Att vårdas på sjukhus i det akuta skedet efter stroke
En litteraturöversikt
Amini Reza & Strömberg Marie Examensarbete Huvudområde: Omvårdnad Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: T6/ HT 2020 Handledare: Märit Englund Examinator: Annika Kjällman‐Alm Kurskod/registreringsnummer: OM095G/ OM076G Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Abstrakt
Bakgrund: Stroke kan inträffa akut och oväntat och är en av de fem vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Stroke innebär att hjärnan drabbas av syrebrist antingen av en blödning eller av en infarkt. Två tredjedelar av de som insjuknar i stroke får någon form av psykisk, emotionell eller fysisk påverkan. Att ge en god och säkert omvårdnad är centralt inom sjuksköterskans ansvar. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av att vårdas på sjukhus under den första tiden efter att ha drabbats av stroke. Metod: Arbetet genomfördes som en litteraturöversikt. Databaser Pubmed och Cinahl användes för litteratursökning. Resultaten utgick från 17 vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med Fribergs kvalitativa granskningsfrågor. Analysen utfördes med utgångspunkt från Graneheim och Lundmans (2014) innehållsanalys. Resultat: Resultatet från litteraturöversikten utmynnade i tre kategorier. Kategorierna bestod av Individanpassad kommunikation och empatiskt förhållningssätt, Delaktighet och autonomi, Omvårdnadshandlingar och vårdmiljö. Diskussion: Resultatet visade att bemötandet hade betydelse vid omvårdnad där kommunikation var en viktig pelare för patientens välmående. Kommunikationsverktyg påverkade patienterna i varierande grad. Den goda omvårdnaden kunde utföras genom patienternas delaktighet i deras omvårdnad. Omvårdnadshandlingar och hjälpmedel beskrivs som betydelsefulla vid omvårdnaden. Slutsats: Första tiden på sjukhuset var främmande och otrygg för patienter vilket har setts i litteraturöversiktens resultat. Att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på sjukhus efter stroke gjorde att patientsäkerheten kunde lyftas fram och omvårdnadens kvalitet kan förbättras för patienterna. Vidare behövs mer forskning kring patienters upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad, exempelvis det framgår inte tydligt om det är sjuksköterskans kunskap som brister vid kommunikation eller andra professioners kunskap. Nyckelord: Akuta skedet, Familjecentrerad, Litteraturöversikt, Omvårdnadsteori, Patienter, UpplevelserInnehållsförteckning
Introduktion 1 Bakgrund 1 Stroke 1 Omvårdnad vid stroke 2 Värdighet och empati 4 Teoretisk anknytning 4 Problemformulering 5 Syfte 6 Metod 6 Design 6 Inklusions‐ och exklusionskriterier 6 Litteratursökning 6 Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning 7 Analys 8 Etiska överväganden 9 Resultat 10 Individanpassad kommunikation och empatiskt förhållningssätt 10 Delaktighet och autonomi 12 Omvårdnadshandlingar och vårdmiljö 13 Diskussion 15 Metoddiskussion 15 Resultatdiskussion 19 Individanpassad kommunikation och empatiskt förhållningssätt 19 Betydelse av delaktighet och autonomi 20 Betydelse av omvårdnadshandlingar och vårdmiljö 21 Slutsats 21 Referenser 23 Bilagor Bilaga 1 Översikt av sökningar Bilaga 2 Översikt av inkluderade artiklar Bilaga 3 Kvalitetsgranskning ‐ Kvalitativa Bilaga 4 Exempel av kvalitativ innehållsanalysIntroduktion
Stroke är en av de fem vanligaste dödsorsakerna i Sverige och globalt sett är stroke den vanligaste dödsorsaken (Folkhälsomyndigheten, 2020). Stroke inträffar akut och oväntat, detta resulterar oftast till att patienten behöver vårdas på sjukhus. Det är centralt att sjuksköterskor som möter och vårdar dessa patienter kan ge en god och patientsäker omvårdnad. Det här ämnet valdes för att författarna mötte dessa patienter på arbetsplatser och den verksamhetsförlagda utbildningen under studietiden och önskade få en fördjupning inom området.Bakgrund
Stroke
Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp) eller blödningar i hjärnan vilket kan leda till att olika neurologiska funktioner förloras som till exempel tal, motorik, syn, känsel och sväljningsförmåga. Ungefär 85 procent av stroke beror på hjärninfarkt och resterande 15 procent står hjärnblödning för (Clare, 2018). Hjärninfarkt uppkommer på grund av en koagulationsprocess som skapat en propp som blockerar blodflödet i en av hjärnans stora artärer. Detta leder till att syretransporten blockeras vilket kan resultera till att hjärnvävnaden dör (Clare, 2018; Leary et al., 2003). En hjärnblödning är en bristning av ett blodkärl i hjärnan som kan ge stora blödningar som trycker på hjärnvävnaden som i sin tur leder till vävnadsdöd på grund av minskat utrymme (Leary et al., 2003). Stroke kan ge olika symtom och upplevelse hos den drabbade beroende på var själva proppen eller blödningen sitter i hjärnan (Bevan et al., 2012). Denna sjukdom påverkar inte bara patienten utan även familjen och nära vänner beroende på hur mycket hjälp patienten behöver av sina nära och kära efter stroke (Kendall et al., 2018). Av de som insjuknar i stroke så är det två tredjedelar som får någon form av psykisk, emotionell eller fysisk påverkan (Adamson, Beswick & Ebrahim, 2004). Ojo (2016) förklarar att stroke kan leda till förlamning i extremiteter, ansiktsmuskulaturen, påverkan på sväljningsförmågan samt afasi. Afasi innebär en försämring av förmågan att kommunicera med andra som drabbar cirka en tredjedel av alla strokepatienter som överlever en stroke (Naess, Hammersvik & Skeie, 2008; Hillis, 2007). Shi, Li, Yang, Liu och Xia (2018) beskriveratt de vanligaste symtom som en patient kan drabbas av vid stroke är en försämring av minnesfunktionen, humörsvängningar och ångest till följd av att de inte kan utföra tidigare aktiviteter som vanligt. Ett av de vanligaste psykologiska tillstånden som kan uppstå efter en stroke är depression, och det uppskattas att cirka 30 procent insjuknar i depression inom några månader (Rashid, Clarke & Miles, 2013). Trötthet i efterförloppet är vanligt förekommande och uppskattas förekomma hos cirka 40 procent av de drabbade, vilket leder till minskad förmåga att hantera flera saker samtidigt (Duncan, Kutlubaev, Dennis, Greig & Mead, 2012). Behandlingen bör påbörjas inom tre timmar vid påvisade tecken av stroke för att minimera skadorna (Leary et al., 2003). En snabb behandling är väsentlig för att förhindra stora bestående funktionsnedsättningar. Påbörjas inte behandling inom en snar framtid kan rehabiliteringen bli mer långdragen inom sjukvården och vård i hemmet. Tidig behandling ökar förutsättningarna för en högre överlevnad och en möjlighet att återfå en mer funktionell vardag (Adamson et al., 2004; Dennis, Lewis, Cranswick & Forbes, 2006). Behandlingen går ut på att antingen avlägsna koaglet medicinskt eller kirurgiskt (Leary et al., 2003).
