). Balans på toppen. Incitament för en jämnare representation av kvinnor och män i näringslivets ledning. SNS förlag, Stockholm, Första upplagan.
Bryman, A. & Bell, B. (2011). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber AB
Bryman, A. (2013). Samhällsvetenskapliga Metoder . Stockholm: Liber AB
Collins, C. J., & Han, J. (2004). Exploring Applicant Pool Quantity and Quality: The Effects of Early Recruitment Practice Strategies, Corporate Advertising, and Firm Reputation.
Personnel Psychology, Vol.57(3), ss.685–717.
Collins C.J., & Stevens, C.K. (2002). The relationship between early recruitment related activities and the application decisions of new labor-market entrants: A brand equity approach to recruitment. Journal of Applied Psychology, Vol.87, ss.1121-1133.
Edwards, M, R. (2010). An integrative review of employer branding and OB theory.
Personnel Review, Vol. 39 (1), ss.5 - 23.
Energimyndigheten. (2019). Genus och jämställdhet på energiområdet. ER 2019:08.
Energiföretagen. (2018). Utbud av grundutbildning i energibranschen - Kartläggning av Ungdomsbarometern.
E.ON. (2019). Om E.ON. Tillgänglig: https://www.eon.se/om-e-on.html [2019-05-06]
Eriksson, L.T., & Wiederstam, P. (2006). Att forska, utreda och rapportera. Malmö: Liber AB, upplaga 8:1.
Ewing, M.T., Pitt, L.F., de Bussy, N.M. & Berthon, P. (2002). Employment branding in the knowledge economy. International Journal of Advertising, Vol. 21, ss.3–22.
Fortum. (2019). Om oss. Tillgänglig: https://www.fortum.se/om-oss [2019-05-16]
Gioia, D.A., Corley, K.G., Hamilton, A.L. (2012). Seeking Qualitative Rigor in Inductive Research: Notes on the Gioia Methodology. Organizational Research Methods, Vol.16(1), ss.15-31.
Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin. (2019). Teknisk obalans? Kvinnor och män i teknik.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Översatt av Sven-Erik Torhell, Studentlitteratur AB, Lund, Upplaga 3:2.
Lievens, F. & Highhouse, S. (2003). The relation of instrumental and symbolic attributes to a company's attractiveness as an employer, Personnel Psychology, Vol. 56, ss.75-102.
Lundkvist, H. (2011). Employer Brand Opens up for a Gender Process Model. Nordic Journal of Working Life Studies, Vol. 1(2) ss. 99-115.
Parment, A. & Dyhre, A. (2009). Sustainable Employer Branding - Guidelines, Worktools
Regeringen. (2019). Dags att följa upp jämställdhetsarbetet i energisektorn. Tillgänglig:
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/02/dags-att-folja-upp-jamstalldhetsarbetet -i-energisektorn/ [2019-05-06]
Sullivan, J. (2004). Eight elements of a successful employment brand. ER Daily, 23 February, Tillgänglig: https://www.ere.net/the-8-elements-of-a-successful-employment-brand/
(2019-01-20).
SCB. (2017). Vilka utbildningar ger jobb? Tillgänglig:
https://www.scb.se/contentassets/24d533b997c5430d9d0427804fadbd2f/uf0505_2017a01_a m78br1705.pdf [2018-10-17]
SCB. (2018). På tal om kvinnor och män, lathund om jämställdhet. Örebro, Sverige.
Tillgänglig:
https://www.scb.se/contentassets/528dd6d093b64a38895735f333a89a8a/le0201_2017b18_br _x10br1801.pdf [2018-12-18]
Sivertzen, A-M., Nilsen, E., Olafsen, A. (2013). Employer branding: employer attractiveness and the use of social media. Journal of Product & Brand Management, Vol.22(7), ss.473-483.
Tanwar, K. & Prasad, A. (2016). The effect of employer brand dimensions on job satisfaction: gender as a moderator. Management Decision, Vol.54(4), ss. 854–886.
Universitets- och högskolerådet. (2019). Söka antagningsstatistik. Tillgänglig:
https://www.uhr.se/studier-och-antagning/Antagningsstatistik/soka-antagningsstatistik/
[2019-05-21]
Vattenfall. (2018). Kön. Tillgänglig:
https://corporate.vattenfall.se/jobba-hos-oss/vattenfall-som-arbetsgivare/mangfald/kon/
[2019-05-13]
Vinnova. (2016). Energibranschen i Sverige fortsätter växa - Analys av företag i energibranschen 2007-2014 - branschdelar, åldersstrukturer, jämställdhet och kompetens.
Wahl, A. (2003). Könsstrukturer i organisationer – Kvinnliga civilekonomers och civilingenjörers karriärutveckling . Lund: Studentlitteratur.
Wilson, V. (2012). Evidence Based Library and Information Practice.
Østergaarda, C., Timmermans, B., Kristinsson, K. (2011). Does a different view create something new? The effect of employee diversity on innovation , Research Policy, Vol.40(3), ss.500-509.
Appendix A
Intervjuformulär Pilotintervju 2019-03-01 - Josefin Nyström
Bakgrund
- Berätta lite om din bakgrund. Vem är du?
- Berätta om din tjänst, Vilken är din position i företaget och vad ingår i dina arbetsuppgifter?
- Hur länge har du arbetat inom organisationen?
- Hur länge har du arbetat med employer branding?
Organisationen
- Kan du kort beskriva er organisations verksamhet?
- Hur många anställda har ni?
- Hur ser fördelningen ut mellan män och kvinnor?
- Inom de anställda ingenjörerna? (Kan vi få siffror från dig?) - Varför tror du att det ser ut som det gör?
- Hur ser åldersfördelningen ut?
- Inom de anställda ingenjörerna? (Kan vi få siffror från dig?) - Hur många nyanställningar gör ni per år?
- Vilka utmaningar anser du vara de största för er?
- Hur ser ni på utbudet av kompetenta ingenjörer idag? Och de närmaste åren?
- Ser ni ett behov av att rekrytera fler kvinnliga ingenjörer?