Examensarbete
15 högskolepoäng på avancerad nivå
Modelläsaren och gymnasievalet
En multimodal studie av gymnasieskolors webbaserade
programbeskrivningar genom modelläsarbegreppet
The model reader's upper secondary school selection process
A multimodal assessment of high schools' online material, through
the concept of the model reader
Anna
Timan
Lärarexamen 300hp Handledare: Ange handledare Svenska i ett mångkulturellt samhälle
2014-03-27
Examinator: Anna Clara Törnqvist Handledare: Cecilia Olsson Jers
Fakulteten för lärande och samhälle Kultur- språk- medier
3
Sammanfattning
Detta arbete syftar till att diskutera olika gymnasieskolors webbsidors komposition genom en multimodal analysmetod. Undersökningen fokuserar på beskrivningarna av de aktuella gymnasieprogrammen som finns på skolornas webbplatser. Detta görs för att åskådliggöra modelläsare på dessa sidor. En modelläsare är en läsare som författaren förutser vid producerande av en text men också något som skapas i texten (se Eco, 1979). Modelläsarna diskuteras sedan i förhållande till elevstatistik och utbildningssociologisk teori.
Fyra olika skolors programbeskrivningar finns med i studien och dessa beskrivningar gäller fyra olika program uppdelade i två kategorier: Humanistprogrammet och Teknikprogrammet, tillhörande den studieförberedande kategorin, och Vård- och omsorgsprogrammet och El- och energiprogrammet, tillhörande den yrkesförberedande kategorin. Kategoriernas modelläsare jämförs i studien.
Undersökningens resultat visar på modelläsaren som i en karriärsinriktad valprocess på de studieförberedande programmen och på Vård- och omsorgsprogrammet. På El- och energiprogrammet kan modelläsaren förstås som i en yrkesinriktad valprocess. Vidare diskuteras även konstruerandet av dessa modelläsare, som den blivande gymnasieeleven måste förhålla sig till vid ett möte, som en möjlig bidragande faktor till en fortsatt snedrekrytering.
Nyckelord: gymnasieprogram, modelläsare, multimodal analys, utbildningsval, valprocesser, webbsida, yrkesval
5
Innehåll
Inledning ... 7
Syfte och frågeställning ... 9
Litteraturgenomgång ... 10
Tidigare forskning ... 10
Centrala begrepp ... 12
Analysmodell för multimodala texter ... 12
Interaktion- den interpersonella metafunktionen ... 13
Versioner av omvärlden- den ideationella metafunktionen ... 13
Komposition- den textuella metafunktionen ... 14
Modelläsare ... 15
Modelläsaren- en konsument på skolmarknaden ... 16
Metod och genomförande ... 17
Presentation av material ... 20
Resultat och analys ... 21
Cybergymnasiet: Humanistiska programmet ... 21
Ideationell metafunktion ... 22
Interpersonell metafunktion ... 22
Modelläsaren ... 23
Design and Construction College: Teknikprogrammet ... 25
Ideationell metafunktion ... 25
Interpersonell metafunktion ... 27
Modelläsaren ... 28
Praktiska: Vård- och omsorgsprogrammet ... 30
Komposition ... 30
6
Interpersonell metafunktion ... 31
Modelläsare ... 33
Yrkesgymnasiet: El- och energiprogrammet………334 Komposition ... 34 Ideationell metafunktion ... 34 Interpersonell metafunktion ... 35 Modelläsaren ... 36 Diskussion ... 37 Referenser ... 42 Litteratur ... 42 Elektroniska källor ... 44
7
Inledning
En gång hördes en önskan bland vänner. Det var en önskan om att det skulle vara som ”förr i tiden” och att det blivande yrket skulle bestämmas av förälderns profession. Det var många som höll med. Detta för att de menade att det är svårt att själv avgöra vad för yrke som passar och att det finns så mycket att välja mellan. Detta sades dock, ska poängteras, med en egentlig tacksamhet för att de faktiskt kan göra dessa val själva. Svåra är sådana val ändock och när elever i nionde klass ska välja gymnasieskola och program finns det många valmöjligheter. Eleverna måste välja mellan kommunala skolor och friskolor, mellan skolor på platser runt om i landet och dessutom måste de välja ett program som passar dem.
Även om det ovan nämnda föräldrabaserade yrkesvalet inte är något vi talar om som existerande idag bestäms ändå karriären till viss mån av hur föräldrarnas socioekonomiska situation ser ut. Enligt översikten Ungdomars utbildnings- och yrkesval- i egna och andras
ögon (2004) sker en social snedrekrytering vilket innebär att barn från vissa sociala ursprung
oftare än andra når högre utbildning. I en litteraturöversikt gjord av Skolverket (Ungdomars
uppfattningar om gymnasievalet, 2012) exemplifieras detta genom resultat från en studie
gjord av Korsén och Källström (2005) som visar att elever på naturvetenskapliga programmet ofta har föräldrar med hög utbildning och elever på yrkesförberedande program föräldrar med lägre utbildning. Enligt Anna Sandell (2007) finns det klassmässiga segregationer mellan de studieförberedande och de yrkesförberedande programmen. Detta visar även Skolverkets uppföljningsstatistik om elever på respektive program enligt Gy 2011 på.
Stefan Lund (2006:14) skriver i Marknad och medborgare att ”den institutionella brytpunkten mellan grundskola och gymnasieskola skulle kunna sägas tydliggöra hur den sociala skiktningen i samhället tar form och därför också vara av intresse för pedagogisk forskning”. Vidare menar han att ”olika elever tolkar, förstår och genomför sina utbildningsval på kvalitativt olika sätt beroende på vilka sociala och ekonomiska resurser de har till förfogande i en given situation” (2006:10).
I kapitel 1 § 8 Skollagen (2010:800) poängteras att ” Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet […]”. En självsortering som leder till snedrekrytering matchar inte denna grundvärdering. Konstruktionerna av modelläsare på de webbsidor som i studien ska undersökas kan visa på valprocesser som blivande gymnasieelever idag är aktörer i. Dessa valprocesser är viktiga att diskutera i förhållande till självsorteringen vilket bidrar till
8
undersökningens vetenskapliga och yrkesmässiga relevans.
De flesta gymnasieskolor presenterar sig själva och sina program genom webbsidor. På dessa sidor, och på deras beskrivningar av de program de ger, finns många olika bilder och texter som tillsammans på olika sätt representerar skolan och programmet. I denna representation skrivs även en modelläsare in, alltså den läsare som producenten av sidan medvetet, eller omedvetet, har haft i åtanke vid skapandet. Modelläsaren är något som den blivande eleven möter när denne surfar in på skolornas webbsidor och då måste förhålla sig till på ett eller annat sätt. I denna studie ska denna modelläsare undersökas.
9
Syfte och frågeställning
Denna uppsats syftar till att undersöka hur fyra programbeskrivningar på fyra fristående gymnasieskolors webbsidor är konstruerade. Undersökningen av konstruktionen kommer att leda till ett synliggörande av en modelläsare (se Eco, 1979) på varje sida. De olika programbeskrivningarnas modelläsare kommer sedan jämföras och diskuteras i förhållande till olika valprocesser (se Lund, 2006). Detta för att kunna diskutera på vilka grunder modelläsarna genomför sina karriärsval och försöka se paralleller till ovan nämnda sociala skiktning och snedrekrytering. I jämförelsen kommer skillnad göras mellan yrkesförberedande och studieförberedande program.
Bakom frågeställningen som följer nedan står ett antagande om att websidorna är multimodala realiseringar av sociala strukturer och praktiker.
