VÄGPLAN
Projekt Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara Genväg Kaunisvaara - Junosuando
Samrådsunderlag
Pajala kommun, Norrbottens län
BD-133571 Datum: 2013-02-15
MEDVERKANDE
Trafikverket
Anders Lindmark Projektledare Gun-Marie Mårtensson Delprojektledare Vectura
Thomas Sällström Uppdragsledare
Bodil Öhman Uppdragsledare förstudie Sofia Sundqvist Deluppdragsledare och rapport Carina Öberg Miljö
Elin Oja Kartor
Malin Lindmark Barnkonsekvensanalys
Titel: Vägplan Genväg Kaunisvaara - Junosuando Utgivningsdatum: 2013-02-15
Objektnr: BD-133571 Diarienr: TRV 2013/4341 Utgivare: Trafikverket
Projektledare: Anders Lindmark
Distributör: Trafikverket, Box 809, 971 25 LULEÅ , telefon: 0771-921 921
Innehållsförteckning
1. Bakgrund 4
1.1 Malmfyndigheter 4
1.2 MINeprojektet 4
1.3 Malmtransporter Kaunisvaara – Svappavaara 4
1.4 Genväg 5
1.5 Geografisk avgränsning 7
1.6 Aktualitet 7
1.7 Övergripande mål och strategier 7
1.8 Planläggningsprocessen 8
2. Barnkonsekvensanalys 8
3. Befintliga förhållanden och utvecklingstrender 9
3.1 Markanvändning 9
3.2 Trafik och trafikanter - resor och transporter 11 3.3 Miljö, viktiga förutsättningar, aspekter och
intressen 17
4. Funktionsanalys av transport-
systemet och dess influensområde 26
4.1 Funktionsanalys 26
4.2 Hänsynsanalys 27
5. Projektmål 28
6. Tänkbara åtgärder 29
6.1 Analys av tänkbara åtgärder enligt fyrstegsprincipen 29
6.2 Tänkbara åtgärdsalternativ 30
6.3 Trafikomfördelning vid Genväg 31
6.4 Effekter och konsekvenser 31
6.5 Kostnader 34
7. Riskhantering 34
7.1 Skydds- och riskobjekt 34
7.2 Konfliktpunkter 34
8. Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder 35
9. Samråd 35
10. Väghållningsmyndighetens ställningstagande 35
11. Fortsatt arbete 35
11.1 Nästa steg i planläggningsprocessen 35
11.2 Frågor som kräver särskild uppmärksamhet 35
11.3 Prövning enligt annan lagstiftning 35
11.4 Förankringsform 35
12. Källor 36
12.1 Tryckta källor 36
12.2 Elektroniska källor 36
Bilaga 1 Samrådsredogörelse
Sammanfattning
I Pajala kommun och Kiruna kommun finns ett flertal mineralfyndig- heter och gruvbolaget Northland Resources AB har flera järnmalms- fyndigheter på den svenska sidan. Två av dessa ligger vid Kaunisvaara, cirka 25 km norr om Pajala. Gruvverksamheten är under uppstart och planeras att ha full produktion 2015.
Projektet Malmtransporter i Norrbotten, MINe, drivs av Trafikverket och syftet är att ta fram hållbara malmtransporter från Kaunisvaara till Narviks hamn. En åtgärdsvalsprocess har genomförts. Det är tydligt att de allmänna vägarna i området åtminstone till en början måste användas för transporterna. Dessutom föreslogs en Genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando. Den 9 oktober 2012 beslöts att Genvägen skall bli en allmän väg och att studier och utredningar ska ske enligt Trafikverkets planeringsprocess. På längre sikt kan andra lösningar bli aktuella, t.ex. järnväg.
I projektet Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara (figur 1.3-1, si- dan 5) har sex förstudier upprättas tidigare och kompletteras nu med detta samrådsunderlag gällande Genvägen mellan Kaunisvaara, väg 99, och Junosuando, väg 395.
Brister, problem, syfte och ändamål
De befintliga vägarna har inte tillräcklig bärighet och standard för att klara av de tunga malmtransporterna. Trafikverket har fattat beslut om att befintliga vägar ska rustas men problemen med trafiksäkerhet och störningar kvarstår.
Syftet med Malmtransporter Kaunisvaara – Svappavaara (MaKS- projektet) är att möjliggöra malmtransporter på det allmänna vägnä- tet från 2013 och framåt. En Genväg från Kaunisvaara till Junosuando kommer att avlasta miljön längs älvstranden samt minska den tunga trafiken genom byarna öster om Junosuando.
Ändamålet med Genvägen är att:
• den ska ge en väsentlig vägförkortning jämfört med nuvarande vägsträckning från Kaunisvaara till Junosuando
• den ska innebära en hög användbarhet för gruvnäringen Detta bidrar till en kostnadseffektiv och robust väg, dels för malm- transporterna och dels för övriga transporter, exempelvis arbetspend- ling.
Projektmål
Projektmålen är kopplade till de transportpolitiska målen och med utgångspunkt från dessa har projektmålen, med delmål, grupperats under Funktion, Hänsyn och Ekonomi.
Funktion - Tillgänglighet
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska med- verka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Trans- portsystemet ska vara jämställt.
Här finns delmål för samhällsutveckling, genomförandetid och funk- tion.
Hänsyn - Säkerhet, miljö och hälsa
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska an- passas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa.
Här finns delmål för klimat och resurseffektivitet, god hälsa, natur- och kulturmiljö samt trafiksäkerhet.
Ekonomi
Transportförsörjningen ska vara samhällsekonomiskt lönsam och långsiktigt hållbar.
Ekonomiska delmål är uppdelade i åtgärdskostnad och samhällseko- nomi.
Åtgärdsförslag
Ett flertal tänkbara åtgärder har tagits fram och analyserats enligt fyr- stegsprincipen. Åtgärderna samlas ihop till jämförbara alternativ, som utvärderas mot nollalternativet, dvs ingen Genväg anläggs.
Jämförelsealternativet
Befintlig väg 99 och väg 395 förstärks och breddas så att malmtran- sporterna kan gå på dessa vägar permanent. Vägarna går genom en rad byar, liksom riksintressen och Natura 2000-områden. En ny bro anläggs över Torne älv vid Autio.