Omvårdnad vid stroke
Omvårdnaden är en viktig del i rehabiliteringen och överlevnaden hos strokepatienter. Vid det akuta skedet består den basala omvårdnaden av att ha tillsyn över patientens personliga hygien, hjälp vid mobilisering och nutrition (Smith, Lawrence, Kerr, Langhorne & Lees, 2004). Den givna omvårdnaden sträcker sig inte enbart till att ta hand om det psykiska och fysiska funktionerna hos patienter utan även den sociala och emotionella delen. Som sjuksköterska är det väsentligt att tillgodose olika samhällstjänster som exempelvis stöd av arbetsterapeut i hemmet i form av hjälpmedel för att underlätta vardagen samt för att hjälpa anhöriga och andra informella vårdtagare med att komma i kontakt med fysioterapeut och kurator (Smith et al., 2004). Att sätta in vårdteam i form av olika professioner kan maximera rehabiliteringsfasen och återhämtningen för patienten. Tidiga åtgärder såsom relevant information och utbildning till patienten kan underlätta sjukdomsförloppet samt främja återhämtningen (Goosen, 2015).I vården har sjuksköterskan olika ansvarsområde där patienten berörs. Sjuksköterskan har ansvar för patientsäkerhet och för att bevara patientens värdighet och rättigheter samt att skapa en hållbar miljö. Att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande ingår i sjuksköterskans grundläggande ansvarsområde (Stievano & Tschudin, 2019). När en stroke inträffar kan patienten samt familjen hamna i ett chocktillstånd och har svårt att ta till sig information samt annan kunskap. Därför är det viktigt att sjuksköterskan bör ta hänsyn till tid och miljö och förklarar flera gånger, lämnar ut broschyrer samt tar sig tid vid information delning. Sjuksköterskan ansvarar också för sin egen kunskapsutveckling genom att uppdatera sig med aktuell forskning och studier om patientens sociala och ekonomiska levnadsvillkor (Roy, Gasquoine, Caldwell & Nash, 2015). Familjefokuserad omvårdnad förekommer ofta inom hälso‐ och sjukvården (Bamm & Rosenbaum, 2008; Bamm, Rosenbaum, Wilkins, Stratford & Mahlberg, 2015). Denna kan delas in i familjecentrerad samt familjerelaterad omvårdnad. Båda är ett komplement till varandra, vilket innebär att både familjen och den enskilde patientens hälsa ligger i fokus. Den familjerelaterade omvårdnaden fokuserar antingen på familjen och närstående eller patienten. Denna typ förekommer främst inom vård och omsorg där patienten är sjuk och i behov av omvårdnad (Bamm & Rosenbaum, 2008). Familjecentrerad omvårdnad riktar sig till hela familjen som ett system där familjemedlemmar utgör var sin del. Detta skapar centrum för informationshämtning och en anpassad miljö för både patienten och familjen. Det har blivit allt vanligare att familjen stödjer och hjälper den sjukdomsdrabbade med omvårdnad (Bamm et al., 2015). Sjuksköterskan förhåller sig till en familjefokuserad förhållningssätt med fokus på engagemang av både patienten och familjen. Detta förhållningssätt innebär både utmaningar och förändringar för sjuksköterskan. Genom att ta del av varandras styrkor och resurser samt en delaktighet som baseras på en jämbördig dialog där ingen har tolkningsföreträde undviks ett hierarkiskt förhållningssätt. Begreppet familj innebär makar, syskon, vuxna barn, andra familjemedlemmar eller en utomstående som står patienten nära (Bamm & Rosenbaum, 2008; Creasy, Lutz, Young & Stacciarini, 2015).
Värdighet och empati
Värdighet är ett komplext begrepp inom hälso‐ och sjukvård och en grundläggande mänsklig rättighet. Detta kan tolkas olika beroende i vilken kontextbegreppet används exempelvis teologi, sociologi, medicin och omvårdnad. Begreppet värdighet används i olika sammanhang exempelvis autonomi och integritet, kommunikation, respekt och engagemang (Rannikko, Stolt, Suhonen & Leino‐Kilpi, 2019). Värdighet innebär också att få kunna göra moraliska val och vara självbestämmande som delas in i två delar, mänsklig värdighet och social värdighet. Värdighet finns inte i saker utan existerar inuti varje individ oavsett kön, etnicitet, härkomst och religion (Jacobson, 2009). Värdighet förekommer i sociala sammankomster och inträffar i specifika miljöer, privata eller offentliga fysiska miljöer (Rannikko et al., 2019; Jacobson, 2009). Värdighet kännetecknas också i en ömsesidighet, empati och förtroende där patienten antingen kränks eller uppmuntras (Jacobson, 2009). Patienten har en hög självkännedom och medvetenhet både före och efter ohälsa (Rannikko et al., 2019). Empati finns inom oss som en liten medfödd mekanism (Heyes, 2018; Bartochowski, Gatla, Khoury, Al‐Dahhak & Grossberg, 2018). Empati kan vara förmågan att förstå vad andra känner, kunna koppla andras känslor till sina egna och inneha en förståelse för att under en kognitiv funktionsnedsättning kan den empatiska förmågan bli nedsatt hos vissa patienter (Heyes, 2018). Att imitera och bearbeta andra empatiska handlingar kan öka ens egna empatiska syn och bearbetning av tillvaron (Heyes, 2018; Bartochowski et al., 2018). Empati kan även vara starkare inom vissa individer och utvecklas på egen hand utan omgivningens empatiska inverkan på individen. Empati är ett tillstånd som inträffar under vardagen och gör människor mer uppmärksamma på individerna i sin omgivning. Det är en kognitiv, emotionell och social koppling till andra individer (Heyes, 2018).Teoretisk anknytning
Henderson var en omvårdnadspedagog, författare samt föreläsare som utformade en teori om omvårdnad (Henderson, 1964). Denna omvårdnadsteori grundar sig i Hendersons antagandet att varje människa har 14 grundläggande behov. Dessa behov delas in i andning, mat och dryck, motorisk rörelse, atturinera, sova, lämpliga kläder, vidhålla normal temperatur, skydda huden mot yttre påverkan, skydda patienten mot skada, öppen kommunikation med andra, utöva sin religion/tro, hjälpa patienten att utveckla en känsla av uppfylld inre prestation, hjälpa patienten att slappna av och lära patienten med kunskapsutveckling. Sjuksköterskan bedriver vård som upprätthåller den mänskliga värdigheten hos patienterna, exempelvis att erbjuda patienter lämpliga kläder, för att skydda huden mot olika yttre miljöpåverkningar och för att vidhålla en normal temperatur. Det gäller att vara närvarande och hjälpa patienten mot en bättre hantering av tillvaron (Henderson, 1964). De mänskliga behoven är universella för individen där patienten är beroende av sin kulturella och sociala bakgrund. De mänskliga behoven tolkas och tillfredsställs individuellt. Sjuksköterskan hjälper patienten med att uppfylla goda inre prestationer och kunskapsutveckling, till exempel ge patienten relevant information. Sjuksköterskan bör ha både teoretisk och praktisk kunskap om basala grundläggande behov. Kommunikationen beskrivs som en jämbördig överenskommelse om olika omvårdnadstillfällen. Sjuksköterskan hjälper patienten så länge behovet finns och strävar efter att patienten blir självständig. Omvårdnaden består av att visa empati, lyssna, utbilda och ha ett nära samspel med patienten och dess familj där familjen utgör en del av patientens vårdmiljö (Henderson, 1964). Den första tiden efter att ha drabbats av stroke innebär från att patienten får en stroke och kommer till sjukhus och fram till att patienten lämnar sjukhuset för vidare rehabilitering.