10
Litteraturgenomgång
Tidigare forskning
Det finns inte någon bredare tidigare forskning kring gymnasieskolors webbsidor. Något som finns inom detta område är ett examensarbete, ”Framgångsrika skolor” i relation till ”En
skola för alla” (2012) skrivet av Stefan Jonasson, där han undersöker hur gymnasieskolors
hemsidor profilerar sig på sina webbsidor. Detta med fokus på begreppen fostransuppdrag, kunskapsuppdrag och likvärdighet. Jonasson med syftar till att belysa hur uttrycket ”Framgångsrika skolor” påverkar elevers rätt till likvärdig utbildning oavsett olika förutsättningar. Han gör detta i relation till begreppet ”En skola för alla”. Här blir dock ej elevens valprocess behandlad. Valprocessen behandlas däremot i Karin Gabrielsson och Milena Milutinovics (2013) undersökning Så blir du lönsam, lille vän! – Framgång och
identitet speglat genom gymnasieskolors reklammaterial i Malmö stad. Undersökningen berör
representation av skolor, dock med utgångspunkt i gymnasieskolors fysiska reklammaterial. Uppsatsen undersöker vilken ideal elevidentitet som går att utläsa från materialet såväl som hur entreprenörskap och framgångskonceptet säljs till de blivande gymnasisterna. Inom området webbsidor och representation har även Anna-Malin Karlsson (2002) skrivit en avhandling, Skriftbruk i förändring, där hon gör en semiotisk studie av den personliga hemsidan. Denna studie är dock något inaktuell i detta fall beroende på den snabba utvecklingen av den digitala världen.
Gällande analys av webbsidor med unga människor som målgrupp finns Denise E Agostos artikel A model of young people’s decision-making in using the Web (2002) som poängterar att målgruppen är av vikt vid internetanvändande. I artikeln presenterar hon en modell för de kriterier som är viktiga när unga utvärderar webbsidor. Inom samma område finns artikeln
Youth Web Spaces- Designing Interfaces as if Youth Mattered (2011) skriven av Shahper
Vodanovich, Max Rohde, Ching-shen Dong och David Sundaram där de behandlar ”the net generation”, den grupp människor som unga idag tillhör. I artikeln beskriver författarna hur en person tillhörande ”the net generation” vid 20 år fyllda har spenderat 20 000 timmar online och hur de lever med tekniken. Författarna diskuterar med detta som utgångspunkt hur en producent bör skapa interfaces för att det ska attrahera denna generation. Interaktivitet tas här upp som en viktig faktor i interfaceskapandet vilket även poängteras i ett working paper, A
social semiotic multimodal analysis framework for website interactivity (2013), författat av
11
Detta hål försöker hon fylla genom att introducera ”initial tools” för interaktivitet inom multimodal analys av webbsidor. Adami beskriver hur olika signaler ger medvetenhet om interaktivitetspunkter i digitala texter och hur denna signal även är punkten. Hon kallar dessa
interactive sites/signs. Hon menar dock att förklaringen av interactive sites/signs inte är
komplett. Testning på olika typer av digitala texter behövs. Adami hoppas att hennes working paper kan ge insikt om interactive sites/signs meningspotentialer inom multimodal textanalys och ge uppmärksamhet åt fenomenet.
Begreppet modelläsare kommer från början från Umberto Eco (se Eco, 1979) och vidare förklaring av detta finns att läsa nedan under avsnittet centrala begrepp. Appliceringen av detta begrepp på annat material än skönlitteratur har bland annat tidigare gjorts av Anders Björkvall (2003) som har använt sig av modelläsarbegreppet i Svensk reklam och dess
modelläsare där han söker fånga modelläsare i ett antal reklamtexter riktade mot olika
målgrupper kategoriserade efter ålder. Även Katrin Lilja Waltå (2011) använder modelläsarbegreppet i Läroböcker i svenska?- En studie av ett läromedel för
yrkesförberedande gymnasieprogram och dess modelläsare där hon genom modelläsarbegreppet undersöker ett läromedel för att se vilken läsare läromedelsförfattaren har haft i åtanke vid skapandet av läromedlet genom att utreda vilka litteratur-, ämnes- och kunskapssyner som läromedlet förmedlar.
När det kommer till hur unga uppfattar sitt val till gymnasiet och olika skolor och program har Stefan Lund skrivit en avhandling behandlande detta. I Marknad och medborgare- elevers
valhandlingar i gymnasieutbildningens integrations- och differentieringsprocesser (2006)
diskuterar han hur olika elever resonerar kring valet av gymnasieskola och vad de baserar sitt val på för grunder. Lund utförde sin studie inom Växjö kommun och diskuterar den lokala kvasimarknaden som ett resultat av, och en faktor av vikt för, elevernas valhandlingar. Vidare inom detta område finns Anna Sandell som skrivit Utbildningssegregation och självsortering (2007) där hon visar på hur segregation i samhället tydliggörs genom unga människors gymnasieval. Hon genomför sin studie genom observationer och intervjuer och kommer fram till att självsortering med betoning på klass och kön sker i valprocessen.
12
Centrala begrepp
En multimodal text är en text som är sammansatt av flera modaliteter. En modalitet är ett sätt att uttrycka kommunikation, interaktion eller representation, exempelvis genom bild, skrift, tal, hållning eller gester. Multimodalitet grundas i att alla modaliteter innehåller olika uppsättningar av semiotiska resurser. Det val av modalitet och resurser som en person gör i skapandet av en multimodal text för att uttrycka modaliteten bidrar till att skapa och forma kommunikation och mening (Jewitt, 2011).
Som exempel kan bild som kommunikationsform tas. Bilden är en modalitet. Inom modaliteten finns många olika semiotiska resurser att välja mellan och kombinera på olika sätt vilket resulterar i olika betydelse för bilden. Om bilden är ett fotografi kan en semiotisk resurs till exempel vara kameravinkel eller blickens riktning hos den avbildade personen. Som beskrivet i exemplet ger valet av resurser betydelse till bilden. De betydelser som valet av resurser genererar är inte statiska. De kallas för betydelsepotentialer och styrs av sociala och kulturella konventioner (Björkvall, 2012).
Vid analys av exempelvis hemsidor, som här är aktuellt, existerar inte bara löpande text eller rena bilder. Multimodala texter är komponerade av många olika typer av beståndsdelar,
textelement, som avgränsas genom visuella avgränsare. Med webbsidan som exempel kallas
det som läsaren ser på skärmen för ett visuellt rum. Ett visuellt rum kan även vara en reklamannons på en pelare eller ett uppslag i en tidning. I det visuella rummet är satsytan den yta som upptas av skrift, bild och grafik. Olika element kan ha olika informationsvärde beroende på kompositionen, alltså beroende på dess placering i det visuella rummet (Björkvall, 2012).
Analysmodell för multimodala texter
Den modell för multimodal analys som kommer att användas här kommer från Anders Björkvalls Den visuella texten- multimodal analys i praktiken (2012). Verket anknyter till Gunther Kress och Theo van Leuweens tankar om visuell kommunikation, presenterade i
Reading images- the grammar of visual design (2006). Genom användning av analysmodellen
görs det möjligt att belysa betydelser i multimodala texter.
Björkvalls analysmodell ansluter även till Michael Hallidays teorier inom sociosemiotiken. Detta genom antagandet att kommunikation och meningsskapande blir till genom sitt sociala sammanhang. Allt betydelseskapande ses som socialt motiverat. Björkvall använder och bygger på, de av Halliday skapade, metafunktionerna; den textuella-, ideationella-, och interpersonella metafunktionen. Genom dessa metafunktioner kan olika nivåer av betydelser
13
belysas i skrift och bild. Metafunktionerna utgår från att de olika typer av betydelser som människor har behov av att kunna uttrycka kan kategoriseras i dessa tre grupper (Björkvall, 2012).
Interaktion- den interpersonella metafunktionen
Den interpersonella metafunktionen i multimodala texter handlar om den interaktion som skapas och återskapas i bilder. Vikt läggs också vid hur interaktionen som förmedlas genom bilden fungerar tillsammans med skriftelement. Interaktionen skapas genom olika semiotiska resurser. Man talar om olika typer av handlingar vid diskussion om relationsskapande.
