Skadeutredning : längsgående vältsprickor. Laboratorieundersökning av borrkärnor från två objekt i Ångermanland

(1)

VTT notat Nr 26-1996 Titel: Författare: Programområde: Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Distribution: Utgivningsår: 1996

Skadeutredning - längsgående vältsprickor

Laboratorieundersökning av borrkärnor från två objekt i Ångermanland

Torbjörn Jacobson

Vägteknik (Asfaltbeläggning) 60351

Beständighet hos asfalt Vägverket (region Mitt) Begränsad dv ä Väg- och transport-forskningsinstitutet

(2)

Förord

På uppdrag av Vägverket, Division Väg & Trafik och region Mitt, har VTI medverkat vid en skadeutredning av nylagt slitlager, typ ABT16/B 180.

Kontaktpersoner inom Vägverket har varit Svante Johansson, Borlänge och Gunnar Hägglund, Härnösand. Från VTIs sida har Torbjörn Jacobson (huvudansvarig), Peet Höbeda och Jerzy Chytla medverkat.

Linköping i april 1996

(3)

Inledning

På uppdrag av Vägverket har VTI medverkat vid en skadeutredning av följande

två objekt i Ångermanland:

0 väg Y334, Kungsgården - Strinne

0 väg Y348, Molidenvägen

Typ av skador/åtgärd

Enligt besiktning från hösten 1995 förekom en del längsgående sprickor som

enligt uppgift uppkom redan vid vältningen av asfalten. Sprickomas utbredning

varierade längs vägen. Bitvis förekom ytor med förhållandevis rikligt med sprickor, bitvis ytor utan sprickor. Här och var förekom också ojämnheter (valkar från vältningen), liksom tvärgående mindre vältspn'ckor. Vid utläggningen observerades att uppkomsten av sprickor blev mindre om massan fick svalna någon timme innan de sista vältturema vidtogs. Tydligen nöp massan ihop bättre efter det den svalnat något. Frågan är dock om sprickoma på det här sättet

verkligen går ihop ordentligt (genom hela lagret) eller om det är enbart på ytan

sprickan knådas ihop.

De aktuella objekten hade under augusti/september 1995 åtgärdats genom påförande av bärlager (AG 25) och 90 kg/m2 slitlager typ ABT16/B180 (5,7 % bindemedel enligt recept). Enligt uppgift utgjordes stenmaterialet av glimmern'k

gnejs från täkterna i Bollsta resp Gidmark.

Typen av skador/sprickor framgår av fotona i bilaga 1. Sprickomas omfattning

framgår av besiktningen enligt bilaga 2.

Tänkbara skadeorsaker

Skadorna är enligt uppgift relaterade till utläggningen av slitlagermassoma och kan sannolikt ha flera orsaker, t ex massans beskaffenhet men även på underlaget. Massorna uppvisade delvis dålig kohesion vid packningen, dvs de nöp ihop dåligt vilket ledde till att sprickor bildades efter några vältturer. Den här typen av beläggningsskador är (enligt entreprenörer) förhållandevis vanliga även om inte VTI direkt har kommit i kontakt med problemet tidigare. De drabbar främst beläggningar 'med kontinuerlig gradering, typ ABT (även AG). Sprickoma brukar ibland gå ihop med tiden genom trafikarbetet men kräver i en del fall åtgärder, typ försegling. Sprickbildning i samband med välan kan orsakas av följande faktorer eller snarare en kombination av dessa:

fel sammansättning på stenmaterialet eller massan, t ex sandpuckel extremt rundat sandmaterial

för lite eller för mycket bindemedel

olämplig stenmaterialkvalitet, t ex hög glimmerhalt, olämpligt stenmjöl eller filler

0 stenmaterial med hög (bindemedelssugande) porositet VTI Notat 26-1996

(4)

0 dålig vidhåftning till underlager, t ex om det är hårt och glatt underlag, klistringen, t ex vattenöverskott vid emulsioner, massan kommer i skjuvning under packningen

Vid hög glimmerhalt bör bindemedelshalten höjas med 0,5 procentenheter. Det innebär att MABT 16 i så fall bör innehålla 6,5 % bindemedel. Eftersom andelen mycket tung trafik är hög på de här vägarna har man valt att sänka proportionerat värde på bindemedelshalten med 0,3 procentenheter. Den gamla vägen (främst väg 334) hade bl a erhållit omfattande deformationer pga den tunga trafiken.

