Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Vetenskaplig metodik III, Självständigt examensarbete
Män och kvinnors smärtupplevelse
En litteraturstudie
Pain experience in men and women
A literary review
Författare: Agnes Frank, Karl Thelin Handledare:
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Smärta är den vanligaste orsaken till att människor söker sig till sjukvården. Smärta är ett symptom vid många sjukdomar och påverkar patienternas livskvalitet negativt. Upplevelsen av smärta är högst subjektiv och det finns en mängd olika faktorer som kan påverka smärtupplevelsen. Genus och kön kan eventuellt inkluderas i dessa faktorer. Smärta orsakar lidande hos patienten med potentiellt skadliga fysiologiska och psykologiska
konsekvenser. Därför är det viktigt att sjuksköterskan har den kunskap hen behöver för att göra en korrekt och precis smärtbedömning och behandling. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnader mellan män och kvinnors smärtupplevelse, och hur detta påverkar omvårdnaden. Metod: Allmän litteraturstudie med kvantitativ ansats.
Resultat: Inga generaliserbara skillnader hittades. I fem av studiens analysartiklar kände kvinnor högre smärta, i en kände män större smärta och i fyra kunde ingen signifikant skillnad hittas. Slutsats: På grund av det splittrade resultatet är det omöjligt att skapa en
genomgripande slutsats. Fynden visar på att det ej finns någon skillnad i smärtupplevelse mellan män och kvinnor, eller att den är så pass liten så att den ej är signifikant för omvårdnaden. Klinisk betydelse: Studien kan väcka tankar och funderingar hos
sjuksköterskan eller sjuksköterskestudenten som få denne att reflektera över sina egna tankar kring kön och genus relaterat till smärta.
ABSTRACT
Background: Pain is the most common reason for people to seek healthcare. Pain is a regular symptom associated with many illnesses and affects the patient’s quality of life negatively. The pain experience is highly subjective and there are a lot of factors that can affect it. Gender and sex may possibly be included in these factors. Pain causes suffering, and potentially harms both physiologically and psychologically. Therefore it's important for nurses to have the knowledge to make a correct and precise assessment and treatment of a patient’s pain.
Aim: The aim of this study was to examine if differences could be found between men and women in pain and how this may affect nursing. Method: Literature review with a
quantitative approach. Result: No differences that could be applicable to mankind as a whole could be found. In five of the articles analyzed women were found to have greater pain, one found men had greater pain and four could find no significant differences at all. Conclusion: With results split into three groups no consensus could be found. These findings support the thesis that there are no differences in pain experience between men and women, or that they are so small that they are irrelevant in a nursing perspective. Relevance to clinical practice: This study might evoke nurses and students to reflect on their own thoughts about the
relevance of gender and sex related to pain experience. Keywords: Pain, men, women, nursing, literature review
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Omvårdnad och lidande ... 1
Smärta ... 2
Smärtans fysiologi ... 3
Genus och kön ... 4
Tidigare forskning ... 5
Biologiska och fysiologiska skillnader ... 6
Psykologiska skillnader ... 6 Sociologiska skillnader ... 6 CENTRALA BEGREPP ... 7 Smärtintensitet ... 7 Smärttröskel ... 7 Smärttolerans ... 7 Smärtskattningsinstrument ... 7 Genus och Kön ... 8 PROBLEMFORMULERING ... 8 SYFTE ... 8 METOD ... 8 Design ... 8 Urval ... 9 Datainsamlingsmetod ... 9 Dataanalys ... 10
Etiska aspekter ... 10
RESULTAT ... 11
Smärtintensitet ... 11
Kvinnor känner mer smärta ... 11
Män känner mer smärta ... 13
Ingen skillnad ... 14
Smärttröskel ... 15
Kvinnor känner mer smärta ... 15
Ingen skillnad ... 15 Smärttolerans ... 15 DISKUSSION ... 17 Metoddiskussion ... 17 Resultatdiskussion ... 18 SLUTSATS ... 20 KLINISK RELEVANS ... 20 VIDARE FORSKNING ... 20 REFERENSER ... 21 BILAGOR ... 26 Bilaga 1: Artikelmatris ... 26
1
INLEDNING
Smärta är ett universellt fenomen som alla upplever under sina liv, det är också en väldigt subjektiv upplevelse som varierar stort mellan olika personer och situationer. Det finns många typer av smärta, och många faktorer som bidrar till smärtan förutom den aktuella skadan. I sin arbetsroll stöter sjuksköterskan ofta på smärta, och uppgiften att bedöma och behandla den. Det är viktigt att ha kunskaper om vilka faktorer som kan påverka smärta och eventuella skillnader i hur olika människor upplever och uttrycker smärta. Detta för att kunna göra en så korrekt bedömning som möjligt och uppnå den bästa omvårdnaden av patienten. Smärta orsakar lidande. Bättre bedömning och behandling av smärta ger möjligheten att minska detta lidande.
