Sammanfattning och övergripande slutsatser
33 Villstrand, aa, sida 116 f 34 Villstrand, aa, sida 78.
35 Nilsson, aa, sida 230. Se även Rosen, aa, sida 429 samt artikel av K:inberg, A
W, i Nordisk familjebok, band 3, Stockholm 1925, sida 920. Se viclareJanzon, Kaj, Bondcnöd i krigets skugga? K.nektutskrivningar och agrar ekonomi i Sjuhundra härad i Uppland 1627-1631, i Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 20, 1990, sida 49.
36 Skvaltkvarnen var en enklare form av vattenkvarn. För en kortare beskriv
ning, se t ex artikel av Sven B. Ek i Nationalencyklopedin, band Il, Höganäs 1993, sida 569.
37 Rosen, aa, sida 428 f. Se även osignerad artikel i Nationalencyklopedin,
Höganäs 1993, band 11, sida 570.
311 Rosen, aa, sida 376. 39 Rosen, aa, sida 378. 40 Rosen, aa, sida 400.
41 Behre-Larsson-Österberg, aa, sida 90.
42 Rosen, aa, sida 404. Se även Rystacl, Göran, "Stormaktsticlens riksdag
(1611-1718)" i Riksdagen genom tiderna, redigerad av Nils Stjernquist, Stockholm 1985.
43 Rystacl, Göran, aa, sida 108 f. Se även artikel av Hildebrand, H.R.T.E, i
Norclisk familjebok, band 12, Stockholm 1930, sida 50 f.
44 Nilsson, aa, sida 68.
45 Nilsson, aa, sida 68 f.
46 Nilsson, aa, sida 69. 47 Ibid.
48 Nilsson, aa, sida 71. 19 Ibid.
50 Behre-Larsson-Österberg, aa, sida 129. 51 Villstrand, aa, sida 70 f.
53 RAP, del 1, sida 40.
54 Ibid, samt RAP, del 1, sida 33 f.
55 RAP, del 1, sida 75.
56 Ibid.
57 RAP, del 1, sida 52.
58 RAP, del 1, sida 81. 59 RAP, del 1, sida 81 f. 60 RAP, del 1, sida 99.
61 RAP, del 1, sida 99 f.
62 Ibid.
63 RAP, del 1, sida 101.
64 RAP, del 1, sida 104-. 65 Ibid.
66 RAP, del 1, sida 121 f.
67 RAP, del 1, sida 140.
68 RAP, del 1, sida 141. 69 Ibid.
70 RAP, del 1, sida 148.
71 RAP, del 1, sida 130 ff. 72 RAP, del 1, sida 150.
73 Som alternativ till pengar erbjuds en tunna råg eller två pund smör. 74 RAP, del 1, sida 169.
75 Ibid.
76 RAP, del 1, sida 173. 77 Ibid.
78 Rosen, aa, sida 440.
79 RAP, del 1, sida 217.
80 RAP, del 1, sida 219.
81 RAP, Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll, del 2, 1633-1638,
Stockholm 1905, sida 44. 82 RAP, del 2, sida 49.
83 vVittrock 1953, sida 141 f. Wittrock refererar ett uttalande från drottning K.ristina under 1650 års riksdag med innebörden att adeln önskade utskriv ning "för att kunna hålla bönderna i lydno - den ägde ju att utse till krigs tjänst vem av sina underhavande den bäst kunde mista". Detta motiv gällde sannolikt inte bara för 1650 års utskrivning, utan var giltigt också för övriga utskrivningar.
04 RAP, del 2, sida 4·9. 85 RAP, del 2, sida 46 f. 86 RAP, del 2, sida 143. n 7 RAP, del 2, sida 90. os RAP, del 2, sida 96. 89 RAP, del 2, sida 100.
90 RAP, del 2, sida 96.
fJI RAP, del 2, sida 97.
92 RAP, del 2, sida 99.
93 Stiernman, Anton, 1-Vla riksdagars och mötens /Jesluth, del 2, 1633-1680, Stockholm 1729, sida 884 f.
94 RAP, del 2, sida 250. 95 RAP, del 2, sida 244.
9li RAP, del 2, sida 246 f.
