När arbetet flyttar hem
Arbets- och privatlivets relation till arbetstillfredsställelse
under covid-19
Sara Ehrenfeldt och Emma Medborg
Kandidatuppsats i psykologi, VT 2021 Kurskod: PSA122
Program: Beteendevetenskapliga programmet Handledare: Eric Hansen
Examinator: Jacek Hochwälder
Akademin för hälsa, vård och välfärd Avdelningen för psykologi
När arbetet flyttar hem
Arbets- och privatlivets relation till arbetstillfredsställelse under
covid-19
Sara Ehrenfeldt och Emma Medborg
Viljan till fortsatt hemarbete efter covid-19 skiljer sig åt mellan individer. Gränserna mellan- och samspelet kring arbets- och privatlivet associeras med hemarbetet och relaterar till arbetstillfredsställelse. Syftet var att förklara arbetstillfredsställelse i hemarbetet utifrån segmenteringspreferens, gränskontroll, arbets- till privatlivskonflikter (AtPK), privat- till arbetslivskonflikter (PtAK), arbets- till privatlivsberikning (AtPB) och privat- till arbetslivsberikning (PtAB). Vidare avsågs att undersöka hemarbetets effekt på konflikter och berikning samt om hemarbete innan pandemin och viljan till fortsatt hemarbete efter pandemin kunde kopplas till segmenteringspreferens. Deltagarna var 164, fördelade över 13 arbetsområden. En enkät med 57 item användes och datamaterialet analyserades med korrelationer, z-test, regressionsanalys, t-test samt variansanalys. Arbetstillfredsställelse relaterade till segmenteringspreferens, gränskontroll, AtPB och PtAB. Ingen skillnad i segmenteringspreferens påvisades mellan individer som hemarbetat innan pandemin i låg respektive hög utsträckning och mellan individer som ville fortsätta arbeta hemifrån i hög respektive låg utsträckning. Resultatet diskuterades utifrån berikningens betydelse för arbetstillfredsställelse samt att segmenteringspreferens inte var avgörande för hemarbetet.
Keywords. Job satisfaction, working from home, boundary theory,
work-nonwork conflict, work-work-nonwork enrichment
Inledning
Den 11 mars 2020 deklarerade världshälsoorganisationen att covid-19 klassats som en pandemi (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Spridningen av covid-19 ledde till en rad förändringar, inte minst vad gäller sättet att arbeta. I mars 2020 rekommenderades arbetsgivare att möjliggöra för deras anställda att i möjligaste mån kunna arbeta hemifrån i ett led att minska smittspridningen (Folkhälsomyndigheten, 2020b). Ett år in i pandemin kvarstod rekommendationen om hemarbete (Folkhälsomyndigheten, 2020c) vilket innebar att fler personer än tidigare hade hemmet som huvudsaklig arbetsplats (Chong et al., 2020). En fråga som väcktes under 2020 handlade om hur arbetstagare påverkades av restriktionerna kring hemarbetet till följd av covid-19.
Flexibla arbetsorganiseringar som, exempelvis hemarbete, kallas för det gränslösa arbetet och definieras som en arbetsorganisering oberoende av tid och rum. Genom tekniska möjligheter kan vissa yrkesgrupper utföra sina arbetsåtaganden på annan plats än arbetsplatsen vilket medfört positiva och negativa konsekvenser för arbetsgivare och arbetstagare (Aronsson, 2018a). Enligt en undersökning utförd av Tele2 (2020) ville sex av tio personer som arbetat hemifrån under pandemin fortsätta göra det efter återgången till arbetsplatserna. Det verkar således finnas en delad bild hos arbetstagarna vad gäller att trivas med hemarbetet. Möjligheten
individer som behöver anpassa arbetsdagen utifrån privatlivets behov (Gajendran et al., 2007). Samtidigt har hemarbetet betraktats sakna tydliga temporala och fysiska gränser vilket har ansetts kunna försvåra för individen att hålla isär arbetslivet och privatlivet (Basile & Beauregard, 2016). Mer kunskap behövs kring fördelarna och utmaningarna med det gränslösa arbetet i allmänhet och hemarbetet i synnerhet utifrån både ett arbetsmiljö- och organisatoriskt perspektiv (Mellner, 2018). Definitionen av hemarbete har i föreliggande studie inspirerats av Kurland och Baileys (1999) definition och anses vara en arbetsorganisering där individer till stor del arbetar hemifrån men inte nödvändigtvis varje dag.
Gränsstrategi, gränspreferens och gränskontroll
En aspekt som tagits upp i relation till gränslöst arbete och hemarbete är individens ansvar att hitta strategier för att hantera de utsuddade gränserna mellan arbets- och privatlivet (Aronsson, 2018b). En teoretisk modell som används för att förklara hur gränserna kan hanteras är gränsteorin (Ashford et al., 2000; Clark, 2000; Nippert-Eng, 1996) där ett grundantagande är att individer använder sig av gränsstrategier för att både hantera samt förflytta sig mellan arbetslivet och privatlivet (Aronsson, 2018a). Arbetslivet och privatlivet utgör två domäner som individen associerar med olika regler, beteenden och tankemönster (Clark, 2000). Fortsättningsvis används begreppet domäner synonymt med arbets- och privatlivet. Begreppen
segmentering och integrering beskriver två olika gränsstrategier vilka representerar motstående
tillvägagångssätt för att skapa balans mellan domänerna. Dessa gränsstrategier kan betraktas som två poler på ett kontinuum där segmentering respektive integrering representerar två ytterligheter (Ashford et al., 2000; Nippert-Eng, 1996). Individer förhåller sig till strategierna på olika sätt där vissa vill hålla arbete och privatliv isär där domänerna då behandlas som två olika segment. De individer som vill segmentera väljer till exempel att stänga av jobbtelefonen i slutet av arbetsdagen, att inte läsa jobbmejl på kvällarna och helgerna eller att stänga dörren om sig när de arbetar hemifrån för att ej störas av familjen. Individer som istället väljer att integrera domänerna kan exempelvis svara på personliga samtal på arbetstid, tillåta kollegor och kunder att ringa efter arbetsdagens slut, arbeta vid köksbordet och därmed finnas tillgänglig för sin familj (Kossek et al., 2006), samt jobbar under semestern (Mellner, 2018). En hög andel individer i Sverige och de andra nordiska länderna identifierar sig med både arbetslivs- och privatlivsrollen där gränsstrategin hjälper individen att forma och upprätthålla respektive roll (Mellner, 2018). Gränsteorin blir ett sätt att förstå och förklara hur individer skapar, avgränsar och upprätthåller dessa gränser med syfte att förenkla relationen till sin omgivning (Aronsson, 2018a).
Till skillnad från gränsstrategi, vilket är den strategi individen faktiskt utövar, beskriver gränspreferens vilken strategi en individ önskar eller föredrar att använda (Kreiner, 2006). Exempelvis vill en individ med en hög segmenteringspreferens hålla isär arbets- och privatlivet genom att upprätthålla fysiska, kognitiva och/eller emotionella barriärer, medan en individ med integreringspreferens föredrar att låta gränserna vara mer flytande (Kreiner, 2006). Gränsstrategierna kan i praktiken te sig olika beroende på omständigheter i individens liv. Exempelvis kan en individ vilja utöva en strategi men behöva anpassa utövandet utifrån de förutsättningar, krav och åtaganden som arbetet så väl som privatlivet innebär. Det betyder att individer har varierande kontroll över hur väl de kan implementera önskad gränsstrategi i tillvaron (Mellner, 2018). Individer som föredrar att hantera gränserna på ett sätt men av olika anledningar tvingas hantera dem på ett annat upplever bristande överensstämmelse, det vill säga inkongruens, mellan önskad och utövad strategi. Å andra sidan upplever individer kongruens
när det finns en överensstämmelse mellan gränsstrategin och gränspreferensen (Mellner et al., 2014).
Gränskontroll är en psykologisk tolkning av individens möjligheter att kunna kontrollera gränserna mellan domänerna (Kossek et al.,2012). Ett relaterat begrepp till gränskontroll är psykologisk arbetskontroll vilket har definierats som individens upplevelse av kontroll över när, hur och var arbetet ska utföras (Kossek et al.,2006). Enligt Kossek et al. (2012) kan en individ med hög gränskontroll fritt styra över hur och när gränserna mellan domänerna ska integreras eller segmenteras. Däremot upplever individer med en låg gränskontroll att utom-stående krav och åtaganden styr.
Sammanfattningsvis hjälper gränsstrategierna individen att upprätthålla en ordning och mening i den kontext (domän) individen (rollen) för närvarande vistas (Ashford et al., 2000). Gränspreferensen är den föredragna strategin som används när det är möjligt (Kreiner, 2006) och gränskontrollen är huruvida individen upplever att denne kan styra när och hur gränsstrategin kan utövas (Kossek et al., 2012). Gränsdragningen sker utifrån individens behov av kontroll och förutsägbarhet och i en djupare mening också med grundläggande mänskliga behov (Aronsson, 2018a).
