Organisera, dela, visualisera - en studie av visualiseringar som underlag för beslutsprocesser vid hållbar stadsutveckling

Organisera, dela, visualisera

- en studie av visualiseringar som underlag för

beslutsprocesser vid hållbar stadsutveckling.

Organize, share, visualize

- a study of visualizations as decision-making material

within sustainable urban development

Johanna Fredin & Lina Lindström

Byggd Miljö Magisteruppsats

Hållbar stadsutveckling: Projektkurs 15 hp (BY602B) 2014-VT

Förord

Magisteruppsatsen Organisera, dela, visualisera – en studie av visualiseringar som underlag för beslutsprocesser vid hållbar stadsutveckling och den tillhörande projektplanen Förstudie: ProjektAtlas har genomförts vid institutionen för Urbana studier på Malmö högskola. Vi vill rikta ett tack till vår handledare Per-Olof Hallin för givande diskussioner och intressanta perspektiv. Vi vill även tacka Charlotte Malmborg och Anna-Stina Munsin som arbetar med att ta fram Malmö

Statistikatlas för viktig input under processens gång. Johanna Fredin

Lina Lindström

Sammanfattning

Med utgångspunkt i hållbarhetsdiskursen syftar uppsatsen att undersöka hur visualiseringars användningsområde kan utvecklas i beslutsprocesser för att stödja mer helhetsorienterade lösningar och långsiktiga beslut. Detta görs utifrån en fallstudie av ett konkret stadsutvecklingsprojekt där ett antal personer ur projektgruppen samt en representant från politiken intervjuas. Inom hållbar stadsutveckling förespråkas praktiköverskridande samverkan, gemensam förståelse och gemensamma insatser. Den empiriska analysen indikerar att samverkansprojekt till viss del tenderar att upprätthålla det så kallade

“stuprörsagerandet”, då aktörer från olika praktiker tar med sig de egna gräns-dragningarna in i projektet. Det visuella materialet har en betydande funktion som gränsobjekt, ett sätt att kommunicera och uttrycka kunskap. Med fokus på att utveckla funktionen hos de sekundära gränsobjekten har en förstudie genomförts. Förstudien behandlar idén om att låta ett interaktivt kartverktyg samla, organisera och visualisera den information som finns runt ett projekt. På så sätt kan projektet knytas till en geografisk position och studeras i förhållande till stadens övriga pågående projekt. Detta skapar förutsättningar för en bättre överblick och större möjlighet till att följa, studera och analysera processer i enskilda projekt på olika nivåer.

Abstract

This study aims to examine how the use of visualizations may evolve decision making to support holistic solutions and long-term decisions. This is done through a case study of an urban development project. A number of people from the project group and a politician involved with the decision making process were

interviewed. Sustainable urban development requires a close collaboration among different disciplines, along with shared understanding and shared action. The empirical analysis indicates that collaborative projects tend to preserve the issues of a sectorized and fragmented organisation. This is due to the fact that actors from different practises bring their own values and approaches into each project. The visual material has a significant function as a boundary object; a way to communicate and to express and share knowledge among a project’s members. The study includes a feasability study with the purpose of developing the function of the boundary objects. The feasibility study covers the idea of developing an interactive map to collect, organize, and visualize information about projects. In this way, the project can be linked to a geographical position and seen in relation to the city's other ongoing projects. This supports an improved overview and creates opportunity to observe, study and analyze processes in individual projects at different levels for a greater common understanding.

Innehåll

Del A.

1. Introduktion ... 6

1.1 Bakgrund ... 6

1.2 Syfte & frågeställningar ... 7

1.3 Avgränsningar ... 7

1.4 Disposition ... 8

2. Teoretiskt ramverk ... 9

2.1 Den organisatoriska beslutsprocessen ... 9

2.1.1 Kommunen som organisation - Malmö stad ... 9

2.1.2 Hinder för hållbar stadsutveckling ... 9

2.1.3 Vem har makten? ... 10

2.1.4 Stuprörsproblematik ... 11

2.1.5 Projekt som arbetsform ... 12

2.2 Visualiseringar ... 13

2.2.1 Icke verbal kommunikation ... 13

2.2.2 Visuell tolkning och förståelse ... 14

2.2.3 Bilden ... 14

2.2.4 Diagram ... 15

2.3 Kartan ... 15

2.3.1 Geografiska Informationssystem (GIS) ... 16

2.3.2 GIS som ett planeringsverktyg ... 16

2.4 Gränsobjekt ... 17

3. Metodavsnitt ... 18

3.1 Förförståelse ... 18

3.2 Litteraturgenomgång ... 18

3.3 Metodval samt val av undersökningsområde ... 19

3.3.1 Fallstudie... 19

3.3.2 Datainsamling ... 19

3.3.3 Bearbetning och analys av data ... 22

3.4 Förstudiens genomförande ... 23

3.5 Käll- och metodkritik ... 24

Del B.

4. Hylliebadet i stadsområde Väster, Malmö ... 27

4.1 Beslutsprocesser ... 27

4.1.1 Den initiala utredningsfasen - hur det började ... 29

4.1.2 Lokalisering, innehåll, funktion och kostnad ... 31

4.1.4 Badhuset tar form - bygglovsprocessen och budgetdiskussioner ... 34

4.1.5 Beslut om laga kraft och bygglov ... 35

4.1.6 Sammanfattande analys ... 35

4.2 Makt/påverkan ... 36

4.2.1. Beslutsfattande ... 36

4.2.2 Avstånd mellan beslutsfattande och allmänhet ... 38

4.2.3 Maktstrukturer i arbetsgrupper ... 38

4.3 Praktiköverskridande samverkan ... 39

4.3.1 Samverkan ... 39

4.3.2 Kunskapsspridning ... 41

4.3.3 Intressekonflikter ... 42

4.3.4 Projektets sammanhang och kunskapsinhämtning ... 42

4.3.5 Hur kan stuprörsproblematiken hanteras? ... 44

4.4 Visuellt material i en stadsutvecklingskontext ... 44

4.4.1 Visualiseringars funktion och betydelse som gränsobjekt ... 44

4.4.2 Potentiell utveckling ... 46

4.5 Projektidé ... 48

4.5.1 Förslag till utformning ... 49

Del C

Del D.

5

Del A.

Introduktion

Teoretiskt ramverk

Metodavsnitt

6

1. Introduktion

1.1 Bakgrund

Sedan 2008 lever mer än hälften av världens befolkning i städer, en andel som ständigt ökar. De växande städerna medför att samhället står inför en utmaning – ett ökat ansvar, inte bara för klimatet, utan också för de många invånare som bor och lever sina liv i staden. Höga krav ställs på staden som levnadsmiljö. Eftersatt infrastruktur, miljöförstöring, arbetslöshet, en försämrad folkhälsa och

segregation är exempel på faktorer som har en negativ inverkan på livskvalitén i städer världen över (Hedenfeldt, 2012). Med hållbar utveckling menas en utveckling “som uppfyller dagens behov utan att förstöra möjligheterna för

kommande generationer att uppfylla sina egna behov” (WCED, 1987). Definitionen är tagen ur den så kallade Brundtland-rapporten (Our Common Future). Även om definitionen lämnar ett relativt stort utrymme för egna tolkningar av hållbarhets-begreppet är det en av de mest vedertagna definitionerna. Rapporten var den första i sitt slag att ta ett helhetsgrepp kring och knyta starka samband mellan klimatfrågor och socioekonomiska frågor (Hopwood et al., 2005:39). Hållbar utveckling, och mer specifikt hållbar stadsutveckling, har sedan dess fått stort genomslag och används frekvent i diverse sammanhang. Ett ökat fokus på

hållbarhet syns bland annat i visioner, mål och policydokument inom kommunala organisationer.

Det finns en inneboende problematik i de frågor som dagens stadsplanering ska möta vilket gör att de kan beskrivas som wicked problems eller svårlösta

samhällsproblem (Rittel & Webber, 1973; Jordan & Andersson, 2010). Den bakomliggande problematiken är mångfacetterad, sammanlänkad och svår att definiera då en faktisk kärna till problemen är nästintill omöjlig att finna (Rittel & Webber, 1973). Hållbar stadsutveckling kräver därmed att sociala, ekologiska och ekonomiska frågor integreras och greppas ur ett helhetsperspektiv. En gemensam förståelse och gemensamma insatser krävs för att hantera en hög grad av

komplexitet i arbetet för en hållbar stadsutveckling.

