Yrkesrelevans

Denna studies relevans kan ses utifrån olika synvinklar. Den ena är den rent personliga då jag i min framtida yrkesroll är intresserad av att arbeta inom vuxenutbildning. Den diskussion och den slutsats som denna studie leder till kan jag dra lärdom av inför framtiden. Framförallt utifrån de utmaningar som de intervjuade lärarna vittnar om eftersom jag till följd av deras svar kan förbereda mig bättre. Vad gäller den generella yrkesrelevansen är den mer tydligt kopplat till de insikter och förslag på framtida forskning denna studie bidrar med.

7.5 Framtida forskning

Den förståelse (kopplade till främst utmaningar/möjligheter) denna studie bidragit med kan förhoppningsvis engagera framtida forskning. Att undersöka vilken typ av

kunskapsdiskurs som premieras inom vuxenutbildningens är sådan forskning. Det kan man göra utifrån flera olika infallsvinklar, där lärar- och/eller elevperspektivet är en infallsvinkel att ha. Andra är att titta närmare på de styrdokument som är unika för just vuxenutbildning, eller att undersöka skolledningens perspektiv när det kommer till samma diskurser. Vidare visar denna studie på att det finns utmaningar kopplade till distansundervisning inom vuxenutbildning. Detta är också ett tema man kan forska vidare kring, detsamma gäller utformningen av kurserna sett till tid och innehåll. Ytterligare intressanta aspekter vore att undersöka elevers betyg, eller lärares bedömning med utgångspunkt i elevers språkliga förmåga.

7.6 Slutsats

Det som framgår av denna studie är att de undersökta lärarna har en syn på sitt ämnes syfte och mål där både horisontell- och vertikal kunskap är av vikt. De

undervisningsstrategier de använder sig utav för att nå detta mål rimmar väl med aktuell forskning vad gäller såväl vuxnas lärande generellt som utveckling av

40

medborgarkompetens. Samtidigt finns det strukturella problem inom vuxenutbildningen som försvårar och i vissa fall omöjliggör måluppfyllelse. Dessa problem är något som både lärarna och den statliga utredning (2018) som genomfördes vittnar om. Eleverna inom vuxenutbildningen ges helt enkelt inte rätt förutsättningar att nå de mål som finns. Eftersom samhällskunskapslärarnas främsta mål är att bilda goda samhällsmedborgare kan man vidare diskutera vilka effekter misslyckad måluppfyllelse kan få för samhället i stort. Att många utav vuxenutbildningens elever idag är relativt nya i landet

(Skolverket, 2019b) problematiserar detta potentiella misslyckande ytterligare. I väntan på vad utredningens effekter och förslag på förbättring konkret innebär kan denna studies resultat ses som en inspiration till vidare forskning. Här finns många perspektiv att undersöka och teorier att testa.

41

Litteraturförteckning

Andersson, K. (2012). Deliberativ undervisning: en empirisk studie. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2012. Göteborg.

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur Bernstein, B. (1971-1990). Class, codes and control. London: Routledge.

Bernstein, B. (2000). Pedagogy, Symbolic Control, and Identity [Elektronisk resurs]. Rowman & Littlefield Publishers.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Dahlstedt, M. & Fejes, A. (red.) (2018). Skolan, marknaden och framtiden. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Edwards, R. & Holland, J. (2013). What is qualitative interviewing?. London: Bloomsbury.

Ekman, J & Zetterberg P. (2011). Schools and Democratic Socialization: Assessing the Impact of Different Educational Settings on Swedish 14-Year Olds’

Political Citizenship. Politics, Culture and Socialization 2 (2: 171–192).

Englund, T. (2004) ”Deliberativt samtal i ljuset av deliberativ demokrati – en fråga om

att utveckla deliberativa förhållningssätt”, i Premfors R. & Roth K. (red.) Deliberativ

Demokrati. Lund: Studentlitteratur.

Englund, T. (2007) ”Skola för deliberativ kommunikation” i Englund, T. (red) Utbildning som kommunikation: Deliberativa samtal som möjlighet. Uddevalla: Daidalos.

Hess, D.E. & McAvoy, P. (2015). The political classroom: evidence and ethics in

democratic education. New York: Routledge.

Larsson, S. (2014). Vuxendidaktik: fjorton tankelinjer i forskningen om vuxnas lärande. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

42

Mercier, H. & Sperber, D. (2019). Förnuft & fördom: varför vi tänker som vi gör. [Lidingö]: Fri Tanke.

Nylund, Mattias (2012). The relevance of class in education policy and research the case of Sweden’s vocational education. Education Inquiry. (3:4, 591-613)

Nylund, M. & Rosvall, P. (2011). Gymnasiereformens konsekvenser för den sociala fördelningen av kunskaper i de yrkesorienterade utbildningarna. Pedagogisk forskning i

Sverige. (16:2, 81-100).

Nylund, M. & Rosvall, P.(2016). A curriculum tailored for workers?: Knowledge organization and possible transitions in Swedish VET. Journal of Curriculum Studies. (48:5, 692-710)

Nylund, M. Rosvall, P. & Ledman, K. (2017). The vocational–academic divide in neoliberal upper secondary curricula [Elektronisk resurs] the Swedish case. Journal of

education policy. (32:6, 788-808)

Persson, M. (2015a). Classroom climate and political learning: Findings from a Swedish panel study and comparative data. Political Psychology 36 (5: 587–601).

Persson, M. (2015b). Education and political participation. British Journal of Political

Science 45 (3: 689–703).

Persson, M. Andersson, K. Ekman, J. Zetterberg, P. och Lundin, S (2019). Does

Deliberative Education Increase Civic Competence? Results From a Field Experiment. Forthcoming at Journal of Experimental Political Science.