Problemformulering
Stroke är en plötslig och oväntad sjukdom som på olika sätt och i olika grad kan påverka patientens fysiska, psykiska, sociala, emotionella och kognitiva förmåga. Tillståndet kräver så gott som alltid att patienten i det initiala skedet vårdas en tid på sjukhus innan rehabiliteringsfasen på annan vårdinrättning eller i hemmet tar vid. Stroke påverkar patienternas rörlighet, självbestämmande och oberoende. Sjuksköterskan som är den som ansvarar för att god omvårdnad ges under sjukhusvistelsen behöver ha goda kunskaper om patienters upplevelser av stroke och behov för att kunna ge en familjefokuserad och patientsäker omvårdnad. Genom att ta del av patientens erfarenhet av tiden på sjukhuset så kan utvecklingsområden identifieras och omvårdnaden förbättras.Syfte
Syftet med arbetet var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på sjukhus under den första tiden efter att ha drabbats av stroke.Metod
Design
Arbetet har utformats som en litteraturöversikt. En litteraturöversikt innebär en systematisk beskrivning av de ingående artiklarna där granskning samt redovisning av originalartiklar kommer beskriva deras kunskapsområde (Segesten, 2017, s. 108). Arbetsprocessen i litteraturöversikten har utformats med en induktiv ansats. En induktiv ansats innebär att data samlas in som intervjuer, observationer, inspelningar och därefter analyseras gentemot befintlig forskning och teori (Jfr Polit & Beck, 2016, s. 81).Inklusions‐ och exklusionskriterier
Ett av inklusionskriterierna för litteraturöversikten var att kvalitativa, kvantitativa samt mixade originalartiklar skrivna på engelska valdes. Deltagarna i studierna skulle vara 18 år eller äldre. Studierna skulle vara gjorda på sjukhus. Det inkluderades även deltagare av båda kön. Artiklarna skulle vara vetenskapligt granskade samt skulle ha ett etiskt godkännande eller samtycke. Artiklar som bestod av flera perspektiv exempelvis sjuksköterskors erfarenhet, närståendes erfarenhet samt patientens erfarenhet i en och samma artikel har inkluderats men endast patienters upplevelser har belysts i arbetet. Artiklar vars deltagare bestod av patienter med demenssjukdom och barn har exkluderats. Studier gjorda i hemmet, utanför sjukhuset, rehab och under ambulansfärd har också exkluderats. Ytterligare begränsningar som gjorts var att artiklar publicerade före 2010 och artiklar utan tillgängligt abstrakt valdes bort.Litteratursökning
Litteratursökningen skedde under hela september månad 2020. Vid sökningsprocessen har det även tagits hjälp av en bibliotekarie från Mittuniversitetet. Utifrån syftet användes följande sökord med olika kombinationer samt helmening: Patients experiences, stroke, hospital care, patient experience of stroke in hospital, stroke survivor* och experience ofhospital care, hospitals*, experience*, stroke*, patient experience, hospital environment. Det har även gjorts en manuell sökning från artiklarnas referenslista och inkluderades en kvalitativ artikel. Dessa avgränsningar har gjorts för att skapa en helhet för sökningen. Databaser som har använts är PubMed och CINAHL. I PubMed användes Mesh Terms samt Major Topic och i CINAHL Subject Headings. Asterisk‐tecken, booleska operatorer som AND och fritext användes under själva sökningen, se Bilaga 1. En boolesk operator som AND används för att koppla ihop söktermer eller OR för att få träffar på någon av eller båda söktermer samt NOT för att utesluta en sökterm (Jfr Östlundh, 2017, s. 72–73).
Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning
Urvalet av artiklar gjordes i fyra steg. Först lästes artiklarnas titlar och om de var relevanta för syftet hamnade de i urval två som innebar att abstrakt lästes. Sedan lästes artiklarnas abstrakt samtidigt som en diskussion fördes om vilka abstrakt som svarade mot syftet. De artiklar som hade ett abstrakt som svarade mot syftet hamnade i urval tre. I urval tre lästes artiklarna i sin helhet. De artiklar som uppfyllde kriterierna för syftet kvalitetsgranskades i urval fyra. Sammanlagt valdes 15 kvalitativa, två mixade artiklar samt två kvantitativa artiklar till urval fyra för att kvalitetsgranskas. Vid relevansbedömningen var det av vikt att artiklarna följde en tydlig struktur samt att studiens resultat presenterades på ett adekvat sätt för att ingå i denna litteraturöversikt. Artiklar som inte visade sig tillräckligt relevanta för litteraturstudiens syfte kommer att exkluderas. Efter relevansbedömningen valdes samtliga artiklar vidare till kvalitetsgranskningen. Fribergs granskningsfrågor (2017, s. 187–188) har använts för kvalitetsgranskning av ingående artiklar, se bilaga 3. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades enligt Fribergs granskningsfrågor om kvalitativa och kvantitativa ansatser. Frågornas syfte var att granska artiklarnas vetenskapliga kvalitet. Granskningsfrågorna i mallen fokuserar främst på studiens syfte, urval, analys utförandet samt etiska resonemang. Det har förts diskussioner kring vad som anses vara låg, medel och hög kvalitet för artiklarna. Överenskommelsen efter diskussionerna om kvalitetskriterierna för kvalitativa artiklar blev att 11 till 14 uppfyllda kriterier innebar hög kvalité, 8 till 10 medel kvalité och allt under 8 ansågs som låg kvalitet.För de kvantitativa artiklarna så krävdes svaret JA på 10 av 13 frågor för att kvalificeras som hög kvalitet och medel 7 till 9, allt under 7 ansågs som låg kvalitet. Efter kvalitetsgranskning kvarstod 15 kvalitativa samt två mixade artiklar till analys för litteraturöversiktens resultat. Två kvantitativa artiklar som kvalitetsgranskades och som inte höll måttet relaterat till för låg svarsfrekvens av deltagare har exkluderats. Det har även exkluderats de kvantitativa delarna av två mixade artiklar eftersom deras svarsfrekvens var också låg. För översikt av inkluderade artiklar till litteraturöversiktens resultat se Bilaga 2.
Analys
Resultaten av de kvalitativa artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundman (2004), se exempel på kvalitativ innehållsanalys i Bilaga 4. Artiklarna lästes flera gånger på engelska först för att få en förståelse av helheten. Artiklarnas resultat översattes till svenska för att undvika misstolkning eller förlust av data. Diskussioner om artiklarnas resultat har förts mellan författarna till föreliggande studie för att öka trovärdigheten i studien. En översiktstabell upprättades över meningsbärande enheter, kondenserade enheter, koder, subkategorier samt kategorier noterades. För att hitta meningsbärande enheter har artiklarnas resultatdelen lästs flera gånger av båda författarna. De meningsbärande enheterna översattes till svenska samt sammanfattades till kondenserade enheter. Utifrån dessa kondenserade enheter skapades koder som sedan bildade subkategorier. En diskussion fördes om de olika koderna samt vilka som skulle färgmarkeras inför nästa analyssteg som bildar subkategorier. De koder som förekom flest gånger och som var relevanta till syftet bildade subkategorier. Kategorier skapades efter att subkategorier sammanförts utifrån likheter och skillnader. Dessa presenteras nedan, se figur 1.Figur 1. Översikt över kategorier
Etiska överväganden
Forskningsetik syftar till att skydda människors grundläggande värde och rättigheter samt att bevara integriteten för deltagarna i studierna (Kjellström, Ross & Fridlund, 2010). I Sverige finns stiftade etiska lagar exempelvis Lagen om etikprövning av forskning (SFS, 2003:460) som handlar om människors grundläggande rättigheter och friheter när det gäller forskningsstudier. Personuppgiftslagen (SFS, 1998:204) innebär att människors känsliga personuppgifter ska bevaras säkert. När det gäller etiska övervägande enligt Kjellström et al. (2010) bör det i artiklarna finnas uppgifter om godkännande av en etisk granskningskommitté samt en diskussion om etiskt godkännande eller en förklaring till varför behovet inte finns. Det ska även finnas information om deltagarnas informerade samtycke och informationsgivning (a.a.). De valda artiklarna i denna litteraturöversikt hade ett etiskt godkännande samt en granskning av någon etisk nämnd eller kommitté. I artiklarna framgår att deltagarna i studien har givits en tydlig beskrivning av studiens avsikter samt att patienterna gett sitt samtycke till deltagande i studien. Det har funnits en förförståelse för litteraturöversiktens ämnesinnehåll men påverkan från denna har undvikits genom kritiskt förhållningssätt och reflektioner under hela arbetet från val av ämne, tills resultatet har presenterats. Det har ständigt pågått bearbetning för att inte misstolka information samt aktiva diskussioner av arbetet vid översättningsprocessen ochjämförelser har gjorts för att minimera risken för att en förförståelse skulle forma arbetet. Citat som belyser patienternas upplevelse har använts i litteraturöversiktens resultat.