Delegationen för hållbara städer (2012) konstaterar att svenska kommuner har svårigheter att anpassa sin organisation för hållbar stadsutveckling, då detta ställer krav på ett gränsöverskridande arbete mellan forskare, näringsliv, kommuner, beslutsfattare och medborgare. ”Stuprörstänkande” och

“stuprörsagerande” försvårar helhetslösningar och förverkligandet av visionen om den sammanhållna och mångfunktionella staden. Bristande samordning inom förvaltningar och mellan olika nivåer är ett utslag av stuprörstänkandet, vilket leder till svårigheter för kommuner att förverkliga goda helhetslösningar och att kortsiktiga ekonomiska intressen prioriteras framför miljöfrågor, sociala frågor och helhetslösningar (Delegationen för hållbara städer, 2012).

7 För att motverka ett stuprörsagerande krävs tvärsektoriella processer och

samverkan, samt nya verktyg och metoder för att underlätta och stödja dessa. Det visuella kan i dessa sammanhang underlätta för en ökad samsyn mellan olika aktörer (Eriksson, 2009). Ur ett hållbarhetsperspektiv blir det därför intressant att se till hur visuellt underlag för beslut används inom och mellan olika nivåer i en kommunal organisation.

1.2 Syfte & frågeställningar

Uppsatsens syfte är att, med utgångspunkt i ett konkret stadsutvecklingsprojekt, undersöka hur visualiseringars användningsområde kan utvecklas i besluts-processer för att stödja mer helhetsorienterade lösningar och långsiktiga beslut. Utifrån syftet ovan har tre frågor formulerats:

▪ På vilka sätt har visuellt material använts som underlag till de beslut som fattats i ett konkret stadsutvecklingsprojekt?

▪ Hur upplevs praktiköverskridande samverkan och möjligheten att påverka beslutsprocesser utifrån olika roller i stadsutvecklingsprojekt?

▪ Hur kan olika typer av visuellt material samverka vid stadsutvecklings-projekt och på så sätt motverka stuprörsproblematiken?

1.3 Avgränsningar

I studien undersöks inte ett beslutsunderlag i sin helhet utan istället fokuseras på det visuella material som legat till grund för beslutsfattandet och att driva stads-utvecklingsprocesser framåt. Denna avgränsning har gjorts dels med utgångspunkt i tidigare erfarenheter inom området, dels utifrån hypotesen att det finns potential för utveckling av det visuella materialet som underlag för beslutsfattandet.

Ytterligare en avgränsning har gjorts vad gäller involverade intressenter. Kommunens relation till externa parter, så som exploatörer och konsulter, kommer inte att studeras. Fokus ligger istället på de beslutsprocesser som drivs inom den kommunala organisationen och de externa processerna kommer endast kortfattat nämnas och inte reflekteras närmre kring. Inte heller upphandlingsfasen gentemot entreprenader kommer beröras. Den främsta orsaken till detta är

uppsatsens begränsade tidsram, men avgränsningen skapar också förutsättningar för att kunna studera de interna processerna mer ingående.

8

1.4 Disposition

Uppsatsen är indelad i följande fyra delar:

Del A. Introduktion // Teoretiskt ramverk // Metodavsnitt

Under detta avsnitt presenteras bakgrunden till uppsatsens undersökningsområde som sätts i en kontext. Vidare behandlas syfte och frågeställningar. Därefter följer en genomgång av uppsatsens teoretiska ramverk samt metodavsnittet med en beskrivning av metod och tillvägagångssätt.

Del B. Nulägesanalys av fallstudieobjekt

I det andra avsnittet redogörs för den empiriska studien, och det empiriska materialet diskuteras med hjälp av det teoretiska ramverket.

Del C. Förstudie: ProjektAtlas

I detta avsnitt redovisas en förstudie över projektförslaget; ett interaktivt

kartverktyg som ger möjlighet att visualisera pågående stadsutvecklingsprocesser. Förstudien beskriver den bakomliggande problematiken och redogör för

genomförandet av projektförslaget.

Del D. Resultat

I det avslutande avsnittet presenteras de slutsatser som uppsatsen mynnar ut i, i förhållande till uppsatsens syfte och frågor. Avsnittet avslutas med en utblick över vidare forskning samt några avslutande reflektioner.

9

2. Teoretiskt ramverk

I följande kapitel presenteras uppsatsens teoretiska ramverk. Inledningsvis behandlas den organisatoriska beslutsprocessen där makt och möjlighet till påverkan problematiseras. Hållbarhetsdiskursen belyses utifrån en fundamental problematik, samverkan över gränser - vilket ses som ett övergripande hinder för hållbar stadsutveckling. Stuprörsproblematiken blir ett centralt begrepp och samverkansprojekt beskrivs som en alltmer beprövad arbetsform för att samman-föra olika aktörer och skapa förutsättningar för gränsöverskridande samarbeten. Begreppet visualiseringar vävs sedan in i det teoretiska ramverket följt av teorier kring kartan. Kapitlet avslutas med att se till gränsobjekt och hur de kan användas för att möjliggöra till gemensam förståelse mellan skilda aktörer.

2.1 Den organisatoriska beslutsprocessen

2.1.1 Kommunen som organisation - Malmö stad

Svenska kommuner har planmonopol, vilket innebär att kommunen styr över hur mark ska bebyggas och användas. På så sätt kontrolleras även platsers till-gänglighet. I syfte att skapa en gemensam förståelse redogörs kortfattat för hur den beslutsfattande organisationen fungerar i Sveriges kommuner, där Malmö stad som kommunal organisation fungerar som exempel. Kommunfullmäktige har den högsta beslutanderätten med framröstade politiker. En kommunstyrelse är utsedd av kommunfullmäktige som leder och samordnar arbetet i kommunen (Malmö stad, 2014a). Olika nämnder har sedan till uppgift att bereda ärenden till kommun-fullmäktige, besluta i delegerade frågor eller frågor kopplade till den egna

förvaltningen samt ansvara för att beslut verkställs från kommunfullmäktige (Malmö stad, 2014b). I Malmö stad finns fem stadsområdesnämnder där beslut fattas angående stadsområdets budget, mål och verksamheter. Dessa nämnder har samma politiska sammansättning som kommunfullmäktige. Till varje nämnd hör sedan en förvaltning som ansvarar för att genomföra beslut dels från kommun-fullmäktige, dels från nämnden (Malmö stad, 2014a).

2.1.2 Hinder för hållbar stadsutveckling

Inom stadsutveckling är svårlösta samhällsproblem eller wicked problems av komplex karaktär och spänner över en vidd av gränsöverskridande områden som kan anses avgörande för hållbar stadsutveckling. Flertalet frågor, exempelvis integrations- och miljöfrågor, kan inte hanteras av ett enskilt ansvarsområde utan problemen de berör är av flytande karaktär (Jordan & Andersson, 2010; Rittel & Webber, 1973). Hållbar stadsutveckling kräver att dessa problem och intresse-konflikter inkluderas och hanteras i arbetet med stadens utveckling.

10 Delegationen för hållbara städer tillsattes i september 2008 på uppdrag av Sveriges regering med uppgift att undersöka vad som kan försvåra utvecklingen av hållbara städer, samt att föreslå förslag till åtgärder och lösningar (Delegationen för hållbara städer, 2012). I rapporten Femton hinder för hållbar stadsutveckling har bland annat begränsningar för samverkan inom och över sektorsgränser identifierats som hinder (Delegationen för hållbara städer, 2012:16ff):

▪ Stuprörstänkande och stuprörsagerande försvårar helhetslösningar och förverkligandet av visionen om den sammanhållna och mångfunktionella staden.

▪ Bristande samordning inom och mellan olika nivåer är ett utslag av stuprörstänkandet och leder till svårigheter för kommuner att förverkliga goda helhetslösningar.

▪ Bristande kapacitet och kompetens för att utöva ledarskap för komplexa och tvärsektoriella processer utgör ett hinder för att utveckla städer. Kommunen som organisation kan beskrivas som fragmenterad och sektoriserad. Hållbar stadsutveckling kräver, i motsats till detta, att sociala, ekologiska och ekonomiska frågor integreras och greppas ur ett helhetsperspektiv. Delegationen konstaterar att svenska kommuner har svårigheter att anpassa sin organisation för hållbar stadsutveckling. Städers utveckling och de beslut som ligger till grund för den är till stor del beroende av politisk styrning, visioner och mål. Glappet mellan vision och verkliga handlingar är ett problematiskt inslag, där enskilda beslut ofta motarbetar uppsatta hållbarhetsmål och kortsiktiga ekonomiska intressen

prioriteras framför miljö-, sociala frågor och helhetslösningar (Delegationen för hållbara städer, 2012).

2.1.3 Vem har makten?

Begreppet makt är ett komplext och svårtolkat begrepp som går att närma sig på flera sätt. I en diskussion om varför vissa aktörer får inflytande och kan påverka beslutsprocesser blir begreppet relevant, vilket är anledningen till varför begreppet används i studien trots dess komplexitet. En kort begreppsförklaring inleder därför detta avsnitt med utgångpunkt i avhandlingen Makt och lokal utveckling av Persson (1999) där även Foucaults (1980) teorier är framträdande. Makt förstås då som relationer som existerar i alla olika delar av samhället och på alla nivåer. Detta medför att makten finns inbyggd i alla relationer och strukturer samt att den inte är utan att den utövas. När makt förstås som relationer blir konsekvensen att makten går att påverka samt förändra (Persson, 1999:119; Foucault 1980:63ff).