Provtagning

Enligt instruktioner från VTI togs hösten 1995 ut följande antal borrkärnor per

objekt. Provtagningen gjordes med hjälp av underlättaren och av personal från

Vägverket. Av bilaga 3 framgår borrplanen.

Avsnitt med sprickor (dåligt parti):

16 prov i yttre hjulspåret intill sprickor

2 prov i spricka

2 prov mellan hjulspåren

Avsnitt utan sprickor (bra parti): 16 prov i yttre hjulspåret

2 prov mellan hjulspåren

I samtliga fall erhölls borrkärnor av bra kvalitet. Borrkårnorna visade att den totala beläggningstjockleken (nya och gamla asfaltlager tillsammans) var omfattande för

båda objekten. Borrkärnoma från väg 334 hade en tjocklek av 24-30 cm i

hjulspåret och 15-23 om för proven tagna mellan hjulspåren. Sammanlagt förekom 5-7 olika lager asfalt. På väg 348 varierade beläggningstjockleken mellan 17-21 cm fördelat på 5 olika lager asfalt. Ingen större skillnad i tjocklek förelåg mellan

prov tagna i och mellan hjulspåren.

Proven tagna i sprickoma var hela och sprickan hade en ytlig utbredning i det övre lagret (slitlagret).

Vidhäftningen mellan slitlagret och bärlagret verkade enligt okulår bedömning vara bra. Vid sämre vidhåftning brukar vid provborrningen de olika lagren släppa

ifrån varandra, vilket inte varit fallet här.

Labprovning

Efter besiktning sågades (delades) borrkärnoma så att prov av slitlagret,

ABT16/B180, skulle kunna undersökas enligt följande tester: Karakterisering

0 bindemedelshalt, komkurva, hålrum och bitumenfyllt hålrum 0 återvinning av bindemedel med analyser

- petrograñ på stenmaterialet

(5)

Mekaniska egenskaper och beständighet

0 vattenkänslighet genom pressdragprovning (vidhäftningstalet) 0 kohesion och vattenkänslighet genom Cantabrian test

Provningen har lagts upp som en jämförande undersökning, vilket innebär att prov

från skadade partier jämförs med prov från oskadade partier. Där sprickor

förekommit togs några prov dessutom i sprickan. VTI har också erhållit prov på

stenmaterial från de två aktuella bergtäkterna.

De flesta provningsmetodema följer FAS anvisningar för massabeläggning och

bindemedel. Cantabrian test är en metod för att mäta kohesionen i asfaltmaterial, ursprungligen framtagen för proportionering av dränmassor. Cantabrian test har i vissa europeiska länder kommit att bli en viktig test vid proportionering av

drän-asfalt. Den ger ett mått på hur mycket bindemedel massan erfordrar för att erhålla

acceptabel hållbarhet (kohesionen) och ger även ett svar på massans

beständig-hetsegenskaper genom att våt- och torrlagrade prov jämförs. Cantabrian test innebär att en provkropp nöts i en Los Angeles trumma ett antal varv och därefter mäts sönderfallet (nötningen) av provet. Provningen kan göras på antingen

torr-eller våtlagrade prov. I denna undersökning har en modifierad variant av

Cantabrian test använts, bl a har provkroppens höjd varit mindre än vad orginalmetoden föreskriver (40 istället för 63,5 mm), provningen är gjord på

borrkämor från vägen och nötningen har undersökts på både torr- och våtlagrade

provkroppar. Orginalmetoden föreskriver endast provning av torrlagrade prov. Testen följer i princip CEN-metoden TC 227/WG1 (second draft). En kort beskrivning över VTIs utförande följer:

1. Borrkärnomas ena ändyta sågades till.

Torrlagrade resp våtlagrade prov testades. Våtlagrade prov vakuummättades först en timme vid 30 mbzs undertrka följt av 23 tim lagring vid atmosfäriskt tryck. Proverna lagrades sedan ytterligare 5 dygn i vatten vid rumstemperatur.

