Vilket underlag har vi för att bedöma tillsynsbehovet?

Enligt miljöbalken 1 kap. 1 § (portalparagrafen) syftar bestämmelserna i balken till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Vid sidan om miljöbalkens finns en mängd andra dokument och handlingar som är viktiga underlag för myndighetens bedömning av tillsynsbehovet.

5.2.1.1 Miljö- och folkhälsomål

För att kunna göra en miljömålsanpassad behovsutredning och för att beskriva vilket behov av tillsyn som finns måste den operativa tillsynsmyndigheten ha kunskap om vilka miljö- och folkhälsomål som är adekvata inom länet eller kommunen. De olika typer av mål som vanligtvis förekommer är:

Nationella miljömål Miljökvalitetsmålen (15 st), som beskriver önskat miljötill- stånd inom en generation. Antagna av riksdagen 1999. Delmål (ett nittotal), som preciserar miljökvalitetsmålen. An- tagna av riksdagen 2001.

Nationella folkhälsomål Folkhälsomålen (11 st), som är särskild angelägna för en god

folkhälsa. Målområdena beskriver den sociala dimensionen av begreppet hållbar utveckling. Antagna av riksdagen år 2003.

Regionala miljömål Miljömål antagna av Länsstyrelsen.

Åtgärder och handlingsprogram för att nå de regionaliserade och nationella delmålen.

Lokala miljömål Lokala mål med miljö och/eller folkhälsoanknytning finns oftast inbakade i olika planer och program som kommun- fullmäktige antagit, t.ex. miljöprogram, översiktsplan, grön- strukturplan, avfallsplan, miljöskyddsprogram etc.

Verksamhetsmål Konkreta tillsynsmål för t.ex. miljö- och hälsoskyddsnämn-

dens verksamhet under mandatperioden, kommande mandat- perioden, innevarande år, kommande budgetår, etc.

Ramdirektivet för vatten (EG-direktiv) innehåller en skyldighet för medlemsländerna att uppnå vissa miljömål för vattenkvaliteten. De mål som enligt direktivet ska uppnås är ”god ytvattenstatus” och ”god grundvattenstatus”. Även dessa mål bör beaktas i arbetet med behovsutredningen. Vilka åtgärder som ska genomföras och vad tillsynsmyndighe- terna ska göra med anledning av dessa mål kommer att konkretiseras i de framtida åtgärdsprogrammen.

De tre vägledande strategierna för att uppnå miljökvalitetsmålen utgör ett viktigt underlag för behovsutredningen. Strategiernas syfte är att samordna och effektivisera de

åtgärder som vidtas för att målen ska uppnås. Prioritet bör ges till sådana åtgärder som ger synergieffekter och som bidrar till att uppnå flera av miljökvalitetsmålen. Det gäller även för tillsynsarbetet.

De tre vägledande strategierna (Regeringens proposition 2000/01:130):

1. En strategi för effektivare energianvändning och transporter – för att minska utsläppen från energi- och transportsektorerna.

Strategin bidrar främst till att uppnå miljökvalitetsmålen Frisk luft, Bara naturlig försurning och Be- gränsad klimatpåverkan samt vissa delmål under Ingen övergödning och God bebyggd miljö. Tyngd- punkten bör ligga på kostnadseffektiva åtgärder som effektiviserar användningen av energi och främjar användningen av ny teknik med goda miljöegenskaper.

2. En strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp som innefattar en miljöorienterad produktpolitik – för att skapa energi- och materialsnåla kretslopp och för att minska de diffusa utsläppen av miljögifter. Strategin bidrar främst till att uppnå miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Ingen övergödning, Begränsad klimatpåverkan och Skyddande ozonskikt. Den bidrar även till att uppnå vissa delmål under miljö- kvalitetsmålet God bebyggd miljö. Den integrerade produktpolitiken (IPP) syftar till att förebygga och minska produkternas hela negativa påverkan på miljön och människors hälsa under produkternas hela livscykel. Arbetet med IPP bygger på att samtliga aktörer i produktionskedjan tar sitt miljöan- svar. Att använda sig av ett livscykeltänkande innebär dels att man beaktar hela livscykeln dels att man får underlag att prioretera de väsentligaste miljöproblemen.

3. En strategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö – för ökad hänsyn till biologisk mångfald, kulturmiljö och människors hälsa, för god hushållning med mark och vatten, miljöanpas- sad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur.

Strategin tjänar främst till att uppnå miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och God bebyggd miljö. Hushållningsstrategin bygger i huvudsak på tre olika beståndsdelar:

• Ett varsamt brukande av mark- och vattenområden för att värna natur- och kulturvärden i miljön och goda produktionsförhållanden.

• Skydd av särskilt värdefulla miljöer och resurser samt skapande av en rik kultur- och naturmiljö där representativa delar av vårt kulturarv är bevarade liksom den biologiska mångfalden.

• Miljöanpassad fysisk planering och byggande för att skapa en hållbar bebyggelsestruktur och nya anläggningar av hög kvalitet, för ett balanserat uttag av naturresurser och för en god hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö.