Språkhandlingar är verbalt uttryckta och kan vara ett erbjudande, en uppmaning, ett
påstående eller en fråga. Situationskontexten är viktig för att avgöra vilken typ av språkhandling det är fråga om eftersom en blick till exempel kan ändra ett påstående till en fråga. Blicken är i detta fall en bildhandling, en visuell resurs som kan påverka relationer. Förutom blicken kan gester stå som exempel. I jämförelse med språkhandlingarna som kan specificeras till fyra grupper av utbyten, finns det här endast två olika; erbjudande och krav. När bild och text är integrerade kallas det kommunikativ handling.
Perspektivet i bilden kan vara en av de visuella resurser som kan användas för att förmedla interaktion. Om läsaren tar del av bilden ovanifrån till exempel får läsaren makt gentemot den avbildade. Om någon eller något är avbildat framifrån skapas ett engagemang för den avbildade. Det handlar om att skapa attityder till det avbildade. Även närhet och distans kan förmedlas visuellt liksom en författare verbalt skapar närhet genom du-tilltal och distans genom ni-tilltal. Visuella resurser för närhet och distans kan vara bildens beskärning vilken avgör hur nära läsaren kommer den avbildade (Björkvall, 2012).
Versioner av omvärlden- den ideationella metafunktionen
Den ideationella metafunktionen handlar till största del om olika typer av processer. Med processer menas här vad som händer i bilden, alltså hur deltagare, föremål och skeenden i bilden relateras till varandra. Detta till skillnad mot interaktionen i den interpersonella metafunktionen där det är relationen läsare-bilddeltagare som fokuseras. Processerna delas upp i narrativa och konceptuella processer.
De narrativa processerna beskriver förändring och uttrycks genom vektorer. Vektorer kan vara kroppsdelar, linjer eller blickar. Ett exempel på en narrativ process är reaktionsprocess som kopplar samman det mentala med det yttre. Det kan vara en person som ser på en annan person, ett föremål eller en annan process. En annan typ av narrativ process är mental process vilken kan utgöras av en tankebubbla eller en linje till en text. Här är linjen vektorn.
14
Konceptuella processer innehåller inte några vektorer och beskriver statiska tillstånd.
Analytiska processer är processer där hel och del relateras till varandra. Exempel på detta kan
vara klädesplagg på en person. Även kartor är exempel på analytiska processer. I symboliska
processer representeras deltagare istället av symboliska attribut. Ett syboliskt attribut kan
också utgöras av bäraren själv och handlar då om vad deltagaren innebär genom att existera. Deltagare i processer kan som ovan nämnt vara personer och föremål och andra processer. Deltagarna kan dock även representeras som individ eller grupp vilket är viktigt för betydelsen (Björkvall, 2012).
Komposition- den textuella metafunktionen
Den textuella metafunktionen innefattar tre kompositionsprinciper: informationsvärde, visuell
framskjutenhet och avgränsning/samband. Genom kompositionsprinciperna kan placering av
element i det visuella rummet och dess relation till varandra undersökas. Beroende på var i ett visuellt rum ett element är placerat ges elementet olika informationsvärde. Det visuella rummet består av fält med olika betydelsepotential. Dimensionen vänster-höger sammankopplas med huruvida informationen i elementen som kompositionen innehåller är given eller ny. Björkvall (2012) exemplifierar detta med en flyer som kommer från en ishockeymatch. Till vänster i det visuella rummet (flyern som helhet) finns hemmalagets logotype, spelare och statistik placerat. Hemmalaget är här det givna. Till höger finns bortalagets information, det som förstås som det nya i kompositionen. Dimensionen hög-låg kopplas till huruvida informationen är idealiserad eller reell. Detta exemplifierar Björkvall (2012) med hur människan uppfattar himlen, det höga, som något flyktigt och idealiserat och bärandes möjligheter medan människan uppfattar jorden hon står på, det låga, som konkret och reellt. Ytterligare en dimension är centrum-periferi där det som finns i periferin kretsar kring det element som finns i centrum (Björkvall, 2012).
I artikeln Användares interaktion med multimodala texter menar Jana Holšánová (2007) att vänster-högerdimensionen som i ovan presenterats som motsvarande gammal-ny information inte kan tillämpas på webbsidan eftersom den högra kanten är osäker beroende på skärminställningar. Hon menar dock att hög-låg- och centrum-periferidimensionen är applicerabara. I denna undersökning kommer ändå denna dimensionssyn att användas eftersom förändringar i skärminställningarna endast påverkar bakgrundens storlek i marginalerna (Holšánová, 2007).
Gällande de olika dimensionerna är oftast en dimension den avgörande och viktigt är också att de olika fälten är tydligt markerade. Vad som avgör vilken dimension som ska betraktas
15
som dominerande har att göra med visuell framskjutenhet. Inget element är dock oviktigt. Det finns en mängd verktyg för visuell framskjutenhet. Resurserna kan till exempel utgöras av storlek på element, typsnitt på text, färger eller när ett element överlappar andra. Andra exempel kan vara kulturella symboler eller barn som drar uppmärksamhet till sig. Alla element är avgränsade. Om de inte hade varit avgränsade på något sätt vore de inte ett enskilt element. Denna skala är dock glidande (Björkvall, 2012).
Modelläsare
Begreppet modelläsare skapades av Umberto Eco och är ofta använd på skönlitterära texter. Ecos teorier kring modelläsaren baseras på att det i en text finns tomma platser. Dessa tomma platser är avsedda för den kommande läsaren att fylla för att texten ska kunna bli meningsbärande. När en författare skapar en text refererar denne till olika kompetenser. Kompetenserna måste även finnas hos läsaren för att läsaren ska kunna aktualisera texten. Därför förutser författaren en modelläsare som är kapabel till detta. Modelläsaren är inte bara en förväntning hos författaren när denne skapar texten. Författarens text skapar även en modelläsare (Eco, 1979).
I artikeln Bilden, skriften och modelläsaren (2004:5) skriver Björkvall: ”Reklamtexternas modelläsare är alltså en möjlig identitet som erbjuds de verkliga läsarna när de möter reklamtexten. De behöver inte nödvändigtvis utnyttja den modelläsaridentitet som texten erbjuder, men de måste på ett eller annat sätt förhålla sig till den”. När det gäller modelläsare och reklamtexter skriver Björkvall (2003) vidare att reklamtexter är realiseringar av konsumentkultur och därför krävs en konsumerande läsare, vars uttryck avgörs av målgrupp men ej är en slump utan är socialt och kulturellt betingad. I reklamtexter är dock modelläsaren mer homogent konstruerad än i andra texter eftersom målgruppen i reklamtexter är mer definierad.
I studien är den konsumerande läsaren en blivande gymnasieelev och den allmänna målgruppen tydlig. Studien grundas på antagandet att de olika gymnasieprogrammen attraherar olika typer av läsare och att denna läsare är inskriven som den multimodala textens modelläsare. Björkvalls definition av modelläsaren i ett konsumtionssammanhang är här därför mycket viktig. Modelläsaren blir i dessa texter identiteter som kan ses som programbeskrivningens ideal men även en erbjuden identitet till läsaren att välja att konsumera. Den erbjudna identiteten kan se ut på olika sätt och vara en summa av flera faktorer. Lilja Waltå (2011:31–32) poängterar i sin studie att: ”En modelläsare kan framträda
16
på olika sätt, t.ex. genom att tillhöra en viss kultur, vara av ett visst kön, ha eller sakna vissa kunskaper eller kompetenser, ha en viss åsikt och ha ett speciellt intresse”.
