I de kursplaner jag analyserat har jag sökt svar på om man kan urskilja individualiseringsbegrepp och i så fall vilka. Jag har funnit flertalet individualiseringsbegrepp i de olika texterna. De individualiseringsbegrepp Vinterek använder riktar sig till skolan och hur undervisningen kan anpassas för att tillgodose varje individ bästa. Nedan presenterar jag mina gjorda tolkningar, jag använder Vintereks typologi om de olika individualiseringsbegreppen jag skriver om i resultatet.
När jag utifrån Vintereks typologi analyserar den inledande texten i Lgr-62 kan jag tolka in flertalet av hennes individualiseringsbegrepp. Undervisningen ska ta hänsyn och till viss del utgå från eleven intresse, och då innehållsindividualiseras enligt Vintereks begrepp. Vid undervisning i svenska är det angeläget enligt Lgr-62 att man tar möjligheten till att individualisera, då i from utav mindre undervisningsgrupper genom att klassen delas i två grupper och så kallade grupptimmar skapas. Här ser vi en metodindividualisering då man rekommenderar att läraren förändrar sitt arbetssätt och sina arbetsformer. Denna individualisering ger lärare en blick över olika elevers svårigheter och färdigheter och utifrån
detta kan läraren individualisera omfånget på stoffet (omfångsindividualisera) och nivåindividualisera undervisningens svårighetsgrad utifrån elevens färdigheter.
Även i Lgr-69 går det att finna flertalet utav Vintereks individualiserings begrepp, arbetet i skolan skall här anpassas efter elevens intresse och skapa meningsfullhet för eleven. Denna form av individualisering tar hänsyn till både elevens intresse och behov, innehållsindividualisering.
Nivåindividualisering samt hastighetsindividualiserig kan även de ses i Lgr-69 då undervisningen skall vara av varierande art och det skall ges tillfälle till individuella lösningar beroende på färdighetsnivå och elevens arbetstakt. Vidare står att läsa att vid undervisning i ämnet svenska skall arbetssätt som bäst främjar elevens personliga utveckling tillämpas. Alltså var skolan då skyldig att metodanpassa sin undervisning, vid metodindividualisering skapas de bästa förutsättningar vad det gäller arbetsformer och arbetssätt för varje elev.
Värdegrundsindividualisering går också att tolka in i Lgr-69 då texten lyder att läraren tillsammans med eleven utvärderar erfarenheter av arbetet, bedömer dess resultat och drar slutsatser beträffande arbetets fortsatta inriktning och upplägg för eleven. Eleven och läraren värderar nu elevens prestationer med utgångspunkt från elevens egna reflektioner. I Lgr-80 ges det uttryck för olika arbetsmetoder, att läraren i undervisningen låter eleverna använda sig utav olika uttrycksmedel för att visa sitt lärande, denna anpassning kallas metodindividualisering då arbetssätt och arbetsformer ändras efter elevens förmåga. Återigen kan jag se innehållsindividualiserings aspekten då elevens intresse skall tas i beaktning. Det ges uttryck för att läraren i Lgr-80 skall ge eleven stöd, tid och de behov den behöver för att utvecklas, enligt min tolkning utav Vinterek så behöver undervisning både individanpassas och hastighetsanpassas för att detta skall bli möjligt. I Lpo-94 kan jag tolka Vintereks nivåindividualisering då undervisningen även här skall ta sin utgångspunkt i den enskilde eleven och då måste läraren anpassa stoffet utifrån elevens färdighet och förmåga. Undervisningen ska vidare genomsyras utav ett lustfyllt lärande och bör då också vara intresseanknuten till eleven och på så vis innehållsindividualiseras utifrån elevens behov och intresse. Eftersom eleven nu skall stimuleras till eget skapande och därmed till sitt eget lärande tänker jag mig att Vinterek här skulle nämna det som att undervisningen metodindividualiseras utifrån de arbetssätt och arbetsformer som är mest lämpliga för eleven. Jag tolkar till sist även in värdegrundsindividualisering i Lpo-94 då jag menar att eleven på ett aktivt sätt skall reflektera över sitt eget lärande och värdera sina prestationer utifrån sitt eget lärande. Vidare i Lgr-11 kan jag inte finna begreppet individualisering i texten men kan ändå tolka in att undervisningen bör även här innehållsindividualiseras utifrån elevens intresse och behov. Att läraren måste metodindividualisera känns viktigt för att arbetssätt och arbetsformer skall kunna anpassas till
varje enskild elev. Lgr-11 framhäver starkt vikten av att utveckla individens personliga identitet för att klara de krav som senare kommer att ställas på dem i samhället. För att utveckla en stark identitet skall eleven ges möjlighet till att lära sig att värdera sina prestationer och ta lärdom utav dem, jag kan alltså även i Lgr-11 tolka in värdegrundsindividualiseringen.
