• No results found

6. Resultat

6.3. Skolans bemötande av det särskilt begåvade barnet

6.3.1. Visad kompetens

I huvudkategorin visad kompetens redovisas fem underkategorier som har det gemensamt att de alla har en grund i ett positivt bemötande och medveten handling. Vad som visar sig under databearbetningen och sammanställningen av föräldrarnas beskrivningar av hur barnet blivit bemött av personal och kamrater är att samtliga barn, förutom ett, finns representerade i ett eller flera av underkategorierna.

Inlyssnande

Under underkategorin inlyssnande hör de bemötanden som kan beskrivas som om att det finns en vilja att lyssna in och förstå barnets behov och önskningar. Ett inlyssnande bemötande har

49

likheter med ett tillåtande bemötande då båda utgår ifrån empatisk vilja att möta barnet utifrån respekt och behov, men kräver också uppmärksamhet vilket ett tillåtande lyssnande inte behöver vara. En distinktion jag gör mellan inlyssnande och tillåtande bemötande är att ett inlyssnande bemötande i högre grad kan övergå till ett stödjande bemötande. De exempel som finns visar på en öppenhet att möta upp barnens aktivitet.

L Ingen bråkar om att han inte lämnar in i tid, att han lämnar in sent kan kanske innebära att han lämnar in två månader sent, men ingen som jagar honom, inga läxor. Det handlar att du visar mig kunskap säger [läraren], inte när. Jag tror han känner att man verkligen försöker hjälpa honom. Han befinner sig i en ganska vänlig miljö.

O Haft många olika lärare. Men i år 1-3 när jag fick ge min bild då kunde läraren bemöta honom. I år 4 mycket bra, läraren lyfte fram honom och använde hans kunskap på ett bra sätt. Använde hans kunskap bara positivt.

Tillåtande

Ett tillåtande bemötande har sin grund i ett empatiskt medkännande med den som jag möter. Men till skillnad från inlyssnande räcker det med att visa förståelse, det behöver inte leda vidare till något, inte heller behöver det kosta mig så mycket uppmärksamhet. En konsekvens av ett tillåtande bemötande utan något aktivt engagemang är att barnet fortsätter med ett beteende som kanske inte gynnar lärande, en annan konsekvens som kan skönjas i citaten är att barnet känner sig accepterad av omgivningen oavsett ett normbrytande beteende.

J …han har sakliga argument så dom har uppfattat att han är, alltså, han gör ju inte som de säger. Han är liksom, jag vet inte. […] Dom kan nog säga till honom. Sätt dig ner tio gånger. Han sätter sig ner, så går han upp så småningom. Alltså han, men han har aldrig varit otrevlig eller hållit på med något finger i luften eller inget sådant utan han är som en tvål i duschen på dom. Jag skulle nog säga att han varit svår att kontrollera för dom, men kanske inte något jätteproblem så där. Han har gått mycket runt, vart rastlös, vässat pennorna tjugo gånger, toa tio gånger. Jag har sagt tror ni det är ADHD? Och dom liksom, alltså det är som om dom inte velat dra igång en utredning av honom. Jag tror fortfarande att det är för att han är högpresterande. Dom har inte haft tid resurser ..det känns som om dom.

O När man inte ser vem han är utan behandlar honom som fem år, då fungerar det inte. …Bråkar aldrig när han är på ställen där han får stimulans då är han lugn och kan vara tyst.

Q På lågstadiet var det fantastiskt bra, den läraren såg inte utifrån särbegåvningstermen, men hon gjorde att det blev roligt. [Läraren hade inte specifika kunskaper om särskilt begåvade barn. Bemötandet baserades istället på lärarens bedömning av barnets goda förmågor och anpassningar gjordes utifrån dem.]

P Han hade även på V-skolan, när han kände sig understimulerad satt han och pratade för sig själv, men på V struntade pedagoger om det, han fick sitta. Han gillar inte samlingar….Han bara satt bredvid och pratade/tittade samlingar, de på V tycke det var okej.

50 Stödjande

De bemötanden som identifierats under stödjande är de som inneburit ett medvetet och aktivt stöd för barnet. Stödet kan ha varit från såväl enskilda lärare, skolans generella

förhållningssätt som den utredande psykologen. I föräldrarnas beskrivningar av hur skolan bemött deras barn har 11 av de 18 elever som ingått i studien erfarenheter av detta bemötande.

H Perfektionismen påverkar att hon vill lyckas fantastiskt, finmotoriken hänger inte med. Ibland har svårt att komma igång. […] Efter feedback hemifrån att de i skolan, lärarna, behöver stämma av gjorde att hon får feedback tidigare, flickan går och visar upp tidigare och frågar om det räcker […] flickan lärde sig själv att gå och fråga om det var lagom nivå. Fick hjälpa att lyssna mer på yttre krav än inre och ta hjälp.

