Yrkeskunnande,
kvalitetsutveckling och vetenskaplighet - 15 hp
-Var är tjejerna?
En studie om vad skolan kan påverka för att få tjejer att välja elektrikerinriktingen på el- och energiprogrammet.
Författare: Peter Ekroos Handledare: Anders Ingwald Termin: VT19
Kurskod: 1YL006
Sammanfattning:
I dagens skola är det få nationella gymnasieprogram som är så segregerade som el- och energiprogrammet. Enbart 3 % av eleverna är tjejer på programmet läsåret 2018/2019 (Skolverket, u.å.). Jag och så gott som alla lärare, elever med mera som jag talat med önskar mer tjejer på utbildningen och även inom yrket som elektriker. Tyvärr finns det hinder i vägen för detta, något som jag kommer belysa i denna undersökning, vars mål är att finna de punkter där skolan kan påverka tjejers val att välja el- och energiprogrammet, samt stanna kvar och ta examen som elektriker. För att finna en grund för undersökningen har jag gjort en litteraturstudie och en enkätundersökning med hjälp av ungefär 70 kvinnliga elektriker eller kvinnliga studenter på elinriktningen. Det som framgick var att de kvinnliga elektrikerna tycker om sitt arbete och att det finns många punkter som gör att det valt elektrikeryrket.
Framförallt anser de att yrket är roligt, omväxlande och ger högre lön och bättre arbetsförhållanden än om de valt ett traditionellt kvinnoyrke, till exempel inom vården. Just denna positivism, trots att de ofta får utstå sexism på arbetsplatserna, är något man måste ta vara på vid rekryteringen av fler tjejer till branschen. De punkter vi i skolvärlden kan påverka är att vid rekryteringen påvisa, genom bland annat reklam och hemsidor med mera, att så gott som alla tjejer som vill får bra jobb efter utbildningen med vettiga arbetstider och god chans till specialistutbildning. Vi bör även tala om att utbildningen är spännande, mångfacetterad och rolig. Annat vi kan påverka är bemötandet vi ger dem vid till exempel så kallat öppet hus eller att hålla bra planerade prova på dagar på gymnasiet för el- och energiprogrammet.
Summary:
Today in Sweden there are few gymnasium - the upper secondary school - programmes that radiate with the absence of female students as the orientation for electricians. This study has as its goal to find out what causes a girl has to apply to the above mentioned orientation. The study came to the conclusion that the most important features are that they consider the orientation fun, various and exciting. The payment, working hours and the working conditions are surprisingly good compared to a more traditional career for a woman. These factors have to be pointed out to attract more female students.
Nyckelord: Elektriker, El- och energiprogrammet, Kön, Gymnasieval.
Sala 2019-08-01
Peter Ekroos
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Innehållsförteckning 2
1. Bakgrund 4
1.1. Inledning 4
1.2. Problemdiskussion 5
1.3. Problemformulering 6
1.4. Frågeställning 6
1.5. Syfte 7
1.6. Avgränsning 8
1.7. Centrala begrepp 9
2. Teoridel 11
2.1. Tjejers val till gymnasiet 11
2.2. Hur nöjda är kvinnliga elektriker med sitt yrkesval? 13
2.3. Riskfaktorer 16
2.3.1 Lärarnas betydelse i sammanhanget 18
3. Metod 21
3.1. Metodval 21
3.2. Urvalsprocess 21
3.3. Etiska riktlinjer 22
3.3.1. Informationskravet 22
3.3.2. Samtyckeskravet 22
3.3.3. Konfidentialitetskravet 22
3.3.4. Nyttjandekravet 22
3.4. Genomförande 23
3.4.1. Val av enkättyp 23
3.4.2. Konstruktion av enkät 23
3.4.3. Spridande av enkät 24
3.4.4. Pilotstudie 24
4. Resultat 25
4.1. Summering av de enskilda frågorna 26
4.2. Sammanfattning av enkätundersökningen 35
5. Analys och diskussion 36
5.1. Vad kan skolan göra för att ökan antalet tjejer
på el- och energiprogrammet? 36
5.2. Hur nöjda är tjejer med sitt yrkesval till elektriker? 38
5.3. Vad kan skolan göra ytterligare? 39
5.3.1. Hur behåller vi tjejerna? 39
5.3.2. Hur ökar vi könsbalansen på el- och energiprogrammet? 40
5.3.3. Att tänka på inför APL 41
5.3.4. Vikten av planering, uppföljning och utvärdering 41
5.4. Metoddiskussion 42
6. Slutord 45
6.1. Slutord till arbetet 45
6.2. Idéer till vidare studier 46
6.3. Ett tack till 47
7. Referenser 48
7.1. Referenslitteratur 48
7.2. Elektroniska källor 51
7.3. Bilder 54
Bilagor
Bilaga 1) Brev till Elqvinnorna 55
Bilaga 2) Brev till ellärarna 56
Bilaga 3) Frågeenkäten 57
1. Bakgrund
"En demokrati är mer än en styrelseform, den är i första hand en form av liv i förening med andra, av gemensam, delad erfarenhet."
(John Dewey, refererad i Nihlfors 2012, s. 66)
1.1 Inledning
När jag för ett år sedan började arbeta som yrkeslärare vid el- och Energiprogrammet på Westerlundska gymnasiet i Enköping reflekterade jag redan första dagen över att tjejerna totalt lyste med sin frånvaro. Jag frågade mina nya kollegor om det brukar vara så? Nej svarade de, det brukar gå i vågor. Ofta är det två till fyra per årskurs, men ibland inga. Sällan ett udda tal. De berättade att tjejer i större utsträckning än killar vill ha med sig en kompis på programmet. OK tänkte jag, det får jag kolla upp någon gång. Sedan började jag fundera, varför finns det inga tjejer nu på elinriktningen?, eller data som är vår andra inriktning?. Jag arbetar som yrkeslärare, samtidigt som jag studerar till det vid Linnéuniversitetet och detta arbete är mitt examensarbete. Det tar sin avstamp i att jag vill reda ut ovan nämnda problem och börja förändra den enligt mig vansinniga obalansen i intaget på grund av kön.
Som en parantes kan man även notera att tjejer passar alldeles utmärkt som elektriker, vilket
bevisas av att yrkes-SM 2018 vanns av en tjej (Vinnardag 2018).
1.2 Problemdiskussion
Idag är det få program av gymnasieskolans yrkesprogram som är så segregerade ur ett genusperspektiv som El- och energiprogrammet. När ämnet diskuterades hos yrkeslärarna på el- och energiprogrammet vid det Westerlundska gymnasiet i Enköping så framkom att det skulle uppkomma stora fördelar med att jämna ut denna obalans. En stor fördel med många fler tjejer i byggbranschen, elbranschen och så vidare kan vara att ju mer tjejer det är i de yrkeskategorierna, ju mindre sexism borde det logiskt sett bli på arbetsplatserna. Med fler tjejer försvinner den grabbiga stämningen, troligen både i skol- och yrkesvärlden.
Skolverket säger att vi ska aktivt arbeta med att förebygga könsstereotypa val, beteenden och liknande (SKOLFS 2011:144, s. 2). Vi skall dessutom ge dem underlag till deras val av utbildning (ibid, s. 9), som enligt den första punkten således borde vara könsneutral och inte fixerade till manligt eller kvinnligt.
Det behövs mer kvinnor i branschen, både för branschens skull, men definitivt även för skolans. APL
1företag som kontaktats har varit mycket nöjda med sina kvinnliga elever och branschen ser mycket positivt på fler kvinnliga elektriker.
"Vi behöver in med mer ljus för att kunna se var det ligger fördomar och skräpar i hörnen, och vi behöver ha ljuset på så att kvinnor kan vara trygga, där man kan vara sig själva även om de bryter mot normerna, och där vi respekterar varandras olikheter.
Jonas Wallin, Ordförande för Elektrikerförbundet. (Wallin 2018)
1 Arbetsplatsförlagt lärande.
1.3 Problemformulering
Med tanke på ovanstående blir målet med studien därför att ta reda på, och få ökad kunskap om, vilka underliggande faktorer som påverkat de kvinnor som faktiskt valt en karriär som elektriker. Steg två blir att se vilka av dessa faktorer vi i skolan kan använda oss av för att rekrytera, behålla eleverna och examinera dem till elektriker, samt få dem att vilja jobba inom yrket. Carlström & Carlström Hagman (2012) ger en del viktiga punkter på s. 94 som man kan ha i åtanke när man arbetar med ovanstående frågor:
1. Vad VILL vi göra med vårt program?, med tanke på könsbalansen.
2. Vad KAN vi göra med programmet?, med tanke på resurser, tid m.m.
3. Vad MÅSTE vi göra? med tanke på lagkrav, skolbestämmelser och så vidare.
4. HUR når vi dit?
Alla dessa frågor är förvisso viktiga och tätt sammanlänkade, men i detta arbete kommer fokus läggas på fråga två respektive fyra. Detta därför att det är upp till varje skola, eller program för den delen, att komma fram till vilka mål man önskar uppnå, och skolledningen ansvarar ytterst för fråga tre.
1.4 Frågeställning
Den fråga man först måste ställa är alltså vad får en tjej att söka till elektrikerutbildning, sedan vilken av de påverkansfaktorer som hon sett som de viktigaste och sedan om hon vill rekommendera andra tjejer att söka utbildningen till elektriker och i så fall varför eller varför inte. Rent konkret kan frågeställningen sammanfattas till dessa frågor:
1. Vad kan skolan göra för att ökan antalet tjejer på el- och energiprogrammet?
2. Hur nöjda är tjejer med sitt yrkesval till elektriker?
1.5 Syfte
Det primära syftet med denna studie är att skapa en grund för att kunna rekrytera fler tjejer till gymnasieskolans el- och energiprogram. Orsaken att vi på detta gymnasieprogram har mycket få tjejer, men vill ha fler, på elinriktningen (och gärna även på data-, automations- och energiinriktningarna också).
Det sekundära syftet, se punkt 5.3.1, är att dessutom få en grund till att behålla de kvinnliga
eleverna eftersom avhoppet är stort under det första gymnasieåret. Man kan säga att syftet är
att lösa problemet med okunskapen om vad som krävs för rekrytering och vidmakthållande av
de kvinnliga eleverna. För att genomföra en sådan studie hade det dock krävts en annan typ av
respondenter som komplement till dem i denna studie, varför detta bara behandlas teoretiskt.
1.6 Avgränsning
Målet för detta arbete är att försöka nå ut till både elever på el- och energiprogrammet, och yrkesarbetande kvinnliga elektriker. Män i branschen eller på programmet kommer ej beröras eller tas med i undersökningen. Enbart de kvinnor som genomgått eller genomgår gymnasieutbildning på el- och energiprogrammet, eller liknande, till elektriker är de som söks. Kvinnor som utbildat sig till el- eller elektronikingenjörer på universiteten är således ej intressanta för just denna studie. I den mån det är möjligt är målet att inte ta med de kvinnor som valt att studera till elektriker via AMU/Lernia eller motsvarande heller då dessa inte är 15-åriga tjejer på väg in på gymnasiet. I de fall de ändå kommit med i undersökningen är målet att ta med den information dessa ändå innehar.
Intressant i denna undersökning är enbart de faktorer som är påverkbara av skolan och som vi som lärare och övrig skolpersonal kan påverka. Denna undersökning är alltså inte intresserad av om de tjejer som valt att bli elektriker är äldst, yngst eller mellansyskon och andra familjefaktorer. Det är heller ej i denna undersökning av vikt att utreda deras sociala skiktning och så vidare eftersom vi inte kan påverka dessa faktorer. Det finns, som senare i denna undersökning kommer synas, minst två andra liknande studier som utgår från främst genusfaktorer och liknande, medan denna undersökning istället har till mål att finna påverkansbara faktorer, se vad vi kan påverka, rangordna dem och sedan pålysa dessa faktorer så att arbetslag och skolledning kan fatta beslut om lämpliga åtgärder.
Eventuell information som påverkar eleverna eller läromiljön, till exempel vid APL, har även
valts att beaktas, men inte lika ingående.
1.7 Centrala begrepp
Arbetslivet/Näringslivet
Avser arbetsgivarna och deras syn på kvinnliga elektriker.
Diskriminering
Swanstein & Henrikz (2014, s. 21) Påpekar att enlig svenska akademins ordlista innebär det att någon diskrimineras om man behandlar någon olika eller sämre, missgynna, orättvist behandla och så vidare.
Elektriker / Elinstallatör
Avser yrkesutövande elinstallatör.
Gymnasieutbildning
Avser utbildning efter 9-årig grundskola, främst med inriktning mot El-telelinjen, Elprogrammet eller El och energiprogrammet.
Kön
Med kön i detta arbete avses biologiskt kön, det vill säga man eller kvinna. I nuläget omfattas ej undersökning av HBTQ
2frågor i denna undersökning. Swanstein & Henrikz (ibid, s. 59) poängterar att kön är något som man kan definiera olika. Dels som ett biologiskt kön styrt av vilka könsceller en människa har, men även könsrollerna som ett samhälles sociala normer skapat. Här syftas bara till det första.
Könsroll/-er
De patri- eller matriarkala strukturer som upplevs i yrkesroller. I detta fall elektrikeryrket.
Lärare
Här avses yrkes- och ämneslärare på gymnasiet. Om ej annat anges avses både behöriga och ej behöriga lärare.
2 Homosexuella, Bisexuella, Trans- och Queerpersoner
Psykosocialt perspektiv
Avser till exempel den förändring i socialt beteende som framkommer vid heterogena klasser istället för de som kan observeras vid en homogen klassuppbyggnad.
Sexism
Avser negativ behandling, nedlåtande jargong eller liknande pågrund av någons könstillhörighet.
Skolledning
Här avses rektorer och andra ansvarig personal överställda lärarkåren.
Skolpersonal
I detta arbete avses om det ej anges, både lärare och övrig personal på gymnasieskolan, till exempel studie- och yrkesvägledare med flera.
Yrkesperspektiv
Hur ser arbetslivet på kvinnliga elektriker? Detta är inte huvuddelen i denna undersökning, men en bidragande orsak som bör belysas om ej djupgående.
Yrkesroll
Hur är elektrikeryrket för kvinnor? Sett generellt och inte enbart med kvinnliga ögon som
ovan.
2. Teoridel
2.1 Tjejers val till gymnasiet
Agnetha Andersson (2006, ss. 3-9) skriver i sin avhandling om olika påverkansfaktorer som styr tjejers yrkesval. I en hel del av dessa kan vi i skolan inte ändra på något för att öka sannolikheten för att en tjej ska välja, och stanna kvar på, el- och energiprogrammet eller inte.
Men i andra kan vi det. Hon nämner bland annat lärarens påverkan och skillnaden hur killar och tjejer använder teknik där killarna mer är de experimenterande och tjejerna brukare av sagda teknik. Hon nämner dessutom (ibid, s. 9) att tjejer kommer i kontakt med teknik, år 2006, i mindre utsträckning än killar i hemmet. Dessutom så bidrar det faktum att teknikutbildningar mer är riktade mot män än kvinnor till att ytterligare försämra chansen att kvinnor ska välja tekniska utbildningar.
Andersson konstaterar även att ju fler tjejer det finns i en klass, ju färre är avhoppen (Malmborg & Sigfridson 1973, refererad i Andersson 2006, s. 11). Detta har även Fanny Abrahamsson uppmärksammat och hon skriver i sin bok I en klass för sig (2003, ss. 126-128), om att tjejerna värdesätter kompisar mer än killar gör som istället tyr sig till "gänget". De vill oftare vara två tjejer och de stödjer sig på varandra i en mycket större utsträckning än vad killar gör i en klass.
Andersson har även funnit att av 900 tjejer som börjar en mansdominerad utbildning så hoppar ungefär en fjärdedel av tjejerna av under utbildningens första år och enbart 500 av de kvarvarande tar sedan en fullgod examen (Utbildningsdepartementet 1994 i Andersson 2006, s. 11).
Alexandra Källström Gernes (2019) har nyligen publicerat sin avhandling: Att vara kvinna i
ett mansdominerat yrke: En studie om jämställdhet i elbranschen. Hon har bland annat nämnt
att det 2013 fanns enbart 0,38 % kvinnor i elbranschen 2013, vilket verkar ha ökat då det
framgår att det är strax under 2 % av elektrikerna som är kvinnor idag enligt statistiken. Hon
har dock haft som syfte att undersöka representationen av kvinnor i branschtidningar, vilket
skiljer sig från mitt mål (ibid, ss. 4-5). Dock har hon även som mål att undersöka hur man kan
locka fler tjejer att bli elektriker, vilket samstämmer med detta arbete. En annan intressant sak
hon funnit är att redan 1982 sattes det in åtgärder (Gradin, i Källström Gernes 2019, s. 8) för
att få in mer kvinnor i industrin. Vi kan observera att hon använt sig av samma forum (ibid, s.
10) för sin enkät som den i detta arbete, men med andra frågor i stort och ej lika ingående, eftersom undersökningen hade ett annat syfte. Dock finns en nytta för detta arbete i hennes undersökning, nämligen vikten av att ha kvinnliga bilder och förebilder. Källström Gernes (ibid, s. 16) har funnit att ungefär fyra av fem kvinnor påverkas av att det finns bilder på kvinnor i yrkesrollen, vilket är viktigt vid framtagning av material riktat till högstadieelever inför deras gymnasieval.
Karolina Enström (2008, s. 15) har i sin undersökning med tre tjejer som valt att läsa elprogrammet och en stor del i att de valt detta är att de vill ha ett praktiskt arbete och att de upplever att elektriker har bra status. En faktor som påverkat dem är även att de lekt och haft intressen som mer överensstämmer med killars än normen. I hennes undersökning ser man även att tjejer upplever bra lön som en viktigare faktor än killar som ser trivsel som en viktigare faktor (ibid, s. 21).
Skolverket konstaterade 2006 (Skolverket 2006 i Sandell 2007, s. 43) att EC programmet, som var föregångare till el- och energiprogrammet, enbart hade 0,2 % tjejer och var en av de ovanligaste för tjejer att söka av de nationella gymnasieprogrammen. Anna Sandell konstaterade även (2007, s.59) att hon upplever även att det har stor betydelse med vilken status och yrke föräldrarna har för elevernas val. Detta beaktas av studie och yrkesvägledare vid sina samtal med eleverna. Sedan verkar plats också vara en stor och viktig faktor (ibid, s.
61) både för studie- och yrkesvägledare samt eleverna, beroende på om det finns industri med mera på orten som enkelt kan ge jobb efter avslutad examen. Sandell (ibid, s. 72) har konstaterat att tjejer i högre grad avbryter utbildningar med få tjejer än killar gör i motsvarande situation, till stor del eftersom de upplever att de saknar stöd från lärarna.
"Val av framtida yrke sker för båda könen i skolår 9 i högsta grad utifrån att det ska vara intressant, tryggt och ha hög lön, även om fler faktorer än så spelar in."
(SOU 2004:43 refererad i Sandell 2007, s. 66)
2.2 Hur nöjda är kvinnliga elektriker med sitt yrkesval?
I en miljö som är dominerad av män så finns det en hel del saker som de troligen inte skulle skylta med utåt. Ett bra exempel på det är byggarbetsplatsens toaletter, något som de kvinnliga elektrikerna reagerat emot med sin kampanj "Skitbra toaletter" (Alexandersson &
Blom 2016) genom det kvinnliga nätverket Elqvinnorna. Vid sidan av ordinarie fackföreningar har kvinnorna inom elbranschen organiserat sig bland annat i just Elqvinnorna.
Den nya tekniken som kom med internet har skapat möjligheter som inte fanns för två decennier sedan. Nu kan de enskilda kvinnorna inom elområdet stötta varandra och få hjälp med vad det än må vara utan att bli ifrågasatta av de manliga elektrikerna eller känna att fackföreningarna inte har tid för de enskilda ärendena, till exempel hur det är att vara gravid och samtidigt elektriker (Alm 2011).
Svenska elektrikerförbundet gjorde 2018 (Öberg 2018) en skrift till sin stämma om hur tio olika kvinnliga elektriker upplevde yrket. Läsningen är både positiv och samtidigt skrämmande. Positiv för att trots allt de får gå och går igenom så är de glada att de valt att bli elektriker. De kvinnor som här intervjuats är allt från installationselektriker till yrkeslärare på el- och energiprogrammet och ombudskvinnor i Svenska elektrikerförbundet. Skriften är så pass bra att den kan använda för marknadsföring och till att dela ut på arbetsplatser. Skriften visar även att Svenska elektrikerförbundet ser allvarligt på situationen och arbetar aktivt för att kvinnornas situation på arbetsplatserna ska förbättras.
”Jag jobbar vardagar mellan klockan sju och fyra och tjänar bra. Mina systrar får jobba konstiga tider inom vården med många kvällar och helger för att få ut det samma. Det slipper jag.”
(Susanna Wänebring citerad i Alm 2011)
Då man läser artiklar om kvinnliga elektriker är det man möter ofta positivt. Kvinnorna i yrket
ser det som kul att få vara i ett mansdominerat yrke, men förstår samtidigt inte varför inte fler
tjejer blir elektriker? Ofta tycker de att det är de praktiska sakerna som är roliga (Jacobsson
2017) och att de trivs med sina arbetsuppgifter. Det var även det praktiska som drev
elektrikern Ninni Blom (Gunnars 2017) till yrket. Hon har mött både bra och dåligt
bemötande från de manliga elektrikerna och man ser hur hennes situation förändras i artikeln
från den nyexaminerade tjejen som hade tur att få en mentorsgestalt i arbetet till att fylla en roll som män normalt inte har på ett bygge.
Det finns en del saker man reagerar på vid läsning om kvinnliga elektriker. Den första är hur ofta studie och yrkesvägledare avråder tjejer eller kvinnor att söka utbildningen till programmet eller vuxenutbildningen. Dock finns det undantag vilket tur är.
"Min arbetsförmedlare ifrågasatte om jag var helt säker på mitt val, eftersom jag är kvinna. Jag förklarade att jag är helt säker, jag vill gå den här utbildningen, det spelar ingen roll hur lång tid den tar. Då sa han att det är många killar, minst tusen före dig och det kommer bli lång väntan."
(Juliana Amado, citerad i Granberg 2017)
Det andra man slås av är den sexism som finns ute på flera av byggarbetsplatserna, men att tjejerna i nästan alla fall rekommenderar andra tjejer eller kvinnor att söka utbildningen.
"Det är skittrist, det funkar hur bra som helst att vara kvinna och elektriker, och det behövs fler" (Elin Gustafsson Fagerlind, Elqvinnorna, citerad i Granberg 2017).
Madeleine Nilsson anger att hon upplevt både sexuella trakasserier och annat, men att det går mot det bättre.
"Nu är jag på ett bra bygge och har roliga kollegor. Det går i vågor. Sedan jag började jobba efter studenten 2003 har det sakta men säkert blivit bättre. Innan kunde folk rita könsorgan på väggarna och sätta upp nakenbilder i containern. Det kunde även förekomma hakkors, vilket inte är så trevligt. Men byggbranschen har börjat jobba för att stoppa machokulturen, och det märks. I dag är det ofta så att de manliga kollegorna är jättetrevliga när man träffar dem själv, men blir barnsliga i grupp. Det är lite högstadienivå, tyvärr."
(Madeleine Nilsson, citerad i Elfack 2019)
Även om de kvinnliga elektrikerna får utstå en hel del kränkande särbehandling så är de stolta
över sitt yrke och det arbete de utför. I många texter nämner de olika positiva aspekter med
yrket och varför yrket är roligt. Ett bra exempel på ett svar är det nedan.
"Det som är allra bäst med att vara installationselektriker på byggen är att jobbet resulterar i något som blir vackert. Ledningarna som dras ska synas så lite som möjligt, de möjliggör i sin tur att snygga ljuskällor kan sättas upp. När jobbet är färdigt njuter hon av att gå runt och kontrollera att allt fungerar"
(Emilie Kageryd, citerad i Öberg 2018, s. 10)
En rolig observation är att företagen är ofta glada (Elfvlein 2015) över sina kvinnliga elektriker eftersom de upplever att de är bra på sitt yrke. Detta är positivt och i fallet med tjejer på el- och energiprogrammet, så tycker de ofta att det skulle vara roligt med fler tjejer på just detta program (Lundgren 2014). Ofta tycker de att det är konstigt att det inte är fler, speciellt eftersom behovet av dem är stort på arbetsmarknaden. När de ska ut på APL tycker både killarna och tjejerna att det ska bli spännande och roligt i de allra flesta fall. Sedan får man hoppas att erfarenheten blir en bra sak, även om de kanske blir bemötta som tjejer beskriver i sin blogg nedan.
"De flesta jag träffar tycker att det är 'häftigt' med en kvinna som är elektriker men man kommer inte undan de gammaldags fördomsfulla männen som glor på mig som om de inte har sett en kvinna på 15 år. När jag kliver in på ett bygge i mina hantverkarbyxor och verktyg ser jag blickarna som synar mig upp och ner och tankarna att jag borde vara hemma och städa eller något liknande"
(Soso 2018)
När man jämför skillnaden i lön mellan manliga och kvinnliga elektriker är den stor. Upp till 30 år är den ca 1800 kr och efter det ännu större, ungefär 5000 kronor (Apel Röstlund 2018).
Dock kan även andra faktorer spela in, till exempel om de nyligen omskolat sig och går på lärlingslön med mera. Just på grund av att kvinnorna i yrket är så få kan ett fåtal saker få stor påverkan, även om huvudorsaken troligen är en helt felaktig lönebild för kvinnor i yrket.
(Karlsson 2018). Även om andra forum ger en annan lönebild (Lönestatistik.se u.å.) så är det i
alla fall en fingervisning om att det finns en oförsvarbar skillnad i lön mellan könen i yrket.
Jämfört med ett vårdbiträde är ändå lönen bra, det skiljer ca 5000 kr/månad, (allastudier.se u.å.) och arbetsmiljön bättre än inom många vårdyrken där det krävs att man som arbetstagare ska lyfta patienter, arbeta varierande arbetstider med mera.
2.3 Riskfaktorer
I skolans värld, precis som på andra platser, bildas subgrupper (Granér 2010, ss. 41-47). Vi bör se till att tjejerna kommer med och inte lämnas utfrysta eller blir klassen syndabockar av någon anledning. Enligt bland annat Lalander och Johansson (2016, s. 144) samlar tjejer hellre sina tjejkompisar i så kallade "väninnedyader" hemma hos någon där de odlar starka vänskapsband. Detta till skillnad från killarna som samlas i killgäng "ute på gatan". Detta är en grovhuggen bild av killars och tjejers gruppdynamik. Det bildas därför oftare starkare band mellan tjejerna, än mellan killarna. Tjejerna ser ett starkt behov med att vara fler än en tjej per klass för att på så sätt finna stöd och kamratskap i klassen.
I Lilla genushäftet 2.0 skriver Maria Hedin (2010, s. 7) om mäns och kvinnors lika rättigheter och möjligheter. Man måste då fråga sig om inte en levande machokultur är ett brott mot läroplanen? (SKOLFS 2011:144, s. 2). Hedin skriver även (2010, s. 7) att skollagen påpekar att jämställdhet ingår i skolans värdegrund, det vill säga måste beaktas av samtlig personal och elever i skolan. Hon kommer även in på den viktiga punkten om maktbegreppet normalitet (ibid, s. 10). På el- och energiprogrammet ses killar som normen, så även ute i yrkeslivet för elektriker. Detta har otvivelaktigt en påverkan på tjejerna då de kommer behöva möta ett patriarkat. Fanny Abrahamsson (2003 ss. 266-268) tar upp könsroller, med tanke på könsobalansen i yrket och på el- och energiprogrammet är även detta en faktor som kommer påverka tjejerna på utbildningen, och senare i yrkeslivet. Senare i detta arbete kommer vi se hur så är fallet.
Vem vill bli sedd som feminist av grabbarna? undrar Fanny Ambjörnsson (2003, ss. 274-282).
Att ses som feminist kan göra att en kille pekas ut som "fjolla" eller till och med homosexuell
av sina kamrater. Ambjörnsson skriver även om hur män sätts som norm inom olika områden
(ibid, ss.22-24). I denna studie kan vi bland annat säga att män är just nu normen för
elektriker. Vi lärare bör sträva efter att uppnå en så kallad normalisering så att normen
förflyttas till att omfatta båda könen, så att både killar och tjejers behov blir gällande norm i
skolans mikrovärld. Vi lärare bör skaffa oss kompetens om hur detta uppnås om vi ej redan
har det genom mångårig erfarenhet i yrket.
De allra flesta eleverna på yrkesprogrammen gör APL. Den miljö som de kvinnliga studenterna möter ute på till exempel byggarbetsplatser kan i många fall vara allt annat än trevlig. Rolf Granér (2010, s. 62) talar om uttalade och dolda normer. Ska det verkligen vara så att tjejerna kokar kaffe på firman och fixar köket, men inte männen för de ska fixa bilarna?
Man kan fundera på vad svaret skulle bli om vi lät våra elever svara på en enkät om detta efter en kommande APL. Han (ibid, ss. 124-127) talar även om manligt och kvinnligt beteende i grupper, till exempel i fråga om konkurrens i gruppen kontra sympati, självkritiskt tänkande, regler och kommunikation med mera.
Bild 1. Vad tjejer gör efter examen från el- och energiprogrammet (Utbildningsinfo.se 2019)
Som vi kan se är det ungefär 45 % av tjejerna som fortsätter rakt ut i arbetet som installationselektriker. Hos killarna är denna siffra ungefär 55 %. I gränsfallen arbetar 10-15
% med säkerhetssystem som kanske är larm, ca 5 % med nätverk. Det som framgår är att 35- 40 % av examinerade elever inte alls jobbar inom det område som de utbildat sig, trots att arbetsmarknaden söker arbetskraft med både ljus och lykta.
Före detta gymnasieminister Aida Hadzialic tycker det är viktigt att elever uppmuntras välja
mot det könsstereotypa, även om statistik visar att avhoppen är större på gymnasiet för de
elever som vågat välja mot genusnomen (Arevik 2015). Dessutom får de en svårare situation i
arbetslivet än de med sitt genus som norm. De blir alltså dubbelt straffade av sitt val, skriver
Arevik. Däremot menar Hadzialic att det går att bryta de snedvridna genusmönstren med tid
och arbete.
Sveriges kommuner och landsting [SKL] (SKL u.å.) nämner att det i många läromedel finns könsstereotypa kopplingar, till exempel på yrken, hur killar och tjejer ska vara redan ifrån de yngre åren. De anser att vi bör vara observanta på detta eftersom detta annars riskerar att störa barnens utveckling och skada dem och de ställer sig frågan om vi behandlar eleverna olika.
Det kan till exempelvis vara att vi sätter högre krav på tjejerna och får dem mer sporrade till bättre prestationer i skolan, medan vi förväntar oss att killar ska vara busiga och därför låter dem vara det. Vi bör därför, enligt SKL, försöka behandla barnen jämlikt och ställa samma krav och frågor till både killar och tjejer i skolan. I vårt fall ska vi enligt detta synsätt se till att tjejerna få samma möjligheter och om vi erbjuder dem en lättnad, eller motsatsen, ska det motiveras per individ och ej genusgrupp. I sin rapport nämner Mia Heikkilä (Heikkilä 2013, s.
25) att samtliga nordiska länder, inklusive Åland, har jämställdhetsplaner för skolan som bland annat berör val till skolan med mera. Man slår även fast (ibid, s. 31) att pojkar och flickor ska ses som likvärdiga individer och att genusproblematiken är en av flera faktorer som påverkar elevers resultat i skolan. Man bör alltså behandla dem lika. Hon har även exempel på hur man kan bedriva ett framgångsrikt jämställdhetsarbete (ibid, ss. 34-40) som även bör gå att använda på ett yrkesprogram. Hennes idéer går ut på att det finns tre olika nivåer, det privata, det interna och det externa som kan jämföras med skola, kommun och region. Sedan beskriver hon hur organisering, kunskapsinhämtande med mera ser ut i de olika stegen och hur graden av kontroll och organisering ökar från det privata området till det externa.
2.3.1 Lärarnas betydelse i sammanhanget
När det gäller hur vi lärare och annan skolpersonal bör agera och vara finns det rätt mycket
fakta att ta vara på. Per Binbach (2006, ss. 18-19) frågar oss vilken typ av förebilder vill vi
vara för våra elever? Är vi för perfekta eller slarviga? Uppträder vi yrkesmässigt eller
försöker bli bekräftade av eleverna? Vilka normer och värderingar har vi som lärare
egentligen och hur kan vi behålla sunda värderingar? När man läser hans skrift (ibid, ss. 21-
22) förstår man att det finns flera områden vi bör öva upp, bland annat bör ha eller öva oss på
social kompetens. Vi som lärare bör (ibid, ss. 26-27) även ha en god etik och moral, eleverna
förväntar sig detta av oss. Som lärare behöver vi ha förmåga att arbeta kollegialt och ta frågor
till arbetslaget. Då kan vi lära av varandra (ibid, s. 35), ensam är inte alltid stark. Men Karin
Kjellberg (2005, s. 12) talar om vikten att värna om elevers rättigheter och inte snöa in på
kollegiallojalitet när det blir fel. Hon varnar även för att elever som hamnar i låg status (ibid,
s. 13) i till exempel en grupp kan lätt utsättas för kränkning. Hon varnar även för att det kan dyka upp sexism (ibid, s. 15) och all sådan nedvärdering av elever på grund av kön måste vi som lärare motarbeta. Kjellberg anser även att vi ska poängtera (ibid, s. 21) när något är fel, men inte döma eleven. Det är handlingen vi ska bekämpa, inte eleven. Skolan bör konstant bedriva värdegrundsarbete (Svaleryd 2007, ss. 80-81) för att på så sätt lära eleverna alla människors lika värde och rätt till frihet oavsett, kön, etnicitet, klass och så vidare.
I KRUT
3nr 127 (Broady 2007, s. 43) säger oss Donald Broady att "Läraren ska inte bara undervisa utan även sörja för att rum och beteende motsvarar vissa fastställda ordningsregler". Vi ska även kvalificera, förbereda, eleverna för arbetsmarknaden (ibid, s. 50) och arbetsplatsens mikrovärld som väsentligt skiljer sig från skolans bevakade och skyddade tillvaro. Broady talar även om att vi som lärare ska skapa samförstånd med eleverna så de begriper och samspelar på den fostran vi ger dem (ibid, ss. 80-81), en del av hans så kallade progressiva pedagogik. Dessutom ska vi lära dem att tänka kritiskt, så de lär sig att förstå när saker är fel.
Att löpande arbeta med attitydförändringar i skolan är en viktig sak (Pettersson & Sjödin 2001, ss. 116-118). I den miljö många av eleverna kommer komma till råder det en snedvriden patriarkal stil på beteende och språk. I denna miljö så förväntas, oftast, killar framstå som karlakarlar som ska klara allt i sin väg. Detta är ett hot både mot arbetet och individen eftersom man drar sig från att söka hjälp för att ej framstå som svag. Att lära sig att ensam inte är stark (ibid, ss. 54-55) är något som borde lärts ut till de som verkar i denna miljö. I denna miljö är det troligen också svårt att koma in utan att direkt anpassa sig till gruppens normer (ibid, s. 73) och det tar tid att känna stolthet över att tillhöra denna typ av grupp som strävar efter hierarkiska strukturer. På grund av detta bör vi, som sagt, löpande hålla efter eleverna och de normer, värderingar och attityder de har. I värsta fall kan de attityder de har till och med gå bakåt om det vill sig illa (ibid, ss. 105-106).
Juridiskt, när det kommer till de lagkrav som finns, inför bland annat APL, så nämner Swanstein & Henrikz (2014, ss. 151-153) en hel del aktiva åtgärder som arbetsgivarna är skyldiga att utföra och kan göra för att motverka diskriminering, bland annat med stöd av diskrimineringslagen, arbetsmiljölagen med mera. Jämställdhetsplan skall finnas hos
3 Kritisk utbildningstidskrift.
arbetsgivaren. När det gäller jargong och liknande (ibid, s. 219) har arbetsgivaren utrednings och åtgärdsansvar.
Nihlfors nämner ett par saker som kännetecknar en bra lärare. Bland annat nämns (Nihlfors, 2012, s. 49) att kunna se eleverna som individer, oavsett deras kön. I den dolda läroplanen ska vi som lärare lära ut samhällets och skolans värdegrund (ibid, ss. 86-87). Denna fostrande handling är av vikt för att bekämpa bland annat sexism i skolans mikrovärld. Man har som lärare en hel del arbete att ta itu med då det gäller värdegrundsarbete och arbete mot könsstereotypa sätt (Thornberg 2006, ss. 78-80). Bland annat om att vi explicit ska arrangera klassråd, ordna ordningsregler med mera för att förebygga mobbing, men även att vi implicit uppträder som förebilder för våra elever. Nihlfors (2012, s.172) påpekar att Svenskt näringsliv och KK-stiftelsen lyfte 2006 fram att social kompetens är en av sex nyckelkompetenser. Det vill säga att sköta sig som folk och inte säga till exempel "lilla gumman" till kvinnliga kollegor eller elever. Förebilder är något som man borde arbeta mer med i skolan. Speciellt yrkeselever anser att yrkeslärande är ofta en fråga om att härma en skicklig lärare (Johansson 2007, s. 99). Är måhända fler kvinnliga yrkeslärare en väg till framgång i ärendet?
Vi kan med en enkel sökning konstatera att fenomenet med de kvinnliga elektrikernas frånvaro på arbetsmarknaden inte enbart är en svensk sak. Elektrikern Elizabeth Fox berättar i kvinnomagasinet We news att (Fetters 2011) om sina erfarenheter som kvinnlig elektriker i England. De har där samma problem där andelen kvinnor som var elektriker ligger på runt en procent. En annan kvinna, Sharon Darling, arbetar som elektriker i New York och beskriver i The New York Times hur hennes situation är och man känner igen hennes vardag med bland annat den stereotypa synen på elektriker som män i denna studie (Finn 2010).
Slutligen kan man fundera på det Ronny Högberg skriver i sin bok Motstånd och konformitet
(2009, s. 24), att det föreligger ett visst motstånd mot att killar ska vara "plugghästar" på
yrkeslinjer. Detta anses vara feminint. Frågan är om denna syn kvarstår ifall genusbalansen på
el- och energiprogrammet förskjuts till att bli mer avvägd?
3. Metod
3.1 Metodval
Syftet med denna undersökning är som nämnts att finna metoder för att få fler tjejer genom el- och energiprogrammet samt ut på arbetsmarknaden som elektriker. Detta ger att (Trost 2001, ss. 16-17) det mest lämpliga är göra en kvantitativ undersökning om vad som påverkar tjejers val att söka el- och energiprogrammet. Detta då man vill ha in en stor mängd data ifrån så många individer som möjligt. Det som är viktigt är att det tydligt framgår vad som gjort att de kvinnor som svarat på denna enkät handlat som de gjort. I övrigt bör det framgå ungefär hur stor del av de faktorer som upptäcks har spelat in i deras val, för att se vilka som hade störst vikt.
Som ovan nämnts behövs det samlas in en hel del information om varför tjejer och kvinnor valt som de gjort så denna kan summeras och presenteras i denna undersökning. Det är inte av vikt att på djupet intervjua var enda kvinnlig elektriker i nuläget, det skulle inte ge den lön för mödan på den tid som finns har till förfogande. Fördelen med en kvantitativ undersökning är att det går att få in mycket empiriska data till en låg kostnad i arbetsmängd och pengar (Descombe 2007, ss. 109-110). Ett antal av frågorna är utformade så att de svarande kan med egna ord tala om de dessa vill ha sagt. Annars är ofta en stor nackdel att man inte kan få något djup på enkätsvaren (ibid, s. 39).
3.2 Urvalsprocess
För att kunna samla in den data som behövs till denna undersökning så har det som tidigare nämnts i detta arbete, behövts få in en hel del information från elever och examinerade kvinnliga elektriker. Att få tag på denna data kan göras arbetsamt genom att skicka ut en hel del enkäter och brev till samtliga gymnasieskolor där det går kvinnliga elever, samt kontakta svenska elektrikerförbundet eller liknande arbete. Med dagens teknik kan dock arbetsbördan förminskas. På Facebook
4finns extremt många intressegrupper och till denna undersökning valdes att använda två av dessa grupper. Den första var gruppen för el- och energilärare där spridningen till skolornas tjejer kan ske. Den andra är Elqvinnorna. Det finns minst två grupper med elarbetande kvinnor - varav Elqvinnorna är en - på Facebook. Den andra verkar
4 Socialt nätverk på internet.
vara en underorganisation till Elektrikerförbundet
5medan Elqvinnorna är en helt obunden grupp. Det är den obundna gruppen som därför används i denna undersökning. I början kontaktades de båda grupperna men den som är en avdelning inom Elektrikerförbundet, hänvisade till att söka artiklar i deras medlemstidning, som ju inte fyller målet med en enkätundersökning. Den andra gruppen, alltså Elqvinnorna, var däremot mer välvilligt inställda och nyfikna på det slutliga resultatet. En av kvinnorna lade ut ett brev (se bilaga 1) och en länk till den enkät (se bilaga 2) som används i detta arbete. Som man kunde jag inte själv bli medlem i gruppen och lägga ut materialet.
3.3 Etiska riktlinjer
Enligt Vetenskapsrådet (Vetenskapsrådet u.å.) i Sverige skall man vid frågor om forskningsetik beakta fyra saker.
1. Informationskravet 2. Samtyckeskravet
3. Konfidentialitetskravet 4. Nyttjandekravet
3.3.1 Informationskravet
De som deltagit i enkätundersökningen har i inledningen informerats om at enkäten är till för att få in fakta som kan användas till att öka antalet sökande till el- och energiprogrammet samt att det är ett examensarbete.
3.3.2 Samtyckeskravet
I och med det var frivilligt att delta i studien och deltagarna kunde när de så önskade avbryta deltagandet så anses samtyckesregeln vara uppfylld.
3.3.3 Konfidentialitetskravet
Inga personliga data har insamlats om de deltagande i form av namn, födelseår, personnummer, bostadsort eller någon annan känslig information.
3.3.4 Nyttjandekravet
Denna undersökning är inte till för försäljning eller överlåtande till kommersiell part utan ska enbart användas som examensarbete samt för att ge skolan information om hur man kan agera för att öka antalet kvinnliga sökande till el- och energiprogrammet.
5 Fackförening för elektriker med flera.
3.4 Genomförande
3.4.1. Val av enkättyp
Denna undersökning har genomförts med en interaktiv enkät. Enkäten har skapats på en hemsida och enbart gratisversionen har använts, trots de nackdelar som detta medför.
Fördelarna är att inga brev har behövts skickas inom en viss tidsram och det är mycket enklare att skicka ett e-mail till en mottagare. För att de som ska fylla i enkäten ska hitta den så kan man på deras sida skapa en länk som sedan postas på en Facebooksida, skickas i mail och så vidare. Sedan behöver den som är ansvarig för enkäten bara komma ihåg att gå in och stänga länken den dagen som resultaten ska summeras. För att det inte ska bli några problem behöver man göra flera länkar eftersom varje länk noterar i en logg hur många som svarat via respektive länk när man kopplar dem till olika undersökningar, i detta fall ett antal pilotstudielänkar och de två skarpa.
3.4.2 Konstruktion av enkät.
När det gäller vilka frågor som ska vara med på en sådan här undersökning så var tio stycken det maximala antalet på grund av programmets begränsningar. Ett par av frågorna var tvungna att finnas där för att se att rätt tjejer/kvinnor svarade på enkäten och resten skulle utgöra själva insamlingsfrågorna. Det var relativt enkelt att sätta sig in i verktyget och det är lätt att man fastnar och vill prova olika sorts lösningar, tyvärr kostar det i så fall.
Det är av vikt att fundera och skissa ett tag på vilka frågor som ska vara med. Man bör ställa
sig flera gånger frågan om vilka frågor som ska med (Patel & Davidsson 2018, s. 86; Trost
2001, s. 90), går de missuppfatta och hur bör de formuleras? När valet och formuleringen var
klar beslutades i vilken ordning frågorna ska placeras. Detta är av vikt så att ordningsföljden
inte rör till det för de som fyller i data eller att de blir styrda in på en viss tankebana. Både
eleverna på el- och energiprogrammet och de kvinnliga elektrikerna i Elqvinnorna fick samma
enkät, med undantag för överskriften, beroende på att inga frågor var specifikt riktade mot
skola respektive arbetsliv.
3.4.3 Spridande av enkät.
Idag, 2019, finns det fler metoder för att sprida och samla in information med enkät. Dels finns den klassiska modellen där man skickar ut enkäter till personer, sen finns modellen med att placera enkäter på strategiska ställen och hoppas på svar, men numer kan ju dessa metoder ske med hjälp av interaktiva media eller olika tjänster på internet. I fallet med denna undersökning valdes en av de mest kända, Facebook.
3.4.4 Pilotstudie
För att göra en pilotstudie användes kvinnliga gymnasieelever från det Westerlundska
gymnasiet i Enköping. Dessa går på fordons- och byggprogrammen och har jämförbar
situation som eventuella kvinnliga elektrikerelever. Även vissa av lärarna på programmen
provade enkäten med. Som resultat inkom ungefär 12 ifyllda enkäter och mindre korrigeringar
gjordes efteråt. Bland annat byttes ett par ordalydelser ut för att inte skapa förvirring.
4. Resultat
Efter enkäterna ifyllts så gicks de igenom. Först gjordes en snabb överblick för att finna om något verkade direkt felaktigt eller konstigt. Sedan sorterades alla de svar som hade förskrivna val (Patel & Davidsson 2018, ss. 111-119). Efter den sorteringen var klar sorterades de frågor som de kvinnliga elektrikerna fick svara på helt själva, i kategorier. Beroende på svaren så skapades sedan passande svarsalternativ, som kategorierna sorterades in i. När sortering var gjord sattes de orimliga i en egen grupp. Om de angivit svar som låg i flera alternativ delades deras "poäng" till halva och det sattes 0,5 på båda. Svaren viktades således där behov fanns.
Jan Trost (2001, s. 130) pekar på vikten av hur man presenterar sina data och utröna vem som
ska läsa det i huvudsak. För att enkelt se hur stor del i helheten något utgör, har i detta arbete
valts att använda cirkeldiagram. Även Patel & Davidsson (2018, ss. 132-133) poängterar
vikten att presentera sina resultat rätt så de blir begripliga för rätt typ av läsare. Sedan har det
medtagits eventuella typexempel på svar i respektive fråga, speciellt om de ger oss idéer till
lösningar i kommande kapitel i detta arbete, eller andra orsaker av vikt. Svaren på enkäten har
här presenterats i samma ordning som de förekom i studien (ibid, s. 134) för att undvika
eventuell förvirring hos dig som läsare.
4.1 Summering av de enskilda frågorna
Fråga 1.
Går du eller har du gått någon av följande utbildningar?
Val Alternativ Antal Procentsats
1 El- telelinjen 5 7,5
2 El- och energiprogrammet 52 77,6
3 Nej 10 14,9
n= 67
Det bör framkomma att de kvinnor som svarat nej, men sedan ändå genomfört enkäten, är sådana som utbildat sig på AMU
6eller Lernia. Detta har framkommit vid läsning av deras enkäter som helhet. Deras svar har därför inte raderats ut enkätsvaren.
6 Arbetsmarknadsutbildning
1 2 3
Fråga 2.
Du som har utbildat eller utbildar dig till elektriker, arbetar du som det eller planerar att göra det?
Val Alternativ Antal Procentsats
1 Ja 59 88,6
2 Nej, men skulle det om tillfälle ges. 5 7,46
3 Nej och jag är inte intresserad 3 4,48
n= 67
I punkt ett och tre ser vi att de flesta av de svarande arbetar eller vill arbeta som elektriker.
Även punkt två kan ses som positiv i detta fall. Man kan anta att de tre som inte vill jobba som elektriker hade elektrikerutbildningen som en del till vidareutbildning och liknande (se nedan). Däremot finns här en felaktighet i frågeställningen då svaret Ja, men planerar att sluta ej fanns med. Vi kan därför inte dra den önskade slutsatsen om de gillar sitt yrke eller ej på grund av denna fråga.
1 2 3
Fråga 3.
Du som inte vill arbeta som elektriker efter utbildningen, motivera varför du inte kan tänka dig det. Om du svarat ja, hoppa över frågan.
Alla eleverna hoppade över frågan.
Följande svar erhölls av Elqvinnorna, n=8
1) Tre svar var "ja", "nej" och ett helt irrelevant, varpå de inte ger något i studien 2) En bytte karriär och pluggade vidare eftersom det var svårt att få jobb som kvinna 3) Två tappade intresset (efter att ha jobbat enligt svaren)
4) En hade hoppats få jobb med säkerhet
5) En slutade på grund av kronisk värk
Fråga 4.
Varför sökte du till El- och Energiprogrammet eller motsvarande?
Val Alternativ Antal Procentsats
1 En eller flera i släkten jobbar som elektriker eller liknade
9 13,4
2 Någon annan rekommenderade mig läsa till elektriker
9 13,4
3 Min lärare rekommenderade mig att bli elektriker
1 1,5
4 En eller flera elever på programmet övertalade mig
0 0
5 Studie och yrkesvägledare
rekommenderade mig utbildningen
0 0
6 Information på vår skola från gymnasieskolan
2 3
7 Studiebesök på elprogrammet 7 10,4
8 Reklamfolder om elektrikerutbildningen
1 1,5
9 Jag läste om elprogrammet på internet
3 4,5
10 Annan orsak (motivering kommer) 40 59,7
n= 67
Vi kan här se att den viktigaste orsaken är den nedersta, det vill säga en annan orsak och inte någon av de förspecificerade. Av de förvalda är den största som vi kan på verka hur vi framstår vid studiebesök på programmet. Denna punkt är rent statistiskt orsaken till att var tionde valt vårt program. Frågan är då vilka gymnasieskolor som har gjort bra presentationer på öppet hus?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Fråga 5.
Vad var det någon sade, eller som du läste, som övertygade dig att läsa till elektriker, eller vilken annan orsak hade du till ditt val?
Val Alternativ Antal Procentsats
1 Själva elektriker yrket 23 35,4
2 Bra jobb med bra lön 17 26,2
3 Det är ett praktiskt arbete 12 18,5
4 Teknikintresse 7 10,8
5 Karriärbyte 5 7,7
6 Ej sorterbart 1 1,5
n= 65
På denna punkt är det fyra stora områden som spelar in. Det absolut största är att de kvinnliga eleverna verkligen vill utbilda sig till yrket elektriker. En av de som fyllde i enkäten gav på denna fråga svaret.
"En bekant som är elektriker berättade hur det var att jobba som det och det tilltalade mig eftersom att jag ville ha ett praktiskt yrke där man får vara lite uppfinningsrik"
Detta svar är rätt typiskt för de tillfrågade. Många av dem relaterar till tekniklektionerna i högstadiet då de fick bygga sladdar och sådant och detta gjorde att de undersökte vad det innebär att vara elektriker.
Det är intressant med resultatet på alternativ 2: ungefär en fjärdedel av de tillfrågade väljer alltså utbildningen på grund av att de strategiskt planerat sin framtid.
1 2 3 4 5 6
Alternativ 3 är också typiskt för denna fråga. Många av de svarande har tyckt till om att de inte velat gå ett högskoleförberedande eller teoretiskt program, till exempel: "Ville utbilda mig till något jag kunde arbeta med på en gång då jag var skoltrött".
Det är också en hel del tjejer som väljer elteknikinriktningen som gör det beroende på ett
starkt intresse för teknik.
Fråga 6.
Vilken var den viktigaste orsaken till ditt val?