Enligt Persson (1999:65) har beslutsprocessen utvecklats till att bli allt mer diffus med både formella och informella strukturer där olika aktörer, i olika grad och omfattning, påverkar processen. Utvecklingen sker och har skett från en formell beslutsstruktur som länge varit framträdande, till dagens mer diffusa besluts-process. Persson (1999:133) beskriver ur ett maktperspektiv hur det politiska beslutorganet fungerar. Till de formella aktörerna hör förvaltningar, nämnder, styrelser, kommunstyrelse samt kommunfullmäktige. Den så kallade

11

Bild 1. Maktstrukturer i en kommunal organisation

“maktkärnan” består av den inre kretsen av politiker tillsammans med

inflytelserika tjänstemän. Utanför denna krets återfinns nämnder, styrelser och förvaltningar. Ännu en nivå från kärnans mitt agerar intresseorganisationer, samverkansparter och myndigheter, tillsammans med olika informella aktörer. Företag, intressegrupper och markägare är exempel på informella aktörer vilka kan skapa en informell maktstruktur där makten inte alltid synliggörs. Informella möten och interaktioner tar plats där dessa aktörer försöker påverka besluts-fattare, där makten utövas i det tysta (Persson, 1999).

Persson menar att tillgången till dessa mötesplatser ofta är begränsad till vissa grupper och aktörer, då platserna är av en selektiv karaktär. Maktstrukturen är då informell med oplanerade beslut och maktutövning, vilket ofta sker utan insyn från exempelvis allmänheten. Detta fenomen gör sig även gällande inom den kommunala organisationen, där transparensen mellan olika förvaltningar tenderar att vara bristfällig. Den informella och formella makten möts, och aktörernas olika maktresurser används. Det är alltså i många fall då makten utövas. Dessa

strukturer påverkar i högsta grad de beslut som fattas, vilket inte synliggörs på de mer formella beslutsarenorna (Persson, 1999).

Persson menar även att det fysiska avståndet, liksom det sociala, har vuxit mellan beslutsfattande och allmänhet. De beslut som påverkar och styr våra liv fattas därmed långt ifrån de platser där vi bor och verkar på, varpå beslutens verklighets-förankring kan ifrågasättas (Persson, 1999:141).

2.1.4 Stuprörsproblematik

I de flesta organisationer sker uppdelning av arbete i funktioner, vilket är en vanligt förekommande organisatorisk princip enligt Fransson & Quist (2010). I kommunala organisationer sker en sektorsindelning där tjänstemän samlas inom olika praktiker. Kompetensen blir på så sätt specialiserad men riskerar att även bli isolerad på grund av de organisatoriska gränserna. Denna ”stuprörsförvaltning”

12 har därför fått möta kritik, delvis då specialisering och funktionsindelning gjort verksamheter svåra att koordinera. Fransson & Quist (2010) ifrågasätter denna kritik och menar att specialiserade enheter och en sektoriell indelning är nödvändig för att en förvaltning ska kunna fungera. Det problematiska ligger istället i en oförmåga att samverka och koordinera, vilket enligt författarna är vad exempelvis politiker och tjänstemän ser som problematisk när ”stuprören” inom förvaltningen kritiseras (Fransson & Quist, 2010:13f).

Lantz och Wäreborn Schultz (2006) saknar ett helhetsansvar vilket är nödvändigt i ett komplext och fragmenterat samhälle. Författarna använder begreppet

“stuprör” för att åskådliggöra hur problematisk samverkan kan vara inom och mellan organisationer, vilket beskrivs som en stuprörsproblematik. Denna är av generell karaktär och gör sig gällande både inom den privata och offentliga sektorn. Stuprörsproblematiken handlar dels om hur attityder och beteenden kan hindra en effektiv samverkan, dels om en vertikal styrning och uppföljning i organisationer som endast ser till den egna verksamheten. Lantz och Wäreborn Schultz efterfrågar istället ett ”flödessamhälle” där ett horisontellt

flödes-perspektiv överordnas det vertikala stuprörsflödes-perspektivet. Detta skapar möjligheter för helhetslösningar att i större utsträckning styra samhällets utveckling och inte organisationers särintressen (Lantz & Wäreborn Schultz, 2006:8f).

2.1.5 Projekt som arbetsform

Projektformen har växt fram som allt vanligare för att bedriva stadsutveckling. Begreppet projektifiering kan användas för att beskriva den samhälleliga

utvecklingen (Sahlin-Andersson & Söderholm, 2002). Projekt är en temporär och tidsbestämd organisationsform som utifrån förutbestämda målsättningar väntas leverera ett visst resultat. Projekt som samverkansform kan ses som ett svar på organisationers fragmentariska uppbyggnad. De temporära organisationsformerna som projekten representerar är ett sätt att undvika det faktum att organisationen i sig inte är anpassad för att hantera en gränsöverskridande problematik (Hall et al., 2013).

Det organisatoriska lärandet och minnet påverkas negativt av denna

projektifiering. Kortsiktiga projekt som lösningar på långsiktiga problem blir motsägelsefullt (Abrahamsson & Agevall, 2009). Komplexa, svårlösta samhälls-frågor kräver ett förebyggande, kontinuerligt och aktivt arbetssätt. Gräns-överskridande projekt är ett helhetsgrepp sett ur ett samverkansperspektiv, där aktörer från olika praktiker arbetar tillsammans. Sett ur ett långsiktigt perspektiv avbryts däremot helhetsgreppet när projektet avslutas. En anledning till denna problematik är exempelvis att vedertagna metoder för gemensam förvaltning av den kunskap som genereras under och efter projektet ofta saknas (Hall et al., 2013).

Gränsöverskridande projektgrupper inom den kommunala organisationen medför att de olika förvaltningarna arbetar tillsammans. På så sätt stödjer projektformen samverkan över gränserna i större utsträckning än den traditionellt sektors-indelade arbetsformen. Därmed kan sägas att projektformen motverkar

stuprörs-13 problematiken i viss utsträckning. En problematik som behöver lyftas i relation till detta är förekomsten av så kallade praktikgemenskaper (community of practice), vilket är relaterbart med begreppet stuprörsagerande. Praktikgemenskap är ett begrepp som bland annat används av Jean Lave och Etienne Wenger (1991) för att beskriva en grupp personer som praktiserar exempelvis ett gemensamt yrke. I projektgruppen möts praktiker från stadens olika förvaltningar med olika intressen och uppdrag att svara för. Samtidigt som projektet är en gemensam verksamhet skild från den ordinarie verksamheten så är det fortfarande en del av den

(Löfström, 2010:12). Mikael Löfström problematiserar så kallade samverkansprojekt i sin avhandling Samverkan och gränser, studier av samverkansprojekt i offentlig sektor (2010). Löfström menar att det finns en gränsdragningsproblematik, och hur väl samverkan fungerar beror på hur aktörerna tar med sig “sina” gränser in i projektet, exempelvis regler, värderingar och föreställningar (Löfström, 2010). In i projekten tar var och en med sig den specialkunskap som delas med den egna praktikgemenskapen, det språkbruk som används och det ansvarsområde som den enskilda förvaltningen är förordade. Utöver detta har de olika förvaltningarna andra gränsdragningar sinsemellan vad gäller exempelvis tidplaner eller budget. Samverkan över gränserna medför således en del svårigheter och stuprörsagerande riskerar göra sig gällande inom de skilda praktikerna.

2.2 Visualiseringar

2.2.1 Icke verbal kommunikation

För att närma sig begreppet kommunikation går det inledningsvis att skilja på verbal och icke-verbal kommunikation. Verbal kommunikation är baserad på det språkliga och på det skriftliga - medan visualiseringar och bilder istället är att betrakta som icke-verbal kommunikation, vilket Yvonne Eriksson skriver om i boken Bildens tysta budskap (2009). Eriksson refererar i ett sammanhang vidare till Barbara Tversky, som forskat kring hur vi förstår och tolkar bildmaterial. I enlighet med Tversky framhåller Eriksson att bilder underlättar kommunikation mellan människor samtidigt som de avlastar arbetsminnet. Eftersom att bilden är

externaliserad från minnet behöver inte information som finns i bilden bibehållas i det ”egna” minnet, utan finns att tillgå även vid senare tillfällen (Eriksson,

2009:91). Bilden som representation för information kan därför vara användbar vid lagring av data som är fördelaktigt att kunna återgå till, eller för data som ska delas och kommuniceras mellan flera olika parter, exempelvis vid hållbara stadsutvecklingsprojekt.