De nationella och regionala miljömålsuppföljningarna kan också tjäna som underlag för arbetet med behovsutredningen. I den utvärdering som görs inom ramen för den

nationella uppföljningen anges vilka åtgärder som är nödvändiga för att miljökvalitetsmå- len och delmålen ska uppnås.

OBS! För den operativa tillsynsmyndigheten (OTM) är utgångspunkten alltid miljöbalkens syfte (portalparagrafen) som konkretiseras i de nationella miljö- kvalitetsmålen, och som är operativa genom de beslutade delmålen.

OTM ska själv bedöma och avgöra om beslutade regionala och lokala mil- jömål är sådana att de kan vara ledstjärnor i bedömningen av behov av tillsyn, dvs. om de står i överensstämmelse med de nationella miljömålen och där- med med miljöbalkens syfte. Om OTM bedömer att de lokala målen är föråld- rade eller urvattnade genom exempelvis politiskt kompromissande och att de inte är tillräckliga för att de nationella miljökvalitetsmålen ska nås, kan OTM klargöra detta och göra en egen bedömning av behovet av tillsyn där man tar mindre hänsyn till de lokala målen.

5.2.1.2 Miljökvalitetsnormer

Förutom miljömål av olika slag ska tillsynsmyndigheten även beakta gällande miljökvali- tetsnormer vid sin bedömning av tillsynsbehovet.

I dag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för följande ämnen i utomhusluft: kvä- vedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar, bensen och kolmonoxid. För fisk och musselvatten: en rad olika parametrar (ämnen och fysikaliska och kemiska tillstånd). Myndigheter och kommuner skall vidta de åtgärder som behövs enligt ett fastställt åtgärdsprogram när de bl.a. utövar tillsyn. 5.2.1.3 Miljö- och hälsotillståndsbeskrivningar

För att bedöma behovet av tillsyn med bäring på miljö- och folkhälsomål krävs att den operativa tillsynsmyndigheten har god kunskap om miljö- och hälsotillståndet lokalt och regionalt, eftersom behovsutredningen bl.a. ska utgå från lokala förhållanden.

Regionalt finns vanligtvis en redovisning av miljötillståndet genom länsstyrelsens Strategi för Miljöarbetet (STRAM), medan det lokalt kan förekomma beskrivningar av utgångsläget (miljöhot, problemområden, miljötillstånd etc.) i kommunens miljöprogram, översiktsplan eller liknande. Vad gäller det regionala och lokala folkhälsotillståndet har landstinget god kunskap om cancerförekomst, orsaker till insjuknande och dödsfall, åldersstruktur, fetma samt befolkningens bruk av alkohol och droger, motionsvanor, etc.

Finns det inte tillgång till vare sig regionala eller lokala miljö- och folkhälsodata får tillsynsmyndigheten lita till de kunskaper man har skaffat sig genom erfarenheter inom yrket och lokalkännedom.

Miljö- och hälsotillståndsbeskrivningar kan förekomma i dokument som t.ex. årsrapporter från vattenvårdsförbund, årsrapporter från luftvårdsförbund, naturinventeringar, kartläggning av energi- och materialflöden, grushushåll- ningsplaner, vattenskyddsbestämmelser, planer för vattenuttag, avfallsplaner, mätdata från URBAN-nätverket, MIFO-inventeringar av förorenad mark, data från miljöövervakning, badvattenkontroll, sjö- och vattendragsinventeringar, våtmarksinventeringar, flora- och faunainventeringar, kommunvisa energidata, etc.

5.2.1.4 Omvärldsanalys

Ett sätt att kontinuerligt följa utvecklingen och fånga omvärldens förändringar är att med jämna mellanrum göra en omvärldsanalys. Ser man att nya hot eller möjligheter uppstår, måste man också kunna ta ställning till hur man ska agera.

Om vi vet vår historia, har identifierat vårt nuläge och blickat ut i omvärlden, är grunden lagd för att kunna skapa en bild av ett framtida önskat läge och hur vi vill utvecklas, dvs. vår vision.

Det intellektuella kapitalet i kommuner och landsting, Komrev, 2001

Miljöbalkens och TIM-projektets vision är naturligtvis ett hållbart samhälle. På väg mot det hållbara samhället kan en omvärldsanalys hantera frågor som:

• Hur tror vi att olika faktorer kommer att förändras och utvecklas? • Hur påverkar det vår verksamhet?

• Vad har samhället och dess medborgare för behov? • Vad är på gång inom Sverige, Norden, EU, världen?

Om man skapar en kultur där medarbetarna ser anpassning och förändring som en möjlighet, kan det bli en viktig framgångsfaktor när det gäller att utveckla verksamheten.

Underlag för omvärldsanalysen, exempel:

European Environment Agency, EEA – www.eea.eu.int Kemikalieinspektionen – www.kemi.se/

Miljödepartementets webbplats - miljo.regeringen.se Miljömålsportalen – www.miljomal.nu

Naturvårdsverkets webbplats – www.naturvardsverket.se Socialstyrelsens webbplats – www.sos.se

Tillsyns- och föreskriftsrådet, ToFR - www.tofr.info/

Gammalt kinesiskt ordspråk: ”Det enda som är konstant är förändringen”