3. Proven nöttes i Los Angelestrumman i 300 varv.

4. Nötningen beräknades från viktskillnaden hos resp prov före och efter provningen och redovisas i procent bortnött material(se nedan). Ett högre värde innebär därför större nötning.

5. Vidhäftningstalet beräknas som kvoten i procent mellan torrlagrade och

våtlagrade prov.

Nötningen beräknades genom följande formel:

m1- m2

W = --- * 100 (%)

m1 där: W = nötningsvärde m1: initial vikt i g m2: slutlig vikt i g VTI Notat 26-1996

(6)

Resultat av labprovningen

I tabell 1-4, ñgur 1-2 och bilagoma 4-6 redovisas resultaten från labprovningen.

Tabell 1 Skrymdensitet, kompaktdensitet, hålrumshalt och bindemedelshalt på slitlager, ABT16/B180 (medelvärden av två prov).

Objekt

Skrym-

Kompakt- Hålrums- Bitumenfyllt

Bindemedels-densitet

densitet

halt

hålrum

halt

g/cm3 1)

g/cm3

vol-%

vikt-%

Väg 334, skadatparti 2,411 2,422 0,5 96,9 6,05

Väg 334, oskadat parti 2,403 2,425 0,9 95,8 5,97

Väg 348, skadat parti 2,424 2,450 1,1 94,8 5,71

\ Väg 348, oskadat parti 2,407 2,449 1,7 88,7 5,69

1) Skrymdensiteten avser medelvärdet av 16 prov från hjulspår

Tabell 2 Analyser av återvunnet bindemedelfrån slitlager, ABT16/B180 (medelvärden av två prov).

Objekt Penetration vid 25°C Mjukpunkt Duktilitet vid 25°C cm

'

0,1 mm

°C

Väg 334, skadat parti 153 41 >100

Väg 334, oskadat parti 154 41 >100

Väg 348, skadat parti 138 42 >100

348, oskadat parti 121 44 >100

Penetrationen beskriver bitumenets hårdhet medan mjukpunkten talar om vid

vilken temperatur bitumenet mjuknar (mått på mjukhet). Duktiliteten beskriver

elasticiteten hos bitumenet. Provningen kan kompletteras med Fraass brytpunkt

som beskriver lågtemperaturegenskaperna hos bitumen.

Tabell 3 Vattenkänslighet och draghållfasthet genom pressdragprovning på slitlager, ABT16/B180 (medelvärden av tre prov).

Objekt Pressdrag- Pressdrag-

Vidhäftnings-hållfasthet .

hållfasthet

tal

torrt prov vattenlagrat prov

kPa kPa % Väg 334, skadat parti 1193 1064 89 Väg 334, oskadat parti 1118 1012 91 Väg 348, skadat parti 1053 756 72 Väg 348, oskadat parti 1039 634 61

VTI Notat 26-1996

(7)

Tabell 4 Vattenká'nslighet och kohesion genom Cantabrian testpå slitlager, ABT16/B180 (medelvärden av tre prov).

Objekt

Cantabrian

Vidhäftnings-test test tal

torrt prov vattenlagrat prov viktsförlust, viktsförlust, % % % Väg 334, skadat parti 2,8 4,4 64 Väg 334, oskadat parti 2,4 3,4 71 Väg 348, skadat parti 2,7 11,3 24 låg 348, oskadat parti 2,5 6,7 37

Provkroppamas höjd varierar mellan 40-55 mm, beroende på provtagningssektion. Inom resp sektion är skillnaden liten.

'8'

+Väg 334, skadad + Väg 334, oskadad Väg 348, skadad -« <-» Väg 348, oskadad _Krav enligt Väg 94 _Krav 94 3 8 8 8 8 Pa ss er an de män gd, vi kt pr oc en t 8 8 8 0.074 0.125 0,25 0,5 1 2 4 5,6 8 11,2 16 22.4 31,5 Kornstorlek, mm

Figur Komkurva på slitlager, ABT16/BI80. Provfrån både skadade och oskadade partier.

(8)

120

Pressdraghállfasüet Cantabrian test

1 10 100 Skadat parti I Oskadat parti Vl dh äftn ln gs ta l, % Väg 334 Våg 348 V59 334 V59 348

Figur 2 Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning och Cantabrian test. Provfrån både skadade och oskadade partier.