Sändare - meddelande - mottagare är de tre klassiska komponenterna i en kommunikationsmodell. Precis som vid verbal kommunikation påverkas varje komponent vid icke-verbal kommunikation av ett antal faktorer. Eriksson (2009) menar att sändaren är ett subjekt med makt att utforma meddelandet, medvetet eller omedvetet, utifrån de kontextuella förutsättningarna sändaren befinner sig i. Den visuella representationen påverkas sedan också av mediet, och beroende på i vilket sammanhang meddelandet framställs kommer det att vara öppet för olika

14 tolkningar. Även mottagaren påverkar kommunikationsmodellen genom sina egna erfarenheter och referenser vilka också påverkar tolkningen och förståelsen av meddelandet. När sändaren och mottagaren befinner sig i en liknande kontext och har viss gemensam förförståelse så underlättas tolkningen av budskapet. Om den delade förståelsen istället är bristande finns det risk för tolkningsproblematik (Eriksson, 2009:54).

2.2.2 Visuell tolkning och förståelse

Budskapet i meddelandet ges mening när det kombineras med mottagarens tidigare kunskap och tankemönster, detta skriver Colin Ware i boken Visual Thinking for Design (2008). Ware beskriver processen som en “dans” mellan hjärnan och den externa miljön; The Dance of Meaning. Mening skapas i

interaktionen mellan individen och det visuella budskapet. Denna beskrivning är dock en förenklad version, och Ware menar vidare att det även finns andra externa faktorer som är viktiga att ta i beaktning. Ware framhåller det konstant pågående meningsskapandet människor sinsemellan, vilket hela tiden genererar ny kunskap som påverkar hur visuella framställningar tolkas och förstås. Det visuella

tänkandet är en del av en ständigt aktiv process mellan hjärnan och extern information (Ware, 2008:165).

Visuell tolkning och förståelse kan exemplifieras med ett citat av Eriksson (2009): “Bilden är en yta som innehåller olika symboler vars innebörd kräver en uttolkare. Hur bilden tolkas påverkar därmed dess innehåll, eftersom bilder vanligtvis är öppna för flera rimliga tolkningar” (Eriksson, 2009:26). Bildens budskap, vilket även påpekas under föregående avsnitt, påverkas av flera olika kontexter - sändaren, mediet och mottagaren. Bilder påverkas av de som framställt dem då bilden är en representation, en återskapelse, av verkligheten. Det är det skapande subjektet som har makten att påverka objektet. På så sätt existerar inga objektiva bilder (Eriksson, 2009). Mottagarens förförståelse och erfarenheter har betydelse, vilket beskrivs i citatet ovan. Om bilden dessutom finns representerad i ett visst sammanhang tillsammans med exempelvis text kan även sägas att den har en yttre och en inre kontext. I en stadsutvecklingskontext kan planprogram och andra utredande dokument som kombinerar bild och text användas för att exemplifiera ett sammanhang där en yttre och en inre kontext finns representerad. Själva sammanhanget befinner sig i en yttre kontext, medan bilden befinner sig i den inre kontexten vilket kan medföra otydligheter kring hur bilden förhåller sig till den yttre kontexten. Eriksson (2009) lyfter fram vikten av att text och bild länkas samman för att det ska vara tydligt när och hur bilden bör studeras i relation till texten för att på så sätt tydliggöras i relation till den yttre kontexten.

2.2.3 Bilden

Begreppet bild kan behöva definieras. Vad menas egentligen med ”en bild”? Eriksson (2009) beskriver bilden som ”en samlingsterm för visuella

15 tekniker” (Eriksson, 2009:24). Bilden är således en visuell representation, en visualisering som representerar en del av, samt ett perspektiv på verkligheten. Eriksson skriver vidare att bilden kan representera såväl tvådimensionella

återgivningar som tredimensionella objekt. Bildens visuella kraft sitter även i dess möjlighet att förhålla sig till olika skalor och förmågan att återge sådant som är för litet, för stort eller för komplext att se med blotta ögat, exempelvis landmassor, städer eller byggnader i genomskärning. Bilder kan också likna det de ska avbilda. Det, menar Eriksson (2009:25), är en unik egenskap bilden besitter i relation till exempelvis text eller ljud.

Instrumentella bilder är bilder som fyller en instrumentell funktion, så som exempelvis kartor, bildinstruktioner eller vetenskapliga illustrationer - majoriteten av alla bilder är just instrumentella (Eriksson, 2009:29). Viss

information är lämplig att framställa i ord, annan med hjälp av bilder eller diagram - det gäller dock att använda sig av rätt form för rätt information. Ware (2008) skriver att bra visuell kommunikation bygger på vetskapen om när bilder är som mest effektiva och när ord eller andra symboler är effektivare. Detta innefattar även en vetskap om hur bild och ord, om de båda används, ska kombineras för att fylla sitt syfte (Ware, 2008:129). Eriksson (2009) skriver att ett väl fungerande samspel mellan olika artefakter stimulerar användaren till att själv omvandla informationen till praktisk kunskap.

2.2.4 Diagram

Eriksson (2009:95) beskriver diagram som ett sätt att organisera kunskap. Diagram kan vara ett sätt att återge flöden eller organisationsstrukturer (Ware 2008:134). Komplicerade flöden kan förenklas genom att struktureras upp i diagramform med tillhörande text (Eriksson, 2009:95). Diagram kan således ge god överblickbarhet och förenkla tolkningen av komplexa processer.

Olika diagram kan användas för att visa olika typer av data och statistik. Stapeldiagram och kurvor kan visa tidsrelationer och synliggöra under vilka perioder något har varit på botten eller toppen, det vill säga hur något har förändrats över tid. Cirkeldiagram däremot är statiska och visar inte förändringar över tid, utan snarare relationen mellan del och helhet vid en viss tidpunkt (Eriksson, 2009:95).

2.3 Kartan

Kartan är en annan typ av visualisering, som återger spatiala relationer (Eriksson 2009:104). Kartans betydelse och funktion är ett omdebatterat ämne. Kartläggning är av mätbar karaktär och kartor har ofta setts som något neutralt och objektivt (Eriksson, 2009:104; Kitchin & Dodge, 2007:331). Även om kartan är en

representation av ett givet område (Eriksson, 2007:105) så är kartläggningen i sig en process där det finns en inneboende makt att påverka utfallet av kartan. Rob Kitchin och Martin Dodge skriver i artikeln Rethinking maps att: “[C]artography is processual, not representational” (Kitchin & Dodge, 2007:343). Kartan, menar de,

16 bör ses som föränderlig snarare än som en representation av ett statiskt tillstånd. Kartläggningens syfte är att skapa överblick men den som genomför

kart-läggningen skapar även förutsättningar för hur ett område uppfattas (Eriksson, 2009). Kitchin & Dodge (2007:332) menar att kartan berättar en selektiv historia beroende på vilka beslut som fattats när den har skapats men även beroende på hur den tolkas.

2.3.1 Geografiska Informationssystem (GIS)

Digitala kartor tillgängliggörs i allt större utsträckning (Eriksson, 2007:105). Geografiska informationssystem (GIS) är en typ av digitala kartor som bland annat används vid stadsplanering. GIS är ett sätt att samla och integrera olika typer av information och teknologi. Det kan definieras som en slags databas som bygger på att den inmatade datan knyts till ett koordinatsystem, vilket sedan kopplas till ett kartunderlag (Foote & Lynch, 1995). Maliene et al. skriver i texten Geographic informations system: Old principles with new capabilities (2011) om användningen av GIS inom planering och utformning av staden. Författarna definierar verktyget:

“GIS technologies integrate a range of geographical information into a single analytical model, in which diverse data are ‘georeferenced’ to cartographic projections” (Maliene et al., 2011:1)

Informationen i systemet är alltså alltid knuten till en geografisk referenspunkt. GIS ger möjlighet till att mata in olika typer av data; kartor, satellitbilder, statistiska undersökningar och annan information. Prado et al. har i Cartography and Geographic Information Systems as Semiotic Systems: A Comparative Analysis (2000) genomfört en studie rörande möjligheterna att uttrycka sig med hjälp av GIS i relation till verktygets användande av olika kartografiska element. Studien har en semiotisk utgångspunkt och ser till hur kartor kan förstås och tolkas som kommunikativa element. Författarna lyfter fram att det ökade användandet av GIS väsentligt har förbättrat problemlösnings- och beslutsprocesser vad gäller geo-rumsliga frågor (Prado et al., 2000:161).

Den ökade användningen av GIS har även öppnat upp för nya användargrupper att ta del av verktyget. Experter är numera inte de enda med tillgänglighet utan användargruppen är betydligt bredare (Maliene et al., 2011:2). Designen är avgörande för hur olika användargrupper förstår och tolkar informationen (Prado et al., 2001:161). En bredd av användare kräver därmed att verktyget behovs-anpassas och utformas varsamt för att dess funktion ska bli tillfredsställande.

