Komposition
Det mest visuellt framskjutna på El- och energiprogrammets programbeskrivning är det bildelement (10) där en man står med en väska i handen och med knät på en pall. Hans blick är fokuserad rakt in i kameran och är således riktad direkt mot modelläsaren. Mannens blick tillsammans med bildens storlek bidrar till den höga graden av visuell framskjutenhet. Även det gröna blocket (2) skjuts visuellt fram genom sin utstickande färg och även textelement 3, rubriken i form av en fråga ”Gillar du […]” blir framskjuten genom sin typsnittstorlek. Det gråa blocket (6) placerat under den löpande texten blir även det framskjutet på grund av sin färg. Färgerna blir här viktiga på grund av den vita bakgrunden vilket skapar tydlig kontrast när starka färger finns i elementen. På grund av de starkt visuellt framskjutna elementen på sidans övre del är resterande del av sidan således mindre visuellt framskjuten. Modelläsaren blir inte lockad att scrolla nedåt. Vidare är elementens färger, med undantag för den multifärgade poängcirkeln (7), svagare längre ned på sidan. Det finns heller inget innehåll i endern på denna sida.
Gällande dimensionerna i det visuella rummet kan en vänster-högerdimension sägas vara gällande då sidan är uppdelad i två delar där element 3-9 kan sägas vara till vänster och element 10 till höger. Detta skulle innebära att bildelementet förstås som nytt och de andra elementen som givna. Det är dock på grund av bildelementets storlek som denna avgränsning kan ske. Avgränsningen kan således inte kallas för stark.
Ideationell metafunktion
I den löpande texten konstrueras en roll för modelläsaren som aktivt handlande. Detta kan ses i flera av meningarna där ”bli”, ”arbeta” och ”lära sig” är av vikt i de olika typer av processer som realiseras med modelläsaren som aktör. Exempel på detta är meningen som lyder: ” I den här branschen kan du arbeta med elanläggningar och TV-, data-, och eldistributionsnät” där modelläsaren, du, som aktör genom verbet ”arbeta” knyts till målobjekten ”elanläggningar […]”. Ett annat exempel är ”Om du väljer Yrkesgymnasiets El- och energiprogram kan du bli en professionell och medveten elektriker” där aktören knyts till målobjektet elektriker, där elektriker som bärare dessutom har attributen professionell och medveten. Ytterligare ett exempel är ”Du får lära dig att göra självständiga val[…]” där aktören knyts till målobjektet självständiga val. Modelläsaren realiseras som handlande och aktiv i de olika processerna och någon som vill bli, arbeta och lära sig. Modelläsaren vill arbeta professionellt,
35
medvetet och självständigt inom något av de områden som tas upp i texten.
De processer där Yrkesgymnasiet är aktör är även de fokuserade på handling. I meningen ”Vi ger dig kännedom om hur det fungerar internationellt inom teknologi och arbetsmiljö” ger ”vi”, Yrkesgymnasiet, som aktör, målobjektet kännedom till ”dig”, modelläsaren. Sidans processer karaktäriseras alltså av handling, både från utbildningens och från modelläsarens sida, vilket kan förstås som något modelläsaren uppskattar. I bildelementet (10) är en ung man avbildad som aktör i processen ”att stå”, ”att hålla i” och ”att titta”. Det som blicken, vektorn, är riktad mot, målet, kan sägas vara modelläsaren och här kommer denna del tas upp under interpersonell metafunktion. Däremot kan mannens deltagande i en symbolisk process här diskuteras. Björkvall (2012) beskriver symboliska processer som statiska tillstånd där en deltagare representeras genom sina attribut. Bäraren tilldelas betydelse genom sig själv eller genom attributens betydelse. De attribut som här kan ses av vikt är mannens kläder som konnoterar fysiskt arbete. Även den väska han bär kan ses som en del av detta. Vidare bär mannen en tröja där yrkesgymnasiets logotype är synlig tillsammans med texten ”För dig som vill bli något speciellt” vilket skulle innebära att han är elev som går på skolan. Dessa attribut tillsammans kan då förstås som att praktik ingår på yrkesgymnasiet och att det är viktigt för den som vill bli något. Även här konstrueras en aktiv och handlande roll, som ovan diskuterats, trots mannen som aktör i statiska processer i bildelementet eftersom det här är de symboliska processerna som är av vikt. Modelläsaren vill göra praktiska saker, vara aktiv och bli något. En modelläsare som vill framåt i och lägger kraft på detta konstrueras på sidan.
