Varifrån skolledarna hämtade inspiration ifrån var en fråga som jag ställde till alla skolledarna och även hur de inspirerade sin verksamhet. Skolledarna var olika i sina förhållningssätt till visioner och inspiration. Det gemensamma som skolledarna blir inspirerade av är närheten till verksamheten och eleverna i synnerhet. Det var dock svårt att få fram vad de hade för visioner och framtidsplaner, men här nedan kommer jag att redovisa resultatet. Viktiga faktorer som de pekade på som avgörande i deras ledarskap var att orientera sig och verksamheten, gemensamma mål, inspiration och det pedagogiska arbetet.
En av skolledarna påvisade att det inte var dennes jobb att vara den som inspirerande utan istället bistå med information var man kan hitta den inspirationen. Medan en annan skolledare var helt övertygad om att dennes roll var att vara orädd och att inte ha prestige när det gäller att göra fel, just för att vara den som går före och är den inspirerande. Det visas av citaten som följer.
Jag är inte den som har de stora visionerna, jag är mer för att upptäcka vad vi står i och underblåsa där man ska göra det och kväva det som ska kvävas. (B)
Vision, något som man jobbar fram men som inte hålls levande. Hur ska man göra det? Man ska göra det genom att ständigt knyta tillbaka till det genom kompetensutveckling och knyta ann till det vardagliga. (A)
Det visionära ledarskapet var inget som jag fick gehör för hos respondenterna. Anledningen till respondenternas hållning var så klar på denna punkt kan vara dess förhållande till ordet vision, som en av skolledarna framhöll. Det kan förknippas med en utopi, något som man inte lever upp till, något som glöms bort. Jag upplevde samtliga skolledare som visionära och att de hade mycket som de brann för och ville genomdriva. Men på frågan om visioner så gav de ej sitt medhåll. Varför har jag ingen aning om och det förefaller mig märkligt. Müller och Elofsson pekar dock att man utvecklas som ledare om man genom olika kreativitetsövningar, som exempelvis brainstorming, lära sig formulera visioner om framtiden som kan fungera för att förmedla inspiration och motivation (2006). Detta är något som de genom sin forskning tillskriver som viktigt och
har betydelse för organisationen och verksamheten. Vilket jag även tror har betydelse för skolorganisationen huruvida skolledarna är visionära eller ej.
Vikten att orientera sig var en av skolledarna noga med att poängtera, att både orientera sig i förhållande till omvärlden och verksamheten, för att sedan definiera verksamheten. Detta är det realtionella i ledarskapet att man sätter omgivningen och medarbetarna i fokus för att få till en förändring. Müller och Elofsson (2006) visar genom metaforen elden, vad som behövs för att ett karismatiskt ledarskap skapas, där gnistan -chefen, brännbart material -medarbetare och syre -omgivningen behövs (2006).
Om jag ska dela upp mitt ledarskap så handlar det om några olika delar: omvärldsorientering: jag ska tala om var i världen vi befinner oss. Att sedan läsa vår verksamhet och att definiera vår verksamhet så vi använder samma ord om vår verksamhet. Både styra och läsa av vilken fas befinner vi oss i och vad är möjligt.(B)
Om jag kopplar ihop detta citat med de ovan presenterade citaten angående visioner, så tolkar jag det som att denna skolledare genom att orientera sig definierar för verksamheten vart de är på väg och genom det sätter upp visioner och mål. Vision behöver inte vara synonymt med utopi, det kan vara att måla upp vart organisationen är på väg på ett realistiskt sätt, vad som är möjligt som respondenten ovan hänvisar till. De gemensamma målen ansågs av skolledarna vara själva essensen i ledarskapet och uppdraget. Ett uppdrag som kräver sin kvinna/man för att kommunicera ut budskapet på ett bra sätt. Müller och Elofsson (2006) menar att för att det är av stor vikt för ledarskapets utveckling att lära sig genom retoriska principer för att förbättra kommunikation av visionen om en bättre framtid. Man kan både kommunicera verbalt men även med kroppsspråk, och detta är något man kan lära sig hur man genom kroppsspråk kan förstärka sitt budskap (2006). Två skolledare var eniga om att det var av stor vikt att definiera och peka mot målen, men de tog inte alls upp hur de kommunicerar eller söker att få med sig sina medarbetare. Och detta anser jag vara mycket visionärt.