2.3.2 GIS som ett planeringsverktyg

GIS kan användas för att lagra, hantera och analysera information. Maliene et al. (2011) skriver att GIS under de senaste årtiondena har blivit ett allt vanligare planeringsverktyg. Författarna skriver att ett av de viktigaste stegen i arbetet med att ta fram plandokument är datainsamlingen. Stadsplanering kräver en mängd olika data, alltifrån gator och gatunamn till byggnader eller grönområden. GIS-teknologi är ett sätt att samla, sortera och organisera denna data i olika lager för att underlätta för stadsplaneringen (Maliene et al., 2011:4). Då en stor mängd

17 information kan samlas in, är det viktigt att reflektera över hur mycket

information det är möjligt att förmedla. Författarna ställer sig även frågan i vilken utsträckning som mer information leder till bättre beslut. Kvaliteten och

lämpligheten på underlaget förklaras istället vara avgörande faktorer (Maliene et al., 2011:2).

2.4 Gränsobjekt

Boundary objects eller gränsobjekt kallas de objekt som kan fungera som gemensam utgångspunkt för att skapa förståelse över gränser mellan olika så kallade community of practices (praktikgemenskaper), vilket finns beskrivet under avsnitt 2.1.5 Projekt som arbetsform. För att närma sig begreppet gränsobjekt går det att skilja på primary och secondary boundary objects, det vill säga primära och sekundära gränsobjekt. De primära gränsobjekten kan förstås som de materiella förutsättningar ett projekt är organiserat runt (i den genomförda studiens fall: projektet Hylliebadet), medan de sekundära gränsobjekten representerar övriga ”enheter” så som exempelvis dokument, modeller, metoder eller rutiner som möjliggör och underlättar kommunikation och ”handlingar” mellan de olika praktikgemenskaperna (Alderman et al. 2005:382).

Gränsöverskridande arbete både förenar och håller isär, förenar genom att öppna upp för samverkan och håller isär genom att befintliga gränsdragningarna tas med in i projekten. Begreppet gränsobjekt användes av Star och Griesemer (1989) för att beskriva de objekt som aktörer kan samlas omkring för att överbrygga värderingar och föreställningar kopplade till de skilda verksamheterna. Gräns-objekt kan vara av olika karaktär, de kan vara formbara och anpassas efter skilda behov så länge de är tillräckligt robusta för att bibehålla en konkret betydelse. Gränsobjekt kan förstås som det ”översättande” verktyget olika aktörer sinsemellan. De konstrueras för att stödja utveckling av ett gemensamt sammanhang och en gemensam förståelse (Löfström. 2010).

18

3. Metodavsnitt

Uppsatsen är ett resultat av en process där författarna ställts inför olika val-möjligheter i arbetet med att genomföra studien. I följande metodgenomgång kommer de val och beslut som tagits under insamlingen av det teoretiska och empiriska materialet att motiveras.

3.1 Förförståelse

Uppsatsen utgår från en tydlig samverkansproblematik, kring vilken kunskap till stor del har hämtats från tidigare utbildningstid. Denna har kombinerats med tidigare erfarenheter av visuellt material som kommunikativt element. Detta är bakgrunden till det initiala syftet, vilket sedan har omarbetats allteftersom ny kunskap har tillgodogjorts. Patel och Davidson (2011) skriver att sökandet efter kunskap kring problemområdet vanligtvis pågår tills undersökningen är så gott som avklarad, vilket även får följder för studiens syfte och resultat.

Vissa problemställningar kräver att en förundersökning genomförs (Patel & Davidson, 2011), vilket till viss del tillämpades vid denna studie. För att fördjupa förståelsen för problemområdet besöktes exempelvis ett samrådsmöte, och även en workshop med fokus på ArcGIS Online - ett interaktivt kartverktyg som syftar till att underlätta beslutsprocesser inom stadsutveckling. Genom att göra dessa externa kunskapsinhämtningar och praktiskt närma sig forskningsfältet parallellt med studiens initiala idéfas så hämtades nya idéer och tankar in kring det fortsatta arbetet. På så sätt kunde informationssökningen smalnas av allteftersom

problemområdet blev tydligare och kunskapen om ämnet växte.

3.2 Litteraturgenomgång

Uppsatsens syfte, att undersöka visualiseringars funktion och betydelse samt potentiella utveckling i beslutsprocesser för stadsutvecklingsprojekt, har styrt hur det teoretiska ramverket växt fram. Det teoretiska ramverket är således nära sammanlänkat med uppsatsens syfte och frågeställningar, och allteftersom kunskapen inom ämnet har fördjupats så har också frågeställningarna kunnat omformuleras och preciserats. Uppsatsens tidsram har medfört att avgränsningar varit nödvändiga, exempelvis finns ett tydligt fokus på det visuella besluts-underlaget, vilket också ger uppsatsen sin karaktär. Tidigt i processen introducerades begreppet boundary objects av uppsatsens handledare, vilket skapade en ingång till informationssökning om kommunikation och informations-delning mellan aktörer. Den visuella kommunikationen samt hur visuellt material kan fungera som gränsobjekt blev därmed en central utgångspunkt. Genom kontakter i pågående forskningsprojekt fungerade även kartverktyg som GIS och Malmö stads StatistikAtlas som viktiga informationskällor.

19 Med utgångspunkt i tidigare kunskap, bland annat från tidigare genomförda kurser, fanns redan ett antal artiklar och teoretiska perspektiv med från start. Intressanta begrepp ansågs samverkansproblematik och stuprörstänkande vara. Litteratur söktes fortlöpande under det initiala uppsatsskrivandet då nya infallsvinklar blev intressanta, vilket även gav nya relevanta teorier. Litteratur-sökningen inleddes med sökord som: visuell kommunikation, geographical information systems (GIS), infographic/cartographic, boundary object/gränsobjekt, beslutsfattande, (kommunala) beslutsprocesser, samverkan/samverkansprocesser, stuprörsproblematik/stuprör, makt/ansvar/påverkan. Sökord kombinerades på olika sätt i bibliotekens databaser för att utforska sökmöjligheter och resultat, där både svenska och engelska begrepp användes. På så sätt samlades en stor mängd teori in där litteraturen sedan organiserades och sorterades utefter relevans kopplat till studiens undersökningsområde. Det teoretiska ramverket vidgades ytterligare genom sökningar utifrån källhänvisningar i den insamlade litteraturen.

3.3 Metodval samt val av undersökningsområde

3.3.1 Fallstudie

Uppsatsen har en kvalitativ ansats där det empiriska materialet ställs i relation till ett teoretiskt ramverk. För att besvara syfte och forskningsfrågor föll valet på att arbeta med en fallstudie för att på så vis få möjlighet att studera visuell

kommunikation kopplat till ett specifikt fall. Fallstudien som metod är enligt Yin (2007:17f) lämplig då frågorna “hur” och “varför” ställs och används i syfte att samla kunskap och förstå händelser i dess verkliga kontext. Utgångspunkten för denna studie var att studera ett komplext projekt med flera involverade aktörer och förvaltningar, vilket förväntades skapa höga krav på kommunikation i projektet samt samordning och koordinering av material inför beslutsprocesser. Med denna utgångspunkt valdes projektet Hylliebadet, vilket kan beskrivas som ett strategiskt urval. Fallstudien genomfördes utifrån en enfallsdesign med fler än en analysenhet då det i projektet finns både en projektnivå men även en individnivå med genomförda intervjuer (Yin, 2007).

3.3.2 Datainsamling

Yin (2007: 111) uppmärksammar ett antal avgörande principer för hantering och insamling av data i en fallstudie. Att använda flera olika datakällor är en av dessa principer, vilket skapar goda förutsättningar för en väl genomförd fallstudie. I studien används därför olika källor för insamling av data där dels dokument och arkivmaterial, dels intervjuer, framstår som de två viktigaste datakällorna. Skriftliga källor och dokument av olika slag är högst relevant för fallstudier (Yin, 2007:113), så även i detta fall. För att få en inblick i beslutsprocesserna studerades därför utredningar och dokument som legat till grund för projektets genomförande samt planbeskrivningen “Detaljplan DP 5189 för Badhus i Hyllie i Malmö”. Valet att komplettera denna information med intervjuer gjordes för att kunna jämföra dessa offentliga handlingar med personliga reflektioner från olika nyckelpersoner i projektet. Intervjun anses även vara en av de viktigaste informationskällorna i en

20 fallstudie (Yin, 2007:117). Kvalitativa intervjuer genomfördes för att fånga upp olika nyckelpersoners perspektiv på hur projektet genomförts samt hur

informationsdelning fungerat. I följande avsnitt kommer intervjuernas genomförande att beskrivas mer ingående.