Resultat
Resultatet baseras på analys av 15 kvalitativa samt två mixade artiklar där endast de kvalitativa resultaten inkluderades. Artiklarna bygger på studier utförda i USA, Sverige, England, Brasilien, Portugal, Kanada och Australien. Resultatet utmynnade i tre kategorier. Den första kategorin beskriver Individanpassad kommunikation och empatiskt förhållningssätt. Den andra kategorin består av Delaktighet och autonomi och den tredje kategorin består av Omvårdnadshandlingar och vårdmiljö se figur 1.Individanpassad kommunikation och empatiskt förhållningssätt
Kommunikationen beskrivs som ett viktigt redskap i samband med patienternas upplevelse av att vårdas på sjukhuset. Att mötas av ett empatiskt förhållningssätt ansågs ha stor betydelse för att vårdtiden skulle upplevas positiv. Patienterna beskrev att kommunikationen var av betydelse under den första delen av vårdtiden för deras allmänna mående (Kitson, Dow, Calabrese, Locock & Athlin, 2013; Perry et al., 2018; Shipley, Luker, Thijs & Bernhardt, 2020). Patienter beskrev de olika upplevda aspekterna från det akuta skedet som något positivt, exempelvis att personalen jobbade på ett effektivt sätt eller att personalen hade mycket kunskap om stroke (Alexandrov et al., 2019; Perry et al., 2018). Att vara professionell i en stressig situation och bemöta patienter med värdighet vid inläggning var av betydelse enligt patienterna (Shipley et al., 2020; Perry et al., 2018). För att kommunicera beskrev flera patienter vikten av kroppsspråk hos personalen och hjälpmedel som bilder och bokstavsplattor (Shipley et al., 2020). Patienterna uppskattade när personalen var uppriktiga och gav ett adekvat svar om situationen samt svarade på patienternas frågor om framtiden (Perry et al., 2018; Tutton, Seers, Langstaff & Westwood, 2012). När vårdpersonalen använde ett afasi‐vänligt verbalt och icke‐verbalt kommunikationsverktyg upplevde patienterna en bättre förståelse av situationen, till exempel när upprepning och frågor för att kontrollera förståelsen användes och närpersonalen pratade långsamt och inte gav all information direkt (Clancy, Povey & Rodham, 2020). Patienterna gav uttryck för kommunikationssvårigheter när personalen hade tidsbrist och en känsla av skuld över att ta dyrbar tid från sina medpatienter (Hall et al., 2020; O`Halloran, Worrall & Hickson, 2011; Harrison, Ryan, Gardiner & Jones, 2017). Vid brist på kommunikation upplevde patienter mindre stöd i de grundläggande behoven, exempelvis vid nutrition, elimination, sömn och vila (Kitson et al., 2013). Att vårdpersonalen inte var ärliga i samtal gav en känsla av försummad information och kommunikation (Harrison et al., 2017). Det fanns även osynliga språkbarriärer som vårdpersonalen inte tog hänsyn till såsom patienternas talsvårigheter eller att de talade ett annat språk (O´Halloran et al., 2011). Det empatiska förhållningssättet kunde visa sig i genom att patienternas behov av en stressfri miljö i samband med, till exempel matintag, toalettbesök och fysiska aktiviteter tillgodosågs (Shipley et al., 2020). Empati innebär olika saker för alla patienter som vårdas på sjukhus och det finns olika slag av empati hos människor som arbetar på sjukhus (Yeung, Wong & Mok, 2011; Alexandrov et al., 2019; Anåker, Koch, Heylighen & Elf, 2019; Shipley et al., 2020; Hall et al., 2020). Det upplevdes positivt av patienter att sjukvårdspersonalen hade ett respektfullt bemötande, kunskaper om vård vid stroke och möjligheten att vara informativa (Alexandrov et al., 2019). Den sociala delen hade betydelse för patienternas välbefinnande, exempelvis familjens närvaro gjorde att patienterna kände sig omtyckta (Anåker et al., 2019; Kitson et al., 2013; Shipley et al., 2020). Det var viktigt att ta sig tid samt vara närvarande både fysiskt och psykiskt (Shipley et al., 2020). Patienterna beskrev de psykiska och motoriska funktionsnedsättningarna som något som personalen hade svårt att sätta sig in i. Att personalen ansåg sig veta mer kunde leda till svårigheter för patienterna att yttra sina känslor och åsikter (Shipley et al., 2020; Da Silva, Da Silva Carvalho Vila, Martins Ribeiro & Vandenberghe, 2016). Patienterna upplevde att personalen hade svårt att förstå känslor av uppgivenhet och detta skapade en misstro gentemot vårdpersonalen (Anåker et al., 2019; Da Silva et al., 2016). Det skedde få vårdmöten med personalen vilket patienterna tolkade som en brist på empatisk förmåga hos personalen (Anåker et al., 2019; Kitson et al., 2013). Personalen kom in i rummet med mediciner, mat och
dryck och gick därefter vidare till nästa patient utan att ställa frågor om välmående eller förklara själva arbetet vilket kunde leda till lidande för patienterna (Hall et al., 2020). Sjukvårdspersonalens arbete kunde kännas överflödigt samt en upplevelse av okunskap och en bristande medkänsla från personal uppgavs (Clancy et al., 2020). När personalen däremot visade för stor medkänsla upplevde patienterna det som att personalen tyckte synd om dem, vilket ledde till en förstärkt känsla av utsatthet (Harrison et al., 2017). Patienter upplevde att personalen använde okänsliga ord vid omvårdnad av nedre hygien och dessutom var bristen på emotionellt stöd från sjukvårdspersonal när de till exempel yttrade “you just have to deal with it …. you will probably never drive again” (Shipley et al., 2020, s. 1700) en källa till patienternas ilska. Brist på empati upplevdes också genom att personal varken var mentalt eller fysiskt närvarande när patienterna behövde psykiskt stöd som exempelvis när frågor uppstod som “why me …. Why do bad things happen to a good person? …. What is the meaning of stroke in life?” (Yeung et al., 2011, s. 2398). Att betraktas som ett nummer snarare än en verklig individ upplevde patienterna som integritetskränkande. Patienter med afasi kopplade integritetskränkningar till en känsla av osäkerhet (Clancy et al., 2020).
Delaktighet och autonomi
Att vara delaktig och självbestämmande i sin vård är ett utvecklande och lärande tillfälle för patientens utveckling och framtida välmående. Delaktighet i olika behandlingar samt aktiviteter var viktiga aspekter i patienternas välmående (Kitson et al., 2013; Perry et al., 2018; Sadler, Daniel, Wolfe & McKevitt, 2014; Alexandrov et al., 2019). Sjukvårdspersonalen jobbade för att ge bästa möjliga vård och många patienter beskrev detta som ett utvecklande partnerskap (Sadler et al., 2014; Alexandrov et al., 2019; Perry et al., 2018; Kitson et al., 2013). Information om stroke, dess förlopp och komplikationer beskrev patienterna som något mindre ångestladdat när de blev införstådda i sjukdomstillståndet. Informationen stärkte många patienters självkänsla och den egna tron på sig själv (Sadler et al., 2014; Alexandrov et al., 2019; Visvanathan et al., 2019; Clancy et al., 2020). Upplevelsen av att komma till akutsjukhuset beskrevs av patienterna som en känsla av nöjdhet, lättnad och ansvarsbefriande som gjorde attpatienterna kunde koncentrera sig på den egna hälsan (Perry et al., 2018; Shipley et al., 2020; Maniva, Freitas, Jorge, Carvalho & Moreira, 2013). Patienternas kunskaper om hur viktigt snabb behandling var för att uppnå en lindrigare form av stroke skapade ökad känsla av delaktighet och autonomi (Harrison, Ryan, Gardiner & Jones, 2012). Med sjukvårdens hjälp blev vården ovärderlig i patienternas ögon vid exempelvis hjälp med nutrition, nedre hygien och mobilisering (Maniva et al., 2013; Visvanathan et al., 2019). Information om omvårdnadsinsatser kunde upplevas problematisk för patienterna exempelvis när ingen eller bristfällig information gavs (Yeung et al., 2011). Patienterna beskrev att personalen bara såg det fysiska omvårdnadsbehovet och inte de sociala eller andliga behoven när de utförde omvårdnadsarbete under arbetspasset (Yeung et al., 2011). Patienter som hade andra sjukdomar i grunden än bara stroke upplevde att läkaren lyssnade mindre på dem eller inte alls. Läkaren ordinerade behandlingar som patienten redan tackat nej till vilket gav en känsla av förminskad delaktighet (Visvanathan et al., 2019; Blixen et al., 2014). Autonomin beskrevs av patienterna som viljan att finna sin röst, känna sig sedd och hörd av sjukvårdspersonalen. I detta sjukdomstillstånd ansågs autonomin som fråntagen i de flesta av fallen på grund av afasi och svårigheten att yttra sig (Clancy et al., 2020; Blixen et al., 2014; Harrison et al., 2012). Patienterna upplevde att läkarna bara såg den sjuka fysiska delen och kände sig mindre sedda som individer vilket upplevdes som en kränkning av autonomin (Visvanathan et al., 2019; Blixen et al., 2014).
