7. Diskussion
7.4 Yrkesrelevans
Sandberg (2003) menar att under de senare åren har forskning kring barns vistelse på
förskolan utvecklats ur ett genusperspektiv. Ett resultat av denna forskning visar att pojkarna och flickorna behandlas och bemöts på varierande sätt beroende på pedagogernas uppfattning om kön. Det som påverkar är hur vi ser på barn och barndom i när den pedagogiska miljön utformas. De ges olika förväntningar, krav, erbjudanden om lek et cetera. Forskningen visar också att pojkar och flickor förhåller sig på olika sätt till miljön beroende på hur den är uppbyggd. Miljön och dess innehåll är av både barn och vuxna analyserade på olika sätt, vilket styr barnens lekar (a.a). Med vårt arbete, observation och analys kan vi nu se
sambandet mellan miljön och genusskapandet ur ett annat perspektiv. För att vi, som framtida förskollärare, ska kunna skapa och bygga upp en miljö som både är inkluderande och
könsneutralt behöver vi se att miljön och skapandet av genus är sammankopplat så att det förlegade könsroller och könsmönster som finns i förskolan på sikt kan brytas.
Eidevald och Wallander (2016) menar om vi försöker se den pedagogiska miljön som problemet blir det enklare att fundera och hitta åtgärder än att lägga över anledningen på barnen. Att förändra miljön så att den i större omfattning inkluderar barnen utifrån deras olika förutsättningar, istället för att försöka anpassa barnen till miljön och verksamheten. Med detta
menar vi att vi anser, utifrån vårt resultat och den tidigare forskning vi presenterat, att genusstatusen är föränderlig beroende på bland annat pedagogers föreställningar om miljö, genus och kön.
Som vi skrev i vår inledning ville vi med detta arbete se relevansen mellan miljön och genus och hur dessa samverkar och påverkar varandra. Med tanke på dagens genusdebatter i samhället kan vårt arbete hjälpa till att se sambandet mellan miljö och genus och på så sätt hjälpa till att utforma miljöer utifrån ett genusperspektiv. Därför anser vi att detta är relevant för vår yrkesprofession.
Referenser
Almqvist, Birgitta (1991). Barn och leksaker. Lund: Studentlitteratur
Andersson Tengner, Lisa & Heikkilä, Mia (2017). Arbeta med jämställdhet i förskolan; med normmedveten pedagogik. Stockholm: Gothia Fortbildning AB
Butler, Judith (2006[1990]). Gender trouble: feminism and the subversion of identity. New York: Routledge Classic
Björk, Nina (1996). Under det rosa täcket. Danmark: Nørhaven A/S
Børve, Hege Eggen & Børve, Elin (2016). Rooms with gender: physical environment and play culture in kindergarten, Early Child Development and Care, 187:5-6, 1069-1081, DOI: 10.1080/03004430.2016.1223072. Tillgänglig på internet;
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03004430.2016.1223072 [2019-05-15]
Cele, S. (2007) Platser för barn. Platsinteragerande metoder som verktyg för att förstå barns känsla av plats. Locus tidskrift för forskning om barn och ungdomar. 4(07) ss.15-25.
Eidevald, Christian & Wallander, Agneta (2016). Synen på barnet påverkar miljön. I Linder, Linda (red). (2016). Pedagogisk miljö i tanke och handling. ss.37-51 Hyltebruk: Hylte Tryck AB
Engdahl, Ingrid och Ärleman-Hagsér, Eva (red). (2015). Att bli förskollärare - mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber Ab
FN:s utvecklingsprogram (2015) United Nations Development Programme: Globala Målen. Tillgänglig på internet; https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/ [2019-04-29]
Hjalmarsson, Maria och Franzén Karin (red). (2004). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. ss.58-68. Stockholm: Liber
Franzén, Pia (2016). Vi har ett rum och vad gör vi då? I Linder, Linda (red). (2016). Pedagogisk miljö i tanke och handling. ss.131-151. Hyltebruk: Hylte Tryck AB
Göthson, Simon (2017) Förskola i förändring, men hur är det med de pedagogiska materialen? I Miljön som den tredje pedagogen i förskolan. Modern Barndom Om. Tillgänglig på internet;
https://www.reggioemilia.se/media/2399/de-pedagogiska-materialen.pdf [2019-04-10].