Intervju: urval

Intervjupersonerna valdes utifrån deras involvering i projektet, en metod Bryman (2008:415) kallar purposive sampling. Syftet var att fånga upp tankar och åsikter från olika nivåer i beslutsprocessen och från olika förvaltningar. På så sätt kunde en jämförelse göras mellan olika erfarenheter och uppfattningar av denna process. Utgångspunkten var därför att hitta intervjupersoner som kunde beskriva denna process utifrån deras olika synsätt. Genom att fånga upp personer i olika

förvaltningar och ansvarpositioner, som på olika sätt varit involverade i olika faser, var syftet att skapa en förståelse för hur processen och det visuella materialet har förståtts och upplevts.

För att hitta och ringa in dessa personer var det möjligt att utgå ifrån olika offentliga dokument, planer och rapporter. Först kontaktades projektledaren för Hylliebadet via epost i syfte att även få kontaktuppgifter till andra representanter från berörda förvaltningar och nämnder. Kontakt upprättades även med olika förvaltningar och andra kontaktpersoner direkt, för att på så sätt kartlägga

involverade personer i processen. Att hitta tjänstemän från olika förvaltningar var viktigt för att kunna jämföra hur samverkansprocesser upplevts i de olika

förvaltningarna. Även politiker från de olika nämnderna som varit involverade och tagit beslut gällande badhuset kontaktades.

Fyra intervjuer genomfördes med tjänstemän från olika förvaltningar på Malmö stad. De förvaltningar som finns representerade i intervjumaterialet är:

stadsområdesförvaltning Väster, stadsbyggnadskontoret, fritidsförvaltningen och stadsfastigheter. En intervju genomfördes även med ordföranden från

stadsbyggnadsnämnden (även ledamot i kommunfullmäktige och ersättare i kommunstyrelsen). Dessa personer valdes ut då de alla har varit, eller fortfarande är, involverade i projekten och beslutsprocesserna gällande Badhuset. Totalt genomfördes fem intervjuer och de olika intervjupersonernas yrkesroller och/eller involvering i projekten såg ut på följande sätt:

ip1: Politiker, Stadsbyggnadsnämnden (intervju genomförd: 2014-04-03) ip2: Byggprojektledare, Stadsfastigheter (intervju genomförd: 2014-03-28) ip3: Planarkitekt, Stadsbyggnadskontoret (intervju genomförd: 2014-04-01) ip4: Verksamhetsutredare, Fritidsförvaltningen (intervju genomförd: 2014-04-07) ip5: Stadsområdesrepresentant, Stadsområdesförvaltning Väster (intervju

genomförd: 2014-03-28)

Bortfall

Att upprätta kontakt med olika nyckelpersoner visade sig till en början vara problematiskt. Med vissa av de utvalda intervjupersonerna har det alltså inte

21 etablerats en kontakt trots upprepade försök, vilket kan betraktas som ett relativt omfattande bortfall. Detta gäller främst politiker som, trots upprepade försök, inte svarat eller kunnat ställa upp på intervjuer. Sökningen efter relevanta intervju-personer utökades därefter och epost skickades till flera intervju-personer i olika involverade nämnder, samt deras ordförande och vice ordförande. Detta resulterade dessvärre inte i några ytterligare inbokade intervjutillfällen utan endast en intervju med en politiker från stadsbyggnadsnämnden genomfördes. Det kan även vara värt att lyfta upp att två inbokade intervjuer ställdes in, varav endast den ena kunde ombokas till ett annat tillfälle.

Utgångspunkt för studien var att genomföra mellan sex och åtta intervjuer, där lika många beslutsfattare som tjänstemän skulle få möjlighet att reflektera över det visuella beslutsunderlaget. När beslutsfattare, på grund av bortfall, inte fick en lika framträdande roll som det initialt var planerat för, skapades istället ett

tydligare fokus på tjänstemän. De nya förutsättningarna gjorde att under-sökningen tog en vändning och studien kom istället att fokusera på

förvaltningarnas förberedande arbete inför beslutsfattandet, vilket gjorde att stuprörsproblematiken som undersökningsområde växte i betydelse. Anpassning och flexibilitet är enligt Yin (2007:84) viktigt då fallstudier sällan landar i den avslutning det initialt planerades för.

Badhusparken var initialt tänkt att ta stor plats i fallstudien. Badhuset och badhusparken var då tänkt att studeras som två kompletterande och samman-länkade projekt, detta föll bort i och med uteblivna intervjuer. Detta har medfört ändrat fokus för fallstudieområdet och till viss del sämre förutsättningar att jämföra två olika men samtidigt nära sammankopplade projekt - vilket gjort att studiens generaliserbarhet kan anses ha försämrats. Däremot har det, genom ökat fokus på Hylliebadet, funnits förutsättningar för fördjupad kunskap inom detta projekt.

Intervjufrågor

I fallstudier kan intervjuer ofta liknas vid styrda samtal snarare än strikta utfrågningar (Yin, 2007:117), vilket stämmer väl överens med denna studies intervjuer. Frågorna hade en låg grad av strukturering för att ge utrymme för intervjupersonen att svara med egna ord. Inför studiens intervjutillfällen var frågorna förformulerade tillsammans med en del följdfrågor där fokus låg på den det visuella materialet, det vill säga kartor, ritningsunderlag, bilder, diagram och visualiseringar. Intervjuerna hade en relativt hög grad av standardisering då ordningen på frågorna var liknande i studiens olika intervjuer (Patel & Davidsson, 2011). Intervjuerna bör trots detta beskrivas som flexibla i sin karaktär.

Intervjupersonen hade stor möjlighet att påverka samtalen och på egen hand utveckla sina svar, vilket gjorde att en del frågor samt följdfrågor inte behövdes ställas utan ändå besvarades under samtalen.

Intervjufrågorna formulerades främst som öppna frågor för att intervjupersonerna skulle få möjlighet att beskriva sin uppfattning och upplevelse kring de teman som studien undersöker. Intervjuerna startade med att intervjupersonen fick beskriva

22 hur denne samt förvaltningen i fråga varit involverad i projekten. Därefter

berördes frågor om inblandade aktörer, förvaltningar och hur samverkan fungerat dem emellan. Den visuella kommunikationen och hur visuellt material används var därefter ämnesområdet, vilket ledde in samtalen på beslutsunderlag och beslutsprocesser kopplat till det visuella underlaget. Även om, och i så fall hur, liknande projekt och kunskaper tagits till vara i arbetet med badhuset var en viktig fråga. En mer allmän diskussion fördes även kring interaktiva kartverktyg som ArcGIS-online samt Malmö Statistik Atlas. Frågorna och strukturen kan studeras i sin helhet i Bilaga 1.

Genomförande

Intervjuerna genomfördes på respektive intervjupersons arbetsplats och varade mellan 40 och 60 minuter. I enlighet med Patel och Davidson (2011) togs de fyra huvudkraven för etiska krav på forskning i beaktning: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Syftet med studien och intervjun förklarades inledningsvis och följdes av ämnet anonymitet. Vad gäller samtyckeskravet ställde alla intervjupersoner upp efter att de tillfrågats. Intervjupersonernas svar har i enlighet med nyttjandekravet endast använts i den genomförda studien i enlighet med den information som gavs inledningsvis vid intervjutillfällena. Alla intervjupersoner gav tillåtelse att i studien refereras till med deras yrkestitlar och funktion inom projektet, samt att intervjun spelades in (av mobiltelefonernas inspelningsprogram). Stämningen upplevdes som

avslappnad trots det faktum att intervjun spelades in. Efter genomförandet transkriberades intervjuerna för att kunna studeras i textform samt analyseras. Vid intervjutillfällena var utgångspunkten att studiens båda författare skulle medverka och tillsammans föra intervjun framåt. På de tre inledande intervjuerna kunde båda medverka. Däremot kunde endast en författare medverka på de två sista, då yttre omständigheter hindrade att båda kunde deltaga. Genom att intervjutillfällena spelades in, samt diskuterades och transkriberades i efterhand, kunde båda författarna ändå få tillgång och inblick i materialet. Detta anses därmed inte i någon större omfattning ha påverkat studien negativt. Till vissa intervjupersoner skedde även viss återkoppling via epost med några

kompletterande frågor.

3.3.3 Bearbetning och analys av data

Efter intervjutillfällena transkriberades ljudmaterialet för att möjliggöra analys i textform. Transkriberingen gjordes nära efter intervjuernas genomförande för att de olika skiftningarna i samtalen skulle kunna återges på ett så rättvisande sätt som möjligt. Fyra teman arbetades fram för att kunna sortera och strukturera intervjupersonernas svar, en tematisk analys (Bryman 20008: 554f). Dessa teman valdes utifrån studiens övergripande problemformulering och som avspeglas i syfte och forskningsfrågor, vilket enligt Yin (2007:140) kan beskrivas som en analysmodell där de teoretiska hypoteserna är avgörande. På så sätt valdes fyra teman: beslutsprocesser, makt/påverkan, praktiköverskridande samverkan och visuellt material som gränsobjekt.