Omvårdnadshandlingar och vårdmiljö
De direkta omvårdnadshandlingarna var av betydelse för hur vården och vårdmiljön upplevdes. Vårdmiljön påverkade patienternas omvårdnad i varierande grad. Med fungerande hjälpmedel och att använda sig av ett holistiskt synsätt kunde mobiliseringen optimeras. Patienternas upplevelse av omvårdnaden beskrevs också som att få en sond genom näsan för näringsintag vid sväljsvårigheter eller urinkatetrar för att sköta eliminationen (Kitson et al., 2013). Att få god smärtlindring var en viktig del i mobiliseringen (Hall et al., 2020; Kitson et al., 2013). Olika professioner som sjukgymnasterna och arbetsterapeuterna var en viktig del i vardagen för att sätta upp mål och övningar för att återfå den motoriska förmågan somkanske blivit nedsatt under stroke (Kitson et al., 2013). Patienter beskrev personalens förmåga att alstra hopp som en betydelsefull del i omvårdnadsarbetet. När personalen skapade möjlighet för patienterna att få utöva sin religion på sjukhus, exempelvis tillgång till en präst eller kyrka ansågs detta av patienter som en viktig pelare i omvårdnaden (Tutton et al., 2012; Yeung et al., 2011). Brist på sjuksköterskor med rätt kompetens på arbetsplatser upplevdes av patienter som en svårighet att kommunicera som ledde till otrygghet och osäkerhet (Harrison et al., 2012; Da Silva et al., 2016). Sjukvårdspersonalen uppfattades som ansvarslösa av patienter på grund av att de ofta hade bråttom att utföra sitt arbete och för att de ofta var stressade (Anåker et al., 2019). Patienter beskrev ilskan över att bli behandlade nedvärderande av vårdpersonal när de ansåg sig ha goda levnadsvanor och en stark religiös tro (Yeung et al.,2011; Tutton et al., 2012; Da Silva et al., 2016). Vårdmiljöns betydelse vid omvårdnad beskrevs som viktigt för ett privatliv, till exempel att kunna sova på natten utan störningar, skydd av integritet samt att utesluta oljud genom att stänga dörren (Anåker et al., 2019; Visvanathan et al., 2019). Patienterna beskrev hur tacksamma de var att det fanns olika hjälpmedel som rullatorer, rullstolar och kryckor på avdelningen när det behövdes samt hur dessa hjälpmedel kunde underlätta deras mobilisering (Anåker et al., 2019). Det förekom olika störningar på sjukhuset som patienterna tolkade som en negativ upplevelse, exempelvis störande ljud från hjälpmedel som gåbord, rullstol eller liggstolar. Det var också svårt att förflytta sig runt på avdelningen på grund av sängar och arbetsstationer i korridoren (Clancy et al., 2020; Hall et al., 2020; O´Halloran et al., 2011; Maniva et al., 2013). Vissa menade att ventilationssystemet, buller utanför rummet, eller oljud från sängar störde i deras kommunikation med personal, vilket i sin tur ledde till missuppfattningar och förvirring (O´Halloran et al., 2011; Maniva et al., 2013). Andra patienter upplevde störande ljud från avdelningens dörrar och associerade detta med en känsla av fängelsedörrar eller galler (Maniva et al., 2013). Vissa patienter upplevde matmenyn som ett problem eftersom synen efter stroke kunde bli nedsatt (O´Halloran et al., 2011). Störande ljud från korridoren ledde till att patienterna använde hörapparat med en
hög frekvens för att utesluta andra oljud omkring sig och för att kunna kommunicera bättre (Anåker et al., 2019; O´Halloran et al., 2011). Att bli väckt flera gånger under natten för kontroll av vitala parametrar ledde till irritation hos patienter (Hall et al., 2020). Assistans vid toabesök kunde förbises eller försenas vilket ledde till frustration hos patienterna (Clancy et al., 2020). Eftersom personalen hade andra färger på kläder än patienterna gav det en känsla av utanförskap. Avdelningens rutiner var andra faktorer som gav en negativ upplevelse, genom att de ledde till att patienterna var tvungna att hålla sig till sängen större delen av tiden (Maniva et al., 2013). Att besökare var begränsade till vissa besökstider kunde även det upplevas som en negativ upplevelse av patienter (Hall et al., 2020; Clancy et al., 2020; Maniva et al., 2013).
Diskussion
Metoddiskussion
Litteraturöversiktens resultat är baserat på artiklar med kvalitativ metod eller mixad metod där bara de kvalitativa resultaten som beskriver patienters upplevelser tagits med. Att den kvalitativa ansatsen valdes till denna översikt berodde främst på att forskare förhåller sig till ett holistiskt perspektiv och är flexibla i datainsamlingen på flera olika sätt, exempelvis genom intervjuer, observationer, inspelningar (Polit & Beck, 2017, s. 463). Kvalitativa studier beskriver patienternas erfarenhet genom berättelser eller intervjuer vilket besvarar syfte och förstärker trovärdigheten för resultat. Med trovärdighet menas graden av förtroende som forskare inom den kvalitativa ansatsen har i sin data och analys. Överförbarhet innebär i vilken utsträckning de kvalitativa resultaten kan överföras till andra områden eller grupper (Polit & Beck, 2017, s. 747). Att arbetet hade en kvalitativ ansats ansågs som en styrka för detta litteraturöversikten syfte för att få sammanhängande data (Dahlborg‐Lyckhage, 2017, s. 33). Detta kan också ses som en svaghet att inte kunna jämföra med kvantitativa data för att kunna få ett mer generaliserbart resultat (a.a.). Designen var en induktiv ansats som innebär att arbetet eller forskningen baseras på specifika observationer där olika mönster eller förbindelser mellan fenomen studeras som sedan görs en förutsägelse (Jfr Polit & Beck, 2017, s. 81) som svarar mot litteraturöversiktens syfte. Om litteraturöversikten hade utgått från en deduktiv ansats hade det varit svårt att belysa det valda ämnesområde (a.a.).Till en början inkluderades både kvalitativa och kvantitativa studier. Anledningen till att kvantitativa studier inkluderades var för att få ett bredare perspektiv samt för att inte förlora data som handlade om patienternas upplevelse i både kvantitativa samt mixade studier. Enligt Polit och Beck (2017, s. 51) är det bra att skapa en koppling mellan dessa olika forskningsmetoder just för att de är olika. Endast två kvantitativa studier som var relevanta utifrån syfte och resultat exkluderades efter granskning av studiernas datainsamling där svarsfrekvensen var låg. Ur de mixade studierna valdes den kvantitativa delen bort eftersom svarsfrekvensen även där var låg. Detta visar på att kvantitativa studier har svårt att beskriva patienters upplevelser under en kort tid. Studierna var från följande länder: USA, Sverige, England, Brasilien, Portugal, Kanada och Australien. Genom att inkludera studier oavsett geografiskt område så är det en styrka som kan öka denna studiens trovärdighet. Detta ger en ökad kunskapsinsamling som blir överförbart med ett fokus att förstå världen över, olika människor och dess olika kulturer som tas tillsyns till av sjukvårdspersonal under dessa studierna (Jfr Polit & Beck, 2017, s. 727). Att inkludera studier där deltagarna består av både män och kvinnor ger ett könsneutralt perspektiv. Detta anses som en styrka som ger en hög trovärdighet och överförbarhet samtidigt som det inte begränsar möjligheten till att finna flera artiklar av betydelsefullt värde. Kevern och Webb (2001) styrker detta med sin artikel att använda sig av båda könen innebär att inte dra slutsatser om deltagarnas olika åsikter i artiklarna och för att förstå deltagarna på djupet och inte inneha ett genus förutfattade åsikter. Ett annat inklusionskriterier var att inkludera studier med blandade perspektiv, till exempel sjuksköterska‐, anhörig‐ och patientperspektiv för att inte förlora viktig information som en mixad studie kunde innebära. Detta kan ses som en svaghet eftersom resultatet i studier kan ha sammanfattat vissa delar av data från blandat perspektiv, vilket även minskar studiens tillförlitlighet. Enligt Östlund (2017, s. 75–76) är det däremot det bästa för att lyckas med att finna sina artiklar, undersöka olika vägar, testa olika sökningar och analysera arbeten på olika sätt under arbetets gång för att finna relevanta artiklar. I detta fall då blandade perspektiv är involverade kan värdefulla data inte förbigås.
