Totalt inkom fem skriftliga yttranden till Trafikverket från myndigheter och organisationer efter det genomförda samrådet.
Nedan redogörs sammanfattningar av dessa tillsammans med Trafikverket kommentarer.
Käymäjärvi intresseförening, datum 2012-12-09
Reflektioner över ”Förstudien Genvägen Kaunisvaara- och Junosuando”
1.) Sid 5 ” God tillgänglighet för allmänheten….”
2.) Sid 7 ” Effektivare arbetspendling….”
3.) Sid 14 ” Väg 884 berörs ej av kommande malmtransporter….”
4.) Sid 27 ”Väg 884. Den kan korsas med eller utan anslutning till Genvägen…”
Synpunkter
1.) Tillsammans med stort antal före detta Käymäjärvibor, bo-ende i Malmfälten, kan undertecknad räknas till den allmänhet, som skulle uppskatta god tillgänglighet på Genvägen . Vägen minskar transportsträckan med ca 7 mil för varje enskilt besök i byn.
2.) Beräknar att minst 3-5 presumtiva unga familjer flyttar till Käymäjärvi för att arbeta inom gruvnäringen, bl.a. i Kaunis-vaara, Junosuando och Pellivuoma. För effektiv arbetspendling är de helt beroende av anslutning mellan väg 884 och Genvägen.
Redan idag har inflyttning till byn skett med folk, som arbetar hos Northland Resources i Kaunisvaara.
3.) Utryckningsfordon från Pajala till stora delar av Genvägen och Pellivuoma är i absolut behov av anslutning mellan väg 884 och Genvägen.
4.) Om Genvägen korsar väg 884 vid kullen ”Koniharju” kan man med små medel bygga korsningen planfri tillsammans med anslutning till väg 884.
Rubricerade åtgärder är viktiga ur allmän miljösynpunkt, trafik-säkerhet och åtkomst för utryckningsfordon.
Trafikverket svarar
Trafikverket kommer att utreda frågan om anslutning av väg 884 vidare i den kommande lokaliseringsstudien och noterar Käymäjärvi intresseförenings yttrande och tar med det som ett underlag för det fortsatta arbetet. Samråd kommer att ske med Käymäjärvi intresseförening angående väg 884.
Sattajärvi sameby, datum 2012-12-10
Sattajärvi sameby insänder härmed sitt yttrande över utsänd remiss om genvägen. Synpunkterna har i sammanfattad form lämnats vid samråd i ärendet 2012-11-22 med Trafikverket och Vectura.
Samebyn framför på nytt behovet av att Trafikverket/Vectura samordnar sitt arbete så att samråd om ett projekt sker i ett sammanhang.
Renbete
Avgörande för samebyns renskötsel är tillgången på vinterbete (mark- och hänglav). Sommarbetet är inte på något sätt begrän-sande för samebyn.
Till skillnad från Muonio sameby, som har goda vinterbetesmar-ker i sitt mellersta och norra område, så har vår sameby endast goda vinterbetesmarker i Anttisområdet (norr om Torne älv) och på ömse sidor väg 395 vid och norr om Lovikka. Båda områ-dena riskerar att påverkas allvarligt och negativt av genvägen.
De nämnda områdena har dessutom redan påverkats negativt av skogsavverkningar och efterföljande markberedning. Samman-taget är samebyn redan hårt trängd vad avser vinterbete.
Underlag
Trafikverket har använt ett underlag från Sametinget, Rennä-ringens markanvändning. Underlaget är tillfredsställande i stort,
Figur 2 - Privatperson 2 förslag till dragning av förbifart vid Kaunisvaara och Saha-vaara
40 VÄGPLAN Genväg Kaunisvaara - Junosuando
men det är också ”målat med bred pensel”. Samebyarna har de senaste åren, på initiativ och med stöd av Skogsstyrelsen (och Sametinget) utarbetat renbruksplaner. En noggrann inventering och fotodokumentation av de olika årstidslanden har utförts och dokumenterats i en databas för respektive by. Ett av syftena är att få ett detaljerat underlag inför samråd med andra intressen-ter t.ex. skogsägare och som nu Trafikverket.