5.2.1 Eleven som individ från 1962 till 2011
I Lgr-62 samt i Lgr-69 tolkar jag att eleven framskrivs som en relativ passiv mottagare av kunskap, likt en tratt som skolan skall fylla på så att individen klarar vuxenlivets och samhällets krav. Eleven framskrivs aningen mera aktiv i Lgr-62 då det förväntas att individen till viss mån söker kunskap själv. Denna framskrivning av en mer passiv elev har jag även tolkat fram i den kommande kursplanens text Lgr-11, eleven framstår i texten som en individ som skall få kunskap inte erövra den själv. Skolan skall se till att eleven utvecklar sina färdigheter så att kunskap bildas. Däremot kan jag urskilja en tydligt mera aktiv elev i Lgr-80 samt Lpo-94 då det förväntas av eleven att de själva skall bidra till sin utveckling, eleven förväntas att ta eget ansvar för sitt lärande och reflektera utifrån det.
Gemensamt för alla kursplanerna är att elevens intresse skall utgöra en grund för all undervisning, och att det är eleven som individ som står i centrum för undervisningen. Där av betyder inte detta att eleven alltid framstår som en aktiv deltagare i de olika kursplanerna. Jag tolkar det också som att Lgr-11 påminner i stora drag om Lpo-94 i sättet att presentera synen på lärande, att lärande sker i samspel med andra i en social konstruktion. I de två senaste kursplanerna ges eleven ett stort utrymme för att utveckla och stärka sin personliga identitet detta skall leda till att skolan utvecklar individer som kan klara av att vara väl fungerande i det samhälle som råder. Eleven skall ges möjlighet att arbeta med sin självkänsla och skapa sig så goda förmågor i ämnet så att hon känner sig trygg och kan agera med sin personliga åsikt i olika sammanhang i livet.
5.2.2 Olika former av individualisering från år 1962-2011
Om jag nu vidare tänker på vilka typer utav individualisering som gjort sig synlig i kursplanerna från nu och bakåt i tiden kan jag se flertalet återkommande individualiseringsbegrepp i texterna.
Att all undervisning skall anpassas efter eleven behov eller intresse, innehållsindividualisering är genomgående i alla kursplanerna över tid samt att läraren skall använda de arbetssätt och
arbetsmetoder, metodindividualisering som är bäst lämpade för varje elev vid sin undervisning är också synlig i alla kursplaner i den här studien.
I Lgr-62 framträder individualisering så som anpassning av undervisning efter elevens nivå, då läraren skall utgå utifrån den nivå och vilka färdigheter eleven har utvecklat. Denna typ av anpassning kallas enligt Vinterek för att läraren nivåindividualiserar.
I Lgr-69 skall individualisering ske så som i Lgr-62 vad det gäller att anpassa undervisningen efter elevens nivå. Jag har vidare valt att tolka in Vintereks begrepp värdegrundsindividualisering i Lgr-69 då eleven förväntas kunna reflektera över sitt eget lärande. Begreppet hastighetsindividualisering går att tolka in i Lgr-69, här anpassar läraren tiden till eleven, eleven får den tid hon behöver och kan arbeta i sin egen takt.
I Lgr-80 ges det nu uttryck för olika arbetsmetoder för att visa sitt lärande utifrån Vinterek tolkar jag denna anpassning till metodindividualisering då arbetssätt och arbetsformer ändras efter elevens förmåga. Här kan jag även se innehållsindividualiserings aspekten då elevens intresse skall tas i beaktning. Det ges uttryck för att läraren i Lgr-80 skall ge eleven stöd, tid och de specifika behov eleven behöver för att utvecklas, enligt min tolkning av Vinterek så behöver undervisning då både individ anpassas och hastighetsanpassas för att detta skall bli möjligt.
I Lpo-94 kan man se en tydlighet i att läraren även här skall nivåindividualisera då man anpassar sin svårighetsgrad på undervisningen beroende på elevens färdigheter. I Lpo-94 samt i nya kursplanen Lgr-11 har jag valt att tolka in Vintereks begrepp värdegrundsindividualisering, då jag i min analys av texten kan urskilja att eleven förväntas att kunna se till sitt eget lärande, sin egen utveckling. Eleven skall kunna reflektera över sina prestationer och värdera dem i utgångspunkt från eleven själv.
5.2.3 Sammanfattning individualiseringens förändringar över tid
Lgr-62 samt Lgr-69 följs åt en hel del när man tittar på hur individualiseringen skrivs fram. I och med Lgr-80 kom också en tydlighet vad det gäller olika uttrycksmedel för eleverna.
Undervisningen tillåts nu metod anpassas efter vad som passar eleven bäst. I Lpo-94 samt i kommande Lgr-11 lyfts att eleven förväntas kunna reflektera över sitt eget resultat, Vinterek använder här begreppet värdegrundsindividualisering som betyder att eleven kan reflektera och värdera sina egna prestationer. Avslutningsvis skall jag nämna att begreppet hastighetsindividualisering endast går att tolka in i två av de kursplaner jag analyserat nämligen i Lgr-69 samt -80. Att man här låter eleven arbeta i sin egen takt visar sig alltså bara i två utav de kursplaner jag analyserat.
6. Diskussion
Jag har utifrån mitt resultat valt ut några av de saker som jag funnit intressanta att diskutera vidare. Jag väljer att ta upp individen och utvecklingen av dennes personliga identitet, vidare för jag en diskussion om skolan och samhällsutvecklingen över tid. Individualiserad undervisning och individualiseringsbegrepp i skolsammanhang ges också ett utrymme i min diskussion.