Och hur ska man definiera och hitta problemformuleringar som blir gemensamma som gör att vi drar åt sammanhåll, går mot samma mål. Hur gör man det när det går bra? Vi måste kunna vara civilt olydiga och säga nej, vi kan inte hoppa på alla tåg, men samtidigt måste man vara flexibel nog att ändra sig. (B)
På frågan var skolledarna hämtar inspiration var svaren i alla fall närheten till verksamheten och i synnerhet närheten till eleverna. En av skolledarna tog upp
inspirationen denne hade fått från idrottsvärlden. Inspiration som verkade för temaarbete och som visar på att det som kan tyckas vara omöjligt inte är det om man inte isolerar sig för varandra.
En av mina stora ledarskapsidoler var faktiskt Bengan Johansson, handboll. Jag är stor förespråkare av arbetslagsarbete, och i och med att jag kommer från ett yrkesgymnasium där man har så tunga elever så måste man samarbeta och att man inte bara kan samarbeta i ämneslag. Yrkesgymnasierna är en föregångare att ta fram brötiga elever genom att organisera sig tidigare i ämnesövergripande arbetslag. Att få det att fungera som ett lag och att få laget ihop då de är starkare än de ingående individerna. För Bengans spelare var alltid sämre än sina motparter i andra lag. Han kunde få dem att fungera så starkt i ett lag. (C)
Vara ute och hälsa på. När ettorna har gemenskaps dagar då är jag med, gärna att gå ut och vika någon gång. Jag tycker det är ett bra sätt och det blir alldeles för fruktansvärt tråkigt och man får en annan inblick då. (A)
Det är olika, jag försöker vara ute på skolan mötet med lärare och elever det ger kraft. (D)
Det pedagogiska arbetet var något som två av skolledarna betonade och som var en tydlig inspiration och drivkraft i deras yrke. Det var något som de brann för och viljan att leda hade en stor grund i glädjen att utveckla nya pedagogiska arbetssätt så som nya gymnasieinriktningar, internationellt arbete, värdegrundsarbete med mera.
Utvecklingsfrågor, man har alltid mycket att göra men det är en stor bredd i saker. Vill jag att vi ska fokusera på något så kan jag driva de frågorna. Det är typiskt för mig och att man kan få till förändring är viktigt. (C)
Men om jag kommer till en punkt då jag måste välja att gå på ett ledningsmöte eller en pedagogisk diskussion, då är inte det något svårt val. Då går jag på den pedagogiska utvecklingdiskussionen om den bara går då. Och ibland måste man ju ta konflikter uppåt för att hävda det, men det är mitt uppdrag.(A)
Det som var gemensamt för skolledarna angående deras vision och vilja att leda var närheten till verksamheten, både som inspirationskälla och som utgångspunkt i arbetet. Anledningen till det är möjligtvis kopplat till bakgrunden som tre av skolledarna har som lärare. Utvecklingen av det pedagogiska arbete bekräftar också det, då glädjen och drivkraften konkretiseras i verksamheten och resultat blir påtaglig i det pedagogiska arbetet. På frågan om visioner var skolledarnas svar otydliga och de stora penseldragen i visionernas namn uteblev. Det var något som jag reagerade över och ändå tycker mig se hos samtliga skolledare. På frågan varför inte skolledarna kunde tillskiva sig själva som visionära har jag inget svar på.
5 SLUTDISKUSSION
Vid granskningen av de fyra skolledarnas svar kan jag se gemensamma drag och även tydliga skillnader. De tydligaste gemensamma tendenserna som jag har lagt märke till är, att den yttre påverkan är den största faktorn vid konstruktionen av ledarskapet. Detta i förhållande till att respondenterna lyfte fram yttre påverkan, att de fick förfrågan att ställa sig på en ledande position, förebilder och uppmuntran. Ingen av respondenterna lyfte fram egenskaper som gjorde dem till bra ledare och att de var anledningen till att de ställde sig i en ledarposition. Om detta är något som de bortsåg från vid intervjun och tog för självklart är svårt att avgöra, men det var inget som de själva lyfte fram. I dess reflektion kring det egna ledarskapet skönjer jag en dubbelhet i tankarna om själva uppdraget och ledarskapet. Exempel på detta är hur viktigt det är att arbeta i team som ledare, samtidigt som kravet att vara självständig och beslutsfattande ledare. Skolledarna lyfter upp glädjen som majoriteten av ledarna tillskriver som det pedagogiska arbete samtidigt som kraven och motstånden är många. I reflektionerna kring ledarskapet står för en dualism och pekar på ett uppdrag som inte är enkelspårigt utan väldigt mångfacetterat. Ledarskapet i förhållande till visionen och drivkraften var närheten till verksamheten och jag upplevde även det som ett mål. Mål i den meningen att vara tillgänglig och nära verksamheten för att hänga med som ledare och att hela tiden konstrueras som ledare utifrån den nära verksamheten som hela tiden förändras, både i förhållande till elever och lärare.
