Resultatet visar att det är vanligt att läsa skönlitteratur i skolan, både att eleverna läser enskilt i var sin bok men också att hela klassen läser en gemensam bok eftersom det finns
klassuppsättningar av en del titlar. En del lärare har flera olika arbetsmoment kopplade till läsningen medan andra låter eleverna läsa på.
5.5.1 Skönlitteraturläsning mätt i tid
Alla utom en klass, läser varje vecka, från en gång i veckan, till varje dag. Tre stycken lärare låter sina klasser läsa lite då och då, utan bestämd tid när det ska bli.
Skönlitteraturläsning antal gånger/vecka
0 5 10 15 20 25 30 35 Vajre dag Fyra gånger i veckan Tre gånger i veckan Två gånger i veckan En gång i veckan Någon gång då och då A n ta l l är ar e Series1
Figur 12 Skönlitteraturläsning antal gånger/vecka
Sammantaget blir det en hel del tid som läggs på att läsa skönlitteratur för våra elever i år 3-6. Mellan 50-60 minuters läsning/vecka är det vanligaste men både 70-80 min och 90-100 min läsning/vecka är det fler än 10 lärare som gör. Fyra lärare låter sina elever läsa 150-160 min i veckan.
Antal minuter för skönlitteraturläsning 0 5 10 15 20 25 10- 20 min 30- 40 min 50- 60 min 70- 80 min 91- 100 min 110- 120 min 130- 140 min 150- 160 min A n ta l l är ar e Series1
Figur 13 Skönlitteraturläsning antal minuter/vecka
Dessa diagram visar att eleverna ges mycket tid till att läsa skönlitteratur i skolan. Variationen är dock stor om man tittar på ytterligheterna. Från att läsa lite någon gång då och då, till varje dag och från 10 min till 160 min. En möjlig felkälla kan finnas i denna fråga, då en del lärare har svarat i antingen timmar eller lektioner istället för minuter. Då har jag utgått från att timmar är klocktimmar och lektioner är 40-minuters lektioner.
5.5.2 Arbetsmoment kopplade till litteraturläsningen
Lärarna ombads att berätta om de har några arbetsmoment kopplade till den litteraturläsning som eleverna gör själva. Så många som 19 stycken har dock inte svarat alls på denna fråga eller har de bara skrivit ”ibland” 3 stycken, eller ”ja”1 lärare. Frågan är skriven som en ja- eller nej-fråga men det finns 1,5 rader utritade efter den så jag hade hoppats att få veta vilka arbetsmoment lärarna har kopplat till litteraturläsningen. Lärarna har också beskrivit många olika uppgifter som de låter sina elever vara med om i samband med litteraturläsningen. Det allra vanligast är att eleverna skriver recensioner om de böcker de läst (22 stycken), men många får berätta om boken muntligt i klassen som tips till de andra eleverna och bedöma om boken varit bra (17 stycken). En del bokpratar, diskuterar böckerna som lästs (11 stycken) eller så får eleverna skriver om dem (7 stycken).
”Recensioner, allmänt bokprat, bilduppgifter, dramaövningar.”
”Tipsa varandra om boken de läst genom att berätta lite om boken.”
Några lärare skriver också om läsprojekt och läslarver som ska gå runt väggarna i
klassrummet. Eller bokhattar som färgläggs för varje bok som eleven läser. Andra skriver om att eleverna läser i grupp (5 stycken). En del gör dramauppgifter (4 stycken) eller målar (4 stycken) till de lästa böckerna. Egna frågor till böckerna, regelbundna biblioteksbesök och författarbesök är annat som lärarna också beskriver.
5.5.3 Klassuppsättningar av skönlitterära böcker och användningen av
dem
72 av de 82 lärarna uppger att det finns klassuppsättningar att tillgå på deras skola. 9 stycken har inte tillgång till det och en lärare vet inte. Det mest intressanta är förstås att se hur lärarna använder sig av dessa klassuppsättningar, vilket de också fick skriva ner. 29 stycken har inte beskrivit några uppgifter alls vilket är en hög siffra. Detta kan ha att göra med att det är den sista frågan och tiden, motivationen börjar tryta. Det kan också vara så att även om det finns klassuppsättningar av böcker på skolan, använder läraren dem inte i sin undervisning. Det vanligaste sättet att använda klassuppsättningarna är att läsa högt tillsammans i klassen (31 stycken) och också samtala, diskutera, föra värdegrundssamtal ibland med skrivuppgifter till eller ”olika uppgifter” (30 stycken). Många ger läsläxa (16 stycken), för att sedan bearbeta det lästa i skolan på olika sätt. Besvara frågor, faktafrågor och inferensfrågor gör 13 stycken och läser tillsamman i grupper låter 19 stycken av lärarna sina elever göra.
”Högläsning i ring i halvklass (12-13 barn), ordförklaringar, samtal om innehåll, värdegrundssamtal och diverse små skrivövningar.”
”Läsa gemensamt + läxor + diskussion av innehållet”
”Ibland är det bra om alla i klassen läser samma bok. Bra att kunna ha diskussioner i klassen.”
Sammantaget verkar det som om klassuppsättningarna används mer för samtal och bokprat än när eleverna läser skönlitteratur själva, vilket är naturligt eftersom det är svårt att diskutera när inte alla har läst samma bok.
Sammanfattning
De flesta lärare låter sina elever läsa ofta och de ger eleverna rätt mycket tid till att läsa skönlitterära böcker i skolan. När läraren använder klassuppsättningar av böcker, vilket finns på de flesta skolorna i kommunen, diskuterar och samtalar de mer med sina elever och har fler olika arbetsuppgifter kopplade till läsandet, än när eleverna läser egna böcker.
6 Diskussion
Min undersökning av lärares kunskap om– och arbete med läsförståelse visar att lärarna i den kommun som jag har undersökt, uppfattar att de är kompetenta när det gäller läsförståelse, både med att upptäcka om deras elever förstår vad de läser och också hur de ska hjälpa eleverna till att bli goda läsare! De har en tydlig bild av vad läsförståelse innebär! Lärarna låter sina elever läsa mycket skönlitteratur och de samtalar med sina elever när de läser böcker gemensamt! Utifrån mina forskningsfrågor kommer jag att diskutera runt det resultat jag fått fram. Forskningsfrågorna är:
• Hur uppfattar klasslärare i år 3-6 begreppet läsförståelse?
• Vilken kompetens har lärarna i år 3-6 vad det gäller läsförståelse?
• Vilka arbetssätt väljer klasslärare i år 3-6 för att hjälpa sina elever till god läsförståelse?
• Vilken roll spelar skönlitteraturen i undervisningen?