En av författarna till denna uppsats upplevde under sin VFU i akutsjukvård en skillnad i hur smärta upplevdes mellan män och kvinnor, och därmed väcktes intresset för att vidare undersöka om det förhöll dig så.
BAKGRUND
Omvårdnad och lidande
Omvårdnad har sin grund i humanismen med ett existentiellt filosofiskt synsätt där människan ses som en fri, levande och aktiv varelse. Människan kan inte förstås genom att enbart
betrakta dennes olika delar, utan behöver ses i sin helhet ifrån ett holistiskt perspektiv (Willman, 2009).
Birkler (2007) definierar omvårdnad med att först förklara ordet vård som kommer sig av ett fornengelskt ord som betyder ”vakta”, ”vaksamhet och ”hägn”. En synonym för vård är omsorg som genom fornsvenskans umsorgh och tyskans umsorgen, som ursprungligen betydde omtanke, bekymmer och oro, även fått stå för att ”sörja för”. Alltså är omsorg någonting som innebär att en människa tar över eller hjälper en annan person med bekymmer och problem som denne inte kan klara av själv.
Ett grundläggande antagande inom filosofin är att omvårdnad sker på personnivå(Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Inom omvårdnadsvetenskapen betraktas människan både som en generell och unik varelse. Hen skall bemötas individuellt efter sina egna unika
2 en patient ingår det att vårdaren tar hänsyn till patientens familj, närstående, omgivning och miljö(a.a.).
Birkler menar att inom sjukvården är det sjuksköterskans uppgift att ”sörja för” patienten genom att vara den som lindrar lidandet som sjukdomen orsakar, medan läkaren är den som ska bota. Sjuksköterskan ska vara uppmärksam på patientens hela situation och upplevelsen av den och samtidigt vara inställd på att ”hela” patienten. Patientens integritet har skadats genom sjukdomen och behöver bli en hel människa igen för att kunna bli sig själv som den var innan sjukdomen. Genom sjuksköterskans omsorger och omvårdnad kan patienten bli en hel och självgående människa.
Av de patienter som söker sig till hälso-och sjukvården har cirka hälften problem med smärta, vilket gör detta till den absolut vanligaste orsaken till vårdkontakt (Folkhälsorapporten, 2011). Enligt Berntzen, Danielsen och Almås (2010) är sjuksköterskans ansvar vid omvårdnad av smärta mångfaldig, hen skall samla information, observera, kartlägga och bedöma smärta samt administrera smärtlindring och utvärdera åtgärdernas effekt. Vidare menar Berntzen, Danielsen och Almås att det är viktigt för sjuksköterskan att skapa en relation till patienten där hen känner sig sedd och förstådd. Genom god omvårdnad kan den psykologiska aspekten av smärta lindras och därmed minska lidandet.
Eriksson (1994) beskriver relationen mellan smärta och lidande. Smärta är en vanlig orsak till lidande, dock långt ifrån den enda. Vidare skriver Erikson att den kroppsliga smärtan vållar stor skada på människans andliga och själsliga väsen. Den kroppsliga smärtan kan vara så svår att den tar upp all människans energi och hindrar denne från att nå sin fulla potential. Därför bör stor vikt läggas vid lindring av smärtan och därmed lidandet, med alla medel som finns tillgängliga.
Smärta
Berntzen, Danielsen och Almås (2011) definierar smärta som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse förknippad med vävnadsskada eller en beskrivning av upplevelse av sådan skada. Smärta är en subjektiv upplevelse som inte uteslutande behöver ha sitt ursprung i fysisk skada eller sjukdom.
3 Smärtans fysiologi
När en person utsätts för kroppslig yttre skada, eller något annat tillstånd som utlöser smärta, reagerar nervsystemet och aktiveras(Steeds, 2013). De sensoriska smärtnervtrådsändarna, nociceptorer, som finns i varierande antal i hud och sinnesorgan, registrerar smärtan. Nociceptorerna gör om informationen till en elektrisk signal, vilken sänds genom axonet, vidare till cellkroppen i dorsalrotsganglionet i anslutning till ryggmärgen, och in i ryggmärgen via dorsalhornet. Här fortleds signalen via tractus spino-thalamicus, och uppfattas slutligen som smärta när signal når gyrus postcentralis. Det finns två typer av nociceptorer; A delta-fibrer och C-delta-fibrer. A delta-delta-fibrerna är snabba och precisa och förmedlar intensiv smärta, medan C-fibrerna är långsammare och smärtan uppfattas som mer diffus och dov. Detta smärtsystem fungerar likartat mellan könen. Endast faktorer utanför systemet kan skapa skillnader (Hawthorn & Redmond, 1999).
När en skada i vävnaden uppstår orsakar detta att cellens membran skadas, då släpps
fosfolipider ut, som i sin tur producerar arakidonsyra(Steeds, 2013). Arakidonsyra är en viktig beståndsdel för att det ska bildas prostaglandin. Nociceptorerna aktiveras av prostaglandiner och en smärtupplevelse uppstår. När en cell skadas, utsöndras även kaliumjoner genom hålet i cellväggen, och detta förstärker och ökar upplevelsen av smärtan.