Enligt Polit och Beck (2017, s. 250) kan olika avgränsningar användas för att öka trovärdigheten för arbetet samt utbredning och avskalning för att finna relevant innehåll i artiklar. I exklusionskriterier har artiklar exkluderats som handlade endast om anhörigas, sjuksköterskans eller andras perspektiv eftersom syftet var att beskriva patienters upplevelser. Studier där patienter med demenssjukdom har exkluderats för att kunna generalisera just den rätta patientgruppen som resultatet består av. Studier som var gjorda på rehabiliteringscenter och i hemmet har också exkluderats för att separera de olika erfarenheter och upplevelser som inte var relevanta för denna litteraturöversikt. Detta ansågs som en styrka för arbetet och kan öka litteraturöversiktens trovärdighet (Polit & Beck, 2017, s. 250). Erfarenhet från ambulansfärden har exkluderats eftersom syftet har varit att beskriva upplevelser av att vårdas på sjukhus. Under datainsamlingen upptäcktes att de flesta artiklarna hade blandat perspektiv, till exempel sjuksköterska‐, anhöriga‐ och patientens perspektiv, vilket leder till ett ökat behov av endast patientens perspektiv i studierna. Andra aspekter som bör poängteras är att särskilja patienternas erfarenhet av sjuksköterskornas omvårdnad eftersom i studierna har använts exempelvis sjukvårdspersonal eller personal. Detta minskar även trovärdigheten för studien. Det är inte givet om det är sjuksköterskans kunskap och som brister eller andra professioner i studierna. Litteratursökningen skedde i databaserna PubMed och CINAHL. CINAHL användes eftersom den har ämnesområdet omvårdnadsvetenskap vilket ökade möjligheterna till relevanta artiklar och PubMed användes för att den har medicinsk riktning med omvårdnadsrelaterade artiklar (Östlundh, 2017, s. 67). Att använda sig av två databaser ses som en styrka för detta arbete. Polit och Beck (2017, s. 95) ansåg att använda sig av flera databaser ökade sök bredden av olika omvårdnadsartiklar. Det gjordes flera test‐sökningar med olika söktermer samt fritextsökningar i både CINAHL och PubMed innan de faktiska sökningarna. I CINAHL användes Subject Headings hospital*, stroke* samt fritextsökningar som stroke survivors* och patient experience of stroke in hospital. Det har även används Asterisk‐ tecknet i sökorden för att få ordets olika böjningsformer och detta räknas som en styrka (Östlundh, 2017, s. 71). I PubMed valdes Major Topic termen stroke samt MesH Terms stroke. I båda databaserna användes boolesk söklogik och operatorn AND för att kombinera olika sökorden. Däremot Operatorn OR eller NOT användes inte som kan ge flera träffar vilket
kan räknas som en svaghet (Östlundh, 2017, s. 72–73). En annan svaghet kan ses i form av att liknande söktermer användes i båda databaserna, för att använda sig av olika söktermer som kan ha haft betydelse för flera sökträffar. Under litteratursökningen utnyttjades även resurserna från biblioteket. Detta gjordes för att minska risken för missförstånd av sökord samt hur olika tekniker kan användas vid en litteratursökning, vilket kan ses som en styrka. Det gjordes olika begränsningar i båda databaserna, exempelvis ett spann på tio år för att få tillgång till aktuell forskning. Eftersom författarna inte behärskade andra språk än engelska och svenska gjordes en begränsning där artiklarna skulle vara skrivna på engelska. I CINAHL valdes begränsningen peer reviewed men att samma begränsning inte fanns som tillval i PubMed. Med peer reviewed menas att artiklarna är vetenskaplig granskade innan publiceringen vilket stärker litteraturöversiktens kvalitet och trovärdighet. Enligt Östlundh (2017, s. 79) är det av vikt att sortera ut vilka artiklar som är vetenskapligt publicerade och granskade och dem som inte är det. Däremot söktes information om artiklar som hittades i PubMed på deras hemsida eller i google scholar samt UlrichsWeb för att kontrollera tidskrifternas vetenskaplighet vilket ses som en styrka. Ambitionen var 18 års ålder och äldre på deltagarna men att detta tillval inte var tillgängligt i PubMed valdes därför 19 år och äldre på deltagarnas ålder. Att inte kunna välja en specifik ålder i PubMed ansågs som en svaghet i litteratur sökningsprocessen på grund av den bristande tekniken för valmöjlighet. Under urvalsprocessen exkluderades artiklar som inte gick att särskilja där resultatet var sammanfört av både patient‐, sjuksköterska‐ och familjeperspektiv eftersom syftet var att beskriva endast patientens perspektiv. Att kvalitetsgranskningen utfördes av båda och diskuterades sinsemellan under hela processen ses som en styrka. En annan viktig del i arbetet var att samtliga studier uppfyllde de etiska kraven för att säkerställa kvaliteten i studierna som skulle inkluderas. Analysen genomfördes med hjälp av Graneheim och Lundman (2014). Under hela analysprocessen fördes diskussioner sinsemellan, utbyte av förslag till förändringar samt konstruktiv kritik. Genom detta förstärktes trovärdigheten för analysprocessen (Graneheim & Lundman, 2014, s. 109). Med den ständiga diskussionen kunde ett lärande tillfälle ske sinsemellan, en överförbarhet av kunskap och en ökad trovärdighet för litteraturöversikten.
Översikten bearbetades genom ett online dokument där båda kunde skriva och ändra samtidigt vilket ses som en styrka. Det är möjligt att data har gått förlorat under analysprocessen, exempelvis när data tolkas och översattes från engelska till svenska. Den översättningen skulle kunna innebära en sänkt tillförlitlighet för litteraturöversiktensresultat (Jfr Graneheim & Lundman, 2014, s. 106). Ett etiskt förhållningssätt grundar sig på att olika aspekter tagits i beaktande i studier som inkluderats. Det ska ha framgått tydligt i studierna om deltagarna givit sitt medgivande eller samtycke. Att det har förts diskussioner och reflektioner mellan författarna kring etiskt förhållningssätt anses av vikt.
Resultatdiskussion
Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på sjukhus under den första tiden efter att ha drabbats av stroke. Det finns olika fynd som har framgått ur kategorierna individanpassad kommunikation och empatiskt förhållningssätt, betydelse av delaktighet och autonomi samt betydelse av omvårdnadshandlingar och vårdmiljö som är intressanta för diskussion. Huvud fyndet var den negativa erfarenheten av empatiska kommunikationen med sjukvårdspersonalen.Individanpassad kommunikation och empatiskt förhållningssätt
De fynd som har hittats i patienters upplevelser av mötet med sjukvården var vikten av god kommunikation och att få ett empatiskt bemötande. Det som väger tyngst är den negativa erfarenheten av empatiska kommunikationen med sjukvårdspersonalen enligt resultaten och detta har blivit denna studies huvudfynd. Något som stärker detta resultat är att sjuksköterskor och familjer beskriver de nya omgivningar som strokepatienter blir utsatta för som främmande och i många fall otrygga för patienter på grund av att kommunikation är bristfällig (Roy et al., 2015; Sinclair et al., 2017). Andra studier understryker vikten av kommunikation där sjuksköterskor beskriver värdighet som att patienter är unika individer med olika mänskliga rättigheter där rätten att få kommunicera är en av dem (Parandeh, Khaghanizade, Mohammadi & Mokhtari‐ Nouri, 2016; Rannikko et al., 2019; Jacobson, 2009). Familjer till strokepatienter menar att en förståelse av vikten av kommunikation kan uppnås genom att erkänna någon annans lidande och visa empati (Sinclair et al., 2017). Denfamiljefokuserade omvårdnaden inriktar sig på en kommunikation mellan sjukvårdspersonal, patienter och familjen för att uppnå god omvårdnad (Bamm & Rosenbaum, 2008; Bamm et al., 2015; Creasy et al., 2015). Henderson (1964) menar att en grundpelare är att ha en öppen dialog vilket stärker patientens egna grundläggande behov. För att upprätthålla värdighet i omvårdnaden exempelvis genom involvering i aktiviteter och kunskapsförstärkning om sjukdomen så krävs en öppen kommunikation vid omvårdnad. Familjens involvering har också betydelse för den optimala omvårdnaden för patienten. Sjuksköterskan strävar efter en god kommunikation med patient‐ och dess familj (a.a.).