97 Ibid.
98 RAP, del 2, sida 24-6. 99 Stiemman, aa, sida 952.
100 RAP, del 2, sida 317. 101 RAP, del 2, sida 262 f. 102 RAP, del 2, sida 325 !I
io:i RAP, Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll, del 3, sida 44 f.
104
RA.P, del 3, sida 45. De ämbetsmän och enskilda som avsågs finns uppräknade i protokollen från överläggningarna i Riddarhuset. De som avses är "Skreddare, skomakare, smedh, dijkiare, sågare, mölnare, tegelslagare med behörlige drengiar, sJ...')'tter, fischiare, trädgårdzmestare,
humblagårdzmästere, bössmän efter tarfi,en och timmerkarar". Se RAP, del 3, sida 25.
105 RAP, del 3, sida 50.
106 RAP, del 3, sida 51.
107
RAP, del 3, sida 54.
108 Jfr Rosen, aa, sida 423. Ett värvat infanteriregemente beräknas ha kostat 30 000 riksdaler per år och ett kompani ryttare 25 000.
109 RAP, del 3, sida 69 f.
llU Ibid.
111 Ibid.
l12 Ibid.
11•1 Ibid.
115 RAP, del 3, sida 74. 116 RAP, del 3, sida 71.
117 Ibid.
irn RAP, del 1, sida 52.
119 V\littrock 1948, aa , sida 212 ff.
120 Ibid.
121 Wittrock 1948, aa, sida 232.
122 RAP, del 3, sida 191 f. Regeringens påstående att ridderskapets rusttjänst var
av avgörande betydelse för landets försvar bör tas med en nypa salt. Adels fanan uppgick hösten 1643 till 600 man, varav en trecljedel fanns i Finland. Se Wittrock 1948, aa, sida 464.
123 RAP, del 3, sida 191.
124 RAP, del 3, sida 100. 125 Villstrand, aa, sida 78. 126 RAP, del 3, sida 111.
127 Prästerskapets riksdagsprotokoll, del 1, sida 19 f. 120 Prästerskapets riksdagsprotokoll, del l, sida 20. 129 RAP, del 3, sida 256 f.
130 RAP, del 3, sida 338 f. 131 RAP, del 3, sida 339. 132 Ibid.
133 RAP, del 3, sida 313 f. 134 RAP, del 3, sida 354. 1 35 RAP, del 3, sida 358. 136 RAP, del 3, sida 357.
137 RAP, Sveriges ridderskaps ocl1 adels riksdagsprotokoll, del 4: 1, 1645-1649, Stockholm 1871, sida 39 ff.
130 RAP, del 4:1, sida 44.
139 Prästerskapets riksclagsprotokoll, del 1, sida 116 i10 Ibid.
HI lbid.
142 Prästerskapets riksdagsprotokoll, del I, sida 117. H3 Prästerskapets riksclagsprotokoll, del 1, sida 122.
144 RAP, del 4: 1, sida 115.
14·' RAP, del 4: 1, sida 241 f. H6 RAP, del 4: !, sida 258.
1'7 Ibid.
1111 RAP,del 4:l,sida 178.
H9 RAP, del 4:1, sida 217 f.
150 Prästerskapets riksdag�protokoll, del 1, sida 145 f.
151 Sven A Nilsson, aa, sida 163.
152 RAP, Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll, del 4:2, 1650-1651,
Stockholm 1872, sida 460 f.
Ll3 RAP, del 4:2, sida 310 f.
154 Ibid. I Riddarhuset tar man också upp exemplet Dalarna, där det vid denna tid tillämpades ett system som närmast kan liknas vid Karl XI:s indelnings verk. Om detta system sägs det att "The fara inthet illa ther af, inthet heller knechten, som rymmer aldrigh. Cronan kan hafwa mindre taal, men wissare och säkrere trooheet". Se RAP, del 4: 2, sida 312.