Interpersonell metafunktion
Graden av interpersonalitet på sidan är hög. Det visuellt mest framskjutna elementet, bilden föreställande mannen (10), möter modelläsarens blick vilket bidrar till närhet och skapar ett socialt band till modelläsaren. Mannen ler vilket kan ses som inbjudande. Mannen är avbildad i ett framifrån- och öga-mot-öga-perspektiv vilket gör att modelläsaren känner engagemang och att makten är jämnt fördelad dem emellan. Efter som mannen är avbildad i helfigur kan detta dock bidra till någon grad av distans eftersom mellanrummet mellan mannen och modelläsaren blir långt. Mannen ser avslappnad och bekväm ut. På mannens t-shirt står det intill Yrkesgymnasiets logotype ”För dig som vill bli något speciellt”. Mannen på bilden bjuder in modelläsaren till hans liv som elev på Yrkesgymnasiet. Detta erbjudande accepterar modelläsaren. Modelläsaren vill bli någonting speciellt och ser mannen på bilden som en representant för modelläsarens blivande jag. Detta kan
36
argumenteras för genom att peka på de perspektiv utifrån vilka mannen är avbildad. Närheten i bildelementet förstärks av användandet av frågor i textelement 3 och 4. ”Gillar du spänning och energifyllda uppdrag?” lockar modelläsaren dels på grund av modelläsarens nyfikenhet och fascination för aktivitet och nya saker, dels på grund av ordvitsen som modelläsaren finner fyndig och underhållande. Andra exempel på frågor är ”Är du en sån som får kraft av variation?” och ”Attraheras du av stora valmöjligheter?”. Eftersom modelläsaren för det första antas svara på krävande kontakttyper och för det andra antas vilja läsa El- och energiprogrammet konstrueras modelläsarens roll så som en spänningssökande och nyfiken person som vill ha möjlighet att variera sig och ha mycket att välja på. Textelement 3, 4 och 5 domineras av erbjudande om vad modelläsaren kan få eller får ta del av om denne väljer Yrkesgymnasiets El- och energiprogram. Yrkesgymnasiet erbjuder bland annat modelläsaren att denne ska få ”kännedom om hur det fungerar internationellt inom teknologi och arbetsmiljö”. Modelläsaren attraheras av tanken att få lära sig om hur det fungerar att arbeta utomlands eftersom detta är något denne vill. Gällande det lexikon som används på sidan är flera ord förhållandevis långa, kraftfulla och positivt laddade. Exempel är ”valmöjligheter”, ”professionell”, ”självständig”, ”internationellt” och ”säkerhetstänkande”. Begreppen hör till en yrkesrelaterad diskurs snarare än en skoldiskurs och detta lockar modelläsaren som är mer intresserad av vad denne faktiskt kan bli efter gymnasiet snarare än själva gymnasietiden.
Modelläsaren
På sidan för El- och energiprogrammet konstrueras en roll för modelläsaren som en aktiv och handlande person som har mycket vilja och kraft. Samma egenskaper finns hos El- och energiprogrammet vilket modelläsaren uppskattar. Modelläsaren är nyfiken och tycker att det är roligt när det händer spännande saker. Modelläsaren vill lära sig och arbeta, gärna genom praktik. Modelläsaren vill vara självständig, professionell och medveten i sitt kommande yrkesutövande inom områdena elanläggningar, TV-, data- och eldistributionsnät. Det kommande yrket för modelläsaren är viktigare än vägen dit även om modelläsaren inser att vägen dit är ett måste att ta sig igenom för att kunna bli någonting speciellt. Eftersom modelläsaren vill framåt lägger denne också mycket kraft på detta. Modelläsaren söker efter en grupptillhörighet dels genom det blivande yrket, dels genom en delad uppskattning för lek med ord. Modelläsaren uppskattar den yrkesrelaterade diskurs som programbeskrivningssidans innehåll kan ses som en del av och som lägger vikt vid yrkesrelaterade ord som professionell, säkerhetstänkande och arbetsmiljö.