Petrografi

Provfrån väg 334, Kungsgården - Strinne (obs materialfrån täkten):

Stenmaterialet, som utgörs av krossat berg, är en metagråvacka med innehåll av en

mindre del vittrade partiklar. Materialet är fmkornigt och segt och krossas lätt till

en flisig/stänglig form. Materialet kan inte sägas vara speciellt dåligt och

innehåller t ex inte grovkornig glimmer i nämnvärd omfattning.

Provfrån väg 348, Molidenvägen (obs materialfrån täkten):

Stenmaterialet, som utgörs av krossat naturgrus, har växlande sammansättning, dock till största delen bestående av fm- till medelkoming granit. Gnejs, ibland

glimmerrik, och grönsten förekommer. Komformen varierar från helrundad till

helkrossad (ibland flisig/stänglig form). Krossytegraden är 38/14 i fraktion 8-16

mm.

Ingen av stenmaterialproven kan beskrivas som extremt dåliga från mineralogisk

synpunkt. En mer utförlig och precis beskrivning och omdöme av materialen kräver att täktema besiktas av geologisk/vägteknisk kunnig person. Glimmerhalten i ñnmaterialet bör också undersökas. De två proven har väsentligt

olika komform, bergkross resp krossat åsgrus.

Sammanfattande kommentarer och slutsatser

Enligt tabell 1 ligger hålrumshaltema på en mycket låg nivå, O,5-l,7 vol-% och lägre än vad VAG 94 föreskriver för massa typ ABT16/B180. Hålrumshalterna är

lägre för prov tagna vid skadade partier jämfört med oskadade partier på vägen.

(9)

En anledning kan vara att man genom intensivt packningsarbete försökt välta ihop uppkomna sprickor. Bitumenfyllt hålrum ligger mellan 89-97 %, dvs markant över det tillåtna enligt VÄG 94. Det innebär att slitlagret sannolikt löper stor risk för instabilitet (plastiska deformationer). I några fall togs prov genom större sprickor och de proven uppvisade betydligt lägre skrymdensitet än Övriga (2,30-2,37 jämfört med 2,40-2,43). Enligt besiktning av borrproven hade sprickoma inte

trängt igenom hela provet/lagret.

Bindemedelshaltema (tabell 1) ligger mellan 5,7-6,l % och klarar kraven i VÄG

94. Bindemedelshalten kan inte betraktas som för låg med avseende på typen av

stenmaterial.

Spridningen i komkurva (figur 1) är liten mellan de proverna från skadade och

oskadade ytor (sektioner). Kornkurvoma uppfyller också kraven enligt VÄG 94.

Analys av återvunnet bindemedel (tabell 2) visar inget anmärkningsvärt utan

egenskaperna verkar ligga på en normal nivå för relativt nylagd asfaltbeläggning.

Proven från väg 348 verkar dock ha åldrats något mer än defrån väg 334, vilket

tyder på att massorna kan ha haft en högre temperatur.

Enligt beständighetstesterna (tabell 3 och figur 2) uppvisar proven från väg 334,

Kungsgården-Strinne förhållandevis bra resultat. Vidhájiningstalet bestämt genom

pressdragprovning ligger på ca 90 % för prov från både oskadade och skadade

ytor. För väg348, Molidenvägen, är resultatet sämre och ligger mellan 61-72 %

med det lägsta resultatet för prov från skadade ytor. Resultaten från Cantabrian

test visar på ett överlag bra resultat, endast viktförluster på 3-11 % med de högsta värdena för vattenlagrade prov. Proven från väg 334 har erhållit det bästa resultatet, ca 3-4 % sönderfall och ett vidhäftningstal på 64-71 %, med det lägsta

värdet för prov från skadade ytor. Proven från väg 348 ligger på en betydligt lägre

(sämre) nivå, främst avseende vidhäftningstalet. Viktsförlusten ligger mellan 7-11

% medan vidhäftningstalen är 24-37 %, med de lägsta värdena för prov som tagits

vid skadade ytor på vägen. Provet från väg 348 innehåller fältspat och kvartsrika

sura bergarter, vilka kan ge upphov till sämre vidhäftning mellan stenmaterial och bitumen.