Enligt Hawthorn och Redmond (1999) finns det fyra typer av smärta; nociceptiv, neurogen, idiopatisk och visceral. Nociceptiv smärta aktiveras av yttre skador på kroppen. Denna typ av smärta kommer direkt ifrån där skadan är orsakad och är lätt att identifiera. När smärtan kommer från de inre organen benämns detta som visceral smärta. Denna smärta kan vara svår att urskilja och ofta ger den sken av att komma ifrån huden när den egentliga utlösande faktorn är de inre organen. Smärta som kommer från ett annat område än det utlösande kallas refererad eller överförd smärta. Neurogen smärta uppkommer när det uppstår skador i det perifera eller centrala nervsystemet(Steeds, 2013).
Den nociceptiva smärtan yttrar sig ofta som en konstant, molande och dov värk, medan
neurogen smärta ofta ger en blixtrande, stickande och brännande upplevelse(Steeds, 2013). En visceral smärta däremot, tar sig uttryck i en skärande, huggande och krampliknande
upplevelse vilket ofta är kombinerat med illamående och svettningar. När människor känner smärta aktiveras det sympatiska nervsystemet vilket leder till att blodtrycket stiger och hjärtat pumpar fortare.
4 Det finns tre kvantitativa värden för att bedöma en patients smärtprofil, och för att upptäcka skillnader mellan olika personer och grupper (Hawthorn & Redmond, 1999). Dessa begrepp är: smärtintensitet, smärttröskel och smärttolerans. Smärtintensitet är graden av smärta en person känner vid en given tidpunkt, smärttröskel är den grad av stimulering som krävs för att en person skall känna smärta, och smärttolerans avser hur mycket smärta en person står ut med.
Genus och kön
Det svenska ordet genus har sitt ursprung i det engelska ordet gender och skapades under 1970-talet. Johansson och Hovelius (2004) beskriver hur begreppet introducerades då det behövdes ett nytt ord som ersättning för socialt kön. Detta gjordes för att lättare skilja mellan begreppen socialt och biologiskt kön. Begreppet genus definieras som den sociala
dimensionen av att vara man eller kvinna (Öhman, 2009). Begreppet biologiskt kön som i dagsläget oftast skrivs som ”kön” definierar den biologiska delen av människans identitet, de fysiologiska attribut man föds med (Johansson och Hovelius, 2004).
Risberg (2004) tar upp att genusbias är vanligt förekommande inom samhället, och därför också inom sjukvården. Med genusbias menas en snedvridning av en persons uppfattning av verkligheten, vilket i den vetenskapliga världen kan skapa felaktiga resultat och slutsatser. Genusbias uppkommer genom historiskt och socialt skapade stereotypiska föreställningar om vad ”manligt” och ”kvinnligt” är. Dessa föreställningar lär sig människan tidigt och
kunskapen är oftast omedveten, och leder till förväntningar av hur personer i sin omgivning skall bete sig. En annan fasett av genusbias är genusblindhet, där istället för att ha felaktiga föreställningar så bortses faktiska skillnader mellan män och kvinnor.
Inom sjukvården kan genusbias leda till att patienter med olika genus ges skilda bemötanden, diagnostisering och behandling av samma vårdare (Risberg, 2004). På samma sätt kan vårdare med olika genus bemöta samma patient på varierande sätt. Ett flertal studier har gjorts på detta och många visar på att genusbias är vanligt förekommande och leder till sämre
omvårdnad till olika genus (Hamberg et al. 2002; Hamberg et al. 2004: Chapman, Tashkin & Pye. 2001).
Liksom genusbias kan en vårdares förutfattade meningar leda till försämrad omvårdnad. Denna ”förkunskap” hos vårdaren behöver i sig själv inte vara negativ, men leder ofta till negativa konsekvenser för omvårdnaden i sin helhet (Määttä & Öresland, 2009).
5 Enligt Ekstrand (2010) har omvårdnad sin grund i den klassiska feminina modersrollen och omvårdnadsarbete och omvårdnadsforskning har främst drivits av kvinnor. Traditionellt har läkare varit män och sjuksköterskor kvinnor. Även med dagens framsteg mot jämlikhet är en stor majoritet av sjuksköterskor kvinnor.
Tidigare forskning
Under större delen av 1900-talet utfördes medicinska studier och experiment nästan bara uteslutande på friska medelålders män, och intresset för eventuella skillnader i
smärtupplevelse mellan män och kvinnor var väldigt litet. Enstaka studier publicerades under 80-talet, men det var inte förrän 1993 som intresse för ämnet blev större. Detta genom att det amerikanska nationella institutet för hälsa (NIH) införde nya mandat som sade att kvinnor skulle inkluderas i studier (NIH, 1993). Eftersom forskare blev tvungna att ha med kvinnor i sina studier började nya aspekter inom medicinforskningen undersökas, däribland smärta. Tre review-artiklar inom ämnet smärta, genus och kön publicerades under mitten av 90-talet som beskrev de första resultaten (Fillingim & Maixner, 1995; Unruh, 1996; Berkely, 1997). Fillingim och Maixner (1995) kom fram till att kvinnor visade mer känslighet för smärta i kliniska experiment än män.