Konflikter och berikning mellan domänerna
När individen simultant behöver hantera krav från båda domänerna kan konflikter uppstå vilket kan ses som en av de negativa sidorna av samspelet mellan arbets- och privatlivet (Aryee et al., 2005). Enligt Greenhaus och Beutell (1985) medför konflikter mellan rollerna att deltagandet i den ena rollen försvårar deltagandet i den andra vilket gör dem inkompatibla med varandra. Konflikter i detta sammanhang kan exempelvis vara att arbetsuppgifter upptar så mycket tid i en individs liv att denne tvingas ställa in aktiviteter i privatlivet. Van Steenbergen et al. (2007) har beskrivit att forskningen i för hög utsträckning fokuserat på den negativa sidan av samspelet mellan domänerna och lyfter fram att även den positiva sidan bör belysas för en mer nyanserad förståelse för individens attityd till domänerna.
Deltagandet i de båda domänerna kan leda till att kvaliteten i respektive roll förbättras då de berikar varandra (Powell & Greenhaus, 2006). Enligt Powell och Greenhaus (2006) kan berikning genereras i en roll utifrån fem olika kategorier: kompetens och perspektiv (exempelvis kunskaper), psykologiska och fysiska resurser (exempelvis positiv självutvärdering), socialt kapital (exempelvis socialt nätverk), flexibilitet (exempelvis flexibla arbetsarrangemang) och materiella resurser (exempelvis pengar). Individen kan alltså uppleva att privatlivet berikar arbetslivet då lärdomar och erfarenheter från privatlivet kan hjälpa individen att hantera olika situationer och uppgifter i arbetslivet. Gemensamt för både konflikter och berikning mellan domänerna är deras dubbelriktade natur vilket innebär att såväl arbetslivet som privatlivet kan vara källan till både konflikt och berikning (Netemeyer et al., 1996; Powell & Greenhaus, 2006).
Arbets- till privatlivskonflikter definieras av att krav och åtaganden i arbetslivet stör privatlivet medan begreppet privat- till arbetslivskonflikter innebär att krav och åtaganden i privatlivet stör arbetslivet (Netemeyer et al., 1996). På liknande sätt sker arbets- till privatlivsberikning när förutsättningar i arbetslivet förbättrar kvaliteten i privatlivet och tvärtom definieras privat- till arbetslivsberikning när privatlivets förutsättningar förbättrar kvaliteten i arbetslivet (Powell & Greenhaus, 2006). Vid vidare benämning av begreppen i föreliggande studie kommer förkortningen AtPK användas för arbets- till privatlivskonflikter, PtAK användas för privatlivs- till arbetslivskonflikter, AtPB användas för arbets- till privatlivsberikning och PtAB användas för privat- till arbetslivsberikning.
Arbetstillfredsställelse
Enligt Clark (2000) kan balans definieras som ett tillstånd där individen känner tillfredställelse med och god funktion mellan domänerna. Carlsson et al. (2009) har framhållit att det finns ett samband mellan upplevelsen av balans och till olika organisatoriska utfall som exempelvis arbetstillfredsställelse. I föreliggande studie undersöktes endast individens arbetstillfredsställelse i hemarbetet och begreppet balans utelämnades i den vidare bemärkelsen.
Arbetstillfredsställelse är ett begrepp som beskriver och mäter hur nöjd en individ är med sitt arbete totalt sett, alternativt med enskilda aspekter av sitt arbete. Begreppet har betraktats utgöra en viktig faktor för både organisationer och arbetstagare eftersom låg- respektive hög arbetstillfredsställelse medför både negativa och positiva konsekvenser för individen och organisationen (Spector, 1997). Upplevelsen av arbetstillfredsställelse kan förklaras av förhållandet mellan arbetet och individen (Locke, 1969) och har ansetts vara en mer övergripande känsla för huruvida individen tycker om sitt arbete eller inte (Spector, 1997). Begreppet kan delas upp i en affektiv och en kognitiv del (Moorman, 1993). Den affektiva delen har betraktats spegla en övergripande, generell och global arbetstillfredsställelse (Thompson & Phua, 2012) medan den kognitiva arbetstillfredsställelsen har ansetts spegla en mer logisk och rationell värdering av olika villkor i arbetet (Moorman, 1993).
Bailey och Kurlands (2002) granskning av studier om hemarbete har visat att det finns lite belägg för att hemarbetet ökar graden av arbetstillfredsställelse. De har framhävt att forskare i flertalet av dessa studier har undersökt individer som arbetat hemifrån i för liten utsträckning för att kunna fånga konsekvenserna hemarbetet medför. Bailey och Kurland (2002) har också belyst att forskare i studierna de granskat använt olika definitioner av arbetstillfredsställelse i hemarbetet där endast ett fåtal studerat den globala arbetstillfredsställelsen. Det är därför svårt att säga något om vem den typiske distansarbetaren är och vilka konsekvenser hemarbetet faktiskt leder till (Bailey & Kurland, 2002).
Sambandet mellan arbetstillfredsställelse och uppfattning om psykosocial arbetsmiljö är väletablerad. Det finns även en skillnad mellan olika kontorstyper och hur individer skattat hälsotillstånd och arbetstillfredsställelse. Exempelvis skattade individer som arbetade i flexibla kontorslösningar att de upplevde en högre arbetstillfredsställelse än de som arbetade i olika typer av öppna kontorslandskap. Arbetsplatsens utformning har alltså ansetts få konsekvenser för hur individen skattar sin arbetstillfredsställelse (Bodin Danielsson, 2010). Det är därför rimligt att anta att den fysiska- och psykosociala miljön har en inverkan på individens arbetstillfredsställelse oavsett var individen arbetar samt att förutsättningarna för arbetstillfredsställelse blir annorlunda vid hemarbete.
Segmenteringspreferens och arbetstillfredsställelse i hemarbetet. En faktor som verkar
påverka hur tillfreds individen är med hemarbetet är just dennes förmåga att hantera gränserna mellan domänerna. En nyckelfaktor är graden av överensstämmelse mellan individens gränspreferens och huruvida förutsättningar i arbets- respektive privatlivsmiljön möjliggör för utövandet av önskad gränsstrategi. Upplevelsen av kongruens kan öka arbetstillfredsställelsen, medan upplevelsen av inkongruens istället kan minska arbetstillfredsställelsen (Kreiner, 2006). I föreliggande studie har endast segmenteringspreferensen beaktats vilket medfört ett synsätt om att individen befinner sig mer eller mindre nära segmenteringspolen på kontinuumet.
Rau och Hyland (2002) har ansett att flexibla arbetsarrangemang också kan betraktas utifrån segmentering-integrerings kontinuumet. Hemarbetet bör enligt dem ses som integrerande och därför falla nära den integrerande delen av kontinuumet. Shockley och Allena (2010) har befäst att idén om hemarbetet som integrerande verkar stämma, då deras studie adresserade hur individers segmenteringspreferens styrde i vilken utsträckning de valde olika typer av flexibla
arbetsarrangemang. De kunde exempelvis se att individer som hade en hög segmenteringspreferens i lägre utsträckning valde arbetsarrangemang som flexibel arbetstid och flexibla kontorslösningar. Med stöd från Rau och Hylands (2002) studie anses hemarbetet vara en integrerande arbetsorganisering i föreliggande studie. Ansatsen var därför att individer med en hög segmenteringspreferens skulle uppleva mer inkongruens mellan önskad och möjlig gränsstrategi i hemarbetet och resultera i mindre grad av arbetstillfredsställelse. Med bakgrund av Shockley och Allenas (2010) resultat antogs även att det skulle finnas en skillnad mellan individer vad gäller grad av segmenteringspreferens beroende på om de hade arbetat hemifrån innan pandemin och om de ville fortsätta arbeta hemifrån efter återgång till arbetsplatserna.
Gränskontroll och arbetstillfredsställelse i hemarbetet. Enligt Kossek et al. (2006) kan
upplevelsen av att kunna kontrollera den frihet hemarbetet innebär ha en positiv inverkan på individens välmående. Mellner et al. (2014) har fastställt gränskontrollens relation till hemarbetet utifrån individens önskade gränsstrategi och funnit att individer som föredrog att segmentera domänerna upplevde en lägre grad av gränskontroll när de arbetade i en gränslös miljö. Mellner et al. (2014) har även beskrivit att upplevelsen av låg respektive hög gränskontroll relaterar till negativa kontra positiva arbets- och privatlivsrelaterade utfall. Exempelvis har en hög grad av gränskontroll ansetts kunna leda till låga nivåer av depression och minskade konflikter mellan domänerna. Det går inte att fastslå en relation mellan arbetstillfredsställelse och gränskontroll utifrån tidigare forskning. Kossek et al. (2012) har dock betonat att det är just gränskontrollen som är själva länken mellan individens önskade gränsstrategi och olika arbets- och privatlivsrelaterade utfall. Det kan därför finnas ett samband mellan graden av upplevd gränskontroll i hemarbetet och arbetstillfredsställelse. Den upplevda graden av gränskontroll har därmed betraktats kunna förutspå de olika domänernas konse-kvenser bättre än själva utförandet av föredragen gränsstrategi (Kossek et al., 2006).