Betydelse av delaktighet och autonomi
Ett annat fynd i resultatet visade på behovet av delaktighet i omvårdnadsprocessen. Det som framgår tydligast var de negativa aspekter som fråntagande av autonomi och utanförskap i vårdsammanhang. Ett sätt att ta ifrån en patients autonomi är att ta ifrån dennes valmöjligheter och möjlighet att delta genom att kommunicera öppet med vårdpersonalen. Även om resultatet mest beskrev de negativa upplevelserna fanns det många andra studier som innehöll de positiva aspekterna också (Dennis et al., 2006; Adamson & Beswick, 2004; Sinclair et al., 2017). Omvårdnaden beskrivs som en ömsesidig överenskommelse där både personal och patientperspektiv berörs (Adamson & Beswick, 2004; Dennis et al., 2006). En jämförelse med en annan patientgrupp var patienter med cancerdiagnos i palliativt skede upplevde även de en mer funktionell vardag när möjligheten gavs att vara delaktig i sin omvårdnad (Sinclair et al., 2017). Sjuksköterskor beskrev delaktigheten som av vikt där involvering av familjen och patienten kunde leda till en god omvårdnad (Adamson & Beswick, 2004). Delaktighet var enligt hemmaboende patienter som haft stroke och deras familj av betydelse för återhämtning och för en mer funktionell vardag ansåg patienterna (a.a.). Andra studier stärkte detta argument genom att beskriva den sociala bekantskapen som ökar förståelsen av delaktighet för patienter inför mötet med sjuksköterskan (Cooper, Phillips, Johnston, Whyte & Macleod, 2015; Sinclair et al., 2017). Enligt Henderson (1964) jobbar sjuksköterskan ständigt för en ökad delaktighet för patienten inom omvårdnaden. Genom att inte prioritera patientens välmående och hens kunskaper som grundläggandebehov finns det risk för skada i det psykiska välmående. Att inneha dessa grundläggande behov kan en god omvårdnad åstadkomma (a.a.).
Betydelse av omvårdnadshandlingar och vårdmiljö
Omvårdnadshandlingar och vårdmiljön var andra fynd från resultatet där olika aspekter av hjälpmedel beskrivs som betydelsefull. Patienterna uppskattade tillgänglighet av olika hjälpmedel vid omvårdnad. Kommunikationen bakom assistans med hjälpmedel kunde underlätta för patienterna med stroke. Detta stärks med andra studier där olika hjälpmedel kunde underlätta vardagen för patienterna med stroke eller ryggmärgsskador (Soundy, Stubbs, Freeman, Coffee & Roskell, 2014). I studien av Payne och Brooks (2018) däremot är det inte bara mängden hjälpmedel som är viktig utan det är även sinnesinställning till att använda dessa hjälpmedel som måste finnas. Om den rätta motivationen inte finns sen tidigare eller om detta inte förespråkar till patienterna om olika motivationerna så finns det ingen nytta för de olika hjälpmedlen (a.a.). Med Hendersons (1964) teori vilar denna aspekt på att främja de grundläggande behoven för att underlätta omvårdnaden. Dessa hjälpmedel kan underlätta funktioner som matintag, dryck, motoriska rörelser, funktionen att miktera, bättre sömn, vidhålla normal temperatur. Sjuksköterskan stödjer patienten med att upprätthålla kommunikationen med familjen. Genom en god kommunikation kan omvårdnadshandlingar, exempelvis hjälp med nedre toalett och påklädning underlättas och leda till en högre patientnöjdhet (a.a.).Slutsats
Slutsatsen av att beskriva patienters upplevelser på sjukhus efter att ha drabbats av stroke blev följande. Den första tiden på sjukhuset var främmande och otrygg för många patienter vilket har setts i litteraturöversiktens resultat. Resultatet visade på tre områden som var viktiga för att förstå hur en strokepatient upplevde vården på ett sjukhus. Det har funnits ett område i studien som stärks främst och det var kommunikationens betydelse för patienten. De andra två faktorerna har också visat sig viktiga men inte med lika stor marginal. Genom att beskriva patienters upplevelser av kommunikation kan patientsäkerheten lyftas fram och omvårdnadens kvalitet kan förbättras. Litteraturöversiktens resultat kan bidra med att uppmärksamma om brister som uppkom på sjukhuset. Detta kan även leda till ett ökatmedvetande hos sjuksköterskorna om kommunikationens betydelse genom patienternas upplevelser. Med lärdom av patienters upplevelser kan sjuksköterskans kunskaper fördjupas ytterligare och ett gott samarbete kan växa fram mellan sjukvårdspersonal och patienter. Vidare behövs mer forskning kring patienters upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad efter att ha drabbat av stroke på sjukhuset, exempelvis det framgår inte tydligt om det är sjuksköterskans kunskap som brister vid kommunikation eller andra professioners kunskaper.
Referenser
*= Innebär inkluderade artiklar till resultaten Adamson, J., Beswick, A., & Ebrahim, S. (2004). Is stroke the most common cause of disability? Journal of stroke and cerebrovascular diseases, 13(4), 171–177. doi: 10.1016/j.jstrokecerebrovasdis.2004.06.003 *Alexandrov, A.W., Brewer, B.B., Moore, K., Grau, C., Beenstock, D.J., Cudlip, D.A., … Alexandrov, A.V. (2019). Measurement of Patientsʹ Perceptions of the Quality of Acute Stroke Services: Development and Validation of the STROKE Perception Report. Neurosci Nurs, 51(5), 208–216. doi: 10.1097/JNN.0000000000000471 *Anåker, A., Koch, L., Heylighen, A. & Elf, M. (2019). “It’s Lonely”: Patients’ Experiences of the Physical Environment at a Newly Built Stroke Unit. Health Environments Research & Design Journal, 12(3), 141–152. doi:10.1177/1937586718806696 Bamm, E. L., & Rosenbaum, P. (2008). Family‐centered theory: Origins, development, barriers, and supports to implementation in rehabilitation medicine. Archives of physical medicine and rehabilitation, 89(8), 1618–1624. doi: 10.1016/j.apmr.2007.12.034 Bamm, E. L., Rosenbaum, P., Wilkins, S., Stratford, P., & Mahlberg, N. (2015). Exploring client‐centered care experiences in in‐patient rehabilitation settings. Global Qualitative Nursing Research, 2, 1–11. doi:10.1177/2333393615582036 Bartochowski, Z., Gatla, S., Khoury, R., Al‐Dahhak, R., & Grossberg, G. T. (2018). Empathy changes in neurocognitive disorders: a review. Ann Clin Psychiatry, 30(3), 220–232 Bevan, S., Traylor, M., Adib‐Samii, P., Malik, R., Paul, N. L., Jackson, C., … Markus, H. S. (2012). Genetic heritability of ischemic stroke and the contribution of previously reported candidate gene and genome wide associations. Stroke, 43(12), 3161–3167. doi: 10.1161/STROKEAHA.112.665760 *Blixen, C., Perzynski, A., Gage, J., Smyth, K., Moore, S., Sila, C., Pundik, S. & Sajatovic, M. (2014). Stroke recovery and prevention barriers among young African American men: potential avenues to reduce health disparities. Topics in stroke rehabilitation, 21(5), 432–442. doi:10.1310/tsr2105‐432 *Clancy, L., Povey, R., & Rodham, K. (2020). ʺLiving in a foreign countryʺ: experiences of staff‐patient communication in inpatient stroke settings for people with post‐stroke aphasia and those supporting them. Disability and rehabilitation, 42(3), 324–334. doi: 10.1080/09638288.2018.1497716 Clare, C.S. (2018). Role of the nurse in stroke rehabilitation. Nursing Standard, 33(7), 59–66. doi: 