155 RAP, del 4-:2, sida 466 f. LIG RAP, del 4:2, sida 470. 157 RAP, del 4:2, sida 315.
1511 RAP, del 4:2, sida 471. Se även sida 485.
159 Prästerskapets 1iksdagsprotokoll, del I, sida 176.
1 60 RAP, Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll, del 5: I, 165 2-1654,
Stockholm 1873, sida 102 f.
161 RAP,del 5:l,sida 126 f. 1G2 RAP, del 5:1, sida 13.
163 Prästerskapets 1iksdagsprotokoll, del 1, sida 249.
161 \,Vittrock 1948, aa, sida 464. ,,vittrock uppger att adelsfanan hösten 1643
uppgick till 600 man, varav en trecljedel fanns i Finland. lG5 Jfr Behre-Österberg-Larsson, aa, sida 128 f.
lGG RAP, Sveriges 1iddcrskaps och adels riksdagsprotokoll, del 5:2, 1655, Stockholm 1875, sida 204 f.
167 RAP, del 5:2, sida 319. 16ll RAP, del 5:2, sida 339.
169 RAP, del 5:2, sida 127 f. 170 RAP, del 5:2, sida 27. 171 Ibid.
172 RAP, del 5:2, sida 122 f. 173 Ibid.
1H Prästerskapets riksdagsprotokoll, del 1, sida 326.
176 RAP, del 5:2, sida 85.
177 RAP, del 5:2, sida 91. Rådet har dock förbehållet att knekten "som Rootan
hade således leijgdt, wore infödd i den provincien, och icke någen landzlöpare".
178 RAP, del 5:2, sida 97 f. 179 Ibid.
180 RAP, del 5:2, sida 124.
IBI Prästerskapets riksdagsprotokoll, del I, sida 331 f.
182 RAP, del 5:2, sida 94.
IB'.l Prästerskapets riksdagsprotokoll, del I, sida 333 f.
184 RAP, del 5:2, sida 128. :tvled en något drastisk formulering säger bondeståndet
att mantalspengarna skall betalas "till 63 år; men sädan inthet förtieäna någet bröclh".
185 RAP, del 5:2, sida 100 f.
IBG RAP, del 5:2, sida 99.
187 RAP, del 5:2, sida 190. 1118 Grauers, aa, sida 300 f.
IB9 Grauers, aa, sida 303.
190 RAP, Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotolwll, del 7, 1660, Stock
holm 1881, sida 211. Fem gårdar i roten begärs för åren -60 och -61. För -62 och -63 begärs elen vanliga storleken 10/20.
191 RAP, del 7, sida 17. 192 RAP, del 7, sida 220 f.
193 Prästerskapets riksdagsprotokoll, del I, sida 401 f.
1'H Prästerskapets riksdagsprotokoll, del I, sida 406.
195 B01garståndets riksdagsprotokoll före frihetstiden, 1654-1714, Uppsala 1933,
sida 13.
1 96 Borgarståndets riksdag:5protokoll före frihets tiden, sida 13 f.
197 B01garståndets riksdagsprotokoll före frihetstiden, sida 15.
198 Bo1garståndets riksdagsprotokoll före frihetstiden, sida 14.
199 RAP, Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll, del 9, 1664, Stock
holm 1891, sida 313 f. T illäggas bör att prästerskapet var befriat från utskriv ning vid denna riksdag. Detta gör att man är försiktig med att ta ställning till utskrivningen och anser att den bör övervägas av de stånd som den närmast angår, dvs bondeståndet och adeln. Tyngst synes man mena att bonde ståndets svar skall väga. Se Prästeståndets riksdagsprotokoll, del 2, 1660- 1664, Uppsala 1954, sida 477, 646 och 648.
201 lbid.
202 Om oroligheterna i Europa, se t ex Behrc-Larsson-Österberg, aa, sida 69. 203 Prästerskapets riksdagsprotokoll, del 2, sida 4-83 och 514. Biskopen menar bl
a att det "måtte blifua nogon lijten diflerenee emillan een prästman och en torpare" (sida 514). Se även sida 648, där prästerskapet i sitt betänkande beviljar mantalspengar för sitt tjänstefolk. Kravet på befrielse återfinns också i de allmänna besvären från prästerskapet, sida 660.