Renbruksplanen uppdateras efterhand – den blir så att säga aldrig färdig. Planen i sin helhet är för stor för att sända med e-post. Bilagt detta yttrande finns ett utsnitt från aktuellt om-råde. Renbruksplanen är mycket mera noggrann och detaljerad jämför med Rennäringens markanvändning. Vid behov kan ytterligare underlag tillställas Trafikverket.
Här bör påpekas att ett nyckelområde kan ha fått denna beteck-ning av olika orsaker. I Anttisområdet så gäller det vinterbete.
Analys och värdering av de olika remitterade alternativen Alternativ B
Vägen dras norr om samebyns område. Alternativ B förordas av samebyn.
Alternativ A
Alternativet har tre underalternativ och benämns nedan nor-rifrån som A 1, A 2 och A 3.
A 1
Så som pilen är dragen på stomskissen dras vägen över stora blöta myrar vilket ur vägbyggnadssynpunkt verkar tveksamt (även om det inte ligger inom samebyns kompetensområde).
Alternativet kan dras på huvudsakligen fast mark, men det innebär en böj norrut från Pellijärvi för att sedan vika av söderut längs Lainio älv och ansluta till befintlig skogsbilväg. En sådan sträckning kan accepteras av samebyn. Alternativet kräver att renstängsel byggs på båda sidor om vägen, åtminstone längs vissa sträckor.
A 2
Gruvbolaget har utfört borrningar längs denna sträckning.
Alternativet skär igenom Anttisområdet och delar av dess kärn- och nyckelområden. Området norr om vägen blir svårutnyttjat.
Om renstängsel enbart dras på den södra sidan och om samebyn får en skälig årlig intrångsersättning för det avskurna norra området kan alternativet accepteras.
Om renstängsel dras på ömse sidor av vägen måste erforderligt antal genomgångar förberedas. Vidare behöver samebyn då
bygga uppsamlingshagar på ömse sidor om stängslet så att samlade flockar kan föras över vägen i ordnade former. Dessa kostnader måste i så fall Trafikverket bekosta.
A 3
Alternativet delar Anttisområdet och skär rakt igenom nyckel-områdena. Samebyn accepterar inte detta alternativ och kom-mer att använda alla lagliga medel för att hindra att alternativet genomförs.
Fortsatt samråd
När Trafikverket har valt ett alternativ för genomförande krävs fortsatta och mera detaljerade samråd.
Håkan Forsén, Ordförande i Sattajärvi sameby Trafikverket svarar
Trafikverket och Sattajärvi sameby har ett pågående samråd inom ramen för MaKS-projektet. Vectura får underlag till sitt arbete via dessa samråd. Trafikverket är medvetet om att ren-bruksplanerna innehåller mer detaljerad information om hur Anttisområdet används. Vid det fortsatta samrådet kan samtal föras om vilket underlag som behövs för upprättandet av lokali-seringsstudie samt vägplan.
Trafikverket tar till sig Sattajärvi samebys yttrande att ni för-ordar alternativ B, det nordligaste alternativet för Genvägen (markerat med blå pil i figur 6.1-1, på sidan 28 i förstudien).
Dessutom att ni kan acceptera den mest nordliga sträckningen av alternativ A (markerad med gröna pilar). För att acceptera den mellersta sträckningen av alternativ A kräver ni omfattande skyddsåtgärder, samt ekonomisk kompensation. Den sydligaste sträckningen för alternativ A är inte acceptabel enligt Sattajärvi sameby. Era synpunkter kommer att finnas med i det fortsatta arbetet och samråd kommer att föras om de lokaliseringsalter-nativ som Trafikverket ser som möjliga.
Yttrande från Skogsstyrelsen, datum 2012-12-10
Förstudien visar på ett stort behov av en ny väg. Vägen kommer oavsett vilken sträckning som kommer att väljas att beröra ett stort antal värdefulla våtmarker, vattendrag och kulturlämning-ar m.m. Skogsstyrelsen väljer därför att avvakta med synpunkter till dess det finns mer långtgångna planer beträffande stäckning samt bifogad miljökonsekvensbeskrivning samt vilka åtgärder Trafikverket avser att vidta för att begränsa de ev. skador och olägenheter som kan uppkomma.
