Inför ett samtal med barn inom vård och omsorg kan man behöva förbereda sig med att ha någon form av material, verktyg eller hjälpmedel tillgängliga.
Nedan framkommer att litteraturen delvis är motsägelsefull kring att använda sådant material. Vissa hävdar vikten av en mycket större försiktighet än andra. Om och hur man använder material, verktyg och hjälpmedel i samtalet är delvis beroende av samtalets syfte och sammanhang. I synnerhet vid utre-dande samtal inom socialtjänsten behöver man fundera på om och i sådana fall hur det är möjligt att använda sig av verktyg och hjälpmedel utan att bar-nets berättelser påverkas.
Att ha tillgång till ritblock, blädderblock eller en whiteboard-tavla för att med stödord och enkla teckningar illustrera viktiga aspekter i samtalet kan öka barnets begriplighet och koncentration [37]. Ibland kan det vara bra att utgå från en informationsbroschyr eller en bok som beskriver det som barnet behöver få information om och förberedas inför [81]. Inom hälso- och sjuk-vården – till exempel inför operationer eller andra medicinska procedurer – finns det ofta bildstöd och andra former av material att använda för att skapa förståelse för det som ska genomföras.
Familjekarta och nätverkskarta är stöd som brukar användas inom socialt arbete och som kan vara användbart även i andra sammanhang. Det innebär att barnet gör en karta över familjen, släkten, skolkamrater, lärare och andra
(Det jag hör är att) Du är väldigt orolig för vad som händer med din pappa? (Stämmer det?)
Du skakar på huvudet. (Vad menar du med det?) Berätta.
Berätta för mig hur det kommer sig att du fick tårar i ögonen när du beskrev det som hände igår.
vuxna. Kartan kan vara utgångspunkt för ett samtal kring de möjligheter och resurser som finns tillgängliga kring barnet.
Tidslinjer och behovsträd är andra exempel på mer konkreta stöd för samtal.
Ytterligare former av material, som kan vara till allmänt stöd för samtalet, är känslokort och samtalsbilder, och figurer och dockor33. Att låta barnet rita el-ler måla under samtalet är ytterligare exempel på stöd av kreativ karaktär.
Man kan även ha några spel och leksaker tillgängliga. Musik kan också på olika sätt vara användbar, till exempel att låta barnet välja en favoritlåt som man kan lyssna på tillsammans och prata om.
Att använda sådana här material och hjälpmedel kan vara ett sätt att skapa en gemenskap med barnet. Det kan medverka till att avdramatisera situa-tionen och inbjuda barnet till en lättsam kontakt som inte känns hotande. Bar-net får något annat att fästa uppmärksamheten på, istället för att behöva se den professionelle i ögonen. För ungdomar kan det upplevas som ett stort an-svar att berätta fritt om sitt liv och sin situation. Ungdomar har uttryckt att det kan underlätta att få göra något konkret med händerna samtidigt som ett samtal pågår [7]. Det kan också dämpa barnets oro [68].
Särskilt yngre barn blir ofta mer intresserade av samtal som förs med hjälp av dockor, bilder och teckningar. Yngre barn har ofta också svårare att sätta ord på sina tankar och kan ha hjälp av att få måla eller använda samtalsbilder för att skapa berättelser och sammanhang, som hjälper dem att bearbeta sina egna inre processer [91]. När barnet ritar kan man visa intresse för teck-ningen och be barnet berätta om den. Om man använder bilder, teckningar el-ler figurer i stöd för samtalet bör syftet i första hand vara att skapa kontakt och få igång ett samtal, inte att tolka barnets känslor och tankar genom sym-bolerna. Detta gäller i synnerhet vid utredande samtal inom socialtjänsten.
Det material eller hjälpmedel som man väljer att använda behöver anpas-sas till barnets behov och önskemål. Det är därför viktigt att ha en dialog med barnet om det och berätta vilka alternativ som finns.
I viss litteratur med fokus på utredande samtal inom socialtjänsten hävdas att användning av hjälpmedel som dockor, bilder och teckningar bör undvi-kas. Argumentet är att det finns en risk att dessa hjälpmedel påverkar så att berättelsen kan bli felaktig. Barnet kan ha svårt att relatera exempelvis dockor, nallar eller bilder till något verkligt som det är tänkt att dessa hjälp-medel ska representera. Om hjälphjälp-medel ändå används föreslås att det sker i
33 För mer information om att använda samtalsbilder, teckningar och annat material i samtal med barn se till exempel Nilsson J, Sjölin-Nilsson B. Tejping - Barnets egen berättelse. Ett lekfullt sätt att arbeta med inre och yttre relationer.
Metaforum. 2008; 25(3):40-3. Sjölin-Nilsson, Barbro & Nilsson. Holmsen, M, Lindelöf, I, Midthun, KE.
Samtalsbil-Vem/vilka känner till det som du funderar på eller bekymrar dig för?
Till vem/vilka kan du vända dig för att prata och få stöd?
slutet av samtalet, och det betonas att frågorna som ställs i förhållande till hjälpmedlet inte ska vara ledande eller suggestiva [19].
Utöver de material som beskrivits ovan finns det även kommunikations-hjälpmedel för barn med vissa funktionsnedsättningar.
Mer om kommunikationshjälpmedel för barn med vissa funktionsned-sättningar se ovan Barn med funktionsnedfunktionsned-sättningar.
Mer praktiskt stöd gällande kommunikationsstöd i vårdsituationer se www.kom-hit.se [9].