Beständighetstestema visar att slitlagerbeläggningen, ABT16/BISO, från väg 348,

har lägre resistens mot vattenpåkänningar jämfört med proven från väg 334. Proven från skadade ytor har med ett undantag lägre (sämre) beständighet än de

som kommer från oskadade ytor på vägen.

Utifrån erhållna resultat är det svårt att peka ut den direkta orsaken till att

längsgående sprickor delvis uppkom vid vältningen av massorna. Eventuellt kan det ha skett en urpressning av bruk vid packningen och den täta massan kan ha glidit på underliggande yta. Undersökningen visar att massorna är mycket täta och hålrumshalterna ligger under de tillåtna enligt VÄG 94, eventuellt en bidragande anledning till att sprickor uppstått. Hålrumshalten är något lägre vid skadade än

oskadade partier på vägen. Överdriven packning i syfte att knåda igen sprickoma

kan också ha bidragit till de låga hålrummen i materialet. Sprickoma verkar dock ha en relativt ytlig utbredning enligt de borrkärnor (fyra stycken) som togs i

(10)

sprickoma och har t ex inte trängt igenom hela slitlagret. Eftersom slitlagret blivit mycket tätt och beläggningstjockleken är stor bör vatten ha svårt för att tränga ner i underliggande lager och på så sätt skada vägkonstruktionen. Det är möjligt att sprickoma också kommer att knådas ihop med tiden eftersom de inte verkar vara

djupgående enligt gjorda kärnborrningar.

Beständighetstestema visar att asfaltproven från väg 334 ligger på en bra nivå, 90 %, medan de från väg 348 ligger på en lägre nivå, 60-70 % men klarar ändå

gällande krav i VÄG 94. Frågan är dock hur det låga hålrummet inverkat på

provningen och hur mycket vatten som trängt in i provet vid vattenmättningen. För att ytterligare bedöma vidhäftningsegenskapema hos de aktuella stenmaterialen rekommenderas en kompletterande provning av en öppnare massatyp, t ex A622.

Testerna enligt Cantabrian visar att kohesionen (bindningen) i massorna är bra eftersom sönderfallet varit litet. Det är viktigt att påpeka att metoden är ny och erfarenheterna ännu så länge är begränsade. För att belysa vilken roll mässans konsistens och packningsbarhet haft för uppkomsten av vältsprickor bör massaprov av samma typ som i denna undersökning testas enligt gyratorisk packningsapparat (kan göras senare på VTI).

De låga hålrumshaltema och hög andel bitumenfyllt hålrum medför att slitlagret

kan bli instabilt vid mycket varm väderlek. Stenmaterialets komform (i ett fall grus) och hög andel tung trafik (timmerbilar) bidrar till att öka risken för plastiska deformationer.

(11)

Bilaga 1 sid 1

Besiktning av skador

Foto 2

(12)

Bilaga 1 sid 2

Besiktning av skador

Foto 3

Besiktning i oktober 1995. Väg 334, Kun_{gsgården - Strinne.}

(13)

Køál

jê/

LM

/w/

ç

;

éc

Å

V

5

9

5

7

/ K uuyáça g r q / o ø. "' ( f yr / , M M L _ w ' . U G ZÅ (0 70 -ÅM lvl /' t( 0/ 47 !

Ääääääääää

' I a p r/ ' e k a r r . . . . . 5 . . . L.. .

(

fV

å'

rya

øwd

c

l/

å

/Ãöa

r

J

;

Å

4-0 -Öa á / a wa w 7: ; 04 4_ rf er / 1' _v-i v -, 5. nu. . za J ' ' [ 1 1 rm .

IC

F/

K

/

'.s

/.

3:

Q"

3

I ' -6 A : ? . 3 5 ._ ;. ._ "1 r ,g l-;I Ö '3 45 n a m VL Jt /ê-,l // dk

fwt

lo

uzc

r

7/

17 /

,

_,

,e

u7

;

n

j,

Å

Ä ; M f å? a øm V a / K él ' g / O f p f 4 f M ? 0 f" / 1 I 1 ,r 1.0 :J yri aja/ ag W O

IM

Büoøo» 2. U)

6á

47 )

(14)

6 0 5 1 7 6 1 1 3 4 1 2 2 ? áO Å U äy 8 8 7 . , . I -' ( f yr -; un c _ .1 I .