204 RAP, del 9, sida 101. 205 Ibid.
206 Också i utskottsöverläggningar mellan deputerade från prästerskapet och rådet diskuteras rymningar. Biskopen i Linköping menar att roten bör vara fri från ansvar när knekten har passerat mönstringen. Biskopen menar också att det nu är gott om folk i landet "huar man kommer, så finner man alla kyrkior och heela landet wara medh folck fulla" (Prästerskapets riksdagspro tokoll, del 2, sida 477). Denna uppgift synes något märklig om man betänker att det från prästerskapets sida fyra år tidigare talades om stor brist på knektämnen.
207 RAP, del 9, sida 122. 2011 RAP, del 9, sida 219. 209 RAP, del 9, sida 189.
210 RAP, Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll, del 10, 1668, Stock holm 1893, sida 568 f.
211 RAP, del 10, sida 206 f.
212 RAP, del 10, sida 528 f'. En skillnad jämfört med föregående riksdags bevillning finns dock. Denna gång accepterar adeln inte att pengar kan accepteras som ersättning för knekten.
m Borgarståndets riksdagsprotokoll före frihetstiden, sida 58 f.
214 RAP, Sveriges ridderskaps och adels riksclagsprotokoll, 1672, del 11, Stock- holm 1894·, sida 274.
215 lbid.
216 RAP, del 11, sida 446. 217 RAP, del 11, sida 448.
2111 Ibid.
219 Prästerskapets riksclagsprotokoll, del 3, 1668-1678, Stockholm 1956, sida 168.
220 lbid. Prästerskapet menar också att utskrivningen skulle ge tillräckligt med män om det "noga och med alfvar slogos effter the många, iämwäll contribuerande förswars-, fordeels- och skått-karlar, som under stort missbruuk af mångom hypigt antagas och tillstädias wräkie kring landet, mångom till meen" (Prästerskapets riksclagsprotokoll, del 3, sida 168).
221 RAP, del 11, sida 277 ff. Det förekommer också överläggningar mellan bönder och prästerskap. Också i dessa framför böndernas talesman att allmogen är försvagad och utmattad och att man vill undanbe utskrivning
(Prästerslrnpets riksdagsprotokoll, del 3, sida 102).
m RAP, del 11, sida 446.
223 RAP, Sveriges ridderskaps och adels dksdagsprotokoll, del 12, 1675-1678,
Stockholm 1895, sida 62 f. 224 RAP, del 12, sida 75.
m RAP, del 12, sida 88, Se även Prästerskapets riksdagsprotokoll, del 3, sida 192.
226 RAP, del 12, sida 202.
RAP, del 12, sida 104. Se även sida 109. RAP, del 12, sida ll6 f.
229 RAP, del 12, sida 74.
230 RAP, del 12, sida 139. Se även sida ,J:O, 231 Grauers, aa, sida 30 ff.
Grauers, aa, sida 34. RAP, del 12, sida 248 f, 231 RAP, del
""' RAJ', del
sida 249. sida 251.
2% RI\.P, del 12, sida 250 f. Utöver det jag här redovisat finns ytterligare ställningstaganden, bl a att alla donationsgods skall roteras som skatte och krono.
237 RAP, del 12, sida 257. Vid överläggningar med prästerskapet redogör böndernas utskott också för hur utarmad allmogen är och att den manshjälp man kan bidra med inte kan räcka till. De menar också att adeln är det stånd som har bäst möjligheter att understödja kronan med resurser. (Prästerskapets
riksdagsprotokoll, del 3, sida 333)
238 RAJ', del 12, sida 269,
239 RAP, del 12, sida 282.
240 RAP, del 12, sida 278. m RAP, del 12, sida 300.
242 Prästerskapets riksdagsprotokoll, del 3, sida 337 och 339. 24:i Borgarståndets riksdagsprotokoll före frihetstiden, sida 187.