37
Diskussion
I detta avsnitt kommer en jämförelse mellan de olika programmens modelläsare ske. Skillnad kommer här göras mellan yrkesförberedande och studieförberedande program. De olika modelläsarna kommer också diskuteras i förhållande till Lunds (2006) valprocesser och i förhållande till begreppen snedrekrytering och självsortering (se Anna Sandell, 2007). Humanist-, Teknik- och Vård- och omsorgsprogrammets modelläsare är intresserad av att studera vidare efter gymnasiet. På Humanistprogrammets sida står det uttryckligen att modelläsaren vill studera vidare och på Teknikprogrammets sida står det att programmet öppnar dörrar för vidare studier och exempel på yrken modelläsaren vill ha räknas även upp. På Vård- och omsorgsprogrammets sida ser beskrivningen av möjlighet till fortsatta studier och uppräkningen av möjliga yrken ut på samma sätt som på Teknikprogrammets. På El- och energiprogrammets sida tas inte högskolestudier upp i de visuellt framskjutna elementen. Det finns dock en punkt långt ner på sidan där det tas upp vad modelläsaren behöver göra för att få högskolebehörighet. Eftersom skolan är ett yrkesgymnasium som namnet tydligt visar på kan detta förstås som naturligt och överensstämmande med statistik angående elevers eftergymnasiala utbildning där 4 procent av eleverna på El- och energiprogrammet gör så. Eftersom de båda studieförberedande programmen är just studieförberedande kan inte så mycket sägas om att det är vidare studier som skolan poängterar i sin beskrivning av programmet. Den målgrupp av elever som modelläsaren tillhör vill, någon gång, läsa vidare även om det möjligtvis kommer efter en utomlandsresa, som det på Humanistprogrammets beskrivning antas att modelläsaren är attraherad av. Samma sak gäller för Teknikprogrammet även om denna modelläsare ej är intresserad av att åka utomlands. Gällande Vård- och omsorgsprogrammet däremot är tendensen till att studera vidare efter gymnasiet jämförelsevis låg enligt statistisk från SCB (Studerande som avslutat gymnasieskolan läsåret 2008/09 och
som påbörjat högskolestudier t.o.m. 2011/12, 2013). 32 procent studerar inom 3 år vidare på
eftergymnasial nivå Gällande Vård- och omsorgsprogrammet har, enligt statistik från Skolverket (Rapport 2013:395, 2013), 14 procent av eleverna på Vård- och omsorgsprogrammet minst en förälder med eftergymnasial utbildning vilket även det är en jämförelsevis låg siffra. Enligt Stefan Lund (2008) och Anna Sandell (2007) har föräldrarnas utbildning stor effekt på den blivande gymnasistens val. Sammantaget skulle detta innebära att en elev som funderar på att välja Vård- och omsorgsprogrammet antagligen skulle vara angelägen om att veta vad denne kan bli utan en eftergymnasial utbildning. Detta stämmer inte med Praktiskas modelläsare och frågan
38
är då varför Praktiska väljer att endast lyfta fram det som bidrar till en studie- motiverad modelläsare på programbeskrivningen och inte de möjligheter eleven har om den skulle gå programmet och välja att arbeta direkt efter det. Möjligtvis är det för att locka just modelläsaren, som enligt statistiken inte finns i flertal på det verkliga programmet. Kanske förlorar Praktiska istället den verkliga blivande eleven.
Anna Sandell (2007) diskuterar i Utbildningssegregation och självsortering hur unga kvinnor har ett större problem vid etablering på arbetsmarknaden än vad unga män har vilket leder till att de på grund av detta har ett större behov av vidareutbildning. De unga kvinnorna i hennes studie visar ett större intresse för vidareutbildning på högskolenivå än vad de unga männen gör. Kanske kan detta vara en faktor i det tydliga konstruerandet av modelläsaren som studiemotiverad i Vård- och omsorgsprogrammets programbeskrivning. Eftersom de elever som går på och således möjligtvis också de som vill gå på programmet till största del är kvinnor ser de också ett större behov av vidareutbildning och blir därför attraherade av den modelläsare som konstrueras som studiemotiverad.