Modelläsaren- en konsument på skolmarknaden
Den marknad som modelläsaren i denna undersökning är en konsument på är en speciell marknad. Detta med hänseende till att modelläsaren som blivande gymnasieelev ska välja en skola att konsumera men inte kan vänta på det bästa erbjudandet så som i normalfallet när det gäller konsumtion. Den blivande gymnasieeleven måste välja direkt (se Lund, 2006). Ytterligare en faktor gällande den speciella situationen på skolmarkanden som Lund (2006) pekar på är att skolorna inte helt kan kontrollera sin vara eftersom staten styr och kontrollerar produkten. Däremot kan de olika gymnasierna välja att marknadsföra sin skola och sina program genom att lyfta fram de punkter de tror kommer locka flest elever.
Lund (2006) listar vidare fyra olika typer av valhandlingar som elever i hans studie uttryckte när de skulle välja gymnasieskola. När eleverna gjorde gymnasievalet använde de skolans profilering för att belägga det val de önskade göra. Dessa olika valhandlingar Lund (2006) såg var i korthet följande:
Yrkesinriktade, där valet grundas på programmets och skolans inriktning mot en speciell sektor eller där skolan har annan stark koppling till arbetslivet.
Karriärsinriktade, där valet grundas i att på bästa sätt bli förberedd på framtida studier.
Gruppinriktade, där valet beror på ett sökande efter likasinnade (gällande intressen och studieambitioner) för att bli en del av grupp som står för det eleven tycker sig vara.
Traditionsinriktade, där valet beror på vad familjemedlemmar tidigare har utbildat sig till och var detta har skett. Valet är ofta knutet till en förutbestämd karriärsväg (Lund, 2006).
17
Metod och genomförande
I denna studie kommer en kvalitativ innehållsanalys att göras. Detta innebär ett sökande efter teman eller kategorier i den text som undersöks (Bryman, 2011). Staffan Stukát menar att ”läroplaner, läroböcker, kursplaner, lokala arbetsplaner eller annan text som rör skolans värld” kan vara lämpliga för denna typ av analys i utbildningsvetenskapliga sammanhang (2005:53). Skolors webbsidor kan ses som text som rör skolans värld eftersom de är representationer av vad skolorna står för. Den kvalitativa metoden är avsedd att bringa djup till studien när några få texter här kommer analyseras som helheter med avsikt att belysa dessa texters konkreta nyanser. Vidare handlar denna studie om tolkningar vilket innebär att processen i denna undersökning är av hermeneutisk karaktär.
Hermeneutiken bygger på att den som tolkar en text ska väga in kontexten kring produktionen med fokus på det sociala och historiska, vilket i sig betyder att man försöker förstå texten utifrån författarens perspektiv (Bryman, 2011). Vid läsning av texter är det ofrånkomligt att läsa in generella sammanhang i det som tas del av. Enligt Pål Repstad, i
Närhet och distans- kvalitativa metoder i samhällsvetenskap (1999), kan man beskriva
tolkningsprocessen som en hermeneutisk spiral. Repstad citerar Steinar Kvale när han beskriver den växling mellan del och helhet som är ständigt pågående i tolkningsprocessen: ”Utifrån en inledande och ofta vag och intuitiv global uppfattning av texten som en helhet tolkas de enskilda delarna, varpå tolkningen av delarna ånyo relateras till helheten” (1999:104). Genom detta blir resultatet av tolkningen en mer reflekterad version av helheten. Nackdelar med kvalitativa hermeneutiska analyser är den möjliga ensidigheten och att forskarens inlästa värderingar tar över i tolkningen. Även förutsättandet att helhet och sammanhang ska gå att finna kan bidra till ett bortseende från tvetydigheter i empirin (Repstad 1999). En medvetenhet om det subjektiva perspektivet och dess hinder för förståelse kan bidra till denna studies giltighet.
I denna studie kommer undersökningen att göras utifrån en modell anpassad för analyser av multimodala texter (se Björkvall, 2012). Denna modell valdes på grund av att webbsidan är ett tydligt exempel på text där flera kommunikationsformer blandas och där elementen har olika inbördes relationer till varandra. Vidare gör den multimodala analysmodellen det möjligt att identifiera och studera separata textelement och semiotiska modaliteter. Även studier av sociala aktörers representationer och roller som knyts till dem såväl som texters relation till sin kulturkontext blir möjlig (se Björkvall, 2012). Dessa punkter kan ses som
18
högst aktuella i denna undersökning.
Webbsidorna har valts ut efter ett stratifierat urval (se Stukat, 2005). Det betyder i detta fall att alla olika skolor och de program som de ger har delats in i delgrupper och i varje delgrupp har sedan stickprov dragits. Metoden används eftersom tidsmässig möjlighet att arbeta med ett större urval ej finns och på grund av att vissa delgrupper är betydelsefulla komponenter i studien för att en jämförelse ska kunna göras. Delgrupperna är yrkesförberedande respektive studieförberedande program. Förutom denna kategorisering finns även inom de yrkesförberedande delgrupperna program som mest frekvent väljs av manliga respektive kvinnliga elever vilket innebär ytterligare två delgrupper. Skolorna som har valts ut att undersökas är fristående skolor eftersom många av de kommunala skolorna har webbsidor som karaktäriseras av samma layout eftersom hela webbsidor eller delar av dem ligger på malmo.se.
Stukát (2005) menar att kvalitativa analyser kan ge intressanta resultat när jämförelser av flera liknande texter görs. I denna studie finns ett komparativt inslag och det kommer att finnas i studiens avslutande del. Objekten kommer att analyseras enskilt för att sedan, som framgår av frågeställningen, diskuteras i ett jämförande syfte. Det komparativa inslaget kan inte ge några generella slutsatser för skolors webbsidor och programbeskrivningar i allmänhet men är intressant i syfte att sätta de yrkesförberedande- och studieförberedande programmens beskrivningar i relation till varandra och för att kunna diskutera dessa ytterligare. De utvalda hemsidorna kommer att analyseras utifrån den analysmodell som beskrivits i teoriavsnittet ovan och som grundar sig på dels Gunther Kress och Theo van Leeuwens tankar om visuell kommunikation och dels Michael Hallidays tankar om funktionell grammatik. Anders Björkvall (2012) för samman dessa i modellen och den analysmodell som han har utvecklat beskriver han i Den visuella texten- multimodal analys i praktiken. Analysmodellen kommer här att användas för analys av webbsidans komposition av element i det visuella rummet. Detta för att kunna diskutera elementens betydelsepotential och inbördes relationer. Viktigt att poängtera är att webbsidan som studieobjekt ej helt kan jämföras med ett statiskt multimodalt studieobjekt. För det första ser man inte hela sidan vid första mötet med studieobjektet. En scrollning måste genomföras för att komma ner till sidans nedre del. För det andra är interaktiviteten en viktig faktor vilket Elisabetta Adami (2013) beskriver i
A social semiotic multimodal analysis framework for website interactivity. Hon menar att:
”Digital texts afford interactivity; they do not only represent some meaning, they also enable “users” to act at given sites and achieve some effects. Links, buttons and all forms of interactivity
19
are not only signs making meaning on the page, they are also sites of action, producing a changed textual situation […]” (Adami, 2013)
Faktorer som ovan nämnda måste övervägas vid analys av exempelvis visuell framskjutenhet och informationsvärde. När läsaren av denna uppsats möter webbsidorna via print screens i bilagor, är dessa faktorer av ytterligare vikt eftersom de där inte är märkbara på samma sätt som vid ett möte med webbsidan via datorskärmen.
En annan faktor som behöver diskuteras är webbsidans ständiga ombytlighet vilket påverkar denna undersökning. Vissa element på aktuella webbsidor innehåller exempelvis twitterflöden eller flöden från andra sociala medier. Innehållet i dessa kan ändras från en sekund till en annan. Detta innebär att elementen som helhet kommer diskuteras i undersökningen, men det tillfälliga innehållet ej ägnas samma uppmärksamhet. De mer beständiga elementen kan givetvis också ändras under undersökningens gång, men även om de kan ändras sker inte förändringen på samma förutsättningar som sociala mediers flöden. Flödenas innehåll behöver för den skull inte vara ointressant eller ogiltiga som presentationer av skolan men en begränsning behövde ske gällande ombytlighet/beständighet. Vidare har avgränsningar även gjorts på andra områden. För det första har avgränsningar gällande ett bredare underlag för ett mer generaliserabart resultat gjorts. Möjligtvis blir fyra programbeskrivningar för mycket med tanke på uppsatsens föreslagna omfång men tre sidor var för lite för att kunna jämföra studieförberedande med yrkesförberedande programbeskrivningar. Vidare kommer även en diskussion kring skolpengens införande och betydelse få stryka på foten till fördel för en mer utförlig analys av webbsidorna för att kunna få fram en tydligare modelläsare.