Alternativ A
En Genväg, 8 m bred och dimensionerad för fordon med totalvikt 90 ton kan anläggas som förbinder väg 99 med väg 395. Anslutningen mot väg 99 kan ske söder om Sahavaara och anslutningen mot väg 395 i området kring Huhtanen, Palokorva eller Tornefors. Det finns ett stort antal riksintressen som antingen kan passeras eller som vägen korsar. Nya broar behöver anläggas över större vattendrag, framförallt Torneälven.
Alternativ B
En Genväg, 8 m bred och dimensionerad för fordon med totalvikt 90 ton kan anläggas som förbinder väg 99 med väg 395. Anslutningen mot väg 99 kan ske söder om Sahavaara och anslutningen mot väg 395 i området kring Junosuando. Det finns ett stort antal riksintressen
som antingen kan passeras eller som vägen korsar. Nya broar behöver anläggas över större vattendrag, framför allt Torneälven och Lainioäl- ven.
Effekter och konsekvenser
I nollalternativet kvarstår buller och trafiksäkerhetsproblem på de befintliga vägarna 99 och 395.
Gemensamt för de alla åtgärdsalternativen är att de som bor längs befintlig väg 99 och väg 395 påverkas av malmtransporterna. I jämfö- relsealternativet är påverkan permanent. I de övriga alternativen sker påverkan under en begränsad tid, till dess att Genvägen är byggd.
En Genväg skulle innebära en påtaglig förkortning av malmtranspor- terna jämfört med nollalternativet och jämförelsealternativet. Genvä- gen skulle ge positiva konsekvenser för framkomlighet och tillgäng- lighet. Detta skulle medföra positiva konsekvenser för näringslivet i området samt ökad tillgänglighet för allmänhet och näringsliv. En Genväg möjliggör även effektivare arbetspendling.
En Genväg skulle även kunna nyttjas för transporter från framtida mineralfyndigheter, t.ex. i Pellivuoma. Dessutom skulle Genvägen minska gruvdriftens sårbarhet eftersom det därmed skulle finnas två alternativa transportvägar för gruvindustrin.
Jämförelsealternativet går genom riksintressen och Natura 2000-om- råden. En Genväg medför att störningar från främst tung trafik mins- kar i dessa områden.
Inom aktuellt utredningsområde för Genvägen finns ett flertal natur- miljöer med höga naturvärden och intrång i dessa miljöer kan komma att påverka miljöerna på olika sätt och i olika omfattning. Dessa om- råden påverkas inte av jämförelsealternativet. Genvägen kommer att innebära intrång i skyddsvärda naturmiljöer. Såväl byggtid som drifts- tid kan komma att innebära störning för djur- och fågelliv och för häckande fåglar kan störningen reslutera i att häckningen misslyckas.
Samråd
Samråd har skett med en utökad samrådskrets bestående av statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samrådet redovisas i bilaga 1 Samrådsredogö- relse.
Ställningstagande/Fortsatt arbete
Efter utförda samråd kommer lokaliseringsalternativen att utredas vi-
dare i vägplanen samt om länsstyrelsen beslutar att projektet medför
betydande miljöpåverkan, upprättas en miljökonsekvensbeskrivning
(MKB). Därefter tar Trafikverket ställning till vilket alternativ som
ska studeras vidare i vägplanen.
4 VÄGPLAN Genväg Kaunisvaara - Junosuando
ersätts till stor del av vägplanens samrådsunderlag. Detta sam- rådsunderlag gällande Genvägen, ny väg mellan Kaunisvaara och Junosuando, är ett tillägg till de upprättade förstudierna.
Vägplanens utredningsområde (tidigare förstudieområde) är markerat med blått i figur 1.3-1.
Förutsättningsanalyser
Inom MaKS-projektet har tre förutsättningsanalyser utförts med avseende på åtgärder av befintliga allmänna vägar.
PM Förutsättningsanalys Rennäring behandlar hur berörda samebyar påverkas av malmtransporterna, den ökade trafiken och vägåtgärder. Även påverkan från övriga verksamheter i om- rådet beskrivs. Främst behandlas samebyarnas möjligheter att bedriva renskötsel, men även annan verksamhet inom samebyn.
Förutsättningsanalysen har tagits fram i samråd med berörda samebyar där dessa givits möjlighet att föreslå skadelindrande åtgärder.
PM Förutsättningsanalys Vilda djur behandlar rovdjur, klövdjur samt mindre arter av däggdjur och hur de påverkas av trafik,
1. Bakgrund
1.1. Malmfyndigheter
I norra Sverige, inom bland andra Kiruna kommun och Pajala kommun finns det rikligt med mineralfyndigheter. På karta 1.1-1 visas mineralfyndigheter samt områden där undersökningstill- stånd begärts inom och i närheten av utredningsområdet. LKAB har gruvverksamhet i området och under senare år har även andra aktörer visat intresse för malmbrytning. I Kaunisvaara har Northland Resources AB byggt upp en anläggning för gruv- verksamhet. Brytning av malm har påbörjats.
1.2. MINeprojektet
MINeprojektet (Malmtransporter i Norrbotten) drivs av Trafikverket. Projektet ska resultera i hållbara gruvtransporter mellan Kaunisvaara och Narviks hamn.
Som en del av projektet genomförde Trafikverket Åtgärdsval Kaunisvaara-Malmbanan och Pajala med omnejd, under hösten 2011.
I åtgärdsvalet studerades ett stort antal åtgärder. Under åtgärds- valsprocessen blev det tydligt att de allmänna vägar som finns i området måste används för att nå en fungerande transportkedja till år 2013 när gruvdriften kommer igång. Dessutom föreslogs en Genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando. Den 9 oktober 2012 beslöts att Genvägen skall bli en allmän väg och att studier och utredningar ska ske enligt Trafikverkets planeringsprocess.
På längre sikt kan det bli aktuellt med andra åtgärder, som järnväg.
