55
Wanathmulla, höghusområde.
6.2.6 Social exkludering
Utöver problem direkt kopplade till den byggda miljön möter de förflyttade människorna även andra svårigheter som påverkar deras vardagliga liv, vilka de har gett uttryck för i intervjuerna. Flera av dessa är problem relaterade till barnens skolgång. IP 10 säger att skolan inte tar emot elever från familjer som förflyttats till “dessa typer av områden”, då för att deras boendeform är för låginkomsttagare som tidigare bott i slummen. En av deras söner gick på intervju till en känd allmän pojkskola i Colombo, men han blev nekad p.g.a. vart han bor. I deras tidigare boende låg skolan väldigt nära hemmet så den var lättillgänglig för dem. IP 9 menar att det även för dem uppstått problem med skolgången då barnen blev tvungna att byta skola i och med förflyttningen.
6.2.7 Sociala nätverk
Några av det mest väsentliga frågor som ställdes under våra intervjuer berör invånarnas sociala nätverk och gemenskapen i området de bor i. Flera av de vi har pratat med har uttryckt att de boende har förflyttats från olika områden i staden, och att deras tidigare grannskap således har splittrats. IP 8 säger att de därför inte är särskilt bekanta med varandra i huset. De hälsar i korridorerna, men hon upplever inte att hon känner sina grannar. Hon säger att det sker några få sociala interaktioner men att de har minskat i jämförelse med hennes tidigare boende. De flesta är inte särskilt intresserade av att lära känna varandra, och det är därför vanligt att man stannar inne i sina lägenheter eller håller sig nära sina fönster och dörröppningar. Hon säger att hennes relationer med människorna i det tidigare grannskapet har “klippts” och att det social livet därför har förändrats. Även för IP 9 har även
långa relationer och sociala band “klippts av”, interaktioner med andra människor har därför minskat efter att hon och hennes familj blev förflyttade. Hon upplever att hennes
nuvarande grannar helst stannar inne i lägenheterna och bara umgås med sin familj och släktingar. De ses då hemma hos någon, men de ses inte lika ofta eftersom de är uppdelade på olika våningar och hus. Hon uttrycker att det är svårt att bygga upp ett nytt socialt nätverk som kan jämföras med det gamla.
IP 10 poängterar att det uppstår en del konflikter i kvarteret på grund av att människorna har förflyttats från olika områden. Hon säger att konflikterna kan handla om vem eller vilka som har rätt att kalla området “sitt”, och att parti bildas utefter vilket område man tidigare kommit ifrån. Hon menar att de vill visa makt utifrån tidigare konstellationer, och att förflyttningen varit problematisk. Det sociala livet var således bättre förut eftersom det inte fanns några sådana typer av konflikter i hennes tidigare område. Hon uttrycker att de sociala interaktionerna har minskat kraftigt och att de på grund av konflikterna inte har något intresse av och är rädda för att integrera med andra i grannskapet, de få interaktioner som sker består mest av kortare samtal. Likt IP 9 är hennes uppfattning att de flesta av de boende i huset inte tar del av sin omgivning och istället håller sig inne i sina lägenheter. Hon tycker inte att UDA tar sitt ansvar och engagerar sig inte i att lösa invånarnas problem. Svårigheter för familjen såsom konflikter, problem med lägenheten och underhåll får de lösa på egen hand.
IP 14 uttrycker också att konflikter är ett problem i området.
56
kallar, ”blandade” människor i URP som har olika bakgrunder vilket kan bli problematiskt. Han säger att sociala interaktioner och sammanhållning inte är lika bra som tidigare och att det är mer konflikter. Han förklarar att i och med att invånarna i huset är från olika områden, har de olika ”attityder” och upplevelser. De har sitt sätt att se på saker och ting så det kan uppstå verbala konfrontationer och ibland även slagsmål som uppstår p.g.a. de olika ”perspektiven” människorna har.
IP 13 uppger att det var fler sociala interaktioner mellan människor i deras tidigare bostadsområde. Bland annat för att invånarna i grannskapet levde nära varandra, de hade förtroende för varandra och de var på ett sätt beroende av vad varandra. Efter att hon blev förflyttad försvann liknande gemenskap. Kombinationen av att hon numera bor på tredje våningen i ett höghus och inte har kvar sina relationer har lett
till att hon känner sig isolerad. Hon säger att de som bor på bottenvåningen har bättre möjligheter till att “röra sig” och prata med folk, och att dessa möjligheter inte finns på samma sätt på övre våningsplan. Hon säger att hon inte har något annat val än att acceptera läget för hon kan inte flytta någon annanstans. IP 13 nämner även att när någon i huset är sjuk vet inte grannarna om det som ett exempel på att grannskapet inte har så bra kontakt. Därför får de inte heller någon hjälp av någon. Hon har lite kontakt med människor i området men inte alls lika mycket som förut.
IP 11 tycker däremot att det är bra interaktioner i området. Folk är vänliga mot varandra och han har bra kontakt med sina grannar och tycker att det är bättre sociala förhållanden i hans nuvaranade område jämför med innan förflyttningen. IP 12 anser att det inte är några konflikter i området och att sociala
interaktioner är vanligt förekommande, vilket är ungefär samma som där de bodde innan förflyttningen. De är nöjda med området och upplever att de har ett större socialt nätverk och fler boende träffar. IP 15 säger att det är ungefär samma nivå av sociala interaktion som i tidigare boende, hon har kontakt med grannarna på samma våning.