Analyserna av de olika sidorna kommer att inledas med att diskutera kompositionen av element i det visuella rummet genom de semiotiska resurserna, informationsvärde, visuell framskjutenhet och avgränsning/samband. Vidare kommer elementen som kan ses som starkt betydelsebärande studeras för sig och i relation till varandra genom de olika metafunktionernas perspektiv. Resultatet av detta kommer ge en modelläsare för varje webbsida. Dessa modelläsare kommer slutligen jämföras med varandra i relation till tidigare forskning om dels ungdomars uppfattningar om gymnasieval, dels statistik kring faktiska mönster.
20
Presentation av material
De skolor som finns med i denna studie är fristående gymnasieskolor som bedriver verksamhet med en eller flera enheter inom Malmö kommun. Nedan kommer berörda gymnasieskolorna att beskrivas. Antal elever på den specifika enheten och siffror på procentuellt kvinnligt respektive manligt elevunderlag kommer tas upp. Statistik för de aktuella programmens genomsnitt för hela Sverige kommer även beskrivas.
Cybergymnasiet grundades 2000 och finns på tre orter i Sverige varav en ligger i Malmö. Cybergymnasiet är en del av utbildningskoncernen PSS AB som ägs av investmentbolaget The Riverside Company. Inom PSS AB finns även andra skolor så som Snitz och KYH. På Cybergymnasiet i Malmö gick läsåret 2012/13 357 elever varav 51 % var kvinnor och 49 % män. I allmänhet hade det humanistiska programmet, som är aktuell på Cybergymnasiet i denna undersökning, 2012 i genomsnitt 80 % kvinnliga elever och 20 % manliga elever med ett genomsnittligt meritvärde från grundskolan på 244 poäng.
Bakom Design and Construction College står utbildningsföretaget Hermods vilket har IKEA Investments som huvudägare. DCC grundades 2009 och driver utbildningsenheter på fyra orter i Sverige varav en i Malmö. På DCC Malmö gick läsåret 2012/13 164 elever varav 29 % var kvinnor och 71 % män. Teknikprogrammet i allmänhet hade 2012 i genomsnitt 16 % kvinnliga elever och 84 % manliga elever och ett genomsnittligt meritvärde på 228 poäng. Praktiska Sverige AB tillhör Vindora-koncernen och är företaget som ligger bakom gymnasieskolan Praktiska. Den första enheten startade 1999 och nu finns Praktiska-gymnasier på flera orter i Sverige varav två enheter belägna i Malmö kommun, en i city och en i Limhamn. Vård- och omsorgsprogrammet som här är aktuellt hör till Praktiska Malmö City. På Praktiska Malmö City gick läsåret 2012/13 150 elever varav 58 % var kvinnor och 42 % män. På Vård- och omsorgsprogrammet 2012 gick i genomsnitt 82 % kvinnliga elever och 18 % manliga elever med ett genomsnittligt meritvärde från grundskolan på 178 poäng. Yrkesgymnasiet hör till utvecklingsföretaget Thorengruppen som även driver fler gymnasieskolor, exempelvis Thoren Business School. Yrkesgymnasiet finns på tio orter i Sverige och av dessa ligger en enhet i Malmö. På Yrkesgymnasiet i Malmö gick läsåret 2012/13 97 elever varav 10 % var kvinnor och 90 % män. Aktuellt program för Yrkesgymnasiet är El- och energiprogrammet som i genomsnitt i Sverige 2012 hade 4 % kvinnliga elever och 96 % manliga elever. Genomsnittsvärde på programmet var 180 poäng.
21
Resultat och analys
Cybergymnasiet: Humanistiska programmet
Komposition
Gällande visuell framskjutenhet kan YouTube-klippet (6) föreställande en man som gör en psykologisk analys av idoldeltagarna ses som mest framskjuten. Detta dels på grund av storleken på elementet, dels på grund av dess centrering på sidan. Det kanske viktigaste är dock att det föreställer en människa vars blick möter modelläsarens vilket skapar ett fokus på denne person. Även den, i centrum av stillbilden placerade, ikon som betyder start/spela upp är viktig för hela elementets framskjutenhet. Detta kan bero på det Adami (2013) beskriver som en signal om att ett agerande kommer att leda till en effekt som är beroende av kopplingen till ikonens betydelse, det hon kallar för interaction signs och sites. Signalen i allmänhet och det faktum att interaktion som Volonovich m fl.(2011) beskriver det, är av stor vikt när det gäller att fånga uppmärksamheten från unga läsare, bidrar till elementets visuella framskjutenhet.
Andra element som framstår som mer framskjutna än de andra är element 8 och 9 eftersom de har rubriker som är av större storlek och differentierande färg. Närheten till logotyperna för Cambridge English Language Assassment och LingOlympiad gör dessa rubriker mer visuellt framskjutna.
Vidare är även endern, det block som ofta är förekommande längst ner på webbsidor och kan likna headern som är placerad längst upp, (10) visuellt framskjuten men inte i lika hög grad som de ovan nämna elementen. Detta på grund av att modelläsaren måste scrolla ner för att se elementet. Dock vet antagligen modelläsaren, genom tidigare erfarenheter, att något som liknar blocket finns där nere. Den visuella framskjutenheten hos endern grundas dels på storleken och färgen men även på grund av dess innehåll av kulturella symboler, resurser som skapar visuell framskjutenhet (se Björkvall, 2012). Twitterfågeln och Facebook-F:et och de andra ikonerna symboliserande olika sociala medier kan förstås som kulturella symboler vilka bidrar till framskjutenheten.
Det finns en stark centrering av rubriken ”Humanistiska programmet (HU)” (5) och YouTube-klippet (6). Eftersom den löpande texten (7) ligger nära YouTube-klippet och inte har en egen rubrik som avgränsar skriftelementet från klippet är detta sambandsskapande och den löpande texten hamnar även den i centrum även om den inte är lika visuellt framskjuten som klippet.
22
Ideationell metafunktion
I programbeskrivningen av det humanistiska programmet realiseras det ideationella främst i den löpande texten (7). Verben är av vikt vid uttryckande av ideationell betydelse eftersom någon eller något knyts till en process genom detta (Björkvall, 2012). På programbeskrivningssidan konstrueras en aktörsroll för modelläsaren i processerna. Modelläsaren ”är intresserad” av bland annat språk, konst och filosofi och ”vill studera vidare”. Modelläsaren, realiseras genom sin roll i dessa statiska tillståndsprocesser som inaktiv. Processerna är mentala. Att vara intresserad och att vilja studera är processer som konstruerar en passiv roll för modelläsaren fysiskt sett.
Eftersom videon är det mest framskjutna elementet är berättandet, som modelläsaren förstår att mannen kommer att framföra vid interaktion med elementet, en viktig handling på sidan. Elementet kan ses som innehållande en intransitiv aktionsprocess som av Björkvall (2012) beskrivs som en process som innefattar en aktör och en vektor, något som pekar mot ett objekt, men inget synligt mål. Aktören är mannen och vektorn är dels hans blick, dels hans sammanslagna händer, som båda riktas mot den antagna lyssnaren, målet. Modelläsaren skulle kunna vara en sådan potentiell lyssnare och konstrueras därigenom som en åskådare och lyssnare. Därigenom realiseras modelläsaren som inaktiv i detta hänseende.