23 Textavsnitt och utvalda citat organiserades sedan utefter dessa teman. Patel och Davidson (2011) skriver att det inte finns någon universell metod eller tillväga-gångssätt för hur det empiriska materialet kan omarbetas till en enhetlig och läsbar text. Den tematiska analysen av det empiriska materialet resulterade i en text med kommentarer och tolkningar varvat med citat och beskrivningar utifrån intervjuerna och den studerade dokumentationen. Patel och Davidson (2011) menar att en väl avvägd balans mellan citat och en kommenterande text är eftersträvansvärd vilket är något som har tagits fasta på, liksom ett försök till en väl genomtänkt struktur och en rubriksättning som följer den tematiska analysen. Den teoretiska analysen har vävts in i redogörelsen av det empiriska materialet för att undvika upprepningar och samtidigt underlätta läsningen av uppsatsen.

3.4 Förstudiens genomförande

Under studiens genomförande och under arbetet med att skriva uppsatsen har ett parallellt arbete pågått med en förstudie som försökt hantera den problematik som uppmärksammats i studien. Redan i en inledande fas av uppsatsskrivandet fanns en idé om hur denna problematik skulle kunna hanteras. Genom att fokusera på ett visuellt material ville vi undersöka möjligheten för hur ett interaktivt kart-verktyg skulle kunna förenkla beslutsprocesser och fungera som ett gränsobjekt för olika aktörer att mötas över. Då ett förslag på projektidé formulerades tidigt i processen möjliggjorde detta en utförlig informationssökning och kunskaps-inhämtning från andra liknande projekt. Genom medverkan i en workshop angående ArcGIS online kunde projektidén utvecklas och konkretiseras i ett verklighetsförankrat sammanhang. Positiva aspekter kring användandet av interaktiva kartverktyg diskuterades i dessa sammanhang med praktiska förslag och lösningar, men även inneboende begränsningar och svårigheter i

användandet.

En del av förstudien har varit att se till befintlig information och informations-delning som tillämpas inom Malmö stad, för att se vilka lärdomar det kunde föra med sig. Stadens webbplats, malmo.se, har besökts flertalet gånger för att söka kunskap inom detta område. Utifrån detta har konstaterats att det finns mycket bra information, men att den ofta är utspridd och svår att finna. Vi har under uppsatsens genomförande även haft möjlighet att i viss utsträckning ta del av ett liknande projekt i Nyköpings kommun. Där har en funktion precis utvecklat för att integrera stadens pågående projekt i det gemensamma kartverktyget. Syftet har varit att underlätta för beslutsfattare att få en överblick över projektsituationen. Ytterligare ett utvecklingsprojekt har fungerat som inspirationskälla,

Barkabystaden i Järfälla. På barkabystaden.se har kommunen i samverkan med de olika byggherrarna tillhandahållit en interaktiv karta där det är möjligt för alla som besöker hemsidan att följa den nya stadsdelens framväxt under en tioårsperiod.

Ytterligare ett verktyg var avgörande i arbetet med att ta fram förstudien, projektet StatistikAtlas som utvecklas av Malmö stads stadskontor. En nära

24 kontakt med projektledaren för detta projekt, samt en av de tekniska utvecklarna, har varit till stor hjälp i arbetet med förstudien. Genom att studera och diskutera hur projektet StatistikAtlas initierats, planerats och genomförts skapades möjlighet för dessa lärdomar och kunskaper att formuleras i förstuden.

Vid två tillfällen genomfördes intervjuer med projektledaren och utvecklaren från StatistikAtlas, som även transkriberades. Inför den första intervjun (genomförd: 2014-03-31) hade följande frågor angående projektet formulerats:

▪ Var kommer initiativet ifrån?

▪ Vem vänder sig verktyget till och hur är det tänkt att användas? ▪ Finns det möjlighet att följa utvecklingen på projektnivå? ▪ Hur är det tänkt att implementeras i den dagliga verksamheten?

Den andra intervjun (genomförd: 2014-05-09) hade en tydligare inriktning mot arbetet med att ta fram förstudien. Utifrån StatistikAtlas projektplan ställdes en del kompletterande frågor för att förstå projektet och dess genomförande. Frågorna gällde verktygets referensgrupp, projektorganisationen, styrgruppen, budget samt hur risker hanterats inom projektet.

Dessa intervjuer har skapat möjlighet för projektet att konkretiseras och olika val i arbetet med förstudien har kunnat motiveras. Genom en fördjupad kunskap från intervjuerna har StatistikAtlas projektorganisation, projektets olika faser och inte minst projektplanen tillsammans med andra kommunikationsdokument, varit till stor hjälp för att förstå och ta ställning till hur ett liknande projekt kan och bör genomföras. Förstudiens olika analyser och planer har således arbetats fram genom att studera ett liknande projekt, StatistikAtlas.

3.5 Käll- och metodkritik

Studiens omfattning, i fråga om tid och resurser, gjorde det endast möjligt att genomföra en enfallsdesign. Yin (2007:76) påpekar att en enfallsdesign av en fallstudie är sårbar och att det finns betydande fördelar med en tvåfalls- eller flerfallsdesign. På så vis kan analytiska slutsatser dras utifrån minst två olika kontexter vilket skapar förutsättningar för generalisering. Detta var dock inte möjligt inom ramen för denna studie utan en enfallsdesign användes istället. På så sätt kan studiens trovärdighet vara något lägre än om en två- eller flerfallsdesign hade använts. Under rubriken Bortfall diskuteras denna problematik närmre. Både intervjuaren och intervjupersonen är medskapare i samtalet. Alla samtal färgas av ett flertal faktorer som kan vara problematiska att såväl förebygga som överbrygga (Patel & Davidson, 2011). Patel och Davidson beskriver dessa faktorer som att de kan vara kopplade till exempelvis makt och maktpositioner. Detta är något som har reflekterats över under studiens gång då intervjusvaren har varit varierade i vissa frågor. Det är möjligt att resultatet har påverkats av det faktum att intervjupersonerna har vissa positioner inom sin yrkesroll där de “bör” ha vissa åsikter rörande samverkansprojekt. Att vara i positionen som student och möta

25 representanter från de olika förvaltningarna kan således medföra att man inte blir “insläppt”, och att det som sägs i intervjun kan vara uttryck för en formell åsikt. Bryman (2008:391) beskriver kritik som vanligtvis riktas mot den kvalitativa undersökningsmetoden, och intervjuer i synnerhet - resultatets generaliserbarhet. Vad kan vi egentligen veta? Hur kan ett fall vara representativt för alla andra liknande fall? Det kan det inte, menar författaren, och syftet är inte heller att komma fram till en absolut sanning. Forskningstraditionen bygger snarare på tolkningar av verkligheten och det faktum att det kan finnas flera olika sådana (Bryman, 2008). Den kvalitativa studiens trovärdighet vilar på strävan efter god validitet genom hela forskningsprocessen (Patel & Davidsson, 2011:106). Detta ligger bland annat i hur förförståelsen används i processen samt i att lyckas samla in ett underlag som kan användas för att göra en trovärdig tolkning av det

studerade ämnet. Ett sätt att hantera denna problematik är att tillämpa data-insamling från olika källor, exempelvis en kombination av intervjuer och dokument (Patel & Davidsson, 2011:107), vilket är fallet i den aktuella studien. Kvalitativa undersökningar är unika i sin karaktär, och även om studien upprepas kommer de kontextuella förutsättningarna att se annorlunda ut. Det är istället av vikt att studiens genomförande noggrant beskrivs så att en läsare själv kan bilda sig en uppfattning av resultatet och de val som gjorts (Patel & Davidson, 2011:109). Detta är just vad som försöks förmedlas i detta kapitel. Bryman (2008:391) lyfter även upp den kvalitativa metodens subjektiva karaktär. Författarna antas alltid utgå från egna erfarenheter, förväntningar och förut-fattade meningar om ett ämne. Detta går inte att komma ifrån. I ett försök till att hantera detta har utgångspunkten varit att ifrågasätta huruvida det formulerade problemet existerar. På så sätt har det lämnats öppet för eventuella upptäckter som inte stämmer överens med problemformuleringen, även om förutfattade meningar ändå kan påverka om och hur detta uppfattas.

Studien i sin helhet syftar inte till att lösa problematiken eller konstatera några absoluta sanningar, utan är utforskande i sin karaktär och syftar till att pröva vilka möjligheter som ligger i en utvecklad användning av visualiseringar. Uppsatsen ska därför ses som vägledande, och djupare studier krävs innan några definitiva metoder för samverkan med utgångspunkt i ett visualiseringsverktyg kan skapas.