-*

l

ök

/

l

. I .5 10,4 m m 5 * .. .w '

Fun

aa

tr

tê'

uz

M. Q

w

-*

*

,i

/.

fo

/v

/

zzo

4/

32

49 -y/

.za

a

9/

77 ?

-'

9/

?2

2 9/

74

0 *'

S/

él

ñf

I

1/

52 5"

--?5

:3

5-y/

âa

o

-%/

8/

á'

<5'

M

å

-/

//

7 cf

/J

'2/

0 -

5 /

3

76 "

5'

-

á/

yá'

o

\§"§ 3 § WNÄ Ä. \_.\ b Ä å

F _/ 0 0/ L f / øzñl c éá 1 , /< 1/ 14 (lut )

när

?

Ja

a.

dc

(j

a/

te

a.

.(-_

7 ; *4 0 4 5 1'-P 11 /7 / /J/( Z f i a / o u då: . 7 0 ? axl /1 3: a? ?? á c Åt gyl l/ e-// é/ // c/ u ; K f

Åå'

uw'

ya

'w*

02. dyr

/m

éáz

l/

a'

u1

,4

47

1 1 . v d' -, -5 . . A . i i -v, _

bnosgaz. L'J.)

a

yf

a

x

á

Ca

/

5

7

5 /

q

m år f a ' wd c Må / k á (70/ 11 /5 4,(7 4 5% L. 0' I 0 -I / áf f l c éál - u-. . -l / ' -: 2. I .Å .-. I / / l / 0 7 9 V u 017 / I M / 1 / / ;f c/ (f -Ca ' / 3 0 á/ C V 4 / 6 / 56* áa / V d ayá _

.9

49 4:

12

24

4 ,'

M/

a/

/z/

er

éáe

/

a'

lär

oé/

CM

Luc

a?

45 /4

27

7 :0

00 7:

Ma

x-

ra

m

(15)

ü

.

u

.

ga

f/

dm

'us

,

az.

5 :9

33

7 I

.

r

.

,

0 /

1

4 /

7 c

h

-'

Ãu?

n

uz'

k

.

0 7 1 ( V

J

C

Å/

/

M

GL ' r « -' a n a d e ; [ Z ha n g / k ul a 9' ' v 7 W /

/

a

o

-/

5'

12 5/

j

//

53

0 -/

f

å

6"'

/5

'3

5'

e/

J'

øs

â.

.

V

/ øå7 a' wd c ( l a /K o r " 0 0 A / a a u7 åya 'a c á .. __ U _ _ _ V

n

år

f

á'

q

u

a

/

L E V . _

Ääåäsx

övr

ll

oáál

c/

al

uz

xe n -d ä

tango. z (3)

(16)

v: N w \ 7 7

(f

axa

/n

l.

_éo

Å

00 :7

'3

3

9

64

41 -.

v

4 5 ' / 1/ 1c h a f/ ; 7 7 , 'M l / g -W I ' MO / f f /y; r ; ? ; e u. a ác :l o t -I ' a éO r a o Å. ; C Z/ ; o n c r ja a, .H ag /; (5 14 0 avg /at / / J F Ö' / á/ 0 , / áááø "' / ; 2 7 5

-/

/

7

8

5 '

--E

/I

//

7'

40 -ø

.

ya

/

O

/%

(a

an

/'

ff

gm

é/

..

.a

rr

/a

ja

'/

/

:f

a/

a

Jc

áÄ

/yâo

Å/

/E

/'

zg

/y/

aáa

o

?idoga 2 (H)

(17)

»§08 3 män

W59®Pw PÖ

02:3 m. a

(VDÅMW.:

4905.

.7601735

...mig

₉

_

s:

_

\

m

.

__

NLA

_:IP

m

_nio

_

m

.+8.

_

IM»

w

_

_så

_m

_L

.

0

_ 4:5

. _

.

_.

u

. Å . mån' J

_

Ä

x

:IF 0

w

N

_ i m 0 W JN.

m

mp v man m.

/

1 .<2 4% m

. _

m

_{(4:5 n\}

....p

m .n

män-apr?