Unruhs (1996) resultat visade att kvinnor rapporterade svårare smärta, mer frekvent smärta och längre smärtperioder än män. Berkley (1997) kom fram till liknande slutsatser, men han sade även att skillnaderna var små och svåra att bevisa som kön- eller genusrelaterade, då andra faktorer som påverkar smärta är många. Vidare spekulerade Berkley om vilka
biologiska skillnader mellan män och kvinnor som skulle kunna påverka smärta, och beskrev tre aspekter i människans biologi som markant skiljer sig mellan könen: könsorganen, typer av cirkulerande hormoner, och cykliska förändringar i hormonnivån.
Fillingim et al. (1997) fann att menstruationscykeln har en högre effekt på ischemisk smärttolerans jämfört med toleransen mot värme. Författarna föreslår att opioidreceptorer delvis kan blockeras av könshormoner under vissa delar av kvinnas menstruationscykel. Detta leder till mindre smärtlindring av opioider, och kan därmed leda till högre smärtintensitet, lägre smärttolerans och smärttröskel under dessa perioder, speciellt när det gäller ischemisk smärta.
6 Mellan 1998-2008 publicerades ett stort antal studier i ämnet smärta, genus och kön, vilka alla användes i Racines et al. (2010a, 2010b) systematiska review artiklar. I artiklarna
sammanställde och presenterade författarna ett decennium av vetenskaplig data. Biologiska och fysiologiska skillnader
Könshormoner är den främsta biologiska faktorn som skiljer män och kvinnor åt, som kan förklara skillnader i smärta (Racine et al., 2010b). Kvinnor har stora fluktuationer i östrogen och progesteron under de olika faserna i menstruationscykeln vilket i vissa studier har visat en påverkan på smärta (Craft, 2007., Aloisi & Bonifazi, 2006). Samtidigt har män en mycket högre halt av androgener jämfört med kvinnor (Aloisi, 2003).
Ett högre blodtryck har visats ha vissa smärtsänkande effekter, specifikt att öka kroppens utsöndring av endogena opiater samt öka signalerna från baroreceptorerna till hjärnan, vilket kan blockera smärtsignaler (Racine et al., 2010b). Då män oftare har ett högre blodtryck än kvinnor kan det inverka på smärtskillnader (Ghione, 1996).
Det finns strukturella skillnader i de olika delarna av den mänskliga hjärnan vid jämförelse av män och kvinnor (Racine et al., 2010b). Nervcellernas densitet är högre i mäns hjärnor, men hjärnbarken har samma tjocklek. Ändå sker det mer nervaktivitet i kvinnors hjärnor.
Psykologiska skillnader
Det finns en mängd psykologiska sjukdomar och tillstånd som påverkar smärtupplevelse, t.ex. depression, som har en dokumenterad smärttröskelsänkande effekt och ökar smärtintensiteten hos både män och kvinnor (Carter et al., 2002., Pinerua-Shuhaibar et al., 1999). Studier i ämnet har inte visat några större skillnader mellan män och kvinnor, förutom kopplingen att en högre andel kvinnor lider av depression jämfört med män (Bhattarai, Charlton, Rudisill & Gulliford, 2013).
Sociologiska skillnader
Sociologiska skillnader har studerats och enligt Lombanaa och Vidal (2012) påverkar detta inte hur en person upplever smärta, utan hur den uttrycks. Till exempel uppger män en högre smärttröskel när de utvärderas av kvinnliga forskare, samtidigt som kvinnor uppger en lägre smärttröskel till attraktiva män (Gijsbers & Nicholson, 2005).
7 Studier har visat att kronisk smärta ökar vid sociala katastrofer, och smärtupplevelsen ökar när människor känner sig hotade. På samma sätt kan personer som ofta befinner sig i farliga situationer, men inte känner sig hotade, uppleva lägre smärtintensitet, vilket kan ses hos till exempel boxare (Sullivan, Rodgers & Kirsch, 2001).
CENTRALA BEGREPP
SmärtintensitetHawthorn och Redmond (1999) definierar smärtintensitet som den grad av smärta som
människan känner vid en specifik tidpunkt. Vidare skriver Hawthorn och Redmond (1999) att smärta oftast graderas på en skala mellan 0 och 10 eller 0 och 100 om en mer exakt mätning önskas.
Smärttröskel
Upplevelsen och reaktionen av ett smärttillstånd är kopplade till den personliga smärttröskeln, som anger vilken nivå smärtan känns av på (Racine et al., 2010a). Den individuella tröskeln är den nivå som en smärtretning måste överstiga för att personen i fråga över huvud taget ska känna smärta. Olika yttre faktorer påverkar denna gräns, genom att höja eller sänka den. Smärttolerans
Smärttolerans är hur mycket smärta en person är villig att uthärda (Hawthorn & Redmond, 1999). Den är i viss mån självvald eftersom individen är medveten om smärtan, men väljer att härda ut eller att utebli behandling av olika anledningar. Människor med hög smärttolerans brukar söka vård och behandling i ett senare skede eller inte alls. Vid låg smärttolerans är det vanligare att individen försöker få hjälp i ett tidigare skede.