Sandahl, J. (2011). Att ta sig an världen: lärare diskuterar innehåll och mål i

samhällskunskapsämnet. Licentiatavhandling Karlstad : Karlstads universitet, 2011.

Karlstad.

Sandahl, J. (2015). Medborgarbildning i gymnasiet: ämneskunnande och

medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning. Diss.

43

Sverige Komvuxutredningen (2018). En andra och en annan chans: ett komvux i tiden. Stockholm: Norstedts juridik.

Sverige. Skolverket (2010). Skolor som politiska arenor: medborgarkompetens och

kontrovershantering : internationella studier. Stockholm: Skolverket.

Sverige. Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen

för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket

Sverige. Skolverket (2017). Läroplan för vuxenutbildningen. (Andra upplagan). Stockholm: Skolverket.

Sverige. Skolverket (2019a). Komvux. Hämtad: 2020-06-02

https://www.utbildningsinfo.se/utbildning-for-vuxna/yrkeshogskola-komvux- folkhogskola-eller-hogskola-universitet/komvux

Sverige. Skolverket (2019b). Komvux: elever, kursdeltagare och utbildningsresultat

[Elektronisk resurs]: [dokumentation av statistiken]. Stockholm: Statistiska

centralbyrån.

Willig, C. (2008). Introducing qualitative research in psychology: adventures in theory

44

Bilagor

Informationsbrev

Information om medverkan i intervjustudie gällande tankar och upplevelser av att undervisa i samhällskunskapsämnet på vuxenutbildningen.

Syftet med detta arbete generellt är att undersöka – med

utgångspunkt i utbildningssociologi - hur samhällskunskapslärare tänker kring och upplever undervisning inom vuxenutbildning. Mer specifikt är jag intresserad av hur samhällskunskapslärare verksamma inom vuxenutbildning ser på – och tolkar – samhällskunskapsämnets syfte och mål. Vidare vill jag undersöka deras tankar och erfarenheter när det kommer till att utveckla specifika kunskaper och förmågor (vertikal kunskap) hos sina elever. Förhoppningen är att arbetet ska kunna bidra med förståelse, perspektiv och kanske även utvecklingsmöjligheter vad gäller undervisning i samhällskunskap inom vuxenutbildning.

Vertikal kunskap innefattar bland annat analysförmåga, perspektivseende och kritiskt tänkande. Att inneha och behärska vertikal kunskap är en förutsättning för

samhällsvetare på alla nivåer, oavsett om man pratar om gymnasieelever eller forskare av olika slag. Kunskaper tillhörandes den vertikala diskursen inte bara är viktiga för högre utbildning, utan också för demokratin eftersom de innefattar förmågor som utvecklar individens möjligheter att delta i och påverka demokratin och samhället. Jag heter Sasa Kovacevic och läser ämneslärarutbildningen på Malmö Universitet. I utbildningen ingår att göra ett examensarbete vilket är anledningen till att denna intervjustudie kommer göras. Jag kommer att använda mig av en intervjuguide som generellt består av öppna frågor (en del direkta frågor förekommer och eventuellt också direkta följdfrågor) där du som informant är fri att svara utifrån det du anser är viktigt och relevant. Intervjuerna kommer att spelas in och förvaras på en lösenordsskyddad enhet för att sedan transkriberas. Det inspelade materialet kommer därefter att raderas. Det transkriberade materialet kommer i sin tur att förvaras på en lösenordsskyddad enhet och även det raderas efter att analys är skriven. Materialet kommer endast att

45

användas i studiesyfte och din medverkan kommer skyddas av anonymitet där varken ditt namn eller din arbetsplats kommer nämnas vid namn. Intervjun beräknas ta ca en timme (plus/minus) och du kan som deltagare när som helst, utan särskild förklaring, avbryta din medverkan. Härmed tillfrågas du om deltagande i studien.

Intervjuguide

Kan du berätta lite om kort om dig själv?

Hur länge har du arbetat som lärare? Varför valde du läraryrket?

Vilket/vilka ämne/ämnen undervisar du i? (Finns det fler ämnen du har behörighet för?) Varför blev de just det/de ämnet/ämnena? Undervisar du på distans?

Hur länge på vuxenutbildningen? Varför vuxenutbildningen?

(Finns det betydande skillnader mellan vuxenutbildningen och gymnasiet utifrån dina erfarenheter? Kan du utveckla/ välja ut några stora skillnader? Möjligheter/utmaningar? Hur du ser på samhällskunskapsämnet?

Vad är det bästa med ämnet? Det roligaste? Det svåraste? Mest utmanande?

Finns det kurser du föredrar att undervisa i framför andra? (varför/varför inte/utveckla) Vilket är ditt syfte med att undervisa i samhällskunskap?

Vilket mål har du med din samhällskunskapsundervisning?

(Vad upplever du att dina elever uppskattar mest med samhällskunskapsämnet?) (Vad upplever du att de tycker är svårast? Minst intressant?)

Kan du berätta lite om hur du ser på de övergripande mål skolan har? Vilken roll spelar samhällskunskapen när det kommer till att nå de målen?

Vissa förmågor inom SH-ämnet som eleverna förväntas utveckla är av mer komplex karaktär (analysförmåga, kritiskt tänkande, perspektivseende osv.)

Hur tänker du kring utveckling av dessa? Vilka förmågor upplever du är svårast att utveckla? Varför?

46

Hur upplever du att eleverna på vuxenutbildningen står sig när det kommer till dessa förmågor? Varför?

Finns det skillnader elevgrupperna emellan (yrkes/vanligoch distans/vanlig)? Vad tror du man behöver göra för att möjliggöra utveckling av dessa förmågor?