10.7748/ns.2018.e11194Cooper, CL, Phillips, LH, Johnston, M., Whyte, M., & MacLeod, MJ (2015). The role of emotion regulation on social participation following stroke. British Journal of Clinical Psychology, 54 (2), 181–199. doi: 10.1111/bjc.12068 Creasy, K. R., Lutz, B. J., Young, M. E., & Stacciarini, J‐M. R. (2015). Clinical implications of family‐centered care in stroke rehabilitation. Rehabilitation Nursing, 40(6), 349–359. doi:10.1002/rnj.188 *Da Silva, J.K., Da Silva Carvalho Vila, V., Martins Ribeiro, M. F., & Vandenberghe, L. (2016). Survivors perspective of life after stroke. Revista Eletronica de Enfermagem, 18, 1–10. doi: 10.5216/ree.v18.34620 Dahlborg‐ Lyckhage, E. (2017) Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 25– 36). Lund: Studentlitteratur AB. Dennis, M., Lewis, S., Cranswick, G., & Forbes, J. (2006). FOOD: a multicentre randomised trial evaluating feeding policies in patients admitted to hospital with a recent stroke. Health Technology Assessment, 10(2). doi: 10.3310/hta10020 Duncan, F., Kutlubaev, M. A., Dennis, M. S., Greig, C., & Mead, G. E. (2012). Fatigue after Stroke: A Systematic Review of Associations with Impaired Physical Fitness. International Journal of Stroke, 7(2), 157–162. doi: 10.1111/j.1747‐4949.2011.00741.x Friberg, F. (Red.) (2017). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. Folkhälsomyndigheten. (2020). Insjuknande i stroke. Hämtat den 20 april, 2020, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering‐statistik/tolkad‐ rapportering/folkhalsans‐utveckling/resultat/halsa/insjuknande‐i‐stroke/ Goosen, S. (2015). The importance of teamwork in nursing. Professional Nursing Today, 19(3), 4–6. The importance of teamwork in nursing. Från https://www.mm3admin.co.za/cms/cpd/articles/9f7c3a53‐eb2d‐45d7‐8fbf‐ ba48d4afcce6.pdf Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, 24, 105–112. doi: 10.1016/j.nedt.2003. 10.001 *Hall, J., Morton, S., Fitzsimons, CF., Hall, JF., Corepal, R., English, C., … Clarke, DJ. (2020). Factors influencing sedentary behaviors after stroke: findings from qualitative observations and interviews with stroke survivors and their caregivers. BMC Public Health, 20(1), 967. doi: 10.1186/s12889‐020‐09113‐6
*Harrison, M., Ryan, T., Gardiner, C., & Jones, A. (2012). Patientsʹ and careers’ experiences of gaining access to acute stroke care: a qualitative study Emergency Medicine Journal, 30(12), 1033–1037. doi: 10.1136/emermed‐2012‐201974 *Harrison, M., Ryan, T., Gardiner, C., & Jones, A. (2017). Psychological and emotional needs, assessment, and support post‐stroke: a multi‐perspective qualitative study. Topics in stroke rehabilitation, 24(2), 119–125. doi: 10.1080/10749357.2016.1196908 Henderson, V. (1964). The nature of nursing. The American journal of nursing, 64(8), 62–68. doi: 10.2307/3419278 Heyes, C. (2018). Empathy is not in our genes. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 95, 499– 507. doi: 10.1016/j.neubiorev.2018.11.001 Hillis, A‐E. (2007). Neurology aphasia: Progress in the last quarter of a century. Journal of the American Academy of Neurology, 69(2), 200–213. doi: 10.1212/01.wnl.0000265600.69385.6f.x Jacobson, N. (2009). A taxonomy of dignity: A grounded theory study. BMC International Health and Human Rights, 9(1), 3. doi: 10.1186/1472‐698X‐9‐3 Kendall, M., Cowey, E., Mead, G., Barber, M., McAlpine, C., Stott, D. J., … Murray, S. A. (2018). Outcomes, experiences and palliative care in major stroke: a multicentre, mixed‐method, longitudinal study. CMaJ, 190(9), E238–E246. doi: 10.1503/cmaj.170604 Kevern, J., & Webb, C. (2001). Focus groups as a tool for critical social research in nurse education. Nurse education today, 21(4), 323‐333. https://doi.org/10.1054/nedt.2001.0563 *Kitson, L. A., Dow, C., Calabrese, D. J., Locock., L., & Athlin, M., Å. (2013). Stroke survivors’ experiences of the fundamentals of care: A qualitative analysis. International Journal of Nursing Studies, 50(3), 392–403. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2012.09.017 Kjellström, S., Ross, SN, & Fridlund, B. (2010). Forskningsetik i avhandlingar: Etiska frågor och resonemangets komplexitet. Journal of Medical Ethics, 36 (7), 425. doi: 10.1136/jme.2009.034561 Leary, M. C., Saver, J. L., Gobin, Y. P., Jahan, R., Duckwiler, G. R., Vinuela, F., … Starkman, S. (2003). Beyond tissue plasminogen activator: mechanical intervention in acute stroke. Annals of emergency medicine, 41(6), 838–846. doi: 10.1067/mem.2003.194
*Maniva, S. J., De Freitas, C. H., Jorge, M. S., Carvalho, Z. M., & Moreira, T. M. (2013). Experiencing acute stroke: the meaning of the illness for hospitalized patients. USP School of Nursing Magazine, 47(2), 362–368. doi: 10.1590/s0080‐62342013000200013 Naess, H., Hammersvik, L., & Skeie, G. O. (2008). Aphasia among young patients with ischemic stroke on long‐term follow up. Journal of Stroke and Cerebrovascular Diseases, 18(4), 247–250. doi: 10.1016/j.jstrokecerebrovasdis.2008.10.005 *OʹHalloran, R., Worrall, L., & Hickson, L. (2011). Environmental factors that influence communication between patients and their healthcare providers in acute hospital stroke units: an observational study. International journal of language & communication disorders, 46(1), 30–47. doi: 10.3109/13682821003660380 Ojo, O. (2016). The use of oral nutritional supplements in the acute care setting. British Journal of Nursing, 25(12), 664–666. doi: 10.12968/bjon.2016.25.12.664 Payne, H., & Brooks, S. (2018). Different strokes for different folks: The bodymind approach as a learning tool for patients with medically unexplained symptoms to self‐manage. Frontiers in Psychology, 9, 2222. doi: 10.3389/fpsyg.2018.02222 Parandeh, A., Khaghanizade, M., Mohammadi, E., & Mokhtari‐Nouri, J. (2016). Nursesʹ human dignity in education and practice: An integrated literature review. Iranian Journal Of Nursing & Midwifery Research, 21(1), 1–8. doi: 10.4103/1735‐9066.174750 *Perry, C., Papachristou, I., Ramsay, A., Boaden, R., McKevitt, C., Turner, S., Wolfe, C., & Fulop, N. (2018). Patient experience of centralized acute stroke care pathways. Health Expectations: An International Journal of Public Participation in Health Care and Health Policy, 21(5), 909–918. doi: 10.1111/hex.12685 Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Wolters Kluwer. Rannikko, S., Stolt, M., Suhonen, R., & Leino‐Kilpi, H. (2019). Dignity realization of patients with stroke in hospital care: A grounded theory. Nursing Ethics, 26(2), 378–389. doi: 10.1177/0969733017710984 Rashid, N., Clarke, C., & Rogish, M. (2013). Post‐stroke depression and expressed emotion. Brain Injury, 27(2), 223–238. doi: 10.3109/02699052.2012.729287 Roy, D., Gasquoine, S., Caldwell, S., & Nash, D. (2015). Health Professional and Family Perceptions of Post‐Stroke Information. Nursing Praxis in New Zealand, 31(2), 7–24. *Sadler, E., Daniel, K., Wolfe, C. D. A., & McKevitt, C. (2014). Navigating stroke care: the experiences of younger stroke survivors. Disability and Rehabilitation, 36(22), 1911– 1917. doi: 10.3109/09638288.2014.882416