Sammanfattningsvis så känns förstudien som ett bra samlings-dokument för de olika faktorerna som kan påverka ett framtida beslut.
Skogsstyrelsen har inga ytterligare synpunkter i ärendet.
Trafikverket svarar
Yttrandet från Skogsstyrelsen beaktas i det fortsatta arbetet.
Trafikverket kommer att ha fortsatt samråd med Skogsstyrelsen under planläggningsarbetet för Genvägen.
Yttrande från Pajala kommun, datum 2012-12-14
För att öka förutsättningarna för arbetspendling, samt möjliggö-ra för fler invånare att pendla till gruvområdet, anser plan- och miljönämnden att alternativ A (anslutning till väg 395 sydöst om Junosuando) vore det bästa alternativet.
Generellt anser plan- och miljönämnden att så många som möjligt av vägarna i befintligt vägnät bör anslutas till Genvägen.
Detta bör dock ske på ett sådant sätt att säkerheten i korsning-arna kan garanteras. Att vägnätet knyts ihop är av vikt för ett högt utnyttjande av Genvägen och därmed ökade pendlingsmöj-ligheter. Pajala kommun har i dagsläget ett relativt glest vägnät, att binda ihop fler byar med varandra och förbättrakommunika-tions-möjligheterna är eftersträvansvärt.
Också enskilda vägar och skogsvägar som finns i närheten av Genvägen bör utredas om de kan anslutas.
Alternativ A skapar förutsättningar för framtida anslutningar till Genvägen söderifrån. Framförallt möjliggörs en anslutning av väg 394, från Tärendö. Detta alternativ utreddes inte i Trafikver-kets förstudie, men är prioriterat i Pajala kommuns framtida infrastrukturplanering.
I förstudien nämns att väg 884 kan komma att anslutas till Genvägen. Detta anser plan- och miljönämnden är positivt.
Om alternativ A förverkligas ianspråktas i mindre utsträckning mark som berör riksintresse för rennäring.
Plan- och miljönämnden vill även hänvisa till tidigare yttranden avseende Genvägen. Det gäller dels den gång- och cykelväg som bör prioriteras på sträckan mellan Kaunisvaara och Sahavaara, dels alternativet förbifart runt Junosuando.
Förutsättningar för att kunna trafikera vägen med kollektivtrafik anser plan- och miljönämnden är av hög prioritet.
Vidare anser Plan- och miljönämnden det som olyckligt om byggandet av genvägen dröjer. Det är positivt att finansiering till upprustning av den befintliga vägen är klar, men det är inte lämpligt tung malmtransporttrafik belastar väg 99 under en alltför lång tid. Plan- och miljönämnden menar att det är av vikt att medel till Genvägen kommer till stånd så fort som möjligt.
Pajala kommun är emot en lösning i vilken malmtransporter långsiktigt sker per lastbil.
Trafikverket svarar
Trafikverket noterar att Pajala kommun förordar alternativ A, eftersom det förbättrar möjligheten att arbetspendla. När det gäller anslutning av andra vägar till Genvägen kommer frågan att utredas vidare inför val av lokaliseringsalternativ.
Samråd sker med rennäringen, för att även fortsättningsvis ge goda förutsättningar för rennäring i området.
Frågan om gång- och cykelväg mellan Kaunisvaara och Saha-vaara hanteras i arbetsplan för väg 99. Vid val av lokaliseringsal-ternativ kommer frågan om förbifart Junosuando att finnas med och utredningsområdet kommer att innefatta förstudieområdet för väg 395 delen Junosuando. Detta möjliggör en helhetslös-ning för sträckan från Kaunisvaara till Tärendö älv.
Goda förutsättningar för kollektivtrafik ingår i projektmålen.
Trafikverket och Northland resources för diskussioner om finansiering av Genvägen. Det ligger såväl i Trafikverkets som Northlands intresse att flytta över malmtransporterna till den nya Genvägen.