Smärtskattningsinstrument
Smärtskattningsinstrument är de metoder som ges till patienter för att de skall uppskatta sin smärtintensitet. Den vanligaste är VAS-skalan, som är en visuell analog skala där patienten rankar sin egen smärta på en gradskala mellan 0 och 10 där 0 är ingen smärta och 10 är den värsta tänkbara smärtan (Reips & Funke, 2008).
8 Ett annat väl använt smärtskattningsverktyg är NRS, som är nära besläktat med VAS. NRS står för Numerisk Skala, den enda skillnaden är att NRS inte behöver använda sig av ett visuellt mätinstrument.
Genus och Kön
Inom detta vetenskapliga fält skiljs begreppen genus och kön. Med genus avses faktorer med psykosociala anknytningar, och med kön avses endast medfödd fysiologi och anatomi (Johansson & Hovelius 2004).
PROBLEMFORMULERING
Smärta är ett vanligt symptom, och den vanligaste anledningen för personer att kontakta vården. Mycket forskning har lagts på smärta och besläktade ämnen, och idag finns effektiv behandling, bra smärtskattningsinstrument och den fysiologiska bakgrunden till smärta är väl förstådd. Men det finns fortfarande områden som ej blivit helt klarlagda. Efter mer än 20 år av specifik forskning inom ämnet huruvida kön och genus påverkar smärta och omvårdnad har konsensus ännu inte nåtts. Ofta är sjuksköterskan den som arbetar närmast patienten och det är ofta sjuksköterskan som bedömer smärtan hos en patient. För att uppnå den bästa
omvårdnaden av patienten är det viktigt att ha förståelse och kunskap om faktorer som kan påverka smärtupplevelsen.
SYFTE
Studiens syfte är att beskriva män och kvinnors smärtupplevelse.
METOD
Design
Detta är en allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats, som syftar till att undersöka kunskapsläget om eventuella skillnader i upplevelse av smärta mellan män och kvinnor. Friberg (2012) menar att ändamålet med litteraturstudier är att skapa en överblick över det aktuella kunskapsläget.
9 Urval
Arbetet fokuseras på generell smärta, ingen specifik sjukdom eller typ av smärta har valts som fokus till litteraturstudien, för att minska risken att beröra specialistområden. Endast studier med vuxna deltagare har inkluderats. För att belysa aktuellt kunskapsläge har artiklar äldre än tio år exkluderats. Författarna har endast inkluderat studier skrivna på språk de behärskar, alltså svenska och engelska, detta för att undvika risken för feltolkning vid översättning. Datainsamlingsmetod
Inledningsvis gjordes ett antal preliminära sökningar i en mängd olika databaser med olika sökord för att undersöka om det fanns tillräckligt kunskapsunderlag för litteraturstudien. Sedan sammanställdes sökorden och de mest passande inkluderades i de sökorden som senare användes för de slutgiltiga sökningarna. Databaser och sökord som använts, och sökresultaten redovisas i sökmatrisen(Tabell 1).
Tabell 1. Sökmatris
Databas Sökord
Inklutions-kriterier
Träffar Abstrac ts lästa
Urval 1 Urval 2 Urval 3
Sökning i Cinahl – 2014-04-15 kl. 11.00 Pain AND Gender AND Sex AND Differences 2004- Peer-reviewed English Full Text Vetenskaplig Artikel 59 44 9 2 1 Peterson et al. Sökning i Medline – 2014-04-15 kl. 13.00 Pain AND Gender AND Sex AND Differences 2004- Peer-reviewed English Full Text Vetenskaplig Artikel 85 67 13 4 2 Garcia et al. McClish et al. Sökning i PuBMed – 2014-04-15 kl. 14.00 Pain AND Gender AND Sex AND Differences 2010- Peer-reviewed English Full Text 206 81 11 7 7 Liang et al. Kindle et al.
10 Vetenskaplig Artikel Vieira et al. Kano et al. Danneck er et al. Ruau et al. Klatzki et al.
De sökord som använts vid de strukturerade databassökningarna är pain, gender, sex,
differences. Den booleska sökoperatoren som användes var AND, då den gjorde att artiklarna innehöll alla sökord och därmed hade det fokus som författarna önskade. Sökningen riktades mot att söka i fritext med sökorden, pain AND gender AND sex AND differences. Ett stort antal vetenskapliga artiklar hittades genom denna sökning. De artiklar med relevanta rubriker valdes ut för genomläsning av deras abstract, därefter skedde urval baserat på hur väl artikeln besvarade syftet. Slutligen efter kvalitetsgranskning hade antalet gallrats ner till tio stycken. Andra sökalternativ testades med tillagda och borttagna sökord i MeSH-form och keywords, men inga nya relevanta artiklar hittades. Sökningar gjordes endast för artiklar skrivna eller översatta till engelska eller svenska, dock har inga artiklar skrivna på svenska hittats som följer valda inklusionskriterier.