1.3. Malmtransporter Kaunisvaara – Svappavaara
Malmtransporter Kaunisvaara - Svappavaara, MaKS, är en följd av MINeprojektet. Projektet omfattar bland annat sex förstudier för de befintliga allmänna vägarna mellan Kaunisvaara och Svappavaara, se figur 1.3-1 på sidan 5. Den 1 januari 2013 trädde ny lagstiftning i kraft som gör att begreppet förstudie utgår och
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
Æ B ÿ
Æ
ÿ B
Æ
ÿ B
Æ
ÿ Æ B ÿ B
I 2 I 2
Svappavaara
Vittangi
Masugnsbyn
Junosuando Merasjärvi
Pajala Kaunisvaara
Anttis
Autio o
Sahavaara
Pellivuoma
Sahavaara Tapuli 395
395 Lovikka
Gruvberget Leväniemi
Æ
ÿ B
Æ
ÿ B Northland LKAB
Masugnsbyn
PA JA LA K O
M M
U N KIR
A UN
K O
M M N U Mertainen 6 km ´ ÿ B Æ
99 E45
E10 395
86 7 86 5
88 6
833
86 4
884
40 3 887
88 0 89 1
39 2 86 2
86 9
983
39 4 88 8
863
94 3
882
89 6
88 0
876
88 5
982 879
868 89 0
Mineralfyndigheter inom utredningsområdet
Æ
ÿ B Pågående gruvbrytning
I
2 Omlastningsterminal
Æ
ÿ B Planerad gruvbrytning Utredningsområde
Ansökta undersökningstillstånd Beviljade bearbetningskoncessioner Markanvisning till koncession Beviljade undersökningstillstånd
0 5 10
Km °
Figur 1.1-1 Mineralfyndigheter i närheten av utredningsområdet för Vägtransporter Kaunisvaara-Svappavaara (utdrag från Bergsstaten i oktober 2012)
malmfyndigheter av riksintresse. I området mellan Kaunisvaara och Junosuando finns höga naturvärden, riksintressen och Natura 2000-områden.
Syftet med Malmtransporter Kaunisvaara – Svappavaara (MaKS-projektet) är att möjliggöra malmtransporter på det allmänna vägnätet från 2013 och framåt. En Genväg från Kaunisvaara till Junosuando kommer att avlasta miljön längs älvstranden samt minska den tunga trafiken genom byarna öster om Junosuando.
Ändamålet med Genvägen är att:
• den ska ge en väsentlig vägförkortning jämfört med nuva- rande vägsträckning från Kaunisvaara till Junosuando
• den ska innebära en hög användbarhet för gruvnäringen Detta bidrar till en kostnadseffektiv och robust väg, dels för malmtransporterna och dels för övriga transporter, exempelvis arbetspendling.
driftsåtgärder samt den befintliga infrastrukturen inom utred- ningsområdet. Metoden som använts är studier av befintligt inventeringsmaterial, samtal med driftpersonal för de aktuella vägsträckorna samt tillgängliga rapporter inom vilt- och na- turvård. Åtgärder för att minimera barriäreffekter orsakade av trafikökning föreslås, samt för att komma till rätta med problem orsakade av exempelvis fellagda trummor i befintlig infrastruk- tur.
PM Förutsättningsanalys Torne och Kalix älvsystem behandlar Natura 2000 området Torne och Kalix älvsystem samt hur detta påverkas av de vägåtgärder som föreslås i projektet Malmtran- sporter Kaunisvaara-Svappavaara. Metoden som använts är litteraturstudier samt genomgång av genomförda inventeringar och studier. Intervjuer har genomförts med myndigheter, fiske- vårdsföreningar samt lokalbefolkning. Åtgärder för att minimera skada på Natura 2000 området föreslås.
Det resultat som finns tillgängligt har arbetats in i förstudierna samt i denna vägplans samrådunderlag.
1.4. Genväg
Brister, problem, syfte och ändamål
Trafik mellan Kaunisvaara och Junosuando är hänvisad till väg 99 och 395. Sträckan är cirka 68 km lång. Väg 99 går genom byar, går intill eller genom Natura 2000-områden samt pas- serar Torneälven och ett antal mindre vattendrag som ingår i Natura 2000 området Kalix och Torne älvsystem. Väg 395, från Autio till Junosuando, passerar genom ett flertal byar och går längs Torne älv, som är ett Natura 2000 område. De vägar som idag används för malmtransporterna är smala och krokiga. I de tidigare förstudierna i MaKS-projektet har det framkommit att buller och trafiksäkerhet genom byarna kommer att bli ett problem när gruvtransporterna kör för fullt år 2015.
Tidigare utredningar har visat att en Genväg mellan Kaunis- vaara och Junosuando skulle ge samhällsekonomisk nytta, eftersom den medför en kortare transportsträcka för malmtran- sporterna samt att befolkningen i byarna efter befintliga vägar störs i mindre omfattning. Dessutom ges tillgång till ytterligare
Æ
ÿ B
Æ
ÿ B
Æ
ÿ B
Æ
ÿ Æ B ÿ B
I 2 I 2
Svappavaara
Vittangi
Masugnsbyn
Junosuando Merasjärvi
Lovikka
Pajala Kaunisvaara
Anttis
Autio o
Sahavaara
Pellivuoma Sahavaara
Tapuli
Förstudie Väg E45 samt väg E10
delen Svappavaara
2
Förstudie Väg 395 samt väg E45
delen Vittangi
2 Förstudie
Väg 395 delen Junosuando-Vittangi 2
Förstudie Väg 395 delen Tornefors-Junosuando
2
Förstudie Väg 395 delen Autio-Tornefors
2
Förstudie Väg 99 delen Kaunisvaara-Autio 2
395
395 Gruvberget
Leväniemi
Æ
ÿ B
Æ
ÿ B
Northland LKAB
Masugnsbyn
Mertainen 6 km ´ ÿ B Æ Genvägen Vägplan
2
869 .01 99
E45
E10 395
86 7 86 5
88 6
833
864
884
40 3 887
88 0 89 1
39 2 86 2
86 9
983
39 4 88 8
863
94 3
89 6
88 0
876
882 88 5
982 879
868 89 0
Översiktskarta
Utredningsområde MaKS Utredningsområde Vägplan
Æ
ÿ B Pågående gruvbrytning
Æ
ÿ B Planerad gruvbrytning
I
2 Omlastningsterminal
0 5 10
km °
Figur 1.3- 1 Vägtransporter Kaunisvaara-Svappavara med indelning i förstudieområden. Vägplan Genvägen är markerad med blått. (Förstudie är en tidigare benämning som motsvaras av samrådsunderlag för vägplanen)
6 VÄGPLAN Genväg Kaunisvaara - Junosuando Figur 1.6-1 Utredningsområde
Vägplanens samrådsunderlag ska klarlägga problemsituationen och vara ett underlag för Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan.
