Vikten av planering, uppföljning och utvärdering

Så gott som alla lyckade ledningssystem har minst en metod för systematisk utvärdering och korrigerande åtgärder. Med detta vill jag påtala att för att långsiktigt ha någon effekt med något nämnt i detta arbete så bör skolan planera, följa upp, utvärdera och korrigera verksamheten löpande. Det kommer efter resans gång dyka upp stora eller små misstag som beror på slarv, misstag eller okunskap som behöver ställas till rätta.

En bra fråga är hur man ska sköta detta? Om ni som ska starta ett projekt för att få fler tjejer behöver hjälp med planeringen så föreslår jag att ni kontaktar endera någon som är bra på projektledning, till exempel på teknikprogrammet. Alternativt kommunens eller skolans kvalitetsansvariga person som ska kunna sådant här mer eller mindre utantill.

I dagsläget har nog de flesta olika typer av interaktiva forum, till exempel Skolsoft, Teams, Moodle eller liknande som bas för mycket verksamhet. Man bör anpassa verktyget till

verksamheten och inte tvärt om. Finns det en projektmodul så använd den, i annat fall skaffa en enkel och bra som all personal lär sig använda enkelt. Sedan kan ni till exempel titta på de fyra frågor som finns i punkt 1.3 och börja dela upp dessa i delmål och detaljmål.

Kanske kan någon av er bedriva en aktionsstudie, se punkt 6.2, som en del i utvärdering och uppföljning av det arbete som beskrivs ovan?

5.4 Metoddiskussion

Så här efteråt går det diskutera hur bra den valda metoden för undersökningen var. En hel del svar inkom och materialet är användbart i rekryteringssyfte, som det ursprungligen var tänkt.

Vad hade då kunnat förbättras? Enkäten som konstruerades kunde varit bättre om den version som kostar att abonnera på hade använts med alla dess funktioner. Ett par av frågorna hade kunnat slås samman och andra kunde ha formulerats om, om den erfarenheten funnits innan undersökningen påbörjats. En pilotstudie har förvisso utförts, men förbättringar kan alltid göras.

Pilotstudien av enkäten utfördes med till 90 % samma frågor. Därigenom har enkäten kunnat provas och dess frågor för att erhålla en bättre tillförlitlighet med mera (Patel & Davidsson 2018, ss. 102-105).

När det gäller själva undersökningen var ett möjligt alternativ, om att ha kontaktat skolverket och fått ut data på vilka gymnasium som hade tjejer på el- och energiprogrammet och skickat brev till dem, men nu, denna gång, hade varken tid eller vetskap räckt dit fram. Dessutom är det inte säkert att den svarsfrekvens som önskas inkommit.

Hade exempelvis en annons i tidningen Elektrikern publicerats kanske man kunnat få ännu fler svar. Men i så fall hade man riskerat felaktiga svar från män som genom annonsen kunnat ta och fylla i enkäten. I dagsläget visade det sig att det var säkrast att använda de två forum som användes, eftersom vi fått enbart tjejer att svara på enkäten.

Undersökningens validitet går att bedömas som hög eftersom alla deltagare fått samma fråga och samma förutsättningar (Carlström & Carlström Hagman 2012, s. 135). Reliabiliteten är

definitivt tillfredställande, målet var att få en orientering om vilka faktorer och i ungefärlig vilken grad de påverkar en tjej att välja elektrikerutbildningen (Trost 2001, ss. 59-62).

Undersökningen har haft ett bra representativt urval (Ibid, s. 28). Elqvinnorna har ca 460 medlemmar och i denna undersökning fick vi svar ifrån 60 yrkesarbetande kvinnliga elektriker och ifrån gymnasierna tillkom 7 kvinnliga gymnasielever. Ser man till antalet så motsvarar dessa cirka 60 yrkesarbetande kvinnliga elektriker en tiondel av de som skall finnas på arbetsmarknaden i Sverige. Enligt Statistiska centralbyrån [SCB] fanns det år 2017 ungefär 630 yrkesarbetande kvinnliga elektriker (SCB u.å.), vilket är den senaste statistiken.

När det gäller bortfallsanalys (Trost 2001, ss. 118-121) med mera av undersökningen så går det jämföra dessa svar med de två andra som gjort liknande undersökningar tidigare, Andersson (2006) och Källström Gernes (2019). Den senare har 75 svarande av ca 460, i mitt fall var det ca 60 av 460, som nämnts tidigare. Man kan då se detta som om de utgör en representativ del i organisationen, föreningen eller gruppen. Eller som ovan, 12,5 eller 10 % av samtliga registrerade kvinnliga elektriker i Sverige, . När det gäller en direkt jämförelse till Andersson blir det svårare då hon valt en helt annan referens än vi andra två. Dock kan vi se liknande resultat rent procentuellt sett.

Ett fel jag gjorde i undersökningen är att jag inte skrev när de svarande skrev nej på fråga ett var att jag inte sade att "-Tack för visat intresse, men den denna undersökning berör inte dig.

Var vänlig avsluta enkäten". Nu kom ändå dessa cirka tio svar med, men det gjorde egentligen ingen negativt då vi fick med ett antal idéer till och det hade gått att sortera bort dem om det hade behövts, vid rent felaktiga svar som påverkat utgången negativt.

Ett annat misstag, på fråga två, är att det borde funnits ett alternativ till. Det skulle varit "-Ja, men jag avväger att sluta". Detta för att se hur många som inte kan tänka sig jobba kvar i yrket av en eller annan anledning. Här kunde även en följdfråga vara "Varför?".

Vad för resultat kunde det ha blivit om andra metoder använts? Ponera att vi istället använt oss av intervju som metod för denna undersökning. Vilka fördelar och vilka nackdelar hade detta givit till undersökningen? De fördelar vi fått är att vi kunnat gå djupare i frågorna, vi hade kunnat få dem mer nyanserade och en bakgrund till alla svar. Nu har vi två svaranden

som vi kunnat ställa en kompletterande fråga, till exempel på fråga 3 i denna studie, till om enkäten inte varit anonym eller om intervju använts istället. Andra fördelar är att de svarande hade kunnat komplettera med det de funnit som viktigt och som inte vi tänkt på. Nackdelarna är att vi hade då inte kunnat få in lika många svar på samma tid, vilket var den troligen viktigaste parametern. Eftersom vi hade en begränsad tid så är inte intervju som metod effektiv till denna undersökning. Dessutom räcker enkätens svar till för att nå målet. Det finns så att säga ingen orsak till att försöka leverera en nationalencyklopedi när man söker efter en lättläst pocketbok!

Eftersom det gjorts två tidigare undersökningar med enkät som tangerar detta ämne så är det intressant att se likheterna mellan dem och naturligtvis även skillnaderna. Det finns så att säga en social lokalisering (Descombe 2007, s. 49) av svaren på allas våra enkäter.

När det gäller punkten om varför man sökte utbildningen så ligger ändå resultaten relativt lika. Både i denna undersökning, Anderssons och Källström Gernes är det vanligt med sökande från en familj där redan en är elektriker, till exempel far eller bror. Man kan anta att det många gånger är själva yrket som lockar i dessa fall.. Likaså är det vanligt att någon annan föreslår yrket för en. Att ha ett allmänt intresse för teknik och då i synnerhet el är också en inverkande faktor i båda våra undersökningar. Att yrket är praktiskt verkar vara en lockande sak i både denna och Anderssons undersökning.

6. Slutord