Dataanalys
För att kvalitetsgranska artiklarna användes Röda Korsets Högskolas granskningsmall (Mall för granskning av vetenskapliga artiklar, 2005). Artiklarna lästes igenom ett flertal gånger av båda författarna, för att ge en översikt, identifiera skillnader och likheter samt skapa
kategorier. Sedan sammanfattades studierna i en artikelmatris för att ge överskådlighet. Etiska aspekter
Under hela forskningsprocessen har författarna haft etiska överväganden när det har kommit till ämnesval, metodval, datainsamling samt databearbetning. Författarna har valt artiklar vars studier följt de riktlinjer som slagits fast av Helsingforsdeklarationen.
11
RESULTAT
Under analysen delades resultatet först upp under tre kategorier; smärtintensitet, smärttröskel och smärttolerans. Sedan delades artiklarnas resultat in i de tre resultatgrupper som kom fram genom analysen: resultat som visade större smärta hos män, större smärta hos kvinnor och de som inte visade någon skillnad mellan män och kvinnor.
Av de tio artiklar som analyserades visade fem på att kvinnor kände större smärta (Garcia et al. 2013; Klatzkin et al. 2010; Peterson et al. 2012; Kindler et al. 2011; Ruau et al. 2012). En artikel visade på att män känner större smärta (Liang et al. 2013). Slutligen visade fyra av de tio artiklarna på ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor (McClish et al. 2006; Viera et al. 2012; Kano et al. 2013; Dannecker et al., 2012).
Här redovisas de kvantitativa resultatgrupperna som har hittats, indelat i tre kategorier: Smärtintensitet, smärttröskel och smärttolerans.
Smärtintensitet
Nio av de tio artiklarna redovisade resultat där smärtintensitet jämfördes mellan män och kvinnor. Det finns en stor skillnad mellan valda studiers resultat, med fyra där kvinnor visar högre smärtintensitet än män, en där männen har högre smärtintensitet än kvinnor och fyra där resultatet visar på ingen skillnad. Artiklarnas resultat redovisas nedan i den ordningen.
Kvinnor känner mer smärta
Klatzkin et al. (2010) studerade kvinnors smärta under de olika faserna av
menstruationscykeln i jämförelse med män. Man fann inga skillnader mellan kvinnor i de olika faserna men att kvinnor hade högre smärtintensitet generellt jämfört med män.
12 Tabell 2. Smärttröskel hos kvinnor under de olika faserna i menstruationscykeln, jämfört med män. Sifforna redovisas i VAS(0-10).
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor
Köld Köld Ischemi Ischemi Värme Värme
TF 6,70 7,72 4,88 5,59 6,46 6,53
SF 6,64 7,64 4,90 5,55 6,66 6,75
LUT 6,61 7,78 4,90 5,32 6,64 6,85
Medel 6,65 7,71 4,89 5,48 6,58 6,71
Menstruationscykeln delas upp i tre faser, TF (Tidig follikelfas), SF (Sen follikelfas) och LUT (Lutealfas).
Studien använde tre olika medel för att orsaka smärta, köld, värme och ischemi. I köld smärtintensitet var skillnaden mellan män och kvinnor 1.06, ischemi 0,59 och i värme 0, 13. Alltså har kvinnor något högre smärtintensitet i alla tre kategorier, i alla tre
menstruationsfaser. Köldkategorin är den enda kategorin där skillnaden är signifikant (p < 0.001), i kategorierna ischemisk smärta och värme är resultaten ej signifikanta.
Peterson et al. (2012) undersökte smärta vid olika tryckpunkter på den mänskliga kroppen och skillnader mellan män och kvinnor. I fyra av elva tryckpunkter visade kvinnor en signifikant högre smärtintensitet, på de sju andra fanns ingen signifikant skillnad. Ett medelvärde av smärtintensiteten över alla elva tryckpunkter visas i tabell 3 nedan.
Tabell 3. Smärtintensitet i NRS(0-10).
Män Kvinnor Skillnad
Smärtintensitet NRS 5,95 6,38 0, 43(7,22%)
Tabellen visar en skillnad på 0,43(7,22%), sammanlagt över alla tryckpunkter som undersöktes.
13 Kindler et al. (2011) fann i sin experimentella studie att kvinnor känner en högre
smärtintensitet jämfört med män. Tabell 4. Smärtintensitet i VAS(0-10).
Män Kvinnor P-värde
Smärtintensitet VAS 3,17 5,00 0,005
Tabell 4 visar en signifikant skillnad i smärtintensitet mellan män och kvinnor.
Författarna använde sig av värme och tryck genom kliniska instrument i en kontrollerad miljö för att försäkra att deras resultat speglade verkligheten, och att män och kvinnor i deras experiment utsattes för exakt samma stimulus för att utlösa smärtan.