Interpersonell metafunktion
Olika typer av språkhandlingar innefattar olika roller för sändare såväl som för modelläsare liksom utbytet varierar beroende på språkhandling. Viktigt är att modelläsaren förväntas svara på de erbjudanden, uppmaningar, påståenden eller frågor som sändaren skapar. De olika typerna av kontakt som sker genom språkhandlingarna bidrar även till olika grad av interpersonalitet (Björkvall, 2003). Viktigt att tänka på gällande programbeskrivningarna är att de är ett material designat för att sälja till modelläsaren. Cybergymnasiet vill genom sin webbsida och presentation få modelläsaren att välja skolan och humanistprogrammet. I den löpande texten (7) ställer Cybergymnasiet frågor till modelläsaren. Frågor är tydliga kontaktskapare (Björkvall, 2012). Frågorna lyder: ”Hur ser vårt kulturarv ut? Hur har skapandet utvecklats och varför tänker vi som vi gör nu?”. Vid frågor träder producenten in i en krävande talarroll och som ovan nämnt förväntas modelläsaren svara på de olika kontakttyperna. Med dessa frågor förväntar sig dock Cybergymnasiet antagligen inte ett svar från modelläsaren men modelläsaren förväntas istället intressera sig för det svar som modelläsaren inte har. Ett svar som Humanistprogrammet kan erbjuda.
23
element 8. Genom det större typsnittet och logotypen i anslutning får detta erbjudande hög grad av expressivitet. Skriftstycket lyder ”Hos oss får du även chansen att göra Cambridge Advanced English Test”. Det förväntas att modelläsaren ska se detta som ett bra erbjudande och är ett viktigt argument för modelläsaren att välja programmet. Liksom element 8 har det visuellt framskjutna element 9 samma typ av layout med större typsnitt och tillhörande logotype, här Lingolympiadens. Logotypen består av versaler och en underrubrik med gemener. I underrubriken kan modelläsaren möta uppmaningen ”Tävla i lingvistik och logik!”. Cybergymnasiet står i detta fall inte som sändare bakom själva logotypen och logotypen representerar i sig inte skolan. Däremot väljer skolan att visa upp logotypen och att visuellt skjuta fram hela element 9 och kan därigenom sägas hålla med om dess innehåll och vilja kopplas till Lingolympiad. Modelläsaren förväntas svara på uppmaningen och se tävlan i lingvistik och logik som något intressant och en fördel med det humanistiska programmet på Cybergymnasiet.
Det mest framskjutna elementet på sidan, YouTube-klippet (6), bidrar genom den direkta blicken när klippet är fruset till att skapa ett socialt samband med läsaren. Mannen på bilden är avbildad rakt framifrån vilket innebär ett öga-mot-öga-perspektiv vilket skulle innebära en maktbalans mellan modelläsaren och den representerade mannen. Gällande den symboliska distansen skapar det nära medelavståndet en opersonlig närhet. Kontexten, ”Psykologisk analys av idoldeltagarna” och skolsammanhanget, bidrar dock till ett antagande om att mannen är en potentiell blivande lärare. Detta tillsammans med mannens hophållna händer skapar ett antagande om att mannen ska berätta något för modelläsaren. Något som modelläsaren vill ta del av; en psykologisk analys av idoldeltagarna.
Attityder hör till den interpersonella metafunktionen och handlar om hur någon eller något bedöms i den multimodala texten genom yttringar. Här kan antingen modelläsarens presupponerade bedömningar eller sändarens bedömningar av händelser, objekt eller människor representeras (Björkvall 2003). I element 3, vilket är ett block med rubriken ”Cybergymnasiet Malmö”, står det bland annat att ”Vi på Cybergymnasiet tror att alla kan mer.” Cybergymnasiets bedömning av sig själva är därigenom att de tror att alla (som väljer Cybergymnasiet) kan lära sig mer. Modelläsaren tillhör ”Alla”.
Modelläsaren
På programbeskrivningssidan för Humanistprogrammet konstrueras en roll för modelläsaren som studiemotiverad. Modelläsaren är intresserad av bland annat språk, filosofi, konst och populärkultur. Viktigt är att modelläsaren är intresserad av populärkultur eftersom det
24
populärkulturella intresset poängteras än mer tydligt genom det framskjutna element 6, YouTube-klippet, där en psykologisk analys av idoldeltagarna görs. Modelläsaren tycker att detta är intressant och är nyfiken på analysens resultat, som uppriktigt intresserad av idoldeltagarna.
Nyfikenheten är vidare ett viktigt attribut hos modelläsaren. Modelläsaren förväntas förutom intresset för populärkultur och psykologiska analyser även vara ivrig att få svar på frågor om hur vårt kulturarv ser ut och hur vårt samhälle har formats av kultur och språk. Vidare bygger Cybergymnasiet upp en affekt av att modelläsaren kan och har intresse av att lära sig mer och en affekt av sig själv som bärare av visionen att alla kan lära sig mer och att detta är deras huvudsakliga mål. Modelläsaren ser Cybergymnasiets erbjudande om höjda kunskaper såväl som möjlighet att göra Cambridge Advanced English Test som mycket bra. Det senare erbjudandet är bra för den som vill ha möjlighet att studera eller arbeta utomlands, under eller efter gymnasietiden. Således vill modelläsaren göra detta. Modelläsaren tycker om utmaningar både när det handlar om resor utomlands för studier eller arbete och när det handlar om tävlan. Lingolympiaden låter intressant i modelläsarens öron och modelläsaren ser en möjlighet till medverkan där som en fördel med att välja programmet. Genom att gå vidare i tävlingen finns också möjlighet till utomlandsresa. Sociala medier är viktigt för modelläsaren som vill följa Cybergymnasiet i, i alla fall någon av de olika kanaler som läsaren erbjuds. Om det så är genom Twitter, Facebook, Flickr eller inom bloggosfären vill modelläsaren ständigt uppdateras om det Cybergymnasiet har att säga. Element 12, där sociala medier presenteras, är tydligt kontaktskapande men inte krävande eftersom modelläsaren kan välja vilka kanaler som modelläsaren vill knyta kontakt genom och inte heller krävande på det sätt att modelläsaren själv måste komma med ett utbyte vid yttringar från skolans sida via kanalerna. Detta är modelläsaren van vid och tar detta förhållningssätt som givet när det gäller interaktion via dessa kanaler.
25
Design and Construction College: Teknikprogrammet
Komposition
Visuellt rim är ett begrepp som innebär att olika element, som ligger mer eller mindre nära varandra i kompositionen, ändå får ett tydligt samband genom att de till exempel har samma färg (Björkvall, 2012). På webbsidan för DCC finns ett tydligt exempel på visuellt rim. Den röda färgen som går genom hela sidan och kan återfinnas i element 1a, 1c, 1e, 2, 7, 9, 10, 11c och delar av 12 och 13 men även i två länkar i element 6 med skriftstyckena ”gymnasieskolans alla grymma förmåner” och ”väldigt nära företag och högskolor”. Förekomsten av visuella rim gör att berörda element och element med nära samband till dem, blir visuellt framskjutna. Element som genom ett sådant samband blir framskjutet är bilden som redan i sig, på grund av sin storlek, är framskjuten genom den röda cirkelns (9) överlappning. Den röda cirkeln har dessutom en utstickande del som är pekar nedåt. Denna kan ses som en vektor och därigenom får YouTube-klippet (10) extra uppmärksamhet och blicken dras nedåt från bilden (8) och cirkeln (9) till klippet (10). Vektorn gör en scrollning nedåt mer trolig eftersom den kan ses som en pil som modelläsaren förväntas följa. Vidare kan klippet betraktas som visuellt framskjuten på grund av interaktiviteten som elementet möjliggör.
Mittenstycket är uppdelat i två spalter och här kan vänster-höger-dimensionen ses som markant. Genom detta sätt att se på dimensionerna på sidan kan högerkolumnen med bild och filmklipp förstås som nytt medan vänsterkolumnen med textinnehåll kan förstås som given.