Tidigare utredningar och beslut
2009 genomförde Trafikverket en förstudie; Järnvägsanslut- ning till gruvverksamhet i Pajala, Dnr: F09-1763/SA20. I Trafikverkets uppdrag ingick att utreda en möjlig transport av malm på ny järnväg mellan Kaunisvaara och befintlig järnväg i Finland till en utskeppningshamn. Järnvägen skulle även möjliggöra transporter för annan verksamhet. Gruvbolaget Northland Resources AB bestämde sig för att transportera malmen till Narviks hamn, istället för Kemi hamn.
I åtgärdsvalet studerades ett stort antal åtgärder från alla stegen i fyrstegsprincipen, vilka kombinerades till åtgärdspaket. De fyra tänkbara paketen är;
Åtgärdspaket 1: Gruvtransporterna löses med åtgärder på befint- lig väg.
Åtgärdspaket 2: En Genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando samt upprustning av befintlig väg mellan Kaunisvaara och Svap- pavaara.
Åtgärdspaket 3: En Genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando samt upprustning av befintlig väg mellan Kaunisvaara och Svappavaara med förbifarter i Masugnsbyn, Junosuando och Vittangi.
Åtgärdspaket 4: En järnväg mellan Kaunisvaara och Svappa- vaara.
Analysen av åtgärderna och hur väl de uppfyller uppsatta mål visar att en järnväg uppfyller ställda projektmål bäst, men är en kostsam investering och tar cirka 8-10 års tid att genomföra.
Dessutom är osäkerheten stor kring livslängden på gruvverk- samheten. För ett järnvägsalternativ krävs även omgående åt- gärder på befintligt vägnät för att klara malmtransporterna fram till dess att en järnväg är byggd. Åtgärdspaketen med en Genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando har god måluppfyllelse.
Genvägen innebär stora besparingar i bränsle och ger mervärde i trafiksäkerhetshänseende vilket är positivt i nationalekono- miskt hänseende. Dessutom kan denna nydragning av väg ge till- träde till geologiskt intressanta områden i annars väglöst land.
Sammantaget har åtgärdspaket Genväg bäst måluppfyllelse då hänsyn tas till tidsaspekten, kostnad och en osäker framtid för gruvverksamheten.
Under 2012 genomförde Trafikverket sex förstudier för upprust- ning av de befintliga allmänna vägarna inom MaKS-projektet.
Tre av dem gränsar och till viss del överlappar denna vägplan.
I två av dessa förstudier, för väg 99 delen Kaunisvaara – Autio, och väg 395 Autio – Tornefors utreddes två alternativ. Dels alternativ 1 med fullständiga bärighets- och breddningsåtgärder av befintlig väg med syftet att gruvtrafiken skulle gå på befintliga vägar under överskådlig tid. Dels alternativ 2 med upprustning av befintliga vägar med breddning- och bärighetsåtgärder samt att en Genväg skulle anläggas på sikt, där malmtransporterna skulle gå när den var färdigställd. Trafikverket har tagit ställning för att driva projekten vidare i en arbetsplan enligt alternativ 2.
Junosuando
Lovikka
Pajala Kaunisvaara
395
99 Sahavaara
Autio Huhtanen
Tornefors
Käymäjärvi La inio älv en
Antinrova
Anttis Peräjävaara Juhonpieti
Torne älven
Tuppijärvi
Käymäjärvi
Salmijärvet
Tor neä lven
Torneälven Sammakkovaara Käymävaara
Toravaara
Lompolovaara Petäjävaara
Poitajavaara Pellirova
Suksivaara
Laurikkavaara
Poitajarova
Vännijänkkäjupukka Piipiönsaari
Aihkivinsa Järvenvinsa
Käryvaara Ainett ijoki
Kä ym äjo ki Lom polo joki
Su ks ijo ki Ka un
isjo ki Yli-Liekojärvi
Ainettijärvi
Kaunisjärvi Kangos
Pelli joki
Siikajärvi Pellijärvi Poikurijärvi Pussujärvi
Isojärvi
Puukkojärvi
Pahturijärvi Kaitajärvi Lompolojärvi
Kursujärvi
Sammakkojärvi
Tervajoki
884 884
885
983 88 6
395 395
88 7
Pellivuoma
Sahavaara Tapuli
86 9 869 .01
39 4
Utredningsområde Genvägen Utredningsområde Planerad gruvbrytning
0 3 km
Under hösten 2011 genomförde Trafikverket Åtgärdsval Kaunis- vaara-Malmbanan och Pajala med omnejd.
Åtgärdsvalsprocessen är ett nytt sätt att arbeta i tidiga skeden med samhällsutveckling och utveckling av transportinfra- struktur och arbetet föregår den fysiska planeringsprocessen.
Detta innebär att möjligheter i de fyra trafikslagen, sjö, luft, väg
och järnväg, och kombinationer dem emellan, ska tas tillvara
på bästa sätt, där åtgärder från olika huvudmäns ansvarsom-
råden ska kunna kombineras enligt fyrstegsprincipen för att
uppnå god funktionalitet. I detta projekt deltog företrädare
för Trafikverket, Northland Resources AB, PEAB, Nordiska
investeringsbanken, Svevia, Pajala kommun, Pajala utveckling
AB, Gällivare kommun, Kiruna kommun samt Länsstyrelsen i
Norrbottens län.
Funktionsmålet handlar om tillgänglighet genom resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till ökad utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.
Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transport- systemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmå- len nås samt bidra till ökad hälsa.
Generationsmålet
Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa ge- neration lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser
Miljökvalitetsmål
De 16 miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det till- stånd för Sveriges miljö, natur, kulturresurser som är miljömäs- sigt hållbart på lång sikt. Målet är att Sverige ska uppnå dessa mål fram till 2020. ”Begränsad klimatpåverkan” bedöms vara uppnått först 2050. Miljömålen bygger på en nödvändig interna- tionell samverkan.
1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker
12. Levande skogar I förstudien för väg 395, delen Junosuando utreddes dels al-
ternativ 1, upprustning befintlig sträckning och dels alternativ 2, förbifart Junosuando. Trafikverket har tagit ställning för att driva projektet vidare i en vägutredning för att jämföra de olika alternativa sträckningarna samt befintlig sträckning.
Den 9 oktober 2012 beslutade Trafikverket att Genväg, en ny väg mellan Kaunisvaara och Junosuando i Pajala kommun ska ingå som en viktig del i MaKS-projektet, samt ska vara en allmän väg och ingå i det statliga vägnätet. Motiven till att vägen blir allmän är:
• Minskad påverkan på boende till följd av malmtransporter då delar av sträckan har ett allmänintresse.