I Ruau et als.(2012) studie visar resultaten på att kvinnor känner högre smärtintensitet än män. Studien använde sig av sjukhusdatabaser med data från tiotusentals patienter för att samla in smärtskalor från 11,000 patienter med vitt skilda sjukdomar och omständigheter. För att kvalitetssäkra data delades smärtintensitet till olika grupper av sjukdomar, och 25 grupper skapades med mellan 41-68 rapporterade smärtintensiteter och i 22 av de grupperna hade över 69 rapporterade smärtintensiteter. Bland de 25 grupperna visade kvinnor högre smärtintensitet i 18 (72 %), och bland de 22 hade 21 (95 %) högre smärtintensitet bland kvinnor (p < 0.05). Flera av grupperna visade mer än en poäng högre smärtintensitet enligt VAS bland kvinnor, alltså en 20 % högre smärtintensitet.
Män känner mer smärta
Liang et al. (2013) studerade smärta hos cancerpatienter, och mätte smärtintensitet i olika tids- och grads perspektiv. Studien fann i samtliga kategorier att män hade högre smärtintensitet.
14 Tabell 5. Smärtintensitet (0-10) i olika perspektiv.
Män Kvinnor P-värde
Högsta smärta 7,13 6,61 0,23
Lägsta smärta 3,44 2,26 0,02
Medelsmärta 5,30 5,08 0,55
Smärta just nu 4,47 3,71 0,04
Tabell 5 visar de fyra kategorier Liang et al. (2013) där smärtintensitet jämfördes mellan män och kvinnor.
Ingen skillnad
McClish et al. (2006) mätte bland annat smärtintensitet när de samlande in data genom frågeformuläret SF-36.
Tabell 4. Smärtintensitet i VAS(0-10).
Män Kvinnor P-värde
Smärtintensitet VAS 2,9 2,6 0,3535
Studien fann inga skillnader i smärtintensitet mellan män och kvinnor.
I Vieiras et al.(2012) studie undersöktes kronisk smärta, och ett frågeformulär för att samla data från ett stort antal patienter i Brasilien användes. Författarna använde tre smärtgrupper, mild, moderat och intensiv. Studien fann att en större andel kvinnor känner kronisk smärta men att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan män och kvinnor i smärtintensitet (p = 0.612).
Studien som gjordes av Kano et al. (2013) är experimentell och använde en metod där deltagarna stimulerades med visceral smärta. Deltagarna blev förvarnade innan smärtan utlöstes, för att forskarna skulle kunna se skillnader i hjärnaktiviten vid förväntad smärta.
15 Fokus låg på hur hjärnan reagerar på förväntad smärta men även smärtintensitet inkluderades. Man fann ingen statistiskt signifikant skillnad mellan män och kvinnor (p = 0.6).
Dannecker et al. (2012) använde sig av en experimentell studie för att undersöka
smärtskillnader mellan män och kvinnor genom fysisk träning. De mätte tre värden, smärta vid vila, smärta vid rörelse och smärta vid styrketräning. I alla tre kategorier fann studien inga signifikanta skillnader i smärtintensitet mellan män och kvinnor (p = 0.05).
Smärttröskel
Fem artiklar undersökte skillnader mellan smärttrösklar hos män och kvinnor. Två fann att kvinnor har en lägre smärttröskel (Garcia et al. 2007;Klatzkin et al. 2010) och tre att ingen skillnad fanns (Kindler et al. 2011; Dannecker et al. 2012; Kano et al. 2013).
Kvinnor känner mer smärta
Garcia et al. (2007) använde sig av vikter och tryck för att utvärdera skillnader mellan män och kvinnors smärttrösklar. Resultaten visade att kvinnor överlag har en lägre smärttröskel (p < 0.05).
Klatzkin et al. (2010) fann i deras studie att kvinnor hade en lägre smärttröskel vid köld- (p < 0.01), värme- (p < 0.0001), och ischemisk smärta (p < 0.01) jämfört med män.
Ingen skillnad
En av studierna använde sig av värme för att utvärdera deltagarnas smärttröskel, där en del av deras kropp sakta hettades upp tills de kände smärta (Kindler et al. 2011). Resultaten visas därför i grader Celsius. Män kände smärta vid en värme på 44,89 och kvinnor en värme på 43,58 (p = 0.100).
I Dannecker et als. (2012) studie lyfte deltagarna vikter för att utvärdera skillnader i smärttröskel, studien fann inga skillnader mellan män och kvinnor (p = 0.3).
Kano et al. (2013) fann i sin studie inga skillnader mellan män och kvinnor i smärttröskel (p = 0.2).
Smärttolerans
Två studier undersökte smärttolerans (Kinder et al. 2011., Vieira et al. 2012). Ingen av dessa fann någon skillnad mellan män och kvinnor.
