Vi intervjuade åtta förskollärare i två kommuner och resultatet visade på olikheter.
Förslag på vidare studier är att skapa en bredare bild av resultatet genom att intervjua förskollärare i fler kommuner. Vårt urval är varken omfattande eller representativt och det går därför inte heller att generalisera resultatet till en större grupp.
Det skulle även vara intressant att göra en studie om hur socialtjänsten ser på förskolans kunskap om icke akuta orosanmälningar.
Ett annat förslag på vidare studier är hur vårdnadshavare reagerar på icke akuta oros-anmälningar från förskolan.
6 Referenser
Arnér, E. (2009). Barns inflytande i förskolan - En fråga om demokrati.
Studentlitteratur.
Aspelin, J. & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Gleerups utbildning.
Bengtsson, A.-B. & Gavelin, I. (2004). Familjer och missbruk - Om de glömda barnoch glömda föräldrar. Books-on-Demand.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Dahlbeck , P. & Westlund, K. (2019). När relationer spelar roll. I P. Dahlbeck, & K.
Westlund, Relationell pedagogik - I teori och praktik i förskolan (s. 13-23).
Studentlitteratur.
Gren, J. (2007). Etik i pedagogiskt vardagsarbete. Liber.
Jakobsson, I.-L. & Lundgren , M. (2013). Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd - Viktigare än diagnos . Natur och Kultur .
Jensen, E. & Jensen, H. (2008). Professionellt föräldrasamarbete. Liber.
Karadag, Ç. S. Sönmez, S. & Dereobalı, N. (2015). An Investigation of Preschool Teachers’ Recognition of Possible Child Abuse and Neglect in Izmir, Turkey.
Journal of Interpersonal Violence 30(5) 873–891 doi:10.1177/0886260514536274.
Laletas, S. Reupert, A. & Goodyear, M. (2017). “What do we do? This is not our area”.
Child care providers’ experiences when working with families and preschool children living with parental mental illness. Children and Youth Services Review vol.74, 71–79 doi:10.1016/j.childyouth.2017.01.024.
Leenders, H. de Jong, J. Monfrance, M. & Haelermans, C. (2019). Building strong parent-teacher relationships in primary education: the challenge of two-way communication. Cambridge Journal of Education 49(4), 519–533
doi:10.1080/0305764X.2019.1566442.
Loomis, A. M. (2018). The Role of Preschool as a Point of Intervention and
Prevention for Trauma-Exposed Children: Recommendations for Practice, Policy, and Research. Topics in Early Childhood Special Education 38(3), 134–145 doi:10.1177/0271121418789254.
Markström, A.-M. & Münger, A.-C. (2018). The decision whether to report on children exposed to domestic violence: perceptions and experiences of teachers and school health staff. Nordic Social Work Research 8(1), 22–35 doi:10.1080/2156857X.2017.1405837.
Münger, A.-C. & Markström , A.-M. (2018). “Recognition and identification of children in preschool and school who are exposed to domestic violence”.
Education Inquiry 9(3), 299-315 doi:10.1080/20004508.2017.1394133.
Olsson, S. (2019). Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola.
Studentlitteratur.
Persson, A. (2016). Datainsamlingsmetod. I A. Persson, Frågor och svar - om frågekonstruktion i enkät- och intervjuundersökningar (s. 203-259).
Statistiska centralbyrån.
Persson, S. (2019). Pedagogiska relationer och det professionella subjektet. I P.
Dahlbeck, & K. Westlund, Relationell pedagogik - I teori och praktik i förskolan (s. 25-35). Studentlitteratur.
Riddersporre, B. (2019). Vi gör det tillsammans - Med det komplementära som utgångspunkt. I P. Dahlbeck, & K. Westlund, Relationell pedagogik - I teori och praktik i förskolan (s. 37-48). Studentlitteratur.
Sandberg, A., & Vuorinen, T. (2020). Hem och förskola - Samverkan i förändring.
Liber.
Schols, M. W. Ruiter, C. d. & Öry, F. G. (2013). How do public child healthcare professionals and primary school teachers identify and handle child abuse cases? A qualitative study. A qualitative study. BMC Public Health 13(807), doi:10.1186/1471-2458-13-807.
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Socialdepartementet.
SFS 2010:800. Skollagen . Utbildningsdepartementet.
Skočić, M. S. Blanuša, T. D. & Vesna, K. (2019). Influence of In-service Preschool Teachers' Education on their Perceived Competences for Counselling Parents.
CEPS Journal : Center for Educational Policy Studies Journal 9(1), 27-43 doi:10.26529/cepsj.658.
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan (Lpfö18). Skolverket.
Socialstyrelsen. (2019). Nära tusen orosanmälningar varje dag till socialtjänsten.
