Visuellt material i en stadsutvecklingskontext

I det inledande avsnittet introducerades beslutsprocesser och de visualiseringar som ligger till grund för beslutsfattandet. I det följande avsnittet analyseras och diskuteras visualiseringarnas funktion och betydelse i processen mer ingående utifrån teorier av Alderman et al., (2005), Lave & Wenger (1991), Löfström (2010) rörande gränsobjekt, Eriksson (2009), Ware (2008) rörande icke-verbal

kommunikation och visualiseringar, Kitchin och Dodge (2007), Foote och Lynch (1995) samt Maliene et al. (2011) rörande kartor och GIS. Detta görs utifrån det empiriska materialet där fokus ligger på intervjupersonernas uppfattning av det visuella materialet som gemensam kunskapskälla. I ett avslutande avsnitt undersöks visualiseringars potential att utvecklas som gränsobjekt.

4.4.1 Visualiseringars funktion och betydelse som gränsobjekt

Med gränsobjekt menas objekt som fungerar som gemensam utgångspunkt för förståelse mellan olika aktörer, eller så kallade praktikgemenskaper (Alderman et al., 2005; Lave & Wenger, 1991; Löfström, 2010). Själva projektet - Hylliebadet - är i den empiriska undersökningen det primära gränsobjektet, och representerar de materiella förutsättningar som projektet är organiserat runt. Material som finns samlat runt omkring projektet är vad Alderman et al. (2005) kallar för sekundära gränsobjekt. Det är således detta material som skapar förutsättningar för god kommunikation och förståelse mellan de olika praktikgemenskaperna.

45 Ware (2008) menar att tolkning av visualiseringar sker i interaktionen mellan individen och det visuella budskapet. Det är då mottagaren gör mening av budskapet. Författaren framhåller även att kunskap skapas kontinuerligt människor sinsemellan, vilket är en faktor som i allra högsta grad påverkar hur visualiseringar tolkas och förstås. Det är troligt att detta gör sig gällande i projektgrupper. I projektgruppen möts olika praktiker med egna regler, värderingar och föreställningar med viss kunskap (Löfström, 2010). Satt i kombination tolkas detta som att kunskap växer fram mellan de olika projekt- medlemmarna med stöd i det visuella materialet, och även att tolkningen av det visuella materialet påverkas av interaktionen mellan projektmedlemmarna. I intervjuerna framkommer att det visuella materialets funktion utvecklas under processens gång och växer fram i takt med att ny kunskap genereras och projektet tar form, vilket också kan knytas till vad Ware menar. Utifrån det projekt som studerats dras slutsatserna att det visuella materialet initialt finns till för att utforska och exemplifiera alternativa lösningar. Det delas inom projektgrupperna och används sedan i det slutgiltiga beslutsunderlaget. Där tar även politiken del av materialet och fattar beslut grundade på det. På så sätt har det visuella materialet redan en stark roll som sekundärt gränsobjekt i projektsammanhanget. Då detta förhållande redan existerar är det troligt att det även har potential att utvecklas, vilket även efterfrågas i empirin.

I alla delar av processen används visuellt material i någon form. Hylliebadet har växt fram runt en mängd olika visualiseringar vilka har beskrivits och reflekterats kring under intervjuerna. Visuellt material används initialt i utredningsfasen av tjänstemän för att utreda exempelvis behov, funktion samt placering. Det används också i dokument kopplade till plan- och bygglovsprocessens olika delar för att nå gemensam förståelse gällande olika alternativ och lösningar samt resultat. Även det visuella materialet från den genomförda arkitekttävlingen har i Hylliebadets fall spelat en viktig roll i beslutsprocessen vad gäller själva gestaltningen. Det visuella materialet tolkas som en viktig del av processen. Det finns dock en problematik kring hur det hanteras och delas.

ip2 kom in i processen i samband med att arkitekttävlingen annonserades. Under intervjun framhålls att något visuellt material från tidigare i processen inte kommit personen till känna, vilket denne menar hade varit önskvärt. Det framgår inte om ip2 själv aktivt har sökt efter material. Det är troligt att det funnits till hands, men att metoden för att dela det varit bristande. ip 2 förklarar vidare att arbetet hade underlättats ytterligare om projektgruppen haft exempelvis en 3D- modell knuten till projektets geografiska plats att diskutera kring. Att se badhuset som en fysisk volym i den omkringliggande bebyggelsen hade bidragit till att projektet kunnat betraktas och diskuteras i sitt sammanhang. Detta kan tolkas som att det är viktigt att projekt flyttas närmre den geografiska platsen, vilket även har påpekats av bland annat ip5, att projektet sätts i ett sammanhang. Omgivningen och förutsättningarna runt omkring påverkar även det pågående projektet. Ett projekt bör inte lyftas ur sitt sammanhang, utan istället vara verklighetsförankrat i så stor utsträckning som möjligt för att ett helhetsperspektiv ska kunna

46 upprätthållas. Detta är något som det visuella materialet kan användas att

underlätta för.