När samrådsunderlaget för vägplanen upprättas är inte beslut taget att anlägga en järnväg i anslutning till Kaunisvaara.
Northland Resources AB, datum 2012-12-14
Inledningsvis konstaterar Northland Resources AB (NRAB) att det är mycket positivt att arbetet med planeringen för en ny allmän väg pågår.
En viktig slutsats i Åtgärdsvalet ”Malmtransporter Kaunisvaara – Malmbanan och Pajala med omnejd” var att åtgärdspaketet Genväg hade bäst måluppfyllelse då hänsyn tas till tidsaspekten.
Alternativet järnväg hade totalt sett bäst måluppfyllelse, men har ett annat tids- och kostnadsperspektiv. Med tanke på den ökande transportvolymen i området redan på kort sikt krävs åtgärder i vägnätet oavsett om/när en järnväg byggs.
NRAB har bidragit till planeringsprocessen för en genväg genom att ta fram planeringsunderlag, geotekniska undersök-ningar, miljöinventeringar m.m. som nu används i Trafikverkets planering.
Teknisk standard
I förstudien anges att den tekniska standarden planeras bli 8 meter bred och dimensionerad för fordon med totalvikt om 90 ton. Mot bakgrund av den Bärighetsutredning som genom-fördes parallellt med Åtgärdsplaneringen finns anledning att överväga en högre teknisk standard för vägen.
I Bärighetsutredningen konstaterades att för tunga transporter var fordonskonfigurationer med högre totalvikter, fler axlar och totallängd > 24 m de mest optimala ur ett flertal synvinklar (slitage, underhållsbehov, klimatpåverkan, transportkostnad).
Ur NRAB:s synvinkel är det önskvärt att åtminstone konstbygg-nader (broar) och andra kritiska delar i anläggningen (trummor m.m.) dimensioneras för ännu högre vikter än 90 ton. En möj-lighet som dessutom bör undersökas vidare – och kvarstå som alternativ i den fortsatta processen – är att genomföra genvägen som ett pilotprojekt för långa och tunga vägtransporter (t.ex.
136 tons bruttovikt), samt ev. även större vägbredd. Denna förutsättning bör gälla åtminstone den östra delen av sträckan, dvs. mellan punkter (till anslutande vägar) som knyter samman fyndigheten i Pellivuoma med anrikningsverket i Kaunisvaara.
NRAB vill betona att ett pilotprojekt för genvägen med tunga transporter ska ses som en möjlighet. För närvarande pågår arbetet med en DFS (Definitive Feasibility Study) avseende Pellivuoma, där bl.a. de ekonomiska förutsättningarna klarläggs.
Om fyndigheten är brytvärd så uppstår ett behov av transporter till det för NRAB gemensamma anrikningsverket i Kaunisvaara.
Om den allmänna vägen kan användas för ovanstående ändamål uppstår samordningsmöjligheter som innebär att lösningar exklusiva för gruvverksamheten kan undvikas (t.ex. transport-band, parallellväg till den allmänna vägen). Det skulle minska den totala miljöpåverkan och barriäreffekterna i området. För att åstadkomma en samordnad lösning är NRAB villig att bidra i processen, t.ex. med underlag, personella resurser, material (gråberg till bergkross) och/eller delfinansiering, i synnerhet för en teknisk standard som överstiger den av Trafikverket plane-rade vägstandarden.
Hänsyn till fyndigheter
I närheten av det utpekade riksintresset för mineral benämnt Pellivuoma finns fler fyndigheter, bl.a. Marjarova där NRAB genomfört provborrningar (inom gällande undersökningstill-stånd) med intressanta resultat. De vägalternativ som presen-teras av Trafikverket i samrådshandlingen kapitel 6, karta sidan 28, riskerar att beröra såväl riksintresset Pellivuoma (indirekt) som andra kända fyndigheter såsom Marjarova och Muotkamaa (direkt). Särskilt de två sydliga grenarna av alternativ A (gröna pilar) är utformade så att de riskerar att skapa konflikter mellan fyndigheter och andra intressen.