Konflikter, berikning och arbetstillfredsställelse i hemarbetet. AtPK och PtAK har ansetts
påverka arbetstillfredsställelsen negativt (Kossek & Ozeki, 1998), medan AtPB och PtAB har ansetts få en positiv inverkan (Van Steenbergen et al., 2007). En diskussion som förts angående upplevelsen av konflikter och berikning är inom vilken domän det får konsekvenser.
Frone et al. (1992) har förklarat attkonsekvenserna av konflikterna hamnar i den domän som är mottagare av konflikten. Enligt detta tankesätt skulle exempelvis en konflikt som startade i arbetslivet leda till negativa konsekvenser i privatlivet. Detta synsätt skiljer sigfrån Amstad et al. (2011) som utifrån en metaanalys har sett att konsekvenserna av en konflikt studsar tillbaka till den domän konflikten härstammar ifrån. Enligt deras resonemang skulle därför en konflikt som startade i arbetslivet få konsekvenser för arbetslivsrollen genom exempelvis minskad arbetstillfredsställelse. Detta har även Shockley och Singla (2011) påvisat och vidareutvecklat genom att säga att AtPK har en större negativ inverkan på arbetstillfredsställelsen än PtAK. De har även beskrivit att ett liknande synsätt går att överföra på berikningarna mellan domänerna. Berikningarnas positiva effekt på arbets- och privatlivsrelaterade utfall verkar uppkomma främst i den domän som berikningen härstammar ifrån, exempelvis att AtPB har en större positiv inverkan på arbetstillfredsställelsen än PtAB (Shockley & Singla, 2011).
Wayne et al. (2004) har lyft fram att en trolig förklaring grundas i att individen antingen skuldbelägger eller förhöjer den roll som skapat konflikten eller berikningen, vilket i sin tur leder till att individen riktar negativa respektive positiva känslor mot den rollen. Med stöd av Van Steenbergen et al. (2007) samt Kossek och Ozeki (1998) antas att upplevelsen av konflikter respektive berikning relaterar till graden av arbetstillfredsställelse. Vidare bör AtPK respektive AtPB ha en starkare relation till arbetstillfredsställelsen med stöd utifrån Amstad et al. (2011) samt Shockley och Singlas (2011) resonemang.
Hemarbetets effekter på upplevelsen av konflikter och berikning
Både konflikter och berikning har studerats i relation till hemarbete. Vad gäller hemarbetets relation till upplevelser av konflikter mellan domänerna har det funnits argument som både talar för en minskande men också en höjande effekt (Golden et al., 2006). Å ena sidan kan hemarbetet minska konflikter då individen kan anpassa arbetskraven för att tillmötesgå privatlivets åtaganden (Kurland & Bailey, 1999). Å andra sidan saknar hemarbetet tidsmässiga och fysiska gränser vilket kan öka graden av upplevda konflikter (Higgins et al., 2014). En förklaring till mångtydigheten kring hemarbetets påverkan på konflikter kan vara att dess dubbelriktade natur förbisetts. Hemarbetet har ansetts ha en reducerande effekt på upplevelsen av AtPK eftersom det skapar möjligheter att lägga mer tid och energi på privatlivet. Å andra sidan kan hemarbetet innebära en ackumulerande effekt på PtAK eftersom denna omdirigering av uppmärksamhet genererar konflikter i arbestlivet istället (Golden et al., 2006).
Vad gäller hemarbete och berikning har mer entydiga resultat påvisats. McNall et al. (2009) har bekrätfat att möjligheten till flexibla arbetsarrangemang så som komprimerade arbetsveckor och flextid kan förutsäga upplevelsen av berikning. Här finns likheter med det resonemang Powell och Greenahus (2006) fört fram om att flexibliteten vid hemarbetet kan vara en av de drivande krafterna bakom berikningsprocessen. McNall et al. (2009) har förklarat att ytterligare kunskaper om olika flexibla arbetsarrangemang bör beaktas för att få fördjupad förståelse för i vilken grad de olika typerna påverkar upplevelsen av berikning mellan domänerna. McNall et al. (2009) har undersökt berikning som ett enhetligt fenomen utan att ta hänsyn till de två olika riktningarna av begreppet, vilket kan betraktas som en nackdel. Det kan alltså innebära att flexibla arbetsarrangemang har olika påverkan på AtPB repsektive PtAB i likhet med vad Golden et al. (2006) har visat gäller för AtPK respektive PtAK. För att få ytterligare kunskap om samspelet mellan arbetslivet och privatlivet i hemarbetet behövs mer förståelse kring om det finns skillnader i upplevelsen mellan de olika riktningarna av konflikter respektive berikning.
Syfte
Under 2021 innebar pandemin till följd av covid-19 en omfattande förändring i det svenska arbetslivet. Restriktionerna innebar en unik möjlighet att studera vilka faktorer som påverkar individers arbetstillfredsställelse när arbetet flyttat hem. En utmaning som lyfts fram vid hemarbete är avsaknaden av fysiska och temporala gränser vilket kan rubba balansen mellan arbets- och privatlivet. Hanteringen av och samspelet mellan domänerna har vid tidigare forskning betraktats som en central aspekt vad gäller både positiva och negativa konsekvenser för arbetstillfredsställelsen. Syftet med studien var att förklara individers grad av arbetstillfredsställelse i hemarbetet med utgångspunkt i hur de ville hantera gränserna mellan arbets- och privatlivet, vilken kontroll individerna upplevde att de hade över gränserna samt hur de upplevde att arbets- och privatlivet samspelade med varandra i hemarbetet. Vidare var syftet att dels synliggöra huruvida hemarbetet ledde till en skillnad i upplevelsen mellan AtPK och PtAK respektive AtPB och PtAB, dels om grad av segmenteringspreferens skiljde sig åt beroende på om individerna hade arbetat hemifrån innan pandemin eller inte, och om individerna ville fortsätta arbeta hemifrån efter pandemin eller inte. Följande forskningsfrågor med hypoteser ställdes för att få svar på syftet:
1. Hur relaterar segmenteringspreferens, gränskontroll, AtPK, PtAK, AtPB och PtAB till arbetstillfredställelse?
H1a: Det finns ett negativt samband mellan segmenteringspreferens och arbetstillfredsställelse.
H1b: Det finns ett positivt samband mellan gränskontroll och arbetstillfredsställelse.
H1c: Det finns ett negativt samband mellan AtPK och arbetstillfredställelse. H1d: Det finns ett negativt samband mellan PtAK och arbetstillfredsställelse. H1e: Det finns ett positivt samband mellan AtPB och arbetstillfredsställelse. H1f: Det finns ett positivt samband mellan PtAB och arbetstillfredsställelse. H1g: AtPK har ett starkare negativt samband till arbetstillfredsställelsen än PtAK. H1h: AtPB har ett starkare positivt samband till arbesttillfredsställelsen än PtAB. 2. I vilken utsträckning kan segmenteringspreferens, gränskontroll, konflikter och
berikning förklara variationen i arbetstillfredsställelsen utöver kön, ålder, boendeform, barn, dagar/vecka arbetat hemifrån, tillfredsställd med fysiska arbetsförhållanden samt
tillfredsställd med sociala kontakter?
3. Finns det en medelvärdesskillnad mellan AtPK och PtAK respektive AtPB och PtAB? 4. Finns det en skillnad i grad av segmenteringspreferens mellan; (a) individer som arbetat hemifrån innan pandemin i låg eller hög utsträckning, och (b) indivder som vill fotsätta arbeta hemifrån efter pandemin i låg eller hög utsträckning.
Metod
Deltagare
Enkäten skickades till totalt 261 personer varav 164 svar inhämtades vilket gav en svarsprocent på 63%. Studien innefattade 92 kvinnor (56.8%), 68 män (42%) och två personer som inte angav kön (1.2%). Åldern på deltagarna varierade mellan 24-64 år (M = 43.15, SD = 10.77), där fyra ej angav ålder (2.5%). Det var 43 personer som bodde i ensamhushåll (26.5%), 118 som bodde sammanboende (72.8%) och en person som bodde i annat hushåll (0.6%). Fördelning av högsta avslutade utbildning såg ut enligt följande; tre personer angav grundskola (1.9%), 38 personer angav gymnasieskola (23.5%) och 121 personer angav högskola/universitet (74.7%). Det var 56 deltagare som inte hade barn (34.6%) och 106 personer som hade barn (65.4%). Av de som hade barn angav 81 deltagare att barnen bodde hemma på hel- eller deltid (50%). I stickprovet var det 149 personer som arbetade heltid (90.1%), resterade personer angav att de inte gjorde det alternativt inte visste. Fyrtiosex deltagare arbetade inom offentlig sektor (28%) och 118 arbetade privat (72%). Av de 164 deltagarna hade 49 personer personalansvar (30.2%). Utifrån arbetsgivarens rekommendationer om hemarbete var det 114 deltagare som angav att de borde arbeta hemifrån i så stor utsträckning som möjligt (69.5%), 24 personer som rekommenderades att arbeta hemifrån så ofta de kunde (14.6%), 20 personer fick själva välja när de skulle arbeta hemifrån eller på arbetsplatsen (12.2%) och sex personer rekommenderades att arbeta på arbetsplatsen (3.7%). I Tabell 1 redovisas fördelningen av arbetsområden samt hur många dagar/vecka deltagarna arbetat hemifrån de senaste två månaderna. Deltagarna erbjöds ingen ersättning för medverkan.