• Fler intressenter har tillgång till vägen vilket medför en ökad tillgänglighet för allmänhet och näringsliv.
• Samhällsutvecklingen gynnas genom en högre tillgänglighet.
• En allmän väg medför ett effektivare utnyttjande av infra- strukturen.
• Genvägen möjliggör effektivare arbetspendling.
1.5. Geografisk avgränsning
Vägplanen omfattar området mellan väg 99, i höjd med gruvan i Kaunisvaara, fram till möjlig anslutning till väg 395. Inom utredningsmrådet ska det vara möjligt att anlägga en Genväg som innebär en vägförkortning för malmtransporterna. Utred- ningsområdet redovisas i figur 1.6-1.
1.6. Aktualitet
Vägplan för Genvägen tas fram under år 2013-2014. Projektet finansieras delvis av Trafikverkets bärighetsanslag. Ett avtal om medfinansiering, enligt tidigare avsiktsförklaring mellan Tra- fikverkets och Northland Resources AB, är under framtagande.
1.7. Övergripande mål och strategier
Nationella trafik- och miljömål
Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar trans- portlösning för medborgarna och näringslivet i landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål, ett funktionsmål och ett hänsynsmål.
13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen Fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Regionala mål
De nationella miljökvalitetsmålen har brutits ner till regional nivå. Norrbottens miljömål har arbetades fram genom ett brett samarbete mellan olika miljöaktörer i länet och fastställts av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Delmålen har i det arbetet preciserats ytterligare för de förutsättningar och behov som finns i Norrbottens län.
De flesta målen berör i någon omfattning aktuellt projekt men främst berörs målen för ”Begränsad klimatpåverkan”, ”Frisk luft”, ”Levande sjöar och vattendrag” samt ”God bebyggd miljö”.
I det regionala utvecklingsprogrammet för en hållbar framtid i Norrbotten formuleras mål och vision för länet. ”Vidareutveckla våra attraktiva livsmiljöer så att människor både kan och vill bo på olika platser i länet samtidigt som länet är ett attraktivt be- söksmål. Främja en god folkhälsa så att människor mår bra och därmed kan bidra till långsiktig tillväxt och välfärd. Stimulera en stark ekonomisk tillväxt så att människor och företag kan fortsätta växa och vara konkurrenskraftiga” Programmet har tagits fram i ett brett samarbete med representanter från kom- muner i Norrbotten, Norrbottens läns landsting, Luleå tekniska universitet, Länsstyrelsen i Norrbotten, Sametinget, myndighe- ter och organisationer.
Lokala mål
Pajala kommun formulerar sin vision för kommunen i sin över- siktsplan. ”Målet är att skapa en attraktiv och hållbar utveck- ling, som utvecklar Pajala kommuns potentialer i ett nationellt och europeiskt perspektiv” Den övergripande målsättningen är bland annat att kommunen planerar för en befolkningsökning och främjar möjligheterna till vidareutveckling av de kvalitéer som gör att kommunen upplevs som attraktiv för boende och näringsidkare. Kommunen ska även verka för en omställning till ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbart samhälle.
Pajala kommun har valt att inte utarbeta egna mål utifrån de na-
tionella och regionala miljömålen. De övergripande kommunala
miljömålen är av mer grundläggande karaktär med en miljöpo-
litik som utgår från en ekologisk grundsyn och långsiktighet där
8 VÄGPLAN Genväg Kaunisvaara - Junosuando
folkhälso-, kultur-, miljö- och naturvårdsaspekter beaktas i hela den kommunala verksamheten.
Allmänna hänsynsregler
De allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel ger uttryck för några förebyggande principer för den som bedriver en verksamhet som kan påverka miljön. Hänsynsreglerna är miljöbalkens rättesnöre. De ska följas av alla som berörs av miljöbalkens regelsystem. Bland de allmänna hänsynsreglerna finns försiktighetsprincipen, principen att det är förorenaren som skall betala, regler om hushållning och kretslopp och om lämplig lokalisering av verksamheter och åtgärder. Följande av de allmänna hänsynsreglerna är särskilt viktiga att beakta i aktuellt projekt.
Kunskapskravet
Den som bedriver en verksamhet ska skaffa sig kunskap om verksamhetens miljö- och hälsorisker. Kunskapskravet är en tydlig anvisning om krav på hög kvalitet för bedömningar av miljökonsekvenser och risker som görs i planeringsarbetet. Det innebär också att relevanta kompetenskrav ska ställas vid upp- handling av konsulttjänster och entreprenader.
Försiktighetsprincipen
Verksamhetsutövaren ska vidta skyddsåtgärder och iaktta försiktighet för att motverka skador på hälsa eller miljö. Att utforma skyddsåtgärder och hänsyn är en del i arbetet med planering, projektering och byggande.
Lokaliseringsprincipen
Val av plats och läge för verksamheten ska göras så att ändamå- let uppnås med minsta intrång och olägenhet.
Hushållningsprincipen
Verksamhetsutövaren ska hushålla med råvaror och energi. Val av lokalisering och utformning påverkar resursuttaget. Som ex- empel är massbalansen, dvs. överskott eller underskott av mas- sor, beroende på val av linje och profil. I processens alla skeden ska energieffektiva lösningar och metoder eftersträvas.
Produktvalsprincipen
Kemiska produkter och biotekniska organismer ska ersättas med mindre farliga alternativ om så är möjligt. Principen är tillämpbar i bygg- och driftsskede.
Skälighetsprincipen
Kraven på hänsyn skall vara miljömässigt motiverade utan att vara orimliga att uppfylla. Det ska till exempel finnas en skälig avvägning mellan ambitionerna att begränsa miljöpåverkan och att begränsa projektets kostnader.
1.8. Planläggningsprocessen
Trafikverkets investerings- och underhållsåtgärder som innebär byggande av väg ska följa Trafikverkets planläggningsprocess.
Innan planläggningsprocessen inleds genomförs ofta åtgärds- valsstudier som blir en utgångspunkt för det fortsatta arbetet.
Under planeringsprocessen tas en vägplan fram som fastställs.
Arbetet med vägplanen inleds med att ett samrådsunderlag sammanställs. Av det framgår vilken kunskap från allmänhet, statliga myndigheter, kommuner, organisationer etc. som kom- mit till Trafikverkets kännedom. Informationen bearbetas och analyseras för att precisera de förutsättningar och hinder av olika slag i det berörda området som kan påverka möjligheterna att dra fram vägen. Samrådet i det tidiga skedet med framför allt
allmänheten ska inledas innan det finns alternativa korridorer, sträckningar eller liknande.