_{1 i}

It. u

4 Ta. u Ãêpwaüwkl

SY ST EM PR IN T. La nd sk ro na 11 91 25 70

(18)

SY ST EM PR IN T. La nd sk ro na 11 91 2570

Bilagaå C9.)

e

..._ 30212.?wm

.

yÄGV-Båå

?som

'9 '

BEEPYSYM T

f' Ymø

I

'O O

\

_\

g

_{8 3/18 salg/20}

( I

0 MM.

4

93 »1

8 0 cm'

\ g o 9;!

8 MM

3 3/I=r

I

_ *nu

I

.

41 l 11/11,

_7.1

0 ₀

| mm.

3 l

0 g

0

8 ?44.

New-

a

1 I 'lr/lg

§

i

_*

_Ymø

8

4 Q,

'EL'UM S '2 $1Päcl^<+ ..._. 2

(19)

B; laga '-1 C. 13

Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning

Provning utförd enligt FAS Metod 446 med följande avvikelse:

- svällning (volymförändring) bestämdes endast en gång; efter avslutad konditionering.

Objekt: P1 - väg 334, Kungsgården-Strinne, yttrehjulspår

Provkropp Svällning Draghållfasthet

nr % kPa c 1 / 2 -1,1 1 027

.g ä

om 0. > 3_G) 1 /4 0,7 1 168 1 /11 0,1 997 medelvärde: 1 064 c 1 / 6 - 1 277

s 8.

*o- 0. +- 2 1 / 7 - 1 141 O! 1 /10 - 1 163 medelvärde: 1 193 Vidhäftningstal (%) : 89

(20)

Bilaga '-1 C2)

Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning

Provning utförd enligt FAS Metod 446 med följande avvikelse:

- svällning (volymförändring) bestämdes endast en gång; efter avslutad konditionering. Objekt: P2 - väg 334, Kungsgården-Strinne, yttrehjulspår

% kPa c 2 / 1 0,9 1 037

.s 8.

om :2. > 2 2/ 4 1,8 986 D) 2 / 10 -O,4 1 013 medelvärde: 1 012 5 2/2 - 1 119

s ä

5 D. 4- E 2/ 12 - 1 148 C) 2 / 14 - 1 087 medelvärde: 1 118 Vidhäftningstal (%) : 91

(21)

Bi laga L! (_3)

Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning

- svällning (volymförändring) bestämdes endast en gång; efter avslutad konditionering. Objekt: P3 - väg 348, Molidenvägen, yttrehjulspår

nr % kPa : 3/ 3 1,6 695

s å

om 0. > 2_D) 3/4 1,0 760 3/ 6 -0,1 812 medelvärde : 756 c 3 / 5 - 1 090

s 8

5 D. 9 2 3/10 - 1114 0) 3/14 - 954 medelvärde: 1 053 Vidhäftningstal (%) : 72

(22)

Bilaga. D\ CH)

Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning

- svällning (volymförändring) bestämdes endast en gång; efter avslutad konditionering. Objekt: P4 - väg 348, Molidenvägen, yttrehjulspår

Provkropp Svällning Draghállfasthet

nr % kPa c 4/ 1 -0,3 741

2 8

-m 0. > 2_C) 4/4 1,8 572 4/ 10 2,0 588 medelvärde : 634 = 4/ 2 - 1 059

e ä

'6 D. 4- E 4/ 9 - 1 131 0) 4 / 1 1 - 928 medelvärde : 1 039 Vidhäftningstal (%) : 61

(23)

Draghållfasthet hos icke vattenmättade provkroppar

Bihga 5 C1)

Prov Provkroppens Provkroppens Brott- Brott- Indirekt

nr tjocklek diameter last deformation draghållfasthet

mm mm N mm KPa 1 / 6 51,27 104,42 10 730 3,2 1 277 1 / 7 51,35 104,61 9 620 4,2 1 141 1 / 10 52,29 104,65 9 990 3,2 1 163 _ 1 193 2 / 2 54,69 102,03 9 805 _3,3 1 119 2 / 12 53,40 101,91 9 805 3,2 1 148 2 / 14 55,24 102,07 9 620 3,3 1 087 1 1 18 3 / 5 43,39 102,13 7 585 3,2 1 090 3 / 10 46,60 102,11 8 325 3,5 1 114 3 / 14 46,05 101,92 7 030 3,0 954 1 034 4 / 2 38,20 102,00 6 475 2,9 1 059 4 / 9 40,90 101,87 7 400 3,0 1 131 4 / 11 39,88 101,86 5 920 3,1 928 medelvärde : 1 039

(24)

B'üoga S C9.)