Tabell 1
Sammanställning arbetsområden och antal dagar/vecka deltagarna arbetat hemifrån de senaste två månaderna
Deltagare Arbetat hemifrån dagar/veckaa
Arbetsområde N % 5 el. fler 4 3 2 1 el. färre
IT/Systemutveckling/Mjukvaruutveckling 35 21.3 31 3 1 0 0 Reklam/Marknadsföring/Kommunikation 24 14.6 22 2 0 0 0 Ekonomi/Redovisning/Lön 8 4.9 3 3 1 0 1 HR/Rekrytering/Utbildning 20 12.2 13 5 1 0 1 Projektering/Anläggning/Ingenjör 11 6.7 1 4 2 2 2 Kundtjänst/Support/Administration 11 6.7 11 0 0 0 0 Produktdesign/Produktutveckling 3 1.8 1 2 0 0 0 Bank/Försäkring 6 3.7 4 0 2 0 0 Utbildningssektorn 6 3.7 0 0 0 2 4 Projektledning/Stabsfunktion/Strategi 3 1.8 3 0 0 0 0 Miljö/Klimatarbete 5 3 5 0 0 0 0 Arbetskonsulent/Omsorg/Assistans 17 10.4 4 0 3 2 8 Övrigtb 8 4.9 5 0 3 0 0 Ej angivit 7 4.3 5 0 0 0 2 Totalt N = 164 100 % n = 108 (65.9%) n = 19 (11.6%) n = 13 (7.9%) n = 6 (3.7%) n = 18 (11%) a Ett snitt av antal dagar respondenterna arbetat hemifrån under de senaste två månaderna.
Material
Datainsamlingen genomfördes via en elektronisk enkät bestående av 57 item. De etablerade instrumenten översattes genom en backtranslateprocess, där varje item översattes från engelska till svenska och sedan tillbaka igen av en svensk-engelskspråkig person. I de fall innebörden förändrats vid översättningen genomfördes backtranslateprocessen på nytt och översättningen justerades. I tre av instrumenten omformulerades vissa ord för att passa till hemarbetet och privatlivet. Exempelvis ändrades ”när jag är hemma” till ”när jag är ledig” i instrumentet som mätte segmenteringspreferens (Kreiner, 2006) samt att ord som familjemedlem och hemmaliv byttes mot privatliv i de instrumenten som mätte konflikter och berikning (Carlson et al., 2006; Netemeyer et al., 1996). Fyra personer pilottestade enkäten vilket resulterade i att ordningen på avsnitten ändrades samt att instruktioner förtydligades.
Enkäten utformades i nio avsnitt där avsnitt ett behandlade frågor om individens arbete. Avsnitt två behandlade frågor om hemarbetet och deltagarna instruerades att utgå ifrån den plats de vanligtvis arbetade på vid hemarbetet. Avsnitt tre till åtta innehöll item från de etablerade instrumenten medan avsnitt nio behandlade demografiska frågor. Följande item användes för att beskriva deltagarna och återges i relation till avsnittet de tillhörde i enkäten. I avsnitt ett; ”inom vilket område arbetar du? (fritextsvar)”, ”jag arbetar heltid (ja/nej/vet inte)”. I avsnitt två; ”under de senaste två månaderna, hur ser rekommendationen från din arbetsgivare ut kring att arbeta hemifrån? (vi bör arbeta hemifrån i så stor utsträckning som möjligt/vi
rekommenderas arbeta hemifrån så ofta vi kan/vi får välja själva när vi ska arbeta hemifrån eller på arbetsplatsen/vi rekommenderas att arbeta på arbetsplatsen/vet ej)” och i avsnitt nio;
“högsta avslutad utbildningsnivå? (grundskola/gymnasieskola/högskola eller universitet)”. Följande item användes varken som beskrivande statistik eller vid analyserna. I avsnitt två;
”hur ofta har du arbetat på arbetsplatsen under coronapandemin?”, ”beskriv din
arbetsbelastning vid hemarbetet under coronapandemin jämfört med innan”, ”var föredrar du att arbeta?” samt i avsnitt nio; “vilken ålder är det på barnet/barnen?”. Enkäten innehöll en inledande och avslutande informativ del.
The brief index of affective job satisfaction (BIAJS). Arbetstillfredsställelsen mättes i tredje
avsnittet med Thompson och Phuas (2012) instrument BIAJS. Ett medelvärdesindex skapades av fyra påståenden och användes som beroende variabel i frågeställning ett och två (Cronbachs alfa = .85). Exempel på påstående var “jag finner verklig tillfredsställelse i mitt arbete” och skattades på en femgradig Likertskala från 1 (instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt).
Segmentation preference scale. Kreiners (2006) instrument användes för att mäta grad av
segmenteringspreferens i fjärde avsnittet. Ett medelvärdesindex skapades av fyra påståenden och användes som oberoende variabel i frågeställning ett och två och beroende variabel i frågeställning fyra (Cronbachs alfa = .82). Exempel på påstående var “jag tycker inte om när arbetsrelaterade problem smyger in i mitt privatliv” och skattades på en sjugradig Likertskala från 1 (instämmer inte alls) till 7 (instämmer helt).
Work-Family enrichment scale. Berikning mellan arbetslivet och privatlivet mättes med
Carlson et al.s (2006) instrument i femte och sjunde avsnittet. Nio påståenden mätte AtPB, som exempelvis “mitt arbete hjälper mig att förstå olika synsätt och det hjälper mig att vara en bättre person i privatlivet”. Nio påståenden mätte PtAB, som exempelvis “mitt privatliv får mig att känna mig lycklig och det hjälper mig att vara en bättre medarbetare”. Påståendena skattades på en femgradig Likertskala från 1 (instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt). Medelvärdesindex skapades för AtPB (Cronbachs alfa = .92) respektive PtAB (Cronbachs alfa = .88) och användes som oberoende variabler i frågeställning ett, två och tre.
Work-Family conflict scale (The WFC scale). Netemeyer et al.s (1996) the WFC scale
användes i sjätte avsnittet för att mäta konflikter mellan arbets- och privatlivet. Fem påståenden mätte AtPK, exempelvis “kraven från mitt arbete stör mitt privatliv”. Fem påståenden mätte PtAK, exempelvis “privatlivsrelaterade påfrestningar stör min förmåga att utföra arbetsrelaterade uppgifter”. Påståendena skattades på en sjugradig Likertskala från 1 (instämmer inte alls) till 7 (instämmer helt). Medelvärdesindex skapades för AtPK (Cronbachs alfa = .93) respektive PtAK (Cronbachs alfa = .92) och användes som oberoende variabler i frågeställning ett, två och tre.
Work-life indicator. Gränskontroll mättes med Kossek et al.s (2012) instrument i åttonde
avsnittet. Ett medelvärdesindex skapades av tre påståenden och användes som oberoende variabler i frågeställning ett och två (Cronbachs alfa = .85). Exempel på påstående var “jag kan själv styra över om jag kan hålla mitt arbete och mitt privatliv åtskilda” och skattades på en femgradig Likertskala från 1 (instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt).
Arbetat hemifrån innan pandemin/fortsätta arbeta hemifrån efter pandemin. För att mäta om
deltagarna hade arbetat hemifrån innan pandemin ställdes frågan ” i hur stor utsträckning arbetade du hemifrån innan coronapandemin? (har ej arbetat hemifrån innan pandemin/någon
enstaka gång/någon gång i månaden/någon gång per vecka/flera gånger i veckan/nästan uteslutande hemifrån/vet ej)”. Huruvida de ville fortsätta arbeta hemifrån efter pandemin mättes
med påståendet “jag skulle vilja fortsätta att arbeta hemifrån även efter coronapandemin” som skattades på en sjugradig Likertskala från 1 (instämmer inte alls) till 7 (instämmer helt). Dessa item återfanns i avsnitt två i enkäten och användes som oberoende variabler i fjärde frågeställningen.