Kartor liksom andra typer av bilder är viktiga verktyg, vilket framhålls av ip3. Som planarkitekt är det visuella materialet en förutsättning för att kommunicera idéer och fatta beslut. Såväl översiktsplanering som detaljplanering liksom bygglovs- ärenden utgår från ett kartmaterial. Kartan har då en vägledande eller

bestämmande funktion vad gäller stadens utveckling, och används som besluts- underlag vad gäller den fysiska planeringen. Maliene et al. (2011) skriver att Geografiska informationssystem, GIS, har blivit ett allt vanligare planerings- verktyg, vilket även stämmer överens med hur Malmö stad arbetar. GIS-teknologin har utvecklats och är numera tillgänglig för flera olika användargrupper,

exempelvis planerare och andra tjänstemän, politiker eller medborgare (Maliene et al., 2011; Prado et al., 2000). Prado et al. (2000) lyfter upp kartans funktion som ett kommunikativt element. Malmö stad har flertalet GIS-baserade kartverktyg som används för att kommunicera information om staden både ut mot allmänheten och tjänstemän sinsemellan. Huruvida intervjupersonerna känner till dessa kartor var en fråga som ställdes till samtliga deltagare. Det framkommer där att alla känner till att verktygen finns, men det är inte alla som använder sig av dem i sitt dagliga arbete. Detta kan förklaras med att de i sina funktioner inte anser sig ha nytta av verktygen, eller att de helt enkelt inte har tillräcklig kunskap om hur de kan användas till sin fulla potential.

Utifrån den genomförda studien kan slutsatsen dras att visualiseringar haft en funktion och en betydelse inom projektet som gränsobjekt. De har fungerat som en gemensam utgångspunkt för att testa olika lösningar och fatta beslut. Den

gränsdragningsproblematik som finns inom samverkansprojekt omfattar till viss del även den kunskap som genereras vartefter processen fortskrider.

Informationen finns, men är utspridd i de parallella processerna som pågår bland projektgruppens medlemmar vilket försvårar samverkan. Ett verktyg för att ge en överblick över de parallella processerna som kan samla och organisera denna kunskap är något som potentiellt kan stödja samverkan och underlätta beslutsprocessen. GIS har egenskaper som gör att det kan ses som ett väl

fungerande samverkansverktyg. Information kan lagras och knytas till en specifik geografisk punkt samtidigt som det finns förutsättningar att uppdatera

informationen vartefter ny kunskap genereras i projektet, information som dessutom blir lättillgänglig och överskådlig för projektmedlemmarna. Denna idé presenteras närmre under följande avsnitt 4.4.2 Potentiell utveckling samt 4.5 Projektidé.

4.4.2 Potentiell utveckling

Syftet med studien var att undersöka visualiseringars potential att utvecklas som beslutsunderlag, där en förenklad beslutsprocess och en motverkad stuprörs- problematik anses önskvärt för att överbrygga hinder som försvårar för hållbar stadsutveckling. Styrkan det visuella materialet besitter ligger i dess förmåga att fungera som ett praktiköverskridande samlat gränsobjekt.

47 Den främsta outnyttjade potentialen anses ligga i användandet av samordnande verktyg så som exempelvis GIS. Att använda ett kartverktyg ger möjlighet att samordna och tillgängliggöra material och information kopplat till projektet där den geografiska kopplingen samtidigt kan synliggöras. Där finns möjlighet att samla den information som finns spridd i projektgrupper och samtidigt kan de olika förvaltningarnas processer bli mer transparenta. Genom att positionera projekt på en karta kan de även sättas i relation till andra projekt i det berörda området, vilket har identifierats som en brist idag. Att ge en samlad överblick, samtidigt som det blir möjligt att zooma in och följa enskilda projekt, för med sig att närvaron av ett helhetsperspektiv ökar.

GIS samlar och lagrar information som knyts till en geografisk referenspunkt vilken synliggörs på en digital grundkarta. Kartan i sig återger spatiala relationer, och bör enligt Kitchin och Dodge (2007) gå från att ses som neutral och objektiv till att förstås som en föränderlig och subjektiv produkt. Syftet med kartläggningen är att skapa en överblick (Eriksson, 2009), och Kitchin och Dodge (2007) menar att kartan berättar en historia som beror på de beslut som fattas i skapandeprocessen. Att GIS samlar information i lager och kontinuerligt kan uppdateras med ny eller förändrad information stödjer dessa tankesätt kring kartan som föränderlig. Maliene et al. (2011) problematiserar mängden information som går att koppla till GIS. Författarna ifrågasätter i vilken utsträckning mer information leder till bättre beslut, och trycker på informationens kvalitet och lämplighet. Prado et al. (2000) framhåller att designen av verktyget är avgörande för att förståelsen för

informationen i verktyget ska underlättas. De menar att ett behovsanpassat verktyg är en förutsättning för att funktionen ska bli tillfredsställande. I sina temakartor organiserar Malmö stad informationen i olika lager för att underlätta användningen. Detta är ett sätt att hantera mängden information och underlätta för användare. Under mötet med utvecklarna av Malmös kommande temakarta, StatistikAtlas, framhålls även vikten av att välja till exempel färgkombinationer som inte ger fel budskap, exempelvis undviks graderingsskalor i grönt, gult och

48 rött för att inte sprida felaktiga eller missvisande budskap, varken inom

organisationen eller utåt allmänheten.

GIS-teknologi används redan nu inom Malmö stad för att samla och organisera lager av information, vilket medför att kunskap om GIS redan finns. På så sätt finns goda förutsättningar för tolkningen av informationen eftersom att viss gemensam förförståelse redan finns inom organisationen (Eriksson, 2009). Vid framställandet av kartor, liksom vid framställandet av andra visualiseringar, är det viktigt att ta dess subjektiva karaktär i beaktning. Det är av vikt att vara medveten om hur utfallet påverkas utifrån beslut som tas under utvecklingsprocessen. Det är även nödvändigt att vara medveten om hur kartan/visualiseringen kan komma att tolkas av mottagaren. En förståelse för dessa faktorer kan stödja ett väl

genomtänkt resultat.