Sträckning och utformning av vägen ska klarläggas längre fram i processen – som innehåller löpande samrådsaktiviteter – och läggs slutligen fast i en rättsverkande plan.
Syftet med en vägplan är att reglera lokalisering och utformning av väganläggningen med de försiktighets- och skyddsåtgärder som behövs med hänsyn till vägens omgivningspåverkan, samt att underlätta markåtkomst för vägändamålet. Planen ska omfatta en funktionell enhet. Planen ska på ett begripligt sätt redovisa den planerade väganläggningen så att berörda förstår detta och kan komma med synpunkter.
Vid planläggning av väg och prövning av ärenden om byggande av väg ska de allmänna hänsynsreglerna, hushållningsbestäm- melserna och reglerna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken tillämpas. Vid planläggning, byggande och underhåll av väg ska hänsyn tas till såväl enskilda intressen som till allmänna intres- sen såsom miljöskydd, naturvård och kulturmiljö. En estetisk utformning ska eftersträvas.
Om det under planläggningsarbetet visar sig att väsentliga förut- sättningar förändras, vilka påverkar projektets genomförbarhet av exempelvis miljömässiga, tekniska eller ekonomiska skäl, kan arbetet avbrytas. Utfört arbete, genomförda samråd m.m. ska i så fall dokumenteras tillsammans med motiven till att arbetet avbryts.
2. Barnkonsekvensanalys
I kapitel 2 beskrivs förutsättningarna för den barnkonsek- vensanalys som genomförs för Malmtransporter Kaunisvaara- Svappavaara.
Riksdagen har beslutat att FN:s konvention om barnets rät- tigheter ska genomsyra samhällets alla verksamheter. Enligt Trafikverkets policy för barn ska Trafikverket arbeta inom vägtransportsystemet med FN:s konvention om barns rättighe- ter som utgångspunkt.
Barnkonsekvensanalys (BKA) görs för att utveckla barnperspek- tivet i vägplaneringsprocessen och därmed förbättra beslutsun- derlaget. Genom att integrera BKA i inledningen av arbetet med vägplanen säkras att barnperspektivet beaktas i vägprojektet.
Det är viktigt att barnperspektivet beaktas i det fortsatta arbetet med vägplanen.
Figur 1.9 - 1 Planläggningsprocessen
Vägverket (nuvarande Trafikverket) har utvecklat en modell för BKA i vägplanering. Denna och Vägverkets publikationsserie för Barnkonsekvensanalys har använts som underlag i arbetet.
Elever och personal på Junosuando skola samt barnen som bor längs väg 99 har deltagit i studien i samband med de tidigare förstudierna. Utredningen har genomförts genom en enkätun- dersökning och i muntliga samtal med planerare i samband med förstudierna för väg 99 och väg 395. Barnen fick information om projektet och fick svara på frågor och rita på karta om sina rörelsemönster i byn på fritiden och på väg till skolan. De fick även möjlighet att visa på platser som de upplever som farliga, om de varit med om en olycka och hur de tror att fler lastbilar på vägen kommer att påverka dem.
Junosuando skola har cirka 50 elever, förskoleklass-år 9, varav de allra flesta bor i Junosuando. Förskolan har cirka 5 barn i ål- dern 1-5 år. Eleverna i klass 5-9 har svarat på enkäter, 30 enkät- svar inkom. Fokusgruppintervjuer genomfördes i klass 2-6 med diskussioner runt kartor. Elever från klass 9 fick möjlighet att berätta om sin upplevelse av vägen genom Junosuando genom en visning av filmad väg i gatuvy.
Fem barn boende i byarna längs väg 99 svarade på enkäter och/
eller intervjuades under mars månad 2012. Två enkätsvar har inkommit.
Resultatet från barnkonsekvensanalysen har lyfts in i samråds- underlaget och kompletterar det underlagsmaterial som häm- tats in från andra källor.
3. Befintliga förhållanden och utveck- lingstrender
I kapitel 3 beskrivs nuläget, de befintliga förhållandena. Under rubriken Utvecklingstrender beskrivs den förväntade förändringen i befolkning, trafik, miljöbelastning etc. som är en följd av etable- ringen av gruvorna.
3.1. Markanvändning
Befolkning
I Pajala kommun, bor cirka 6 260 invånare. Inom utrednings- området är bebyggelsen främst samlad till byarna Kaunisvaara, Sahavaara, och Junosuando. Se figur 3.1-1.
Utvecklingstrender
Det finns en överkapacitet i bostäder och servicefunktioner i Pajala kommun enligt kommunens översiktsplan, som kan tas tillvara av planerad expansion av gruvnäringen.
I översiktsplanen antas att gruvan genererar 1000 arbetstillfäl- len. Utifrån detta beskrivs två utvecklingstrender när det gäller invånare i kommunen. Ett scenario kallas Attraktiva Pajala. Det innebär att Pajala kommun lyckas skapa en tilltalande helhets- miljö för arbete, boende, samhällsservice och fritid. Inflyttning- en av nya pajalabor blir därmed relativt stor och år 2020 antas 10 000 - 16 000 personer bo i Pajala kommun. Ett annat scenario Långpendlarnas Pajala medför att delar av arbetskraften inte bosätter sig inom kommunen utan pendlar och då antas det att det bor 8 000 - 10 000 personer i Pajala kommun år 2020.
När gruvverksamheten kommer igång påverkas byn Sahavaara till stor del. Stora delar av byn kommer innanför gruvans skyddsområde, vilket medför att det inte kommer att vara möjligt att bo i de husen.
Näringsliv och sysselsättning
De största arbetsgivarna inom Pajala kommun år 2011 var Pajala kommun med 675 anställda, Norrbottens läns landsting med 75 anställda, följt av sju privata arbetsgivare med vardera cirka 35 anställda.
Areella näringar som turism, jordbruk, rennäring och skogsnä- ring är den största näringsgrenen i Pajala kommun. 2011 svarade den för ungefär 57 % av det totala antalet sysselsatta. Skogs- bruket samt tillhörande förädlingsindustri är en viktig näring i kommunen och bedrivs på en stor del av kommunens yta.