16 Ingen skillnad
Kinder et al. (2011) använde värme för att utvärdera sina deltagares smärttolerans, där en del av deras kropp sakta hettades upp tills de inte stod ut längre. Därför visar resultaten i grader Celsius. Män tolererade en värme på 49,01 och kvinnor en värme på 46,68 (p < 0.001). Vieira et al. (2012) studerade patienter med kronisk smärta och använde sig av eget
tillverkade kategorier för att beskriva hur deltagarna hanterade sin smärta. Inga signifikanta skillnader hittades i de tre kategorierna mellan män och kvinnor (p = 0.878).
Tabell 5. Smärttolerans indelat i tre grupper, baserat på hur deltagarna hanterar sin smärta.
Smärttolerans Män% Kvinnor%
Väl 59,87 59,54
Lite 27,63 29,29
Kan ej tolerera längre 12,50 11,27
Tabell 5 visar hur stor del av studiens deltagare befanns sig i de tre grupperna av smärthantering. Inga skillnader hittades mellan könen (p = 0.878).
17
DISKUSSION
Metoddiskussion
Författarna valde att genomföra en litteraturstudie, då denna metod ansågs vara lämpligast för att göra en kunskapsöversikt av vad dagens forskning säger om det finns skillnader i smärta mellan män och kvinnor. Enligt Rosén (2012) underlättar det för vårdgivaren att hålla sin kunskap uppdaterad om aktuell forskning sammanställs på ett överskådligt sätt.
De sökord som användes till artikelsökningarna i de strukturerade databassökningarna var pain, gender, sex och differences. I fritext användes samma sökord med den booleska operatorn AND mellan varje ord. Enligt Friberg (2012) används booleska sökoperatorer för att förklara vilket samband sökorden ska ha till varandra. Operatorn AND är den vanligaste och används för att koppla ihop två sökord. Sökorden valdes för att de gav flest träffar med relevanta artiklar vid sökningen. Andra sökord och termer användes för att se om nya relevanta artiklar kunde hittas, men inga nya resultat kom fram. Författarna valde att bara inkludera artiklar yngre än 10 år för att hålla studien aktuell.
Förförståelsen inom detta specifika ämne ansågs vara liten, men enligt Forsberg och
Wengström (2013) är det omöjligt att ha ett fullständigt objektivt förhållningssätt, därför finns möjligheten att författarnas förförståelse kan ha färgat resultatet. Detta har författarna haft i åtanke under arbetet och försökt undvika så mycket som möjligt. Inga studier eller fakta har utelämnats på grund av personliga värderingar eller motstridiga resultat. Det är viktigt att ha ett objektivt förhållningssätt och att studier inte utelämnas (Polit & Beck 2010).
Kvalitetsgranskning av informationskällor har skett genom tidigare beskriven mall, Röda Korsets högskolas egen granskningsmall. Mallen använder sig av relativt öppna frågor i sin granskning, så det finns en risk att kvalitetsgranskningen har varit subjektiv. Anledningen till att författarna valde RKHs granskningsmall var att de använt den tidigare med goda resultat och var bekväma med dess tillämpning.
Författarnas modersmål är svenska, och alla studiers språk har varit engelska. Därför har extra noggrannhet använts vid översättning av studiernas resultat, och har kontrollerats av båda författarna för att undvika missförstånd. Trots detta kan eventuellt vissa omedvetna misstolkningar ha skett.
18 Den vetenskapliga bredden hos de utvalda artiklarna ansågs relevant, då ämnet inbegriper många olika aspekter. De valda artiklarna har också olika datainsamlingsmetoder och ursprungsland, vilket kan ge styrka åt att resultatet inte är bundet av kulturella aspekter eller av vilken metod som använts.
Resultatdiskussion
Vid sammanställningen av de tio artiklar som analyserades delades resultatet upp i de tre huvudkategorierna: Smärtintensitet, smärttröskel och smärtintolerans. Artiklarnas resultat delades sedan in i tre ytterligare kategorier där en visade att kvinnor kände mer smärta, en där männen kände mer smärta och en där ingen skillnad kunde påvisas
De skilda resultaten i artiklarna är representativt för vad forskningen kommit fram till hittills. Nämligen att resultaten går åt olika håll. Forskning kring skillnader i smärta mellan män och kvinnor är ett ämne som har hållit många sysselsatta genom åren. Ändå har svaret på frågan om det överhuvudtaget existerar en skillnad ej blivit besvarad. Att resultaten är så spridda kan bero på att det inte egentligen finns någon skillnad i smärtupplevelsen mellan män och
kvinnor. Det finns många faktorer som kan påverka smärtupplevelsen hos patienter i både negativ och positiv mening och könet behöver inte vara en av dem. Kanske samhället letar efter olikheter mellan män och kvinnor som inte finns för att könen traditionellt anses vara två väldigt olika sidor av samma mynt? På senare år har genusforskningen blivit mer
framträdande och frågan om vad ett kön egentligen betyder i vidare mening än i rent
reproduktionssyfte. Om forskningen inte kan nå konsensus i frågan om det finns skillnader i smärtupplevelsen mellan män och kvinnor efter så lång tid, kanske det betