Vildmark

Hur gestaltar man ett begrepp som vildmark och gör det attraktivt? Det är självklart mycket individuellt. Vildmark är vild, den är i utkanten och den är i vissa fall otämjd av människan. Det kanske inte ses som något attraktivt i första hand men vi menar att vildmark mer ska avspegla naturens orördhet än dess vildhet. Vildmarksbegreppet vill vi associera med hur olik naturen är resten av Skåne och hur orörd den är. Vi tror det kan ses som en positiv association av begreppet vildmark. Vildmark kan även ses som en kontrast till det moderna och strukturerade i vårt civiliserade samhälle. Vildmarken kan associeras som en tillflyktsort, en känsla av frihet där man kan undkomma modernitetens regler och skapa sin egen värld menar Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria (Modernitetens spegel). Vi menar att man kan ta fasta på den definitionen av vildmark och införa positiva associationer i det genom att återknyta det till den svenska natursjälen och längtan efter frihet. Det är inte så många hundra år sedan människan levde som ett med naturen. Vi tror den känslan finns inom oss alla och nu försöker vi het enkelt återknyta till den.

Vi valde att försöka efterlikna den form av natur rent visuellt. Genom att använda riktigt material från skogarna i kommunen som gräs, träd och murgröna försökte vi skapa en miljö som efterliknar den i Östra Göinge. Precis som vi skrev i arbetet så är

31 det viktigt att den bild vi visar upp av kommunen överensstämmer med verkligheten, se sid 7. En invändning kan vara att färska blad, granar och liknande rekvisita kan vara opraktiskt då det vissnar. Vi har försökt hålla antalet färsk rekvisita så låg som möjlig genom konstgräs och en stock som knappast lär vissna. Men murgrönan, löv, blommorna och granen är färskvaror. Granar har lång hållbarhet och löven kan vara vissna, det förstärker bara bilden av vildmarken tycker vi. Så egentligen är det bara granen, murgrönan och blommorna som måste bytas ut ibland.

Vi vill också ha en fotografisk panoramavy på väggarna i rummet. Bilden ska självfallet vara tagen i Östra Göinges natur. Rummet ska i stora drag vara så naturtroget som möjligt, därför ska alla material i rummet ursprungligen vara från kommunen. Den stora stocken, granen och även skogsljudet ska alla komma ifrån kommunen själv. På så sätt ges en sann bild över vildmarken. Känslan av vildmark försökte vi förmedla genom att ge rummet en opolerad touch. Gräset ska vara vildvuxet och fullt med mossa och stenar. Likaså stocken. Den fotografiska panoramavyn ska vara lik de referensbilder vi valt. Referensbilderna har vi fått från Google då vi helt enkelt sökte på begreppet vildmark och bland annat fick upp de två bilderna till höger. Vår egen bild skulle kunna tas vid sjön Immeln i Östra Göinge kommun. Bilden här nedan är tagen vid sjön Immeln och den visar hur likt referensmaterialet området kring Immeln är. Vi tror att besökare enkelt kan ta till sig och förstå vårt koncept genom denna panoramavy och då de innan de gick in i rummet, kollade på utställningen över

kärnvärdena utanför, så kan de förhoppningsvis uppfatta vårt koncept på korrekt sätt.

7.2.2 Stillhet

Stillheten kommer vi att försöka gestalta i rummet. Rummet ska vara ljudisolerat och avskiljt från resten av montern med hjälp av ett draperi för ingången. På så sätt skapas avskildhet och lugn. Det får maximalt vara två besökande i rummet samtidigt. Detta för att skapa en känsla av avskildhet. Det kommer alltså att vara tyst och lugn i rummet. Det enda besökaren hör är den ljudslinga som vi spelar upp i högtalaren, som är inspelad i Östra Göinges skogar. På så sätt hoppas vi ge de besökande en känsla av stillhet och lugn och ro. Stillhet är ett positivt ord tycker vi som visar på rofylldhet och lugn. Ordet stillhet associeras med lugn och ro som tidigare nämnt i vårt arbete på sidan 27. Det tycker vi är precis den association vi vill att besökarna ska få.

7.2.3 Närhet

Närheten kommer vi att gestalta genom monterns utformning. Närheten mellan vildmarksrummet och den polerade framsidan av montern är tänkt att skapa en

Figur 7

32 kontrast som även finns i Östra Göinge kommun. Den första avdelningen av montern kommer att utformas för att ge en känsla av trädgård, med stenar och rabatter med blommor. Rummets väggar kläs med träpanel för att efterlikna ett hus. Nära till naturen men samtidigt nära till civilisationen. Monterns framsida får representera staden och rummet får representera naturen. Vi kommer även att ta upp närheten till natur och städer på den utställning om kärnvärde som återfinns på monterns vänstra sida. Där har vi visuella element och ren fakta som visar på kommunens fördelaktiga läge. Vi kommer även att ha en tävling i montern där besökaren ska gissa var Östra Göinge kommunen är belägen på en blindkarta över Skåne. Besökaren ska efter sitt försök få kommunens korrekta plats utpekad för sig. Tävlingen blir på så sätt ett visuellt och deltagande moment där besökaren förhoppningsvis upplever en aha känsla och får en tydligare bild över kommunens fördelaktiga läge. Städer som Malmö och Köpenhamn ska vara tydligt utmärkta på kartan för att ytterligare förstärka den känslan.

33

8. Sammanfattning

Tanken med arbetet har hela tiden varit att skapa sann marknadsföring för Östra Göinge kommun. Vi valde att intervjua invånarna och leta efter deras associationer till kommunen då vi tidigt förstod vikten av deras deltagande i processen. Invånarna känner det verkliga Östra Göinge och bara de kan ge oss en riktig bild över verkligheten, tänkte vi. Vi ville att de besökande som vi lockar till kommunen inte skulle känna sig lurade av en falsk marknadsföring, utan få en korrekt och sann bild över kommunen. Därför har invånarnas upplevelser och tankar om kommunen varit central genom hela arbetet. Och det märktes att de teorier vi hittat som anmärkte på invånarnas viktiga deltagande stöddes av både invånarna och kommunledningen. Invånarna hade en förvånansvärt samstämmig bild över kommunen vilket egentligen gjorde vårt arbete ganska enkelt. Alla var överens om vad som var kommunens fördelar och nackdelar. Gestaltningen gav oss utrymme att vidareutveckla de kärnvärden som vi hittade i vår analys; vildmark, närhet och stillhet. Den gav oss möjlighet att utforma en verklig marknadsföring som grundar sig i invånarnas åsikter, vilket hela tiden har varit det övergripande syftet med arbetet. Även om vi senare insåg att hur man väljer att associera orden är mycket individuellt och inte så lätt alls. Vi har försökt göra en tolkning av vildmark, närhet och stillhet som vi tycker är riktig och trovärdig i våra ögon. Men självklart hade man kunnat bygga montern på många olika sätt. Gestaltningen gav oss också möjlighet att ytterligare betona vikten av invånarnas deltagande då vi valde att använda dem som ett marknadsföringsverktyg i vår monter.

9. Vidare forskning

Det skulle vara intressant att jämföra olika kommuner i Skåne eller Sverige och hur stor roll invånarna får ta i deras platsmarknadsföring. Vi tror det kan vara intressant att se på skillnaderna och likheterna och försöka ta reda på vad de beror på.

Det skulle även vara intressant att undersöka vilken metod som fungerar bäst, när man vill ta reda på invånarnas åsikter. Vi använde oss av en kvalitativ undersökning, hade resultatet blivit samma om vi istället gjorde enkäter?

34

Källförteckning

Tryckta källor:

Anholt, Simon (2003). Brand new justice. Storbritannien: Elsevier

Caldwell, Niall (2004). “The differences between branding a country, a region and a city”. Henry Stewart Publications. Brand management. Vol. 1. Sid. 50-61, September 2004.

Cassel, Heldt Susanna (2008) “Trying to be attractive: Image building and identity formation in small industrial municipalities in Sweden”. Place Branding and Public

Diplomacy. Vol. 4. S:102 (13 p).

Coulter, Robin & Zaltman, Gerald & Coulter, S Keith (2001) “Interpreting consumer perceptions of advertising”. Journal of advertising. Vol. 30. S:1-21.

Falkheimer, Jesper (2006) “When Place Images Collides: Place Branding and News Journalism”. Geographies of Communication. The Spatial Turn in Media Studies. J Falkheimer & A Jansson. (red). Göteborg: Nordicom

Falkheimer Jesper & Thelander Åsa (2007). ”Att sätta en plats på kartan. Mediernas betydelse för platsmarknadsföring”. Plats som produkt. S: 129-145 (Red) R Ek & J Hultman. Lund: Studentlitteratur.

Hall, Stuart (1980) “encoding/decoding”. Culture, Media, Language. S:128-138 (Red) S Hall et al. New York: Routledge.

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997) Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Hultman, Johan (2007) ”Klibbiga landskap – platsens kommersialisering och rörlighetens koreografi”. Plats som produkt. S: 147-165 (red) R Ek & J Hultman. Lund: Studentlitteratur.

Jansson, Mikael (2004). Mässguru – en idébok om konsten att ställa ut på mässa. Jönköping: Fairlink.

Kavaratzis, Mihalis. & Ashworth, G.J. (2005). City branding: an effective assertion of identity or a transitory marketing trick? Place Branding. Vol. 2. Sid. 183-194.

Kotler, Philip & Haider, Donald & Rein, Irving (1993) Marketing places. USA: The Free Press

Kotler, Philip & Haider, Donald & Rein, Irving. (1999). Marketing places, Europe.

Attracting investments, industries, residents and visitors to European cities, communities, regions and nations. London: Financial Times Management.

35 Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Laaksonen, Pirjo et al. (2006). Measuring image of a city: A qualitative approach with case example. Place Branding. Vol. 2. Sid. 210-219.

Lash, Scott & Lury, Celia (2007). Global Culture Industry. Cornwall: Polity Press. Olin, Wally (2008) The Brand Handbook. Kina: Thames and Hudson.

Otryckta källor:

Göingeoffensiven växlar upp (2008) Östra Göinge kommun

http://www.ostragoinge.se/Hallare/Nyheter/Goingeoffensiven-vaxlar-upp/

h: 2010-04-15

Hermeneutisk spiral (2007)

http://hj.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:3709

h:2010-03-15 Karta över Skåne

http://www.ostragoinge.se/Hallare/Boxar/Hitta-ratt/Kartor/ h: 2010-03-18

Kommunhistoria (2008) Östra Göinge kommun

http://www.ostragoinge.se/Kommunfakta/Om-Ostra-Goinge/Historik/

h: 2010-03-15

Modernitetens spegel (2010) Sörlin, Sverker. Publicerat 2006-12-27

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/modernitetens-spegel-1.434391

h: 2010-05-19

Mässfakta (2010) Hem & Villa

http://www.hemochvilla.com/Contents.asp?id=465 h: 2010-04-26

SKL (2009) Sveriges kommuner och landsting http://www.skl.se/web/Kommungruppsindelning.aspx h: 2010-05-25

Statistiska Centralbyrån (2010) Folkmängd i riket, län och kommuner, 31 december 2009 och befolkningsförändringar 2009 http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____287608.aspx h: 2010-02-23. Stillhet (2010) Synonymer. http://www.synonymer.se/?query=stillhet&SOK.x=10&SOK.y=15 h: 2010-05-11.

36 Sverigevillan 2010 (2010) Fastighetsbyrån Swedbank

http://www.fastighetsbyran.se/Pressrum/Prisstatistik/Sverigevillan2010/

h: 2010-02-23

Vildmark (2009) Nationalencyklopedin

http://www.ne.se/lang/vildmark

37

Bilaga 1

Intervjufrågor – Invånare

– Varför har du valt just dessa bilder?

– Är du förr i Östra Göinge kommun eller har du flyttat hit i vuxen ålder? – Vad är bra med Östra Göinge kommun?

– Är det något de marknadsför idag? – Vad kan locka folk till kommunen?

– Vad är dåligt/vilka nackdelar finns det med kommunen? – Hur marknadsför sig Östra Göinge idag?

– Är det något du kan stå för?

– Finns det några möjligheter som kommunen inte utnyttjar? – Hur hade du velat marknadsföra kommunen?

– Finns det några närliggande kommuner/städer som du kan se som ett hot mot/konkurrens Östra Göinge?

– Ser du närliggande kommuner/städer som en möjlighet?

– Vad finns i Östra Göinge kommun som inte finns i konkurrerande stad/kommun? – Finns det något man inte märker förrän man flyttar till kommunen?

– Om du skulle flytta till en annan kommun, var skulle du leta reda på information om kommunen?

– Är det en trovärdig källa?

– Om du skulle associera kommunen till en smak, en lukt, en doft och ett ljud, vad skulle du välja då?

38

Intervjufrågor – Respondenter

– Varför har du valt just dessa bilder?

– Kan man se närliggande kommuner/städer som du kan se som ett hot mot/konkurrens Östra Göinge?

– Ser du närliggande kommuner/städer som en möjlighet?

– Vad finns i Östra Göinge kommun som inte finns i konkurrerande stad/kommun? – Vilka möjligheter/styrkor har kommunen?

– Vilka svagheter har kommunen? – Hur marknadsför sig kommunen idag?

– Vad kommer inte riktigt fram i kommunens marknadsföring idag? – Har invånarna någon roll i näringslivet?

– Jag hörde talas om att ni gjort en enkätundersökning bland invånarna, hur stor plats får de ta i den här processen?

– Hur viktig är invånarens roll är i processen?

39

Bilaga 2

Kollage

40 Kvinna, 64, boende i kommunen

41 Kvinna, 51, boende i kommunen

42 Man, 49, boende i kommunen

43 Anna Hägelmark, kommunikationsansvarig för Östra Göinge kommun

44 Man, 56, boende i kommunen

45

Bilaga 3