Ideationell metafunktion
Det är Teknikprogrammet som realiseras som aktör i mycket av den löpande texten i textelement 3, 4, 5 och 6 i de satser som karaktäriseras av handlingar och händelser. Ett exempel på detta är ”Teknikprogrammet öppnar dörrarna till spännande studier och arbete” och ”Teknikprogrammet ger dig alla verktyg för att skapa en bättre värld.”. I den första satsen är målobjektet i processen ”dörrarna till spännande […]”. I den andra är ”alla verktyg […]” målobjekt och ”dig” klienten som tar emot verktygen. I den senare satsen kan klienten antas vara modelläsaren som kommer att få emottaga dessa verktyg för att kunna skapa en bättre värld om denne blir elev på Teknikprogrammet. Modelläsaren kommer även att få träda igenom de, av teknikprogrammet, öppnade dörrarna och ta del av spännande studier och arbete. Modelläsaren realiseras således inte som den som genom att gå utbildningen kan öppna dörrar utan det är det handlande teknikprogrammet som öppnar dörrarna åt modelläsaren och som även ger modelläsaren verktygen. Modelläsarens
26
roll konstrueras alltså som passiv i motsats till det aktiva Teknikprogrammet. Vidare realiseras även flertalet tillstånd i den löpande texten. Tillstånd är processtyper där ingen förändring sker och där attribut tillskrivs en bärare eller något identifierande kopplas till den identifierade (Björkvall, 2003). ”Teknikprogrammet är för dig som är intresserad av design, arkitektur och tekniska processer hela vägen från idé till färdig produkt” är ett exempel på detta där ”dig”, bäraren, kopplas till attributet ”intresserad av design, arkitektur och tekniska processer[…]”. Även ”Teknikprogrammet” kopplas genom ”är” till ”dig” som är målobjekt, i en statisk tillståndsprocess. Modelläsaren identifierar sig med dessa attribut som kopplas till Teknikprogrammet.
Det YouTube-klipp (10) som är tydligt visuellt framskjutet visar upp skeendet i sekund 24 av 40, istället för sekund 0, vilket tyder på ett medvetet val från producentens sida att visa upp just denna stillbild. Stillbilden och playikonen ger elementet betydelsen interaction sign/site och genom det kan elementet ses som en inbjudan för modelläsaren till att ta del av hela klippet. I bilaga 2 kan en uppförstoring av detta element i sitt ursprungsläge ses. Hela elementet vid visande av stillbilden i sekund 24 kan ses som en analytisk process där del och helhet representeras för att kunna se relationer mellan dessa (se Björkvall 2012). Bäraren är då Teknikprogrammet och attributen är de olika enheterna som relateras till varandra på olika sätt som blir betydelsebärande. Klippet syftar till att presentera de båda inriktningarna på teknikprogrammet som skolan erbjuder modelläsaren.
På bilden står två personer som båda är täckta med postitlappar med olika figurer på. De är aktörer i processen ”att hålla i”, där mätinstrument är målobjekten. Båda är även aktörer i mentala processer vilket representeras genom de tankebubblor som finns ritade på bakgrunden. Vektorerna är de små tankebubblor som kopplar den specifika upplevaren till texten. Vid en analys av dimensionerna i bilden är den kvinna som står till höger ny enligt vänster-höger dimensionen medan mannen som befinner sig till vänster kan ses som given. De avgränsas från varandra genom de staplar av ämnen finns i kopositionens mitt. Detta bidrar till en förståelse av personerna som representerande de olika programinriktningarna. Detta antagande kan ytterligare argumenteras för genom att peka på deras mentala processer. I mannens tankebubbla finns texten ”industridesigner” och i kvinnans tankebubbla finns texten ”bygga hus av sopor?”. Genom texterna kan man då dra slutsatsen att kvinnan kopplas till programinriktningen samhällsbyggande och miljö medan mannen kopplas till design och produktutveckling. Vidare kopplar ämnesstaplarna genom sin närhet till respektive person programinriktningarna till de olika personerna placerade på varsin sida i elementet. Modelläsaren förväntas välja en av dessa inriktningar. Design och produktutveckling står
27
som det givna och modelläsaren blir attraherad av tanken på att bli industridesigner till yrket. Modelläsaren kan känna identifikation med mannen som är aktör i den mentala process där industridesignertanken realiseras. Ämnena i den vänstra stapeln verkar intressanta och som nödvändiga verktyg för att nå dit. Som nytt i kompositionen står samhällsbyggnad och miljö och modelläsaren tycker att tanken på att bygga hus av sopor är lockande och kan känna identifikation med kvinnan som funderar på detta. Ämnena som finns representerade i stapeln känns för modelläsaren som verktyg som behövs för att kunna genomföra husbygget och dessa verktyg bidrar Teknikprogrammet på DCC med.
Interpersonell metafunktion
Teknikprogrammets sida innehåller stora kontraster gällande kontaktskapande. Om man ser till element 8 och 10 är båda elementen visuellt framskjutna i jämförelse med de andra elementen på sidan. Inget av dem är dock kontaktskapande trots att de föreställer människor på olika sätt. Bilden representerar någon typ av experiment som modelläsaren förväntas intressera sig för. Vidare är inte heller YouTube-klippet starkt kontaktskapande eftersom det till största del kan förstås som en analytisk process, som nämnts ovan. Möjligtvis kan interaktivitetspotentialen hos elementet fungera kontaktskapande genom att elementets playikon kan förstås som en interaction site/sign. Däremot finns inte några ansiktuttryck eller gester hos de avbildade personerna som kan ses som kontaktskapande.
Graden av interpersonalitet är som sagt låg när det gäller elementen 8 och 10. När det kommer till de element vars största del utgörs av text (2, 3, 4, 5 och 6) är graden av interpersonalitet däremot hög. I språkhandlingarna används du-tilltal som till exempel i meningarna ”Läser du teknikprogrammet kommer du vara med och forma framtiden!” och ”När du läst klart teknikprogrammet får du grundläggande behörighet […]”. Dessa språkhandingar skapar närhet i relationen mellan avsändare och läsare. Björkvall (2003) beskriver även lexikon och syntax som ytterligare distansmarkörer. I följande meningar är fokusering på lexikon aktuellt: ”I en allt mer teknisk värld blir vår kunskap om både mjukvara och hårdvara superviktig”, ”[…] och tillgång till gymnasieskolans alla grymma förmåner” och ”[…]vilket är superkul både för gymnasieskolan och för dig”. Här finns ordet ”grymma” vilket kan ses som ett slangord. Björkvall (2012) menar att denna typ av talspråkligt inspirerade ord bidrar till en närmare relation mellan producent och läsare. Även prefixet super- i ”superviktigt” kan anses tillhöra denna ordkategori. Modelläsaren uppskattar närheten som texten realiserar och uppskattar även bruk av denna ordkategori. Modelläsaren identifierar sig med denna typ av jargong.
28
Det faktum att programbeskrivningen är en typ av reklam som ska få modelläsaren att välja ett visst program skapar en erbjudande kontext som i sin tur påverkar kategoriseringen av språkhandlingarna. Meningarna i det sista stycket i textelement 6 lyder:
”Givetvis har du som elev på teknikprogrammet väldigt duktiga lärare och tillgång till gymnasieskolans alla grymma förmåner. Vi jobbar dessutom väldigt nära företag och högskolor vilket är superkul både för gymnasieskolan och för dig”
Meningarna är inte erbjudande språkhandlingar i sig. De ligger närmare kategorin påståenden när producenten ger modelläsaren information om att det finns duktiga lärare och grymma förmåner på skolan och att skolan jobbar nära arbetsliv och högskola. När de uttrycks i denna kontext blir de däremot erbjudande om vad modelläsaren kommer att få om denne väljer teknikprogrammet och därigenom något som modelläsaren förväntas svara på och ett erbjudande modelläsaren vill ta del av. Sammanfattningsvis vill modelläsaren ta del av skolans grymma förmåner, jobba nära arbetsliv och högskola och tycker att det är viktigt med duktiga lärare. I övriga delar av den löpande texten realiseras också genom något tydligare erbjudande språkhandlingar att modelläsaren ”vill vara med och forma framtiden”, vill ”lära sig mer om teknikens roll i samhället och titta på samspelet mellan teknik, människa och miljö” och modelläsaren vill även ha alla verktyg som behövs ”för att skapa en bättre värld”.