Göransson, Michelle (2012). Materialiserade sexualiteter: om hur normer framträder, förhandlas och ges hållbarhet. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Hirdman, Yvonne (1988). Genussystemet reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Tidskrift för genusvetenskap, (3), ss. 49-63. Tillgänglig på internet;
http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/view/1490/1303 [2019-05-08]
Hirdman, Yvonne (2001). Genus: om det stabilas föränderliga former. 1. uppl. Malmö: Liber Henkel, Kristina (2006). En jämställd förskola. Teori och praktik. Falun: Scandbook AB Johansson, Bo (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder och språklig utformning. 3. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Johansson, Barbro (2013). Kvalitativ barndomsforskning. I Hillén, Sandra, Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 27-37.
Lpfö 98 (2016). Läroplan för förskolan: reviderad 2016. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet:
https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-98-for -forskolan
Løkken, Gunvor och Søbstrad, Frode (1995) Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur
Martin Korpi, Barbara (2015). Förskolan i politiken: om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans framväxt. 4. uppl Stockholm: Utbildningsdepartementet,
Regeringskansliet. Tillgänglig på internet;
https://www.regeringen.se/4acc7c/contentassets/7d83393009994779a340d8b839e5e8ae/forsk olan-i-politiken---om-intentioner-och-beslut-bakom-den-svenska-forskolans-framvaxt-u015_ 007.pdf [2019-04-15]
Measor, Lynda and Sikes, J. Patricia (1992) Gender and schools. Biddles Ltd, Guildford and King’s Lynn.
Nelson, Anders. and Svensson, Krister (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. 1.uppl. Stockholm: Liber AB.
Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm; Liber AB
Regeringskansliet (2004) Den könade förskolan - om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. Stockholm: SOU 2004:115 Tillgänglig på internet:
https://www.regeringen.se/49b71d/contentassets/72e823fe19c845e2acbebfdd5bbfee21/den-k onade-forskolan---om-betydelsen-av-jamstalldhet-och-genus-i-forskolans-pedagogiska-arbete [2019-04-29]
Regeringskansliet (2006) Jämställdhet i förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. Stockholm: SOU 2006:75 Tillgänglig på internet:
https://www.regeringen.se/49b71d/contentassets/c1c17b2298f8467ebab019c9aafe3f0e/jamsta lld-forskola---om-betydelsen-av-jamstalldhet-och-genus-i-forskolans-pedagogiska-arbete-sou -200675 [2019-04-29]
Reggio Emilia Institutet (2019). Miljön som den tredje pedagogen. Tillgänlig på internet: https://www.reggioemilia.se/pedagogiken/mer-om-reggio-emilias-pedagogiska-filosofi/miljo n-som-den-tredje-pedagogen/ [2019-04-10]
Rithander, Susanne (1991). Flickor och pojkar i förskolan: hjälpfröknar och rebeller. Solna: Almqvist & Wiksell.
Rydhagen, Birgitta (2013). Genus och miljö. Lund: Studentlitteratur AB
Sandberg, Anette (2008). Miljöer för lek, lärande och samspel. Lund: Studentlitteratur AB Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (17 s). Tillgänglig på internet; www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2019-03-13] Wallin, Karin (1996). Reggio Emilia och de hundra språken. Stockholm Liber Utbildning AB Wallin, Karin (2003). Pedagogiska kullerbyttor. En bok om svenska barn och inspiration från Reggio Emilia. Stockholm: Stockholms Universitets förlag.
Wedin, Eva-Karin (2014). Jämställdhetsarbete i förskola och skola. 3e uppl. Norstedts Juridik.
Ärleman-Hagsér, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2009). Många olika genusmönster existerar samtidigt i förskolan. Pedagogisk i Sverige. 14(2) ss.89-109. Issn 1401-6788. Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs Universitet. Tillgänglig på internet; https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1035/886 [2019-04-07].