Kontrollvariabler. Nedan presenterade item användes som kontrollvariabler i den andra
frågeställningen, och redovisas utifrån avsnitten de tillhörde i enkäten. Från avsnitt två: ”hur många dagar i veckan har du i snitt arbetat hemifrån under de senaste två månaderna? (mindre
än 1 dag/vecka, 1 dag/vecka, 2 dagar/vecka, 3 dagar/vecka, 4 dagar/vecka, 5 eller fler dagar/vecka)” där följande två item skattades på en sjugradig Likertskala från 1 (mycket otillfredsställd) till 7 (mycket tillfredsställd) ”i vilken utsträckning är du tillfredsställd med dina
fysiska arbetsförhållanden i hemarbetet?” och ”i vilken utsträckning är du tillfredsställd med de arbetsrelaterade sociala kontakterna i hemarbetet?”. Från avsnitt nio: ”kön (kvinna/man/annat,
vill ej ange)”, ”boendeform (ensamhushåll/sammanboende/annat boende)”, ”ålder (fritext)”,
”har du barn? (nej/ja, men ej hemmaboende/ja, hemmaboende barn på heltid/ja, hemmaboende
barn ibland)”. Med bakgrund av vad tidigare forskare lyft fram i relation till hemarbete och
arbetstillfredsställelse (se exempelvis Bodin Danielsson, 2010; Gajendran et al., 2007; Golden & Veiga, 2005; Wayne et al., 2004) valdes dessa som kontrollvariabler.
Procedur
Kontakt togs med 23 arbetsplatser via tidigare kollegor, vänner och bekanta. Vid den initiala kontakten gavs övergripande information om syftet med studien samt urvalskriterier för medverkan, det vill säga att enkäten riktade sig till personer som till större del arbetat hemifrån de senaste två månaderna men inte nödvändigtvis varje dag. Den digitala enkäten skickades till 19 arbetsplatser där den förmedlades av en kontaktperson. Förmedlaren fick instruktioner om hur enkäten skulle spridas, information om syftet med studien, omfattning, de forskningsetiska principerna, kriterier för medverkan, samt länken till den digitala enkäten. De hjälpte sedan till
att distribuera enkätlänken till sina kollegor på arbetsplatsen. Under datainsamlingen var det några av deltagarna som bad att få sprida enkäten vidare till bekanta utanför arbetsplatsen. För att nå ytterligare deltagare och därmed få in ett tillräckligt stort datamaterial skapades så kallade fria länkar som kunde skickas till personer utanför de initiala arbetsplatserna. Detta förfarande resulterade i ytterligare 12 svar. Samtlig information deltagarna behövde ta del av fanns sammanställd i den digitala enkäten. I den inledande delen beskrevs studiens syfte, enkätens omfattning, att medverkan var helt frivillig, att inga obehöriga skulle ta del av svaren samt att det insamlade materialet enbart skulle användas i vetenskapligt syfte. I den avslutande delen tackades deltagarna för medverkan och kontaktinformation till författarna samt handledaren förmedlades för vidare kontakt ifall de hade frågor eller ville ta del av resultatet. Deltagarna hade två veckor på sig att besvara enkäten och en påminnelse gick ut efter cirka sju dagar.
Databearbetning
Vid bearbetning av data ersattes partiellt bortfall vid enstaka frågor med det aktuella medelvärdet för variabeln; för korrelations- och regressionsanalyserna exkluderades två deltagare som ej angivit kön. Signifikansnivån sattes till p < .05. För den första frågeställningen genomfördes korrelationer samt z-test av skillnader mellan korrelationer med beroende stickprov. För den andra frågeställningen genomfördes en hierarkisk multipel regressionsanalys, där kontrollvariablerna lades till i steg 1, i steg 2 inkluderades segmenteringspreferens och gränskontroll, AtPK och PtAK lades till i steg 3 och AtPB och PtAB lades till i steg 4. De oberoende variablerna lades till enligt stegen ovan dels för att kunna kontrollera för deras enskilda effekt när de ytterligare variablerna tillkom. Dels för att segmenteringspreferens och gränskontroll antogs kunna påverka konflikter och berikning samt för att fanns lite underlag kring vilken effekt AtPB och PtAB skulle få på arbetstillfredsställelse vid hemarbetet. Vid regressionsanalysen transformerades variablerna barn, boendeform samt antal dagar/vecka deltagarna arbetat hemma till dikotoma. Variablerna kodades sedan enligt följande: kön (man = 0, kvinna = 1), boendeform (sammanboende/annat boende = 0, ensamboende = 1), barn (ej hemmaboende barn = 0, boendes hemma minst deltid = 1) samt antal dagar/vecka deltagarna arbetat hemifrån (2 dagar/vecka eller färre = 0, 3 dagar/vecka eller mer = 1). Antagandena för normalitet, homoscedasticitet och outliers uppfylldes inte dock förelåg linjäritet mellan variablerna samt avsaknad av multikollinearitet då toleransvärdena översteg .10. För den tredje frågeställningen genomfördes två t-test för beroende mätningar. En 2 x 2 variansanalys för oberoende mätningar genomfördes för den fjärde frågeställningen där de oberoende variablerna kategoriserades till två grupper. Variabeln hemarbete innan pandemin grupperades med följande nivåer; hemarbete i låg uträckning innan (har ej arbetat hemifrån innan pandemin/någon enstaka gång) och hemarbete i hög utsträckning innan (någon gång i månaden/någon gång per vecka/flera gånger i veckan/nästan uteslutande hemifrån). Variabeln om deltagarna ville fortsätta arbeta hemifrån efter pandemin grupperades utifrån en mediansplit med följande nivåer: hemarbete efter pandemin i låg utsträckning (värde 5 eller under), hemarbete efter pandemin i hög utsträckning (värde 5.01 eller över). Samtliga analyser genomfördes med datamaterial utan de 12 deltagare som samlats in utanför arbetsplatserna. Inga avsevärda skillnader påvisades förutom att modell 1 (N = 152) i regressionsanalysen ej var signifikant, vilket den var när alla deltagare inkluderades (N = 162). Anledningen var att säkerställa att dessa 12 svar inte påverkade analyserna avsevärt då stickprovet i första hand samlats in via de 19 arbetsplatserna.
I Tabell 2 redovisas medelvärden, standardavvikelser och korrelationer för variablerna. För den första frågeställningen och dess åtta hypoteser genomfördes åtta Pearsons produktmomentkorrelationer samt z-test av skillnader mellan korrelationer för beroende stickprov. Hypotes 1a gavs stöd då det fanns en signifikant negativ korrelation mellan arbetstillfredsställelse och segmenteringspreferens, r(N = 162) = −.23, p = .002. Detta innebar att ju högre grad av segmenteringspreferens desto lägre upplevelse av arbetstillfredsställelse i hemarbetet. Ett signifikant positivt samband erhölls mellan arbetstillfredsställelse och gränskontroll, r(N = 162) = .15, p = .028, och därmed bekräftades hypotes 1b. Resultatet indikerade att ju högre upplevelse av gränskontroll desto högre upplevelse av arbetstillfredsställelse i hemarbetet. Vad gäller hypotes 1c erhölls en tendens till negativt samband mellan AtPK och arbetstillfredsställelse, r(N = 162) = −.12, p = .06, vilket tydde på att ju högre upplevelse av att arbetslivet kom i konflikt med privatlivet desto lägre upplevelse av arbetstillfredsställelse i hemarbetet. Inget signifikant samband påvisades mellan PtAK och arbetstillfredsställelse, r(N = 162) = −.10, p = .106, och därmed kunde hypotes 1d ej bekräftas. Det fanns ett positivt signifikant samband mellan AtPB och arbetstillfredsställelse, r(N = 162) = .66, p < .001, vilket gav stöd åt hypotes 1e. Detta pekade på att ju högre upplevelse av att arbetslivet berikade privatlivet desto högre upplevelse av arbetstillfredsställelse i hemarbetet. Hypotes 1f fick också stöd då det fanns ett signifikant positivt samband mellan PtAK och arbetstillfredsställelse, r(N = 162) = .34, p < .001. Detta indikerade att ju högre upplevelse av att privatlivet berikade arbetslivet desto högre upplevelse av arbetstillfredsställelse i hemarbetet. AtPK hade inte en signifikant större negativ korrelation med arbetstillfredsställelse än PtAK, z = −0.26, p = .403, varpå hypotes 1g ej fick stöd. Resultatet stödde hypotes 1h då AtPB hade en signifikant större positiv korrelation med arbetstillfredsställelsen än PtAB, z = 5.35, p < .001.