26

Del B.

27

4. Hylliebadet i stadsområde Väster, Malmö

stadsutvecklingsprojekt vilket använts som fallstudie. Kapitlet är uppbyggt utifrån den tematiska analysen av det empiriska materialet där beslutsprocesser,

makt/påverkan, praktiköverskridande samverkan samt visualiseringar som gränsobjekt har varit nyckelord. Kapitlet inleds med ett introducerande avsnitt rörande beslutsprocessen i projektet Hylliebadet. Det knyts senare samman i en projektidé. För att underlätta läsningen finns en kort repetition av intervju-personerna och deras funktion i förhållande till projektet nedan.

ip1: Politiker, Stadsbyggnadsnämnden ip2: Byggprojektledare, Stadsfastigheter ip3: Planarkitekt, Stadsbyggnadskontoret ip4: Verksamhetsutredare, Fritidsförvaltningen

ip5: Stadsområdesrepresentant, Stadsområdesförvaltning Väster

4.1 Beslutsprocesser

I det följande avsnittet kommer projektet Hylliebadet att introduceras, vilket är ett av flera pågående utvecklingsprojekt inom området Hyllie - Holma - Kroksbäck i stadsområde Väster i Malmö. I projektet har flera av Malmö stads förvaltningar varit delaktiga och behövt samverka. Under detta inledande avsnitt kommer vi att introducera projektet för att ge en bild av beslutsprocessen i sin helhet och det visuella underlag som har legat till grund för de beslut som fattats - hur det har tagits fram och använts samt i vilket sammanhang materialet har presenterats. Detta kommer även att diskuteras utifrån det teoretiska ramverket med hjälp av teorier från Rittel och Webber (1973), Delegationen för hållbara städer (2012), Eriksson (2009), Ware (2008), Persson (1999), Löfström (2010 samt Maliene et al. (2011), där projektformen som arbetssätt för samverkan och icke-verbal

kommunikation blir två viktiga begrepp. Introduktionen ges utifrån de genomförda intervjuerna som finns beskrivna i metodavsnittet under 3.2.2 Datainsamling, utredningar/material som har används i beslutsprocessen samt “Detaljplan DP 5189 för Badhus i Hyllie i Malmö”. På följande sida visas en visualisering, en förenklad bild av processen.

28

29 4.1.1 Den initiala utredningsfasen - hur det började

“Vid Kommunstyrelsens sammanträde i mars 2008 fick stadskontoret i uppdrag att utreda framtida anläggningar för bad, simning och vattensport i Malmö” (Persson 2008:3). Så inleds rapporten Utredning av framtida anläggningar för bad, simning och vattensport i Malmö - Slutrapport som genomfördes av en arbetsgrupp med representanter från stadskontoret, gatukontoret, fritidsförvaltningen, stads-byggnadskontoret, serviceförvaltningen och fastighetskontoret. Detta tydliggör att det redan från början fanns en ambition att låta olika förvaltningar samverka, vilket i enlighet med badhusfrågans komplexa karaktär stödjer en hållbar utveckling (Rittel & Webber, 1973; Delegationen för hållbara städer, 2012). Bakgrunden till beslutet att låta stadskontoret utreda badsituationen i Malmö var det dåliga skicket på anläggningen Aq-va-kul, Malmös största bad för

allmänheten. Aq-va-kul tvingades stänga under 2007 på grund av rasrisk

(Sydsvenskan, 2008). Detta satte badhusfrågan högt på den politiska agendan. En teknisk rapport avseende badets skick ledde till beslut om kortsiktiga investeringar i Aq-va-kul byggnaden för att hålla badet i funktionellt skick under 3-5 år framåt i tiden (från 2007 sett). Processen rörande ett nytt bad inleddes sedan med en behovsanalys genomförd av fritidsförvaltningen. I den undersöktes Malmös lång-siktiga behov av badanläggningar med hänsyn till såväl allmänhet som simskole-verksamhet och föreningars behov av tränings- och tävlingsmöjligheter. I behovs-analysen bedömdes även vilka långsiktiga åtgärder som ansågs nödvändiga för att tillgodose de många och varierande behov som finns för att Malmös

bad-anläggningar ska hålla en god standard (Persson, 2008:7). Utifrån resultaten av behovsanalysen genomfördes sedan badutredningen.

I badutredningen undersöks och jämförs olika alternativa lösningar för kommande badanläggningar i Malmö Stad. Det som utreds är följande alternativ: (1)

nybyggnad tävling, (2) nybyggnad allmänhet, (3) ombyggnad utomhus och (4) nytt bokningssystem, där det i detta kapitel, i enlighet med avgränsningen, har fokuserats på nybyggnad allmänhet, bad för allmänheten (det som senare benämns Hylliebadet).

Rapporten är en slutredovisning av resultatet från uppdraget och det slutgiltiga underlag som redovisades för kommunstyrelsen. En sammanfattning från föreliggande delrapport finns att läsa i slutrapporten. I delrapporten undersöktes två typer av anläggningar, dels simarenan och dels det nya badet för allmänheten. Preliminära kostnadsberäkningar för de olika lösningarna framfördes och tre lokaliseringsalternativ redovisades för respektive lösningsförslag; Stadionområdet, Hyllie och Aq-va-kul fastigheten. Utifrån delrapporten togs beslut om inriktning, område för lokalisering, funktionsbehov samt ungefärligt ytmässigt behov (Persson, 2008). Badutredningens slutrapport, vilken är den som har tagits del av, prövar sedan de olika alternativen som delrapporten mynnat ut i.

Slutrapporten syftar att ligga till grund för vidare beslut om hur badfrågan i Malmö ska lösas. Slutapporten är uppbyggd med hjälp av beskrivande text, enkla kalkyler och planskisser. Det visuella materialet har en tydlig instrumentell funktion

30 (Eriksson, 2009) och har vävts in i rapporten för att synliggöra och kontrastera de olika alternativen gentemot varandra. Detta exemplifierar hur visualiseringar kan användas för att representera sådant som ännu inte finns annat än som just en vision eller idéer (Eriksson, 2009).

De alternativa lokaliseringarna presenteras med hjälp av markeringar på en karta, vilket blir ett sätt att närma sig den geografiska platsen. I rapporten behandlas även investeringskostnader och driftskostnader, vilka presenteras i en tabellform av Excelkaraktär (Persson, 2008). Utifrån detta underlag beslutas att en ny bad-anläggning för allmänheten ska uppföras i Hyllieområdet.

Bild 3. Alternativa lokaliseringar från Badutredningen

Bild 4. Visualiseringar av alternativa planlösningar/innehåll

31 4.1.2 Lokalisering, innehåll, funktion och kostnad

År 2009 stannar processen av något. ip3 beskriver att en del andra beslut kring Malmös övriga befintliga bad fördröjde planerna för det nya badet. Framme vid 2010 tog processen fart igen och kommunstyrelsen beslutar att ge stadsbyggnads-nämnden i uppdrag att utreda lokalisering samt gestaltning, och fritidsstadsbyggnads-nämnden får i uppdrag att göra en utredning över verksamhetsinnehåll och kostnad, vilket sedan utförs i respektive förvaltning. Utifrån spetskompetens, utbildning och erfarenhet är det sedan tjänstemännens uppgift att bereda det beslutsunderlag som ligger till grund för beslutsprocessen (ip5).

Lokaliseringsutredningen lyftes i flera intervjuer fram som en viktig del av processen kring badhuset när intervjupersonerna ombads beskriva besluts-processen. I lokaliseringsutredningen studerades sju olika platser (fem i Hyllieområdet och två i Stadionområdet) utifrån kriterierna stadsbild, stadsliv, tillgänglighet, social betydelse och genomförandestrategi. Stadsbyggnadskontoret lyfter i lokaliseringsutredningen fram hur placering av ett badhus på platsen söder om Kroksbäcksparken, mellan Hyllie centrumområde, Holma och Kroksbäck kan stärka den rumsliga kopplingen mellan områdena. Möjligheten att skapa en målpunkt och bidra till ökad integration är också punkter som lyfts fram (Malmö stadsbyggnadskontor, 2010).

Underlaget består av beskrivande text i kombination med flygbilder över området och färgmarkeringar för de olika alternativen, vilket, som ett ytterligare alternativ till kartan, får fungera som visuella representationer över den geografiska

placeringen och ge en bild över omgivningen. Flygbilderna gör, vilket också antas vara syftet, att placeringarna i förhållande till omgivningen framträder tydligt. Att närma sig platsen geografiskt menar bland annat ip5 är viktigt för att besluts-processen ska vara väl förankrat i de verkliga förutsättningarna. Persson (1999) menar att glappet mellan beslut och verklighet ofta är för långt. Ett väl avvägt användande av kartunderlaget och flygfoton kan således vara sätt att minska avstånden i beslutsprocessen.