El- och energiprogrammets modelläsare och dennes val av gymnasieskola och -program stämmer in på den av Lund (2008) konstruerade yrkesinriktade valhandlingen. Detta kan argumenteras för främst genom det Lund (2008) uttrycker som en nyttofunktion med programmet vilket här skulle exemplifieras med de olika yrken som modelläsaren kan tänkas få och bli ”en professionell och målmedveten elektriker”. Det viktiga för en elev vars valprocess kategoriseras som yrkesinriktad är att eleven så fort som möjligt ska kunna börja arbeta och tjäna pengar, vilket programbeskrivningens modelläsare kan ses som ett realiserande av. Liksom gällande Vård-och omsorgsprogrammet kan detta göra så att skolan och programmet tappar potentiella blivande elever eftersom det blivande yrket och inte möjlighet till vidare studier poängteras förutom i den ovan nämnda punkten långt ner på sidan. Kanske kan det Sandell (2007) visade på gällande Vård- och omsorgsprogrammet fungera i motsatt syfte för El- och energiprogrammet genom att unga män i mindre grad är intresserade av vidareutbildning. Detta sammantaget med den faktor som föräldrarnas utbildning utgör som för El- och energiprogrammet är låg.
Gällande de resterande programmen kan dessa modelläsare och deras val ses som överensstämmande med Lunds karriärsinriktade valprocess. Den karriärsinriktade processen kan enligt Lund (2008) ses som tudelad då eleven gör valet dels på grund av denne vill nå mål efter gymnasiet (yrken som kräver högskolestudier), dels för att få tillräcklig kunskap inför framtiden. Målet ska alltså inte bara nås genom att gå programmet. Programmet ska också ge kunskapen som behövs för att nå målet. På Vård- och omsorgsprogrammets sida kan det förra
39
ses i meningen ”Utbildningen ger dig också bra förutsättningar för att studera vidare på högskola och universitet” och på Tekniska programmets sida kan det ses i meningen ”Teknikprogrammet öppnar dörrarna till spännande studier och arbete”.
Lund (2006) menar dock att en valprocess inte utesluter en annan. På grund av detta skulle här vilja poängteras att det här finns en skillnad mellan de yrkesförberedande och de studieförberedande programmen. De studieförberedande programmens modelläsare kan förstås som tillhörande den intresseinriktade valprocessen. Modelläsarna väljer här program på grund av att de är ”intresserad av design, arkitektur och tekniska processer hela vägen från idé till färdig produkt” och ”intresserad av språk, konst, filosofi, arkeologi, populärkultur och litteratur”. På Teknikprogrammets sida finns dock en, till intresset sett, tudelad modelläsare på grund av den stillbild som visas i YouTube-elementet till höger på sidan där de båda inriktningarna på programmet presenteras. Här får två personer representera blivande elever som är intresserade av de olika programmen. Till vänster står en ung man som genom tankebubblan med texten ”industridesigner” kopplas till inriktningen design och produktutveckling. Genom placeringen till vänster kan detta program enligt kompositionsprinciperna (se Björkvall, 2012) ses som det givna alternativet i jämförelse med det nya alternativet vilket utgörs av inriktningen samhällsbyggande och miljö. Den senare inriktningen representeras av en kvinna och en tillhörande tankebubbla med texten ”bygga hus av sopor”. Att det givna alternativet är design och produktutveckling kan förstås genom att det är mest likt det som i allmänhet förknippas med Teknikprogrammet vilket också innebär att samhällsbyggande och miljö förstås som en icke-klassisk inriktning på programmet. Anna Sandell (2008) diskuterar tjejer och killars val av program och Teknikprogrammet som en traditionellt sett manlig domän. En studie- och yrkesvägledare i Sandells (2008) studie menar att det på Teknikprogrammet borde finnas en inriktning mot mode och den tjej som i Sandells studie bröt mot det traditionella mönstret valde Teknikprogrammet för att nå ett yrke inom mode och design, en domän som Sandell benämner kvinnomärkt. Kanske skulle inriktningen mot samhällsbyggande och miljö på DCCs websida kunna förstås som en inriktning skapad för att locka denna del av den tudelade modelläsaren trots att hon inte är man och således är en ny och inte given modelläsare. Att tankebubblan knuten till mannen innefattar ett yrke och tankebubblan knuten till kvinnan uttrycker en fråga av mer utredande karaktär kan det förstås genom ovan nämnda aspekt gällande kvinnors större intresse av vidareutbildning som påvisas i Sandells (2008) studie. Möjligtvis realiseras en konsumtionsinriktad valprocess hos modelläsaren på Vård- och omsorgsprogrammet på grund av påståendet om att arbetsdagen på programmet aldrig blir
40
tråkig. Detta stämmer i så fall med den beskrivning Lund (2006) gör och som karaktäriserar det konsumtionsinriktade valet som ett gjort i syfte att fylla tid och för att eleven vill ha roligt under denna tid. Vidare skulle El- och energiprogrammets modelläsare kunna förstås som del av ett gruppinriktat val med tanke på den stereotypa realiseringen av en El- och energielev i bildelementet och genom de gruppspecifika orden på sidan. De attribut som El- och energieleven har, arbetskläder och redskap, finns ju dock även att finna på liknande sätt i bildelementet på Vård- och omsorgsprogrammet där mannen på bilden har någon typ av bussarong och genom den handling han utför som är yrkesförknippad. Med detta sagt poängterar Lund (2007) att många val som görs av elever som står inför att börja gymnasiet görs baserade på vilken i grupp av människor som eleven kommer att hamna i samma skola och klass som. Detta gäller såväl på yrkesinriktade som på studieinriktade program. Modelläsaren kan möjligtvis ses som en representation av hur denna grupp av människor kommer att se ut för eleven om denne skulle välja det program och den skola som eleven möter i modelläsaren i programbeskrivningen. Detta antagande skulle innebära att den modelläsare som eleven möter och måste förhålla sig till vid informationssökandet inför gymnasievalet är av stor vikt för vilket val eleven slutligen gör.