Draghållfasthet hos vattenmättade provkroppar

Prov Provkroppens Provkroppens Brott- Brott- Indirekt

nr tjocklek diameter last deformation draghållfasthet

mm mm N mm KPa 1 / 2 49,31 104,74 8 325 3,5 1 027 1 / 4 50,86 105,12 9 805 3,5 1 168 1 / 11 53,18 104,47 8 695 4,7 997 1 064 2 / 1 52,99 102,91 8 880 3,9 1 037 2 / 4 54,59 102,89 8 695 4,1 986 2/10 54,67 102,11 8880 4,1 1 013 1 012 3 / 3 :4,32 103,33 4 995 4,1 695 3 / 4 43,64 102,96 5 365 3,8 760 3 / 6 43,81 102,71 5 735 3,8 812 756 4 / 1 37,46 101,82 4 440 3,5 741 4 / 4 40,40 101,91 3 700 4,0 572 4 / 10 39,08 102,57 3 700 3,0 588 medelvärde : 634

(25)

BHaga e (1)

Bestämning av vattenkänslighet genom Cantabrian-test

Vattenmättning utförd enligt FAS Metod 446 med följande avvikelse:

- svällning (volymförändring) bestämdes endast en gång; efter avslutad konditionering. Cantabrian-test utförd enligt CEN TC 227/WGI

Objekt: P1 - väg 334, Kungsgården-Strinne, yttrehjulspår

Provkropp Svällning Viktförlust

nr °/o % c 1 /8 -O,3 5,1

.<2 3

0C!! 0. > 2_c» 1/ 12 -2,2 3,7 1/13 0,8 4,2 medelvärde : 4,4 g: 1 / 9 - 2,9

s 'ä

_{B 0.} 4- E_CD 1/ 14 - 2,8 1/ 15 ' - 2,5 medelvärde : 2,8

Vidhäftningstal (våta/torra), i%: 1,6

(26)

Bilaga 6 C2)

Bestämning av vattenkänslighet genom Cantabrian-test

- svällning (volymförändring) bestämdes endast en gång; efter avslutad konditionering. Cantabrian-test utförd enligt CEN TC 227/WGl

Objekt: P2 - väg 334, Kungsgården-Strinne, yttrehjulspår

nr % % c 2 / 3 -0,2 i 4,1

:2 8

om CL > 2_CD 2/7 0,7 3,3 2/9 1,5 2,8 medelvärde : 3,4 c 2 / 8 - 2,3

s 'ä

*0- D. .- E 2/ 13 - 2.2 0) 2/15 - 2,6 medelvärde : 2,4

Vidhäftningstal (våta/torra), i%:

1,5

(27)

B's buga» é C3)

Bestämning av vattenkänslighet genom Cantabrian-test

- svällning (volymförändring) bestämdes endast en gång; efter avslutad konditionering. Cantabrian-test utförd enligt CEN TC 227/WG1

Objekt: P3 - väg 348, Molidenvägen, yttrehjulspår

nr % % :: 3/2 0,7 10,6

:2 8

om a. > 2₀₎ 3/12 1,3 12,0 3/ 13 1,9 11,3 medelvärde : 1 1,3 : 3 /1 - 2,5

g 8

9 5'

_D)

3/11

-

2,8

3/15 - 2,9 medelvärde : 2,7

(28)

Bilaga 6 CH)

Bestämning av vattenkänslighet genom Cantabrian-test

Vattenmättning utförd enligt FAS Metod 446 med följ ande avvikelse:

- svällning (volymförändring) bestämdes endast en gång; efter avslutad konditionering. Cantabrian-test utförd enligt CEN TC 227/WGl

Objekt: P4 - väg 348, Molidenvägen, yttrehjulspår

nr % 0/0 c 4 / 5 0,1 7,1

.e 8

om 0. . > 2_D) 4/ 12 -2,8 6,1 4/ 13 2,6 6,8 medelvärde : 6,7 g 4/ 8 - 3,3

92 8.

'6 O. a 2₀₎ 4 / 15 - 2,6 4 / ' 1:7 medelvärde : 2,5

(29)