Renskötsel bedrivs inom kommunen i sex koncessionssamebyar:
Muonio, Tärendö, Sattajärvi, Pirttijärvi, Ängeså och Korju samt i skogssamebyn Vittangi. Renskötsel sysselsätter ungefär 20-25 personer.
Turismen är ett prioriterat näringslivsområde i kommunen.
År 2011 var den öppna arbetslösheten i Pajala kommun 3,8 % bland kvinnor och 4,7 % bland män, vilket var högre än läns- och riksgenomsnittet.
Utvecklingstrender
I Pajala kommuns översiktsplan förväntas ökningen av antalet sysselsatta ske inom följande näringslivsgrenar: tillverkning och utvinning (här ingår gruvverksamheten), byggverksamhet och handel samt kommunikation. Dessutom kommer sannolikt efterfrågan på restaurang- och hotelltjänster att öka.
Gruvverksamhet
I området kring Pajala har gruvbolaget Northland Resources AB ett flertal fyndigheter på den svenska sidan, se karta 1.1-1. Tapuli och Sahavaara har beviljade bearbetningskoncessioner. Gruv- verksamheten kom igång den 18 oktober 2012, när den första salvan sköts och planeras att ha full produktion 2015.
Mellan 700 och 800 personer sysselsätts med att bygga upp gruvverksamheten i Kaunisvaara.
Utvecklingstrender
När gruvverksamheten är i drift kommer Northland Resources AB att sysselsätta cirka 450 personer.
I gruvan kommer främst järnmalm att brytas och anrikas till järnmalmskoncentrat. Brytningen har påbörjats och kommer att öka successivt för att från år 2015 producera cirka 5 miljoner ton järnmalmskoncentrat per år.
Järnmalmskoncentratet kommer att transporteras på lastbil mellan Kaunisvaara och Svappavaara, där det omlastas för vidare transport längs järnväg till Narvik. Vägtransporterna bedöms komma att sysselsätta cirka 300 personer.
Pendling
På grund av goda arbetsmarknadsförutsättningar för män, i synnerhet i Kiruna och Gällivare, har Pajala kommun stora
Figur 3.1 - 1 Befolkningstabell. Källa Pajala kommun, 2011.
Ort Totalt
antal invånare
Ålder
0-7 7-18 19-64 65 -
Pajala 2007 136 273 1115 483
Kaunisvaara 64 2 3 36 23
Sahavaara 64 - - 21 43
Käymäjärvi 15 - 1 7 7
Tornefors 4 - - 4 -
Junosuando 364 9 60 190 105
Figur 3.1 - 2 Pendling Pajala kommun. Källa SCB, 2010.
Inpendlare till
kommunen Utpendlare från
kommunen Bor och arbetar inom kommunen
Pajala 197 490 2078
Män 114 388 1082
Kvinnor 83 102 996
10 VÄGPLAN Genväg Kaunisvaara - Junosuando
Figur 3.1-3 Karta över befintliga förhållanden inom utredningsområdet och dess influensområde
3.2. Trafik och trafikanter - resor och transporter
Vägnätet
De allmänna vägarna inom utredningsområdet visas i figur 3.1-3.
Vägarnas belagda bredd visas i figur 3.2-1 och vägarnas hastighet visas i figur 3.2-2, sidan 12.
Väg 99 går mellan Haparanda (E4) och Karesuando (E45) och är av riksintresse för kommunikation. Orterna Kaunisvaara, Sa- havaara och Pajala ligger längs denna väg. Inom utredningsom- rådet är väg 99 en belagd BK1 väg. Det är den högsta bärighets- klassen och innebär att alla fordon som är tillåtna på allmänna vägar får köra på denna väg. Vägbredd på väg 99 varierar inom utredningsområdet huvudsakligen mellan 6 till 6,2 m.
Aktuell hastighet är 90 km/h förutom i byarna Kaunisvaara och Sahavaara där det är 60 km/h. På sträckan mellan byarna är hastigheten 80 km/h.
Northland Resources AB har en anslutning mot väg 99 norr om Kaunisvaara, men tittar på en ny anslutning från gruvområdet till väg 99 söder om Kaunisvaara. På den östra sidan av väg 99 finns ett sandmagasin med anslutning mot väg 99 på två stäl- len, dels vid infarten till gruvområdet, dels norr om infarten till gruvan.
Väg 395 går från Vittangi (väg E45) till Autio (väg 99). Inom utredningsområdet är väg 395 belagd och har bärighetsklass 1 (BK1). På sträckan mellan Junosuando och Tornefors är väg- bredden mellan 6,5 och 7 meter Tillåten hastighet är 90 km/h utanför Junosuando och 80 respektive 60 km/h genom Junosu- ando.
Väg 869, Lautakoskivägen, går från väg 395, genom Junosu- ando och vidare mot söder till Lautakoski. Vägen är ca 6 meter bred och har bärighetsklass BK1 i Junosuando och BK3 söder om Junosuando. BK3 innebär att det finns begränsningar i vilket axeltryck fordonen får vara som tillåts köra på vägen. Genom Junosuando är tillåten hastighet 40 km/timme, som sedan övergår till 70 km/timme söder om tätorten.
Väg 869.01, Mäkitörmävägen, går från väg 395 på den västra sidan av Junosuando och ansluter till väg 869 i söder. Vägen är ca 6 meter bred och har bärighetsklassning BK3. På väg 869.01 är hastigheten 40 km/timme.
Väg 884 som går från Autio (99) till Käymäjärvi. Vägen är upp till 6,5 meter bred och har en bärighet som klassas som BK2-väg.
Tillåten hastighet är 70 km/h.
Barnen har i intervjuer och enkäter pekat ut följande målpunk- ter som särskilt viktiga: bad i Torne älv sommartid, busstationen vid skoltransporter, hockeyrink och skidspår intill Junosuando skola, fotbollsplan vid Karlsby samt badplats vid sjön Isojärvi.
Det finns även en bio vid Folkets hus samt ett cafe i backen upp till badhuset som nyttjas av de äldre barnen helger och kvällar.
Ledningar
Längs vägen finns belysning längs väg 99 i byarna Kaunisvaara och Sahavaara. I Junosuando finns belysning längs väg 395, 869 och 886. Belysningen längs väg 869 och 886 ägs av Pajala kom- mun.
Högspänningsledningar och teleledningar finns inom utred- ningsområdet, liksom optofiberkablar.
I Kaunisvaara finns vattentäkt och längs sträckan finns ett fåtal brunnar i närheten till de befintliga vägarna enligt Sveriges geologiska undersökning, SGU, brunnsvisare.