Tabell 2
Medelvärde, standardavvikelse och Pearsonskorrelationer
Variabel M SD 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 1. Arbetstillfredsställelse 3.93 1.70 − 2. Könb iaa ia -.04 − 3. Ålder 43.13 10.63 -.03 .16* − 4. Boendeformc ia ia .06 -.09 -.01 − 5. Barnd ia ia -.04 .02 .06 -.29** − 6. Dagar/vecka hemarbetee ia ia .01 .01 -.11 -.04 .02 − 7. Tillfreds fysiska 4.46 1.79 .25** -.04 .04 -.02 -.00 .15* − 8. Tillfreds sociala 3.41 1.53 .22** .05 .10 -.11 -.02 .06 .40** − 9. Segmenteringspreferens 5.39 1.33 -.23** .18* -.11 -.07 -.03 .05 .05 -.10 − 10. Gränskontroll 4.15 .80 .15* .05 .18* -.07 -.12 .06 .21** .31** -.07 − 11. AtPK f 2.73 1.47 -.12 -.04 -.01 -.07 .14* .03 -.10 -.24** .00 -.44** − 12. PtAK g 2.13 1.29 -.10 -.19** -.10 -.01 .26** .20** -.13* -.21** -.14* -.26** .46** − 13. AtPB h 3.60 .73 .67** -.11 -.09 .09 .02 -.06 .25** .19** -.26** .09 -.08 -.07 − 14. PtAB i 3.67 .70 .34** -.06 -.09 -.03 .06 .02 .31** .08 -.06 .03 .08 -.07 .53** − Not. N = 162. * p < .05, ** p < .01 a Icke applicerbart
b Kvinnor kodades med 1, män kodades med 0
c Ensamboende kodades med 1, sammanboende och annat boende kodades med 0
d Har barn som bor hemma på heltid/deltid kodades med 1, har ej barn/ har barn som inte bor hemma kodades med 0 e Arbetat 3-5 eller fler dagar/vecka kodades med 1, arbetat 2 dagar/vecka eller färre kodades med 0
f Arbets- till privatlivskonflikt g Privat- till arbetslivskonflikt h Arbets- till privatlivsberikning i Privat- till arbetslivsberikning
regressionsanalys (se Tabell 3). I steg 1 lades kontrollvariablerna kön, ålder, boendeform, barn, dagar/vecka deltagaren arbetat hemifrån, tillfredsställd med fysiska arbetsförhållanden samt tillfredsställd med sociala kontakter in och kunde förklara 9.3% av variationen i arbetstillfredsställelse i hemarbetet, F(7, 154) = 2.26, p = .033. Enbart tillfreds med fysiska arbetsförhållanden var signifikant. Semipartiella korrelationen (sr = 0.18, p = .023) visade att tillfreds med fysiska arbetsförhållanden unikt kunde förklara 3.2% av variationen i arbetstillfredsställelse i hemarbetet. I steg 2 inkluderades variablerna segmenteringspreferens och gränskontroll varpå modellen som helhet kunde förklara 14.8% av variationen i arbetstillfredsställelse i hemarbetet, F(9, 152) = 2.93, p = .003. Segmenteringspreferens och gränskontroll förklarade ytterligare 5.5%, när variablerna i steg 1 kontrollerats för, vilket var ett signifikant bidrag, F-change = 4.88, p = .009. Segmenteringspreferens kunde unikt förklara 4.8% av variationen i arbetstillfredsställelse i hemarbetet utifrån semipartiella korrelationen (sr = −.22, p = .004). AtPK och PtAK lades till i tredje steget där modellen som helhet kunde förklara 15.2% av variationen i arbetstillfredsställelse i hemarbetet, F(11, 150) = 2.45, p = .008. AtPK och PtAK förklarade ytterligare 0.5% av variationen, när variablerna i steg 1 och 2 var kontrollerade för, men detta var inget signifikant bidrag, F-change = 0.41, p = .665. I det fjärde steget lades AtPB och PtAB in och då kunde den slutgiltiga modellen totalt förklara 46.7% av variationen i arbetstillfredsställelse i hemarbetet, F(13, 148) = 9.97, p < .001. AtPB och PtAB förklarade ytterligare 31.4% av variationen, när variablerna i steg 1, 2 och 3 var kontrollerade för, vilket var ett signifikant bidrag, F-change = 43.63, p < .001. Det var endast AtPB som var signifikant och kunde, utifrån semipartiella korrelationen (sr = .50, p < .001), unikt förklara 25% av variationen i arbetstillfredsställelse i hemarbetet.
Tabell 3
Regressionsanalys för arbetstillfredsställelse i hemarbetet
Arbetstillfredsställelse i hemarbarbetet
Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4
Variabler βa β β β Steg 1: Könb −.03 −.02 .01 .03 Ålder −.06 −.10 −.10 .00 Boendeformc .08 .06 .06 −.01 Barnd −.01 −.01 .01 −.04 Dagar/vecka hemarbetee −.03 −.03 −.01 .04
Tillfreds med fysiska .19* .21* .21* .07
Tillfreds med sociala .17 .11 .10 .04
Steg 2: Segmenteringspreferens −.23** −.24** −.07 Gränskontroll .08 .06 .04 Steg 3: AtPKf −.02 −.03 PtAKg −.07 −.02 Steg 4: AtPBh .64** PtABi −.03 Modellsammanfattning R2 .09 .15 .15 .47 F 2.26* 2.93** 2.45** 9.97** df (7, 154) (9, 152) (11, 150) (13, 148) ΔR2 .06 .01 .31 ΔF 4.88** .41 43.63** Not. N = 162. * p < .05, ** p < .01
a β anger standardiserade regressionskoefficienter. b Kvinnor kodades med 1, män kodades med 0.
c Ensamboende kodades med 1, sammanboende och annat boende med 0
d Har barn som bor hemma heltid/deltid kodades med 1, har ej barn/har barn som inte bor hemma kodades med 0 e Arbetat 3-5 eller fler dagar/vecka hemma kodades med 1, arbetat 2 dagar/vecka eller färre kodades med 0 f Arbets- till privatlivskonflikt
g Privat- till arbetslivskonflikt h Arbets- till privatlivsberikning i Privat- till arbetslivsberikning
För den tredje frågeställningen genomfördes två test för beroende mätningar. I det första t-testet jämfördes medelvärdet för AtPK med medelvärdet för PtAK som resulterade i en signifikant skillnad, t(163) = 5.35, p < .001, d = 0.42 vilket innebar att deltagarna upplevde att privatlivet kom i konflikt med arbetslivet (M = 2.13, SD = 1.28) i lägre grad än vad arbetslivet kom i konflikt med privatlivet (M = 2.74, SD = 1.47). I det andra t-testet jämfördes medelvärdena mellan AtPB och PtAB men där fanns ingen signifikant skillnad, t(163) = −.13,
0.70).
För den fjärde frågeställningen genomfördes en 2 x 2 variansanalys för oberoende mätningar. Det fanns ingen skillnad i grad av segmenteringspreferens mellan individer som arbetat hemifrån innan i låg utsträckning (M = 5.28, SD = 1.17) respektive hög utsträckning (M = 5.71,
SD = 1.30), F(1, 160) = 0.84, p = .361. Likaså fanns det ingen skillnad vad gäller grad av
segmenteringspreferens mellan individer som i låg utsträckning vill fortsätta arbeta hemifrån efter pandemin (M = 5.29, SD = 1.55) och de som i hög utsträckning vill fortsätta arbeta hemifrån efter pandemin (M = 5.31, SD = 1.31), F(1, 160) = 1.15, p = .285. Det fanns inte heller någon interaktionseffekt, F(1, 160) = 0.95, p = .332.
Diskussion
Utfallet av korrelationsanalysen för den första frågeställningen visade att segmenteringspreferens, gränskontroll, AtPB samt PtAB hade ett samband med arbetstillfredsställelse i linje med de uppställda hypoteserna. AtPK och PtAK hade dock inget samband med arbetstillfredsställelse. Z-testen visade att AtPK inte hade en större korrelation med arbetstillfredsställelse än PtAK men visade att AtPB hade en signifikant större positiv korrelation med arbetstillfredsställelse än PtAB. Beträffande den andra frågeställningen var den slutgiltiga modellen signifikant och kontrollvariablerna samt de oberoende variablerna kunde förklara 46.7% av variationen i arbetstillfredsställelse. T- testen för den tredje frågeställningen visade en signifikant medelvärdesskillnad mellan AtPK och PtAK men inte mellan AtPB och PtAB. Resultatet av variansanalysen för den fjärde frågeställningen påvisade inga huvudeffekter och inte heller någon interaktionseffekt mellan grupperna vad gäller grad av segmenteringspreferens.
Den första frågeställningen ämnade få svar på relationen mellan arbetstillfredsställelse i hemarbetet och segmenteringspreferens, gränskontroll, AtPK, PtAK, AtPB och PtAB. Resultatet gav stöd åt hypotes 1a då individer med en hög grad av segmenteringspreferens upplever en lägre grad av arbetstillfredsställelse. Detta resultat går i linje med Kreiners (2006) resonemang och kan förklaras av att dessa individer upplever en större inkongruens mellan önskad och möjlig gränsstrategi i hemarbetet vilket därför leder till en negativ effekt på arbetstillfredsställelsen. Detta kan också grundas i att individer som föredrar segmentering som gränsstrategi vill ha en starkare distinktion mellan domänerna (Ashford et al., 2000; Clark, 2000; Nippert-Eng, 1996) vilket hemarbetet inte ger möjlighet till då det saknas tydliga temporala och fysiska gränser (Basile & Beaurgard, 2016).