NRAB har förståelse för att pilarna enbart symboliserar möjliga lösningar – och inte utgör detaljerade förslag. Samtidigt är det en uppenbar brist i samrådshandlingen att den inte presenterar kända fakta.
I samrådshandlingen presenteras en stor mängd miljöintressen (fakta och intresseområden utpekade i kartor) utöver riksin-tressen. För vissa riksintressen redovisas även kärnområden/
kärnvärden.
NRAB anser att motsvarande måste göras för kända fyndigheter, t.ex. genom att som minimum belysa kända intressanta fyndig-heter inom beviljade undersökningstillstånd . NRAB påminner också om att underlag (kartor) för Marjarova tidigt i processen lämnats till Trafikverket och dess konsult Vectura avseende fyndigheten, inklusive normalt behov av säkerhetsavstånd.
För att göra rätt avvägning mellan olika intressen är det av största vikt att alla intressen blir belysta. Om inte, finns risk för
”tidiga vägval” i utredningsarbetet (eller tidiga bortval) som skapar låsningar senare i planeringsarbetet. Fyndigheterna Marjarova/Muotkamaa bör därför tydligt belysas för att möjlig-göra en avvägning mellan olika intressen inför fortsatt arbete.
Långsiktig lösning med järnväg?
I Åtgärdsvalet konstaterades att en järnvägslösning ger bäst måluppfyllelse långsiktigt. I början av december 2012 rekom-menderade Trafikutskottet att en utredning bör genomföras för en ny järnväg Kaunisvaara-Svappavaara. Frågan kommer att avgöras senare i Riksdagen.
Den aktuella samrådshandlingen för genvägen berör endast vägfrågor vilket NRAB har förståelse för då väg och järnvägs-utredningar har olika tidsmässiga behov – antagligen kommer förstudien av vägen att vara färdig innan en järnvägsstudie kan påbörjas. NRAB bedömer inte att det är möjligt att samordna
42 VÄGPLAN Genväg Kaunisvaara - Junosuando
dessa utredningsfrågor av tidsskäl. NRAB rekommenderar dock Trafikverket att klargöra/värdera om den vägkorridor som nu planeras - till någon del - även kan användas för en järnväg (samordnad korridor), för att minska den totala miljöpåverkan i området. Förutsättningarna för om detta är möjligt bygger bl.a.
på de tekniska kraven, där järnvägar exempelvis har väsentligt högre krav angående radier.
Manfred Lindvall, Vice President, Environment Health Safety Trafikverket svarar
Trafikverket noterar Northland Resources AB (NRAB) synpunk-ter på förstudien. Under det fortsatta utredningsarbetet inför val av lokaliseringsalternativ kommer samråd att ske.
Trafikverket har förståelse för att NRAB önskar samordna transporterna mellan sina gruvverksamheter, med den allmänna vägen. Frågan kommer att utredas vidare, men Trafikverket ser en stor risk i att blanda allmän vägtrafik med NRAB ”interna”
malmtransporter. Samtidigt bör ev. transportvägar samlokali-seras med den allmänna vägen för att minska intrång i känsliga naturmiljöer.
När det gäller Genvägen i förhållande till eventuell framtida järnväg delar Trafikverket NRAB uppfattning att en Genväg behövs oavsett om järnvägen senare anläggs. Vid val av lokalise-ringsalternativ kommer en ev. framtida järnväg att finnas med som ett intresse bland andra att ta hänsyn till och där samlokali-sering även kommer att studeras.
Trafikverket hade valt att enbart redovisa riksintresse mineral i förstudiens samrådshandling, men har tagit del av underlaget över fyndigheterna vid Pellivuoma. I vägplanens samrådsunder-lag som nu sammanställts redovisas även en karta med gruv-områdenas skyddszon samt områden där det finns intressanta mineralfyndigheter. Den mellersta sträckningen för alternativ A (figur 6.1-1, sidan 28 i förstudiens samrådshandling) redovisas eftersom den utretts tidigare i samarbete med NRAB. Ytterligare samråd behövs med NRAB samt andra mineralprospektörer med intressen i området, för att lokaliseringsalternativet ska fungera väl för malmtransporter och ge god samhällsekonomi.