Hämtat från Socialstyrelsen:
https://www.socialstyrelsen.se/om- socialstyrelsen/pressrum/press/nara-tusen-orosanmalningar-varje-dag-till-socialtjansten/
Socialstyrelsen. (2021). Effekter av covid-19 på anmälningar gällande barn till socialtjänsten. Socialstyrelsen.
Socialstyreslen. (2014). Barn som anhöriga - Stöd till barn i förskola och skola som har svårigheter hemma. Socialstyrelsen.
SOU 2020:63. (2019). Barnkoventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.
UNICEF Sverige.
Toros, K. & Tiirik, R. (2016). Preschool Teachers’ Perceptions About and Experience with Child Abuse and Neglect. Early Childhood Education Journal, 44(1), 21–
30 doi:10.1007/s10643-014-0675-0.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Vetenskapsrådet.
Vuorinen, T. (2020). Mötet mellan föräldraansvar och förskollärarkompetens - Föräldrasamverkan i förskolan. Mälardalens högskola.
Wright, M. V. (2000). Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av G H Meads teori om människors intersubjektivitet. Daidalos.
Information om studien om anmälningsplikt i förskolan Hej
Vi som gör denna undersökning heter Jessica Lundkvist och Caroline Ikonen och vi går sista terminen på förskollärarprogrammet och vi ska påbörja vårt självständiga arbete. Vi inleder här med en information om vad undersökningen handlar om och en förfrågan om du vill delta i denna undersökning. Vi har valt att skriva om icke akuta orosanmälningar i förskolan.
Anledningen till att vi valde detta ämne är vi tänker att anmälningsplikten är barnens yttersta skydd. Syfte med studien är att utveckla förståelse för hur anmälningsplikten kan praktiseras i förskolan när det gäller icke akuta orosanmälningar.
Vi önskar intervjua dig i egenskap av förskollärare som är verksam i förskolan och som har erfarenhet av orosanmälan. Ditt deltagande kan bidra med nya kunskaper om hur anmälningsplikten praktiseras i förskolan.
Intervjun består av åtta semistrukturerade intervjufrågor och den tar cirka 30 minuter att genomföra. Vi kommer att beakta Vetenskapsrådets forskningsetiska principer under denna undersökning. Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du har rätten att när som helst under datainsamlingen avbryta ditt deltagande utan närmare motivering och utan några negativa konsekvenser för dig. Intervjun kommer att spelas in via röstmemo på mobilen som sedan kommer läggas över till en dator med lösenordskod som bara vi kan öppna. Insamlade uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt och allt material som samlas in under intervjuerna kommer endast användas för studiens ändamål. Det insamlade datamaterialet kommer delvis transkriberas för att användas som underlag och sedan raderas när uppsatsen är färdig. Det kommer inte att framgå vilka som har deltagit i studien.
Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola som i sin slutversion läggs ut på databasen Diva.
Vid frågor angående undersökningen är du välkommen att kontakta oss.
Vår förhoppning är att du vill delta och vill bidra med dina erfarenheter.
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar Jessica och Caroline
Jessica Lundkvist 070 579 76 91 jlt18004@student.mdh.se Caroline Ikonen 073 669 22 64 cin18002@student.mdh.se Handledare: Tuula Vuorinen 021 15 17 86 tuula.vuorinen@mdh.se
Bilaga 2 Intervjuguide
Bakgrundsfrågor:
1. Hur länge har du arbetat inom förskolans verksamhet? Vad är din ålder?
2. Har du varit på flera olika förskolor? Har du arbetet med både yngre och äldre barn?
3. Har du någon gång gjort en orosanmälan och isf hur många?
4. Vilket stöd fick du?
5. Hur ser ditt förarbete ut innan en orosanmälan eventuellt måste göras?
6. Finns det en handlingsplan för orosanmälningar, hur ser den ut isf? Har du haft användning för handlingsplanen och hur känner du för den? Vilka moment finns i handlingsplanen?
7. Hur ser arbetet ut kring relationsskapandet med familjer i behov av stöd? Har du varit med om svårigheter i relationsskapandet med familjer som behöver stöd, ge exempel? Vilket stöd får du då av bland annat din chef, kollegor och socialtjänsten?
8. Hur upplever du det preventiva samarbetet med vårdnadshavare i syfte att hjälpa och stödja barnet och familjen? Kan du ge exempel på utmaningar och möjligheter i det arbetet?
9. Nu kommer jag ställa en fråga och jag undrar om du har varit med om detta:
Du har under den senaste veckan vid ett flertal tillfällen tagit emot ett barn av en vårdnadshavare och du upplever att denne uppträder märkligt och kanske påverkad. Du upplever även att barnet verkar orolig eller stressad över
situationen. Barnet är även under dagen orolig över vem som ska hämta och när. Hur agerar/agerade du då och vad blir/blev din första åtgärd?