K Skolan har, jag tycker att dom har gjort ett jäkla bra jobb på många sätt. Han styr och ställer själv. Alltså han har haft lite, det har varit några grejer […] Han har berättat och vi har också direkt kopplat tillbaks till skolan. Och vad dom har gjort för åtgärder det vet jag inte men dom har löst det. Så att dom, dom var väldigt snabba på att fånga upp det.

M För det var ju på tapeten nu när dom utformade den här planen för honom, så var det på tapeten om han att ha skulle gå med fyrorna och ha matte med fyrorna och då frågade ju vi, ja honom om och jag pratade med hans lärare och det slutade med att det inte blev så, […] Jag upplever att skolan var rädd för hur det ska tas emot av andra, nu är det enklare för att han har sin egen dator och ingen annan vet egentligen vad det är för material han har.

Stödjande bemötande har i vissa fall sin grund i en fungerande kommunikation mellan föräldrar och lärare, med resultat att åtgärder sätts in som hjälper barnet.

L Nya skolan var väldigt mån om att få in rätt pedagog och elever. Fick en kompis som tog hand om honom, [kompisen] är absolut särbegåvad men inom andra områden…

G Och det första utvecklingssamtalet där [ny skolan från årskurs 6, nr 4 i ordningen], […][läraren] frågar om det här med grupparbete, som är så jobbigt. För hon hade frågat: Vad är det jobbigaste? ”Det är gymnastiken och sen är det grupparbete.” ”Kan du förklara vad det är med grupparbete som är så jobbigt?” Och då börjar G skruva på sig och kan inte svara och så säger hon till slut: ”Nej jag kan ju inte svara på det”. Och då så säger fröken så här: ”Nä men då så, då tar vi här ifrån”. Då kan vi ha en kommunikation och så kan du säga ska vi ta det före eller ska vi ta det efter, vill du överhuvudtaget inte vara med, eller? Och bara den lyhördheten gör ju att G säger, jo men jag vill ju vara med egentligen.

R Han är i alla fall visat att han tycker det har varit positivt med utredningen han gjort hos A, mått bra att han fått någon bekräftelse, bli sedd vad han behöver hjälp med.

I några fall handlar det om att lärare, skolpsykolog eller rektor utgått från barnets tidigare sårbara erfarenhet och skapat stöd som kan medföra en positiv förändring.

B För det har dom sagt med min son att han verkligen, dom har sett väldigt tydligt att han behöver få leka med sin åldersgrupp. Så där har dom tagit det på stort allvar för sonen att se till att han har rast med sin grupp.

L Hade en väldigt bra lärare upp till 3an. Vi visste [då] inte att det fanns något som heter särbegåvning, vi trodde att skolan hade kunskap. Vi förstod inte. Ibland var det lite svårt med matten, alltid berättelser om dinosaurier [pojkens intresseområde], bara om dinosaurier, i tvåan och trean fick han inte skriva om dinosaurier [för skolan] men han fick till det ändå.

51

M Och han har en fröken som tycker om honom och som han tycker om, […] även innan vi tog upp det här med särbegåvning och dom gjorde den här pedagogiska kartläggningen […] har ju han fått lite extra uppgifter av henne för att hon har ju sett att har en annan kapacitet… Att om han kan något som de andra inte kan då får han en chans att berätta lite om det…. Men dom saker han är bra på dom får han tillfälle att visa inför klassen.

D Eller först så var det kaos och sen så blev han uppflyttad till trean så gick han där ett tag, och sen så blev han vansinnig för att han inte, han fick inte hjälp med att komma in i den klassen. […]. Så var det kaos ett tag till och så jobbade dom medveten på skolan med att få in honom i undervisningen igen, med sån uppmuntrande grejer. Men om du sköter dom här sakerna så får du, om du går på dom här sakerna så, vad det nu var, 10 lektioner, så får du göra vad du vill på fredagseftermiddag, typ spela datorspel.

Föräldrar berättar också om skolor som på olika sätt organiserat stödjande åtgärder och förhållningssätt för att barnet ska få en fungerande skolgång. Åtgärderna har innefattat både barnets behov av utmaningar och socialt sammanhang.