Naturvårdsverket, datum 2013-01-10
Naturvårdsverket har lämnat synpunkter på förstudien enligt nedanstående rubriker;
Sammanfattning
Naturvårdsverket bedömer att en ny väg mellan Kaunisvaara och Junosuando inte är förenlig med en hållbar utveckling och en långsiktigt god hushållning med mark och naturresurser, samt att det finns risk för att vägen skulle medföra påtaglig skada på riksintressen för naturvården. Enligt Naturvårdsver-kets bedömning är det mycket tveksamt om den nytta projektet skulle kunna ge under gruvornas planerade brytningstid kan motivera ett permanent intrång med irreversibla negativa kon-sekvenser i känsliga och mycket värdefulla naturområden.
Naturvårdsverket ifrågasätter att permanent upprustning av befintlig väg avfärdats och inte alls beskrivs i den aktuella förstudien. De anser att förstudien ska kompletteras med detta upprustningsalternativ, som då även inkluderar boendemiljöfrå-gor och beräknade utsläpp av växthusgaser, så att det blir möj-ligt att jämföra alternativen även i dessa avseenden. De bedömer att en permanent upprustning av befintlig väg kan vara ett bättre alternativ sett i ett långsiktigt hushållningsperspektiv, inte minst eftersom en upprustning rimligen ger en större nytta även efter att brytningen upphört. Ett underlag behöver tas fram som belyser skillnader i påverkan på boendemiljö och hälsa mellan Genvägsalternativet och ett förstärkningsalternativ.
Naturvårdsverket anser vidare att Genvägens negativa påverkan på naturmiljön underskattas i förstudien och i tidigare genom-förd åtgärdsvalsanalys. Vägen planeras gå genom ett känsligt och hittills relativt opåverkat våtmarksdominerat område med mycket höga naturvärden och stor betydelse för en rad hotade och störningskänsliga fågelarter. En ny väg i detta område skulle utöver direkta konsekvenser i form av intrång, störningar från trafiken och barriäreffekter också riskera att medföra en rad sekundära konsekvenser i form av följdexploateringar och ökad mänsklig närvaro i och med att vägen skulle öka tillgängligheten i området. Ingrepp i våtmarkerna kan också påverka naturmil-jön i betydligt större områden än där ingreppet görs till följd av de hydrologiska förhållandena och den flacka topografin.
Genvägen skulle oberoende av sträckning beröra områden med höga naturvärden, där värdena dessutom i stor utsträckning är beroende av att området är obrutet och har låg grad av mänsk-lig närvaro. Området utgörs i huvudsak av sammanhängande våtmarksområden med högsta naturvärde (klass I i våtmarksin-venteringen, VMI).
Projektet kommer därmed att medföra såväl direkta som indi-rekta negativa miljökonsekvenser, varav många är irreversibla.
I eventuellt fortsatt arbete i projektet bör påverkan på fågelfau-nan samt riksintressen för naturmiljö och Natura 2000-områ-den särskilt utredas.
Eventuellt fortsatt arbete i projektet bör omvärderas om det senare beslutas att ny järnväg ska byggas på sträckan Kaunisvaa-ra-Svappavaara.
Långsiktig upprustning av befintlig väg 99 och 395 behöver utredas vidare Naturvårdsverket anser att beslutet att gå vidare med planering av Genvägen och endast genomföra akuta förstärkningsåtgärder på befintlig väg, fattades efter en åtgärdsvalsanalys där bedöm-ningen av miljökonsekvenser av de studerade åtgärdspaketen skedde på en mycket övergripande nivå. Samråd med centrala myndigheter saknades då åtgärdsvalsanalysen genomfördes.
De menar att tillräckligt underlag saknades i detta skede för att bedöma om Genvägen är möjlig att bygga utan påtaglig skada på de berörda riksintressena och utan acceptabel påverkan på de höga naturvärdena i området.
Förstudien behöver även kompletteras med en beräkning av vilka utsläppsminskningar vägen skulle innebära under
Förstudien behöver även kompletteras med en beräkning av vilka utsläppsminskningar vägen skulle innebära under