Resultatet visade även att individer som upplever att de i högre utsträckning har kontroll över hur gränserna hanteras i hemarbetet upplever en högre grad av arbetstillfredsställelse vilket ger stöd åt hypotes 1b. Studiens resultat kan därför bekräfta tidigare forskning vad gäller att graden av upplevd gränskontroll hänger samman med olika arbets- och privatlivsrelaterade utfall (Kossek et al., 2012; Mellner et al., 2014). Vidare kan resultatet belysa att det även verkar finnas en relation mellan upplevd gränskontroll och arbetstillfredsställelse.
Hypotes 1c fick ej stöd och det verkar därmed som att individers upplevelse av AtPK inte påverkar arbetstillfredsställelse. Även hypotes 1d saknade stöd och i likhet med hypotes 1c verkar det inte finnas en koppling mellan PtAK och arbetstillfredsställelse. Detta kan tolkas som att individers attityd till arbete hemifrån inte verkar påverkas av att de upplever konflikt mellan arbets- och privatlivet. Detta står i motsats till Kossek och Ozeki (1998) som funnit att konflikter mellan domänerna har en negativ påverkan på arbetstillfredsställelsen. I deras studie undersöktes dock inte arbetstillfredsställelsen i relation till hemarbete specifikt. Kossek och Ozeki (1998) framhöll att en generell mätning av konflikternas båda riktningar som ett enda
begrepp kanske bäst fångar relationen kopplat till arbetstillfredsställelse. I föreliggande studie mättes de olika riktningarna av upplevda konflikter enskilt vilket kan ha bidragit till att hypotes 1c och hypotes 1d ej fick stöd.
Högre upplevelse av AtPB verkar leda till högre arbetstillfredsställelse vilket styrker hypotes 1e. Även hypotes 1f stöddes vilket indikerar att upplevelser av PtAB verkar leda till högre arbetstillfredsställelse. Det verkar därmed som att individer är mer tillfredsställda med att arbeta hemifrån om de upplever att arbets- och privatlivet förbättrar kvaliteten i respektive roll vilket Van Steenbergen et al. (2007) ger stöd åt. Här kan Gajendran et al.s (2007) argument om att flexibiliteten i hemarbetet möjliggör för individer att anpassa arbetsdagen till privatlivet ligga som en förklaring, men också styrka Powells och Greenhaus (2006) antagande om att flexibilitet bör ses som en resurs för berikningsprocessen. I likhet med de argument som Wayne et al. (2014) presenterat kan hemarbetet underlätta privatlivet för individen vilket kan generera mer positiva attityder till att arbeta hemifrån vilket bör leda till högre arbetstillfredsställelse i hemarbetet.
Hypotes 1g fick inte stöd vilket innebär att AtPK inte har en signifikant negativt starkare korrelation med arbetstillfredsställelse än PtAK. Däremot fick hypotes 1h stöd och detta indikerar att AtPB verkar ha en signifikant starkare positiv korrelation med arbetstillfredsställelse än PtAB. Detta resultat visar att både arbets-till privatlivskonflikter och privat-till arbetslivkonflikter har ungefär lika stor effekt på arbetstillfredsställelsen i hemarbetet. Däremot upplever individer att berikning som härstammar från arbetslivet har en större effekt på arbetstillfredsställelsen i hemarbetet än berikning från privatlivet. Resultatet om konflikterna går emot både Amstad et al.s (2011) och Shockley och Singlas (2011) argument om att konsekvenserna av konflikterna studsar tillbaka till den domän där konflikten startade. Det går också emot Frones (1992) förklaring om att den domän som är mottagare av konflikten får konsekvenserna. Istället indikerar resultatet att de båda olika riktningarna av konflikter verkar ha ungefär samma effekt på arbetstillfredsställelsen. Detta aktualiserar frågan om huruvida konsekvenserna av de två riktningarna av konflikterna verkligen påverkar domänerna på olika sätt eller ej. I denna studie verkar upplevelserna av var berikningarnas konsekvenser hamnar spegla ett annat förhållande och därmed stödja Shockley och Singlas (2011) argument. Konsekvenserna av berikning verkar alltså studsa tillbaka till den domän där berikningen skapats.
Vid den andra frågeställningen var det endast AtPB som signifikant unikt bidrog till förklaringen av arbetstillfredsställelse i den slutliga modellen. Totalt kunde kontrollvariablerna och de oberoende variablerna förklara 46.8% av variationen. Detta kan relateras till Van Steenbergen et al. (2007) som erhållit att berikning är en stark prediktor för arbetsrelaterade utfall. I stickprovet verkar det därför som att upplevelsen av att arbetslivet förbättrar kvaliteten i privatlivet kan vara den bästa prediktorn för arbetstillfredsställels. Resultatet visar även på vikten av att fortsatt undersöka den positiva sidan av samspelet mellan domänerna i hemarbetet, vilket är ett resonemang som McNall et al. (2009) framhävt. Vidare verkar segmenteringspreferens vara en bättre prediktor för arbetstillfredsställelse än gränskontroll i studiens stickprov. Kossek et al. (2006) har erhållit motsatta resultat. Deras resonemang utgår från att gränskontroll är en bättre prediktor för arbets- och privatlivsrelaterade utfall än själva utövandet av föredragen gränsstrategi och det går därför ej att dra en parallell mellan föreliggande studie och deras resultat. Anledningen är att det endast är gränspreferens som beaktats i föreliggande studie, det vill säga den gränsstrategi individer önskar att utöva och inte vilken gränstrategi som individen faktiskt tillämpar.
Vad gäller den tredje frågeställningen framkom att individer upplever AtPK i högre grad i hemarbetet än PtAK. Till skillnad från Golden et al. (2006) innebär det att hemarbetet verkar ha en ackumulerande effekt på AtPK och en reducerande effekt på PtAK. Detta resultat erhålls trots att konflikternas dubbelriktade natur beaktats. En förklaring till resultatet kan vara att
framhåller att ju mer en individ arbetar hemifrån desto lägre upplevelse av AtPK och desto högre upplevelse av PtAK.
Vad beträffar medelvärdesskillnaden mellan AtPB och PtAB kunde ingen signifikant skillnad härledas och därmed verkar individerna uppleva AtPB och PtAB i ungefär lika hög grad i hemarbetet. Detta resultat dementerar därmed att hemarbetet skulle ha olika påverkan på i vilken grad individen upplever AtPB respektive PtAB. Det visar vidare att det inte går att härleda samma tankesätt för berikning som för konflikter.
Den fjärde frågeställningen avsåg att ge svar på om det fanns en skillnad i grad av segmenteringspreferens mellan individer beroende på hur mycket de arbetat hemifrån innan pandemin samt om de ville fortsätta göra det vid återgång till arbetsplatserna. Resultatet visade dock att det inte fanns några signifikanta huvudeffekter mellan grupperna vad gäller grad av segmenteringspreferens, inte heller en signifikant interaktionseffekt. Det verkar därför inte finnas någon förklaring i relationen mellan segmenteringspreferens och individers inställning till hemarbete. Resultatet står därmed i motsats till Shockley och Allena (2010) som belyser att segmenteringspreferens styr vilka typer av flexibla arbetsarrangemang individer föredrar. Däremot är deras studie som gav stöd för just graden av segmenteringspreferens i relation till valen av de flexibla arbetsarrangemangen utförd på ett stickprov med individer som arbetar på ett universitet i USA. Det kan därför ifrågasättas om gruppen de generaliserat från är tillräckligt representativ, vilket de själva lyft fram. Det bör dock lyftas att tidigare forskning baserats på att hemarbetet skett på frivillig basis, till skillnad från den inskränkning restriktionerna inneburit. Det leder vidare till diskussionen om att hemarbetet kan ses som integrerade i den utsträckning Rau och Hyland (2002) argumenterat för. Det kanske istället är hur individen förhåller sig till och vilket beteende individen strävar mot att utöva vid hemarbetet som är det intressanta att sätta i relation till graden av segmenteringspreferens.
Mycket av den forskning som redovisats i föreliggande studie är genomförd i andra delar av världen än just Sverige. Det kan därför finnas kulturella skillnader vad gäller arbetslivet och hur detta är organiserat samt hur individer förhåller sig till samspelet mellan roller och domäner. Detta kan därför innebära att tidigare studiers forskningsresultat som denna undersökning tagit avstamp ur ej är helt överförbara till det svenska arbetslivet.