I Han hade en fröken i skolan som uppmärksammade hans behov, […] hon har hjälpt honom i klassen, hur man ska vara i klassrummet, och han har fått vara på sitt sätt till en viss gräns men hon har begränsat honom. Hon satte ju upp normer oerhört bra. Han vänder och vrider på ord oerhört bra och det kan bli för tjatigt och det var värre när han var mindre. Då kunde hon ändå utnyttja det i klassrummet till en viss gräns, sen ibland kunde hon säga att nu är det nog, nu får du vara tyst och han […] hon startade den här matteverkstan på skolan…

F [Läraren] sa till F: nu ser det mörkt ut för dig ser du. Du har bara 305 i score ska du få välja gymnasium ska du ha 320 förstår du och tänk vilka ämnen ska du höja dig i nu? Nu får du skärpa dig F. Ja men 305 är ju rätt bra och så, men du vet. Man sätter ribban utifrån vad barnet, vad det barnet med ansträngning. F anstränger ju inte ihjäl sig och det ser, det förstår ju [läraren], du kan mer. Då anpassar man kritiken efter vad som är relevant och möjligt.

Tydliga och individanpassade krav är även det exempel på stödjande bemötande. Kraven utgår från barnens förmågor och möjligheter, på det följer att barnet får känna motstånd samtidigt som det blir bekräftat.

Ömsesidigt

I skildringar som identifierats i ömsesidigt bemötande hamnar föräldrars beskrivningar av barnets bemötande gentemot andra, främst kamrater. Till skillnad från andra underkategorier som även de skildrar bemötande i relation till jämnåriga, är bemötandena här utifrån barnets strävan efter ett jämlikt och därmed ömsesidigt bemötande. Förutsättningarna är också att barnet upplever stimulans.

H Ja, jag tror det, båda barnen har det. H är också liksom, jag vet att hon sa när hon var fyra eller fem när vi hade något sådan här samtal på dagis om…och då sa dom hon har så otroligt positiva ledaregenskaper. Hon hittar på roliga saker och så bjuder hon in och får hela gruppen med sig och så. Och så är hon lekledare och så.

O Det är bra, han är otroligt social, sportig, på landet är det jättebra. Just nu när vi bor här. Inga problem med kamrater, är modig, tar sig för, tar initiativ.

52

P Alltid haft en två kompisar och resten var så där […] Nu håller han väldigt mycket på med Mindcraft och bjuder in sina kompisar över i Skype [kan sitta i] flera timmar med kompisar från andra delar av Sverige och världen. […] Fortfarande några som han har tätt umgänge med. Q Alltid omtyckt speciellt äldre, snäll. Hon trivs med äldre, kommunicerar bra med äldre människor. […] Läser av det direkt om någon tycker att hon är jobbig.

L Var alltid med två-tre år äldre tjejer. Alltid kommit jättebra överens med tjejer, speciellt äldre. […] Alltid betydligt äldre kompisar […] Han har aldrig haft svårt i något sammanhang, men sökt sig till det sammanhang som ger honom mer om han har möjlighet.

M När han gick på förskolan då valde han ofta äldre kompisar, […] han har vad jag upplever som en stabil social status i klassen, vilket jag tror underlättar jättemycket nu när han nu ska få så mycket anpassad undervisning, jag tror mer att hans kompisar tycker att han är duktig och liksom är imponerade och tycker att det är spännande att han får göra specialgrejer.

J Men när han är med andra särbegåvade så är han som fisken i vattnet, finns inte ett problem någonstans.

Positivt

Ett positivt bemötande är grundat i välvilja gentemot den som bemöts, i de skildringar som ingår i underkategorin positivt är kriteriet att barnet bemötts och uppmärksammats och fått erkännande. Bemötandet behöver dock inte leda till något uttalat stöd till skillnad från det stödjande bemötandet, men det handlar om att få vistas i en välvillig och vänlig miljö.

P Pratade väldigt mycket när han var väldigt lite, när han var 1 år. 14-16 månader kunde han kommentera allt på vägen. Även på dagis sa de att de var väldigt förvånade att han pratade hela meningar vid 14-16 månader. De berättade också att han var bra på att samarbeta, han

organiserade lekar...

Q Andra sagt att hon är duktig, begåvad. Andra sagt att hon spelar rena toner, att hon har en slags musikalitet, som hon bara har…. En annan mognad, andra sagt, och i skolan sagt att hon lär sig fort.

L Några dagar efter [tävling], han åkte ut, fick L ett mejl några dagar efteråt. ”Vi är otroligt imponerade av det du gjort, om det är något du vill göra i framtiden så hjälper jag dig jättegärna.” N Promenerar och diskuterar med läraren. Hon lyssnar och tar in alla information. Läraren säger att det är lätt att ha henne.

Sammanfattningsvis visar exemplen i kategorin Visad kompetens på bemötande med

gynnsam effekt för barnet, både när det gäller utveckling och lärande och när så behövs hitta en naturlig delaktighet i gruppen. Mest kraftfullt verkar vara när läraren aktivt visar på ett stödjande bemötande och söker efter pedagogiska lösningar tillsammans med barnet och föräldern utifrån de behov som de ser att barnet har.