Val Alternativ Antal Procentsats
1 Lönen och att man får jobb 19,5 29,5
2 Att det är ett praktiskt jobb 14 21,2
3 Att jobbet är roligt, utmanande och omväxlande
14 21,2
4 Viljan att bli elektriker 6 9,1
5 Ej sorterbart 5 7,6
6 Teknikintresset 3 4,5
7 Karriärbyte 3 4,5
8 Gillade läraren 1,5 2,3
n= 66
Återigen ser vi att många har valt yrket för att man får bra betalt för ett jobb där man i princip är garanterad anställning efter examen. Följande citat ur denna frågas svar "7-16 jobb och lön, en bredd arbetskarriär" är ett typiskt exempel på detta. Ungefär en tredjedel anser detta, så det är en faktor som inte får glömmas bort. Som i fråga fem så fick alternativet att det är ett praktiskt arbete en stor och viktig post. Nummer tre i ordningen, att jobbet är roligt, utmanande och omväxlande är ett bra exempel på något som är en användbar faktor vid rekrytering och det ligger nära det näst mest betydelsefulla orsaken. Ett typiskt citat från svaren i denna grupp skulle vara "Att jag får jobba med händerna och tänka själv, problemlösare. Och att man får skapa saker till människor som själva inte kan."
1 2 3 4 5 6 7 8
Viljan att bli elektriker var inte så stor här som i fråga fem. Vi kan fundera över varför, en teori är att de som svarat så här är de som har ett familjeföretag eller liknande att komma till.
De andra som tidigare valt att själva elektrikeryrket var det viktigaste kanske här tänkte på vad elektrikeryrket gav henne, till exempel bra lön med mera. Teknikintresset hade här klättrat ned och var inte längre det viktigast för mer än några procent.
Fråga 7.
Är du nöjd med ditt yrkesval?, n= 67
100% av Elqvinnorna svarade här ja.
100% av eleverna svarade här ja.
Fråga 8.
Om du svarade nej, varför är du inte nöjd med ditt yrkesval? Om du svarat ja, kan du hoppa över denna fråga. n= 2
Av Elqvinnorna valde två att besvara denna fråga. Den första är missnöjd över hur tjejer behandlas på byggen och anser detta som en orsak till att eventuellt inte rekommendera yrket till andra tjejer. Den andra anser att hon tröttnat på jobbet, men ångrar inte yrkesvalet.
Kunskap är bra att ha anser hon. Se anmärkningen om fråga 2 under punkt 5.4.
100 % av tjejerna på gymnasieskolan hoppade över frågan.
Fråga 9.
Skulle du tänka dig att rekommendera andra tjejer att utbilda sig till elektriker?, n= 67
100 % av Elqvinnorna och 100% av eleverna på el- och energiprogrammet svarade här ja.
Detta är en mycket positiv sak, både för individerna och ur rekryteringssynpunkt.
Fråga 10.
Oavsett om du svarade ja eller nej på förra frågan, motivera ditt svar är du snäll.
Val Alternativ Antal Procentsats
1 Det behövs mer kvinnor 26 40,6
2 Yrket är omväxlande 24 37,5
3 Kul jobb 9 15,6
4 Udda svar, ej sorterbara 4 6,25
n= 64
Denna fråga svarar direkt på en av de som vi är intresserade av att få reda på, det vill säga hur nöjde kvinnliga elektriker är med sitt yrkesval.
Här kommer alltså en mycket intressant frågeställning, varför vill kvinnliga elektriker att andra tjejer i framtiden ska välja att också bli elektriker. Vi kan se att den största är att de tycker att det borde finnas fler tjejer i branschen. Den näst största orsaken är att de anser att yrket inte är tråkigt utan tvärt om omväxlande. Den tredje största punkten kan även den ses tangera till punkt ett, så ungefär hälften av de svarande anser således att yrket är roligt att hålla på med. De udda svaren var sådana som inte hade med frågan att göra egentligen.
1 2 3 4
4.2 Sammanfattning av enkätundersökningen
Efter att enkäten stängts i denna undersökning, svaren setts över och de orimliga eller konstiga satts i en egen kategori analyserades svaren. Det resultat man kan dra är tämligen snabba att hitta. De tillfrågade kvinnliga elektrikerna eller eleverna är nöjda med sitt yrkesval i nästan alla fall utom ett litet fåtal. Detta bör vara en god fingervisning över att kvinnor passar lika bra som elektriker som män. Samtliga tillfrågade i undersökningen utom eventuellt en, kan tänka sig rekommendera andra tjejer till utbildningen. Den som lagt in ett passus gjorde det för att hon ansåg att det bör vara tjejer som vet med sig att de kommer möta en extremt grabbig miljö ute på byggarbetsplatserna. De andra slutsatserna är att de tjejer som valt att bli elektriker är ofta sådana som gillar praktiskt arbete samt teknik, ofta genom att pappa eller någon annan vuxen har introducerat teknik för dem. Alternativt har någon lärare i högstadiet gjort det. Tjejerna i denna undersökning vet till stor del vad de vill och det är att få ett intressant, bra jobb till vettig lön och då är de beredda att bryta ett könsmönster och kliva in på killarnas mark. Dock finns även en del fel. I fråga två så borde det funnits med ett alternativ till, det vill säga alternativet: Ja, men jag planerar att sluta. Därför kan man av den frågan inte dra någon slutsats om de gillar yrket eller ej. Däremot kan man dra det efter fråga sju. Att sedan två tröttnat på yrket i fråga tre är ju en fingervisning om att det saknas något.
Mer om detta under metoddiskussionen, punkt 5.4.
5. Analys och diskussion
5.1 Vad kan skolan göra för att öka antalet tjejer på el- och energiprogrammet?
När vi nu kommit fram till pudelns kärna (von Goethe 2013)
7, kvintessen, och ska ta itu med våra egen demoner i skolvärlden och angränsande områden, så bör vi finna någon bra struktur på det kommande arbetet. Först, hur kommer de till oss i skolan, i vilken ordning möter de olika psykologiska eller socialpsykologiska beröringspunkter?
Vi bör skaffa fram bättre material till studie- och yrkesvägledare så att de kan ge detta till intresserade tjejer. Det som finns idag bör vi se över så att det inte är riktat enbart till killar.
Det material som tas fram ska ha bra bilder och innehålla den information som vi nu vet attraherar tjejer att söka elektrikerutbildning. Är det inga tjejer på bilderna så får vi ordna en ny uppdatering med tjejer. Det som framkommit är att i det riktade materialet bör det finnas citat från enkätstudien där tjejer talat om för andra tjejer varför de ska bli elektriker. Vi bör även låta det framgå att utbildningen är till stor del praktisk och att den är mångsidig, rolig, teknisk och spännande. Dessutom ska det framgå att utbildningen är bred med många möjligheter till specialistutbildning, påbyggnad vid yrkesskola och om man skaffar behörighet, högskolestudier. För eventuella informationssidor på internet gäller detsamma som nyss nämnts, materialet ska vara mer riktat. Som vi tidigare sett i detta arbete så är det bevisat att bra informationsmaterial berör och lockar elever. Därför kan vi inte satsa nog för att ha bra och tillförlitlig rekryteringsmateriel. Vi bör här ha med att lön och arbetstider är bra och att arbetsuppgifterna är ofta spännande och praktiska. Vi bör få med att arbetsmarknaden vill ha dem och att de flesta får jobb direkt efter utbildningen, vilket de av erfarenheter vi vid Westerlundska gymnasiet dragit, redan har på vårterminen i årskurs tre om de skött sin APL och fullföljer examen. Anställningsbarheten är med andra ord hög hos de elever, avsett kön, som genomför utbildningen fullt ut. Tyvärr är det alldeles för få av de som tar examen som arbetar med just det som de utbildat sig inom (se bild 1).
7 Uttrycket pudelns kärna kommer ifrån ”Das also war des pudels kern.” ur Goethes Faust. Uttrycket yttrades av Dr Faust när han insåg att den svarta pudeln framför sig inte var någon annan än Mefistofeles själv. Det har alltså betydelsen att peka på den riktiga, kärnan i ett problem.