Styrkor och svagheter med studiens genomförande
Datainsamlingen resulterade i ett relativt stort bortfall på 37% och en trolig förklaring är att förmedlarna spred enkäten till personer som arbetat på arbetsplatsen i för stor utsträckning och att dessa därmed avstod från att svara. En annan trolig förklaring till det externa bortfallet var att länken på ett fåtal arbetsplatser delats i en gruppchatt med många deltagare alternativt skickats ut till hela arbetsplatsen i de fall det varit få antal anställda. Ytterligare en nackdel är att stickprovet ej fördelats slumpmässigt eftersom det inte fanns någon systematik bakom valet av deltagare. Datainsamlingen resulterade dock i en relativt jämn fördelning vad gäller olika demografiska aspekter i urvalsgruppen samt över yrkesområden och fördelning mellan privat-och offentlig sektor på arbetsplatserna. I detta avseende styrker det således möjligheten att kunna generalisera materialet från stickprovet till hela populationen.
För att säkerställa att samtliga respondenter nåddes av relevant information fanns den att tillgå i den digitala enkäten. Dock formulerade förmedlarna själva den information som skickades ut tillsammans med länken till enkäten och har därmed skiljts åt mellan arbetsplatserna. Vidare bör beaktas att endast de personer som hade ett intresse av att delta i studien gjorde det eftersom medverkan var frivillig vilket kan ha påverkat resultatet. Risken
finns att de individer som svarade på enkäten kände ett engagemang för studiens ämne vilket kan innebära att data blev snedvridet.
En styrka med studien är att de etablerade instrumenten fick godtagbara Cronbachs alfa värden vilket indikerar på en god reliabilitet. Ett antal hot mot reliabiliteten bör dock diskuteras. För det första kan backtranslateprocessen ha lett till att vissa item innebörd kan ha förvrängts. För det andra ersattes vissa ord i instrumenten för att fånga privatlivets alla delar istället för endast familjelivet. Anledningen till detta tar avstamp ur kritiken mot att forskningen inom gränsteorin i en allt för snäv mening endast fokuserat på familjelivet istället för att innefatta en vidare definition, det vill säga privatlivet (Kossek et al. 2012). Omformuleringarna av vissa item kan också påverkat tillförlitligheten i mätinstrumenten. Dessa ändringar kan även innebära en svaghet när det gäller att jämföra studiens resultat med andra studier där de etablerade instrumenten använts utan att göra ändringar. Fördelarna med detta förfarande övervägde dock, dels för att kunna inkludera privatlivet som helhet, men också för att vara relevanta att svara på i relation till hemarbetet. Ett tredje möjligt hot mot reliabiliteten var att ingen av de etablerade instrumenten innehöll skalvända frågor vilket kan ha bidragit till att vissa deltagare svarat högt på frågorna.
Användning av Kreiners (2006) instrument för att mäta segmenteringspreferens är en begränsning med studien. Detta grundar sig på att mätinstrumentet är unipolärt och därför endast fångar graden av segmenterigspreferens. Med detta förfarande går det alltså ej att diskutera resultatet utifrån polerna på kontinuumet utan endast utifrån graden av segmenteringspreferens. En potenitiell förbättring är att inkludera ett instrument som både mäter segmenterings- och integreringspreferens samtidigt.
Ytterligare en svaghet är att mätinstrumentet för arbetstillfredsställelse möjligen fångat en generell värdering av arbetet snarare än arbetstillfredsställelsen vid just hemarbetet. Det hade därför varit en god idé att använda ett mer träffsäkert instrument för att verkligen fånga den affektiva arbetstillfredsställelsen som dessutom varit mer inriktat på tillfredställelsen i just hemarbetet. I ett försök att komma runt detta formulerades informationen deltagarna fick innan påståendena utifrån att specifikt tänka på sin arbetssituation vid hemarbetet. Sammanfattningsvis går det därför inte med säkerhet att säga att arbetstillfredsställelse vid hemarbetet mätts vilket kan betraktas som ett hot mot validiteten. Slutligen kan kort nämnas att svarsalternativen på frågorna i enkäten som behandlade om deltagarna hade arbetat hemifrån innan pandemin och i vilken utsträckning de ville fortsätta arbeta hemifrån efter pandemin var vaga och hade med fördel kunnat preciseras. Författarna till föreliggande studie ser att risken med vaga formuleringar av svarsalternativen är att individer kan ha tolkat innebörden på svarsalternativen på olika sätt och egentligen inte representera de grupper de kategoriserades in i vid analysen. Exempelvis hade svarsalternativen om i vilken utsträckning deltagaren ville fortsätta arbeta hemifrån efter pandemin kunnat ställas upp utifrån antal dagar vilket möjligen kunde leda till att kategoriseringen av grupperna blivit tydligare.
Ett antal hot mot validiteten i föreliggande studie kan beaktas. För det första analyserades data med parametriska tester trots att materialet hade outliers samt att det inte uppfyllde antaganden om normalfördelning och homoscedasticitet. För det andra ersattes enstaka partiella bortfall med medelvärden. Vad gäller outliers i materialet ansågs emellertid argumentet för att ta bort svar som stack ut ej befogat eftersom dessa ingick i populationen och ansågs ha svarat på ett tillförlitligt sätt. Att de parametriska testerna genomfördes trots överträdelser av normalfördelning och homoscedasticitet grundades i att stickprovets storlek ansågs tillräckligt stort för att analyserna skulle tolerera överträdelserna. En styrka var att det förelåg linjäritet mellan variablerna samt avsaknad av multikollinearitet mellan dessa. Ovan presenterade hot mot validiteten kan ha inskränkt resultatet av analyserna vilket medför att resultatet bör läsas med försiktighet. Vidare bör även generalisering av resultatet göras med försiktighet med
datamaterialet.
Slutsats och framtida forskning
Det verkar som segmenteringspreferens, gränskontroll samt AtPB och PtAB har en betydelse för individers grad av arbetstillfredsställelse i hemarbetet, där AtPB verkar vara den mest betydelsefulla faktorn. Det vore därför önskvärt att framtida forskning på området kan belysa denna aspekt mer. Författarna ser emellertid att en förklaring till att föreliggande studie inte funnit ett samband mellan konflikter och arbetstillfredsställelse kan bero på att upplevelserna av berikning, det vill säga den positiva sidan av samspelet mellan arbets- och privatlivet, tar bort effekten av konflikternas effekt på arbetstillfredsställelsen. Detta är ett resonemang som föreliggande studie ej kan bekräfta, men som skulle kunna vara ett ämne för framtida forskning. Beträffande konflikter och berikning verkar det behövas mer kunskap kring hemarbetets reducerande eller ackumulerande effekt. Ett förslag till framtida forskning kan vara en komparativ studie mellan individer som arbetar från arbetsplatsen respektive i hemmet. Författarna till föreliggande studie menar att en studie genomförd på detta sätt skulle kunna tydliggöra vilken effekt dessa arbetsarrangemang har på upplevelsen av konflikter och berikning samt synliggöra eventuella skillnader mellan dessa.
Slutligen verkar inte graden av segmenteringspreferens ha någon betydelse för viljan att fortsatt arbeta hemifrån den dag restriktionerna lättar. Det kan innebära förändringar vad gäller sättet att arbeta då erfarenheterna från denna unika tid lett till en uppluckrad syn på var arbetet kan utföras framöver. Troligtvis kommer denna erfarenhet ligga till grund för fortsatta flexibla arbetsarrangemang vid återgången till arbetsplatserna. Det verkar ändå som att individerna generellt sett haft en hög grad av arbetstillfredsställelse vid hemarbetet under 2021 trots restriktionerna till följd av covid-19.
Referenser
Amstad, F. T., Meier, L. L., Fasel, U., Elfering, A., Semmer, N. K., & Hurrel, J. J. (2011). A meta-analysis of work-family conflict and various outcomes with a special emphasis on cross-domain versus matching-domain relations. Journal of Occupational Health
Psychology, 16(2), 151-169. https://doi.org/10.1037/a0022170
Aronsson, G. (2018a). Gränslöst arbete: Introduktion. I G. Aronsson (red.), Gränslöst arbete:
En forskarantologi om arbetsutmaningar i anknytning till ett gränslöst liv (ss.11-22).
Arbetsmiljöverket
Aronsson, G. (2018b). Gränslösa krav- gränslösa möjligheter. I G. Aronsson (red), Gränslöst
arbete: En forskarantologi om arbetsutmaningar i anknytning till ett gränslöst liv (ss.
84-94). Arbetsmiljöverket.
Aryee, S., Srinivas, E. S., Tan, H. H., & Zedecks, S. (2005). Rhythms of life: Antecedents and outcomes of work-family balance in employed parents. Journal of Applied Psychology, 90(1), 132-146. https://doi.org/10.1037/0021-9010.90.1.132
Ashford, B. E., Kreiner, G. E., & Fugate, M. (2000). All in a day`s work: Boundaries and micro role transitions. The Academy of Managment Review, 25(3), 472-491. https://doi.org/10.2307/259305
Bailey, D. E., & Kurland, N. B. (2002). A review of telework research: Findings, new directions, and lessons for the study of modern work. Journal of Organizational Behavior,