Kommunala planer, framtida markanvändning
Pajala kommun har en översiktsplan, antagen 14 juni 2010.
Fördjupade översiktsplaner finns för följande områden:
• Pajala centralort
• Allmänna skoterleder
Plan- och miljöenheten arbetar med att ta fram fördjupade översiktsplaner över gruvområdet och över Pajala centralort.
I den fördjupade översiktsplanen utreds framtida bebyggelse och Pajala kommun kommer att ha en restriktiv inställning gentemot bostadsbebyggelse väster om väg 99 i Kaunisvaara och Sahavaara. Öster om väg 99 i höjd med Kaunisvaara kommer det att finnas möjlighet till bebyggelse men innan bygglov kan ges ska sökanden få information om att störningar kan uppstå i och med närheten till gruvetableringen.
Pajala har även antagit ett tillägg till översiktsplanen ”Lands- bygdsutveckling i strandnära lägen” LIS-områden, dvs om- råden där bebyggelse avses kunna tillåtas närmare sjöar och vattendrag än vad strandskyddet medger. Dokumentet antogs av kommunfullmäktige 18 juni 2012. Inom utredningsområdet finns dels i Käymäjärvi två LIS-områden på bägge sidor om sjön och dels i Junosuando vid halvön Kenttä vid Torne älv.
Junosuando är detaljplanelagt. Övriga byar som finns inom utredningsområdet är inte detaljplanelagda.
utpendlingsvolymer till dessa kommuner (veckopendling).
Kvinnor i Pajala kommun pendlar främst till Kiruna, Luleå och Boden. Se figur 3.1 - 2, sidan 9.
Utvecklingstrender
Uppstarten av gruvorna i området kommer att generera mer pendling då fler kommer att röra sig till och från området för gruvverksamhet. En gruvetablering kommer att medföra en stor efterfrågan på arbetskraft vilket förmodligen innebär att arbets- pendlingen till Gällivare och Kiruna minskar. En pendling till Pajala kan antas öka från närliggande kommuner.
Viktiga målpunkter
Målpunkter redovisas i figur 3.1 - 3, sidan 10.
Större del av service och handel ligger i tätorten Pajala. Här finns även förskolor, Smedsskolan (F-3), Centralskolan (4-9), gymnasiet Laestadiusskolan, idrottsplatser och vårdcentral.
Kaunisvaara och Sahavaara
I Kaunisvaara återfinns Folkets hus vilken fungerar som en mötesplats för de boende i byarna. I byn finns även en fotbolls- plan, elljusspår, camping och en liten affär. Vid byn finns även utsiktsberget Laki vars område används för friluftsliv.
I Sahavaara finns en kyrka (Kaunisvaara kyrka), kyrkogård och en liten butik. Söder om byn finns även en naturrastplats vid Kaunisjoki.
Barnen som bor i byn anger följande målpunkter som viktiga för dem: I Kaunisvaara fotbollsplan och Aros affär. Några barn kliver på skolbuss i korsning på andra sidan vägen från Aros affär. I Sahavaara rider de på stigar vid elljusspåret, kör/åker skoter på leden vid vägen, besöker Kåsan hantverksbutik (köper glass), gamla skolan, kyrkan.
I Kaunisvaara finns gruvverksamhet.
Käymäjärvi
Vid Käymäjärvi finns en 16 kilometer lång cykelled längs skogs- bilvägar, Käymäjärvirundan, som lämpar sig för motionscykling med mountainbike. Mellan Käymäjärvi och Kaunisvaara finns även en cirka 18 kilometer lång cykelled genom varierad terräng.
Cykellederna är inte utmärkta på kartan.
Junosuando
Folkets hus i Junosuando fungerar som en lokal mötesplats för
de boende. I byn finns även en kyrka, en liten livsmedelsbutik
och en förskola, skola för åldrarna F-9 med idrottshall och bad.
12 VÄGPLAN Genväg Kaunisvaara - Junosuando
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!!
!
!!!!
!!
!
!
!!!!
!!
!!!!!!!!!!
!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!! !!!!
!
! !!!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!!!!!!
!
!!
!! !!
!!
!
!!!
!!
!!!
!!
!!!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!! !!!!
!!!
!!!!!
!
!!
!!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!!!
!
!!
!!
!!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!!!!!
!
! !
!
!!
!
!
!!
!
!
!
!!!
!
!
!
!
!!!!!
!
!
!!
! !!!!!
!!!!!!!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!!!!!! !!!
!
!
!
Æ
ÿ B
Æ
ÿ B
Æ
ÿ B
Æ
ÿ Æ B ÿ B
I 2 I 2
Svappavaara
Vittangi
Masugnsbyn Junosuando
Merasjärvi
Pajala Kaunisvaara
Anttis
Autio o
Sahavaara
Pellivuoma
Sahavaara Tapuli 395
395 Lovikka
Gruvberget Leväniemi
Æ
ÿ B
Æ
ÿ B Northland LKAB
Masugnsbyn
PA JA LA K O
M M
U N KIR
A UN
K O
M M N U Mertainen 6 km ´ ÿ B Æ
99 E45
E10 395
86 7 86 5
88 6
833
86 4
884
40 3 887
88 0 89 1
39 2 86 2
86 9
983
39 4 88 8
863
94 3
882
89 6
88 0
876
88 5
982 879
868 89 0
Hastigheter inom utredningsområdet Utredningsområde
Æ
ÿ B Pågående gruvbrytning
I
2 Omlastningsterminal
Æ
ÿ B Planerad gruvbrytning Hastighet km/h
30
40 50 60 70 80 90 100
0 5 10
Km °
(7-17) 30
Figur 3.2-2 Vägens hastighet inom utbredningsområdet
!
!
!
!
!
!
!!
!!
!
!!!
!
!!!
!!
!!
!!!!
!
!!!!!!!!
!!!
!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!! !!!!
!
! !!!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!!
!!!!!!
!
!!
!! !!!
!
!
!!
!
!
!!!!!!
!!!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!! !!!!
!!!
!!!!
!
!
!
!
!
!!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!!!
!
!!!
!!
!!
!
!
!!
!!
!!
!!
!!!!!!
!! !
!
!!
!!
!!
!
!
!
!!!
!
!
!
!
!!!!!
!
!
!!
! !!!!!!!!!!!
!!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!!!!!! !!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
!!