Konsumtion och konkurrens är viktiga begrepp att diskutera. De blivande eleverna är konsumenter på skolmarknaden och skolorna konkurrerar om eleverna. Skolorna både erbjuder modelläsaren en skola och erbjuder eleven en modelläsare. I det första fallet sker till största sannolikhet en matchning. I det andra fallet kan både matchning och missmatchning ske. Intressant hade varit att undersöka hur blivande gymnasieelever tolkar webbsidorna och dess modelläsare. Tycker exempelvis en potentiell vård- och omsorgs- gymnasist att vidare studier är det viktigaste och är då webbsidans poängterande av detta endast till skolan och programmets fördel? Eller är det en nack- del då det inte korrelerar med den, enligt statistiken, typiska eleven för programmet? Vidare gör marknadsdiskursen på sidorna att marknadsförandet av en modelläsare känns som ett marknadsförande av en idealelev. Tanken på detta liksom tanken på läraren som en produkt, marknadsförd genom sin kompetens, tillsammans med andra varor (så som ”grymma förmåner” med betydelsen egen dator) skapar en företagskänsla snarare än en känsla av allas rätt till utbildning.
Frågan är vad detta konstruerande av roller gör för den blivande gymnasieelev som möter modelläsaren och måste förhålla sig till denna. Det är svårt att säga utan att göra en receptionsteoretisk undersökning, men det kan antas att sidor som konstruerar en roll som matchar den enligt statistiken typiska eleven också attraherar elever med samma sociala och
41
ekonomiska förutsättningar. Detta skulle kunna innebära att den sociala snedrekrytering som diskuterades i undersökningens början, fortsätter. Vad som skulle kunna motverka en sådan snedrekrytering är svårt att säga gällande det stora hela. Om man ser till det lilla skulle däremot El- och energiprogrammets beskrivning kunna stå som ett exempel på förslag. Där står i en liten punkt, långt ner på sidan, att om eleven väljer att utöka programmet finns möjlighet till högskolestudier. Ett tydligare poängterande av möjligheter skulle kanske fungera till viss mån. Praktiskas Vård- och omsorgsprogram gör tvärtom och poängterar endast vidare studier. Att skolorna har strategier för att locka elever står givetvis till stor del för modelläsarens konstruktion.
Gällande den multimodala analysmetoden kan kanske användandet av denna i undersökningen ses som ett av de test på digitala texter som Adami (2013) skriver om och som togs upp under avsnittet tidigare forskning. Metoden känns aktuell i och med de digitala texternas frammarsch i samhället i stort såväl som i skolans värld. Medvetenhet om betydelseförändringar på grund av bild och texts sammanhang är viktigt gällande båda aspekter. Gällande skolans värld och i en av kurserna som tillhör svenskämnet, Skrivande, finns exempelvis som del av det centrala innehållet punkten: ”Utformning av texter för olika syften och i olika medier, inklusive multimediala texter av olika slag där till exempel skriven text, bild och ljud samspelar.” (Läroplan för gymnasieskolan, Ämne-Svenska, 2011). I svenskämnet i övrigt är dock denna förståelse också av vikt. Metoden kan därmed komma till användning i det kommande läraryrket. Den multimodala begreppsapparaten ger en ny syn på bilder och texters sammanhang och betydelser. Som blivande lärare till elever av ”the net