Modelläsaren
På Teknikprogrammets sida konstrueras en roll för modelläsaren som en blivande elev som siktar högt och har drömmar om framtiden. Modelläsaren vill få rätt verktyg för att kunna skapa en bättre värld och vill kunna forma framtiden. Modelläsaren är intresserad av design, arkitektur och tekniska processer och vill lära sig hur en idé kan bli till en faktisk produkt. Modelläsaren tycker att erbjudandet om att Teknikprogrammet öppnar dörrar till studier och arbete låter bra. För att kunna nå detta tycker modelläsaren dock att duktiga lärare är mycket viktigt och ser de grymma förmåner som DCC erbjuder som en stor fördel med skolan. Att modelläsaren ser dessa två punkter som extra viktiga och fördelaktiga kan förstås genom att dessa poänger är visuellt framskjutna genom resursen visuellt rim och kontrasterande mot resterande del av den löpande texten.
Modelläsaren förväntas välja en av de två inriktningarna som DCC ger. I YouTube-klippet (10) relateras de två inriktningarna till varandra och modelläsaren identifierar sig antingen med mannen som representerar inriktningen mot design och produktutveckling och som funderar över att bli industridesigner eller med kvinnan som representerar inriktningen mot samhällsbyggnad och miljö och som funderar över husbyggnad medelst sopor. Design och
29
produktutveckling är det givna alternativet enligt kompositionsdimensionerna och samhällsbyggnad och miljö det nya alternativet. Modelläsaren väljer således oftast det förra alternativet.
Det skapas en nära relation mellan DCC som producent av texten och modelläsaren. Denna närhet uppskattar modelläsaren och tycker att det språkbruk som DCC använder när skolan adresserar modelläsaren passar denne. Modelläsaren tycker användandet av ordet grymma och prefixet super- som exempel på en talspråksinspirerad jargong innebär att texten är riktad mot modelläsaren som identifierar sig med detta sätt att uttrycka sig.
30
Praktiska: Vård- och omsorgsprogrammet
Komposition
Att betrakta som visuellt framskjutet på denna sida är den slideshow (3) som visas på sidans mittsektion. Detta beror dels på storleken men också på att det i och med slideshoweffekten händer något i elementet. Människors uppmärksamhet dras ofta till rörelse, speciellt om resterande delar av omgivningen är stilla (se Wærn m.fl., 2004) Att bilderna som visas föreställer människor, även då de inte möter modelläsarens blick, kan ses som bidragande till framskjutenheten.
Vidare kan även logotypen i headern (1) ses som visuellt framskjuten. Detta på grund av den orangea färgen på den annars vita headern. Till detta läggs sedan den funktion som gör att headern följer med läsaren nedåt vilket gör att den ständigt är i fokus i det visuella rummet. Även det faktum att logotypen är en del av det visuella rim som finns på sidan blir en resurs för att skjuta fram elementet. Även de andra element som är delar av det visuella rimmet (4, 5, 8, 9, 10) blir visuellt framskjutna, dock ej till samma grad som slideshowen och logotypen i headern. Detta gäller alltså de båda rubrikerna som är placerade mellan bildelement och löpande text och de tre blocken i höger sidomarginal.
Gällande de olika dimensionerna i det visuella rummet kan här en centrering av bildelementet ses som markant. Bildelementet och det som kan ses som med nära samband till bilden, element 4, 5 och 6, bildar ett slags kärna på sidan med resterande element i periferin.
Ideationell metafunktion
På Vård- och omsorgsprogrammets programbeskrivning realiseras handlingar med dels ”du”, modelläsaren, som aktör men även handlingar med utbildningen, ”programmet Vård och omsorg” som aktör. I det förra fallet kan meningen ”På programmet Vård och omsorg blir din arbetsdag aldrig tråkig då du hela tiden möter nya människor och situationer” fungera som exempel. Här är det aktören, som modelläsaren kan förstås som, som möter målobjekten, nya människor och situationer. Här konstrueras en roll för modelläsaren som aktivt handlande i mötet med nya människor. Den första delen av meningen är mer att förstå som ett tillstånd där arbetsdagen på vård- och omsorgsprogrammet som bärare tillskrivs attributet ”aldrig tråkig” vilket kan förstås som ett önskemål från den aktivt handlande modelläsaren. Exempel på där utbildningen kan ses som aktör är följande: ”Utbildningen ger dig också bra förutsättningar för att studera vidare på högskola och universitet”. Här ger utbildningen bra förutsättningar, som kan ses som objekt, till en mottagare, dig, som kan antas vara modelläsaren. Utbildningen på Vård- och omsorgsprogrammet realiseras som aktiv i givandet
31
av förutsättningar. Detta givande kräver dock en handlande modelläsare som ”studerar vidare”.
Modelläsaren attraheras av den för modelläsaren konstruerade rollen som handlande och därigenom aktiv. Modelläsaren anser möten med nya människor och situationer som viktigt i den kommande gymnasiala utbildningen. Efter gymnasiet vill modelläsaren studera vidare och detta är en anledning till varför denne väljer att gå Vård- och omsorgsprogrammet. Genom att gå Vård- och omsorgsporgrammet får modelläsaren bra förutsättningar för detta. Vidare beskrivs i den löpande texten (6) ytterligare attribut hos Vård- och omsorgsprogrammet som exempel på vad de goda förutsättningar som programmet ger kan leda till för modelläsaren. Olika typer av vidareutbildning exemplifieras genom att nämna ”polis, socionom, brandman, sjuksköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut”. Modelläsaren känner sig lockad av att kunna vidareutbilda sig till något eller några av dessa yrken. I bildelementet, slideshowen (3), finns två bilder som alternerar. I den första av bilderna (som exponeras när den vänstra rutan i bildelementets högra nederkant är markerad) finns en man och en kvinna avbildad. I denna bild, liksom i den andra bilden, realiseras en aktionsprocess där mannen är aktör och kvinnan är mål och armarna fungerar som en vektor dem emellan. På båda bilderna ser mannen ut att ta någon slags prov på kvinnan. Mannen är förutom aktör i provtagningen även, i bild nummer två, aktör i processen att skratta. Kanske kan bildelementet förstås som ett förtydligande av den löpande texten som följer under bildelementet på grund av de båda elementens närhet. I så fall kan bildelementet förstås som ett realiserande av hur en situation på en lektion på Vård- och omsorgsprogrammet kan se ut. En situation där producenten till sidan vill koppla det som står i den löpande texten (6) där utbildningen kopplas till attributet aldrig tråkig vilket kanske mannens skratt kan ses som ett förtydligande av. För modelläsaren konstrueras, ideationellt sett, en roll som handlande och sökande efter en sysselsättning som först och främst aldrig är tråkig. Modelläsaren är nyfiken på nya människor och situationer. Bilden attraherar modelläsaren som gärna ser sig själv i denna typ av praktiska lektionssituation där närhet till skratt är viktigt. Den relation som skapas mellan mannen och kvinnan genom vektorn i bilderna är även av vikt. Modelläsaren tycker att relationen till klasskamraterna är betydelsefullt.
Interpersonell metafunktion
Gällande bildelementet (3), som starkt visuellt framskjutet på sidan, skapas en distans till modelläsaren då det inte är relationen till modelläsaren utan relationen mellan de båda personerna i bilden som poängteras. Distansen skapas dels genom att mannen på bilden