Den mest påtagliga skillnaden och tendensen som jag har lagt märke till är bakgrunden i konstruktionen av ledarskapet. Tre av skolledarna var lärare i grunden och en hade en annan yrkesbakgrund. Utifrån dessa fakta kan man dra en slutsats att läraryrket och lärarutbildningen som bakgrund är en bra ledarträning och som en av skolledarna påtalade var skolledaryrket en förlängning av vad hon/han gjorde i klassrummet. Den mest påtagliga skillnaden i reflektionen som jag sett är i reflektionen kring maktbegreppet. Hur man har analyserat maktbegreppet och hur man förhåller sig
till makt i sin vardag. Två av skolledarna visade en stor medvetenhet av makten som de har och reflekterar kring det, två andra skolledare påtalar att de har makt, men en reflektion kring det förekommer inte alls i intervjun. Det var svårare att se någon skillnaden i visionerna och viljan som bär ledarskapet mellan skolledarna. Tankarna kring konstruktionen, reflektionen och visionerna som skolledarna bar på om deras ledarskap var många och står i tätt knutet till resterande samhälle, ett samhälle som hela tiden förändras och så också ledarskapet.
Den största faktorn i konstruktionen av ledarskapet som jag genom min uppsats ser är de yttre faktorerna, så som förebilder och påverkan i form av uppmuntran. Uppmuntran ger dock ett uttryck för att skolledarna har egenskaper som omgivningen ser och ger sin respons på. Den främsta faktorn tillskriver jag dock som valet av yrke med fokus på att majoriteten av mina respondenter hade en lärarutbildning i botten. Genom denna tycks jag se en ständig utveckling och chans att avancera. Reflektionerna kring ledarskapet var många och den största skillnaden i reflektionen kring ledarskapet var i maktbegreppet. Viljan att leda var tätt förbundet med verksamhetens som samliga skolledare gav uttryck för var den största inspirationen i deras yrke. Slutsatsen blir att skolledarna i sitt ledarskap är beroende av temaarbete. De går själva i täten och visar vägen genom att själva jobba tätt knutna till varandra och till verksamheten. Det är genom att handla på ett konsekvent sätt, och att handla på samma sätt som de själva efterfrågar som ett bra och genomslagskraftigt ledarskap konstrueras.
6 REFERENSLISTA
Otryckta källor
I författarens ägo
Bandinspelning med Mp3- spelare
2007-10-16 Intervju med skolledare A 2007-11-13 Intervju med skolledare B 2007-11-07 Intervju med skolledare C 2007-11-16 Intervju med skolledare D
Tryckta källor
Ahltorp Birgitta, (1998), Rollmedvetet ledarskap –om chefsroller och ledarskapsstilar i
strategiska samverkan, Malmö: Liber AB
Backman Jarl, (2006), Rapporter och uppsatser, Lund : Studentlitteratur Bo Kaspers orkester. I centrum (1998). ”Vissa har det”. Sony BMG
Bolman, Lee G & Deal Terrence E. (2003), Nya perspektiv på organisation och
ledarskap, 3 uppl. Lund: Studentlitteratur
Bryman, Alan (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Ejvegård Rolf,(2003), Vetenskaplig metod, 3uppl. Lund: Studentlitteratur Holme, Idar Magne och Solvang, Bernt Krohn, (1997) Forskningsmetodik, om
kvalitativa och kvantitativa metoder, 2 uppl. Stockholm: Studentlitteratur
Maltén Arne, (2001) Grupputveckling, Lund: Studentlitteratur
Müllern Tomas & Elofsson Annelie, (2006), Den karismatiska chefen, Lund: Studentlitteratur
Trost Jan, (2004), Kvalitativa intervjuer, 3 uppl. Lund: Studentlitteratur Thurén Torsten,(2005), Källkritik, 2 uppl. Stockholm: Liber
SOU 1997:135, Ledare makt och kön, Red. Nydberg Anita & Sundin Elisabeth Rapport till utredningen om fördelning av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan män och kvinnor. Stockholm, Arbetsmarknadsdepartementet
Skollagen (1985:1100)
Vetenskapsrådet (1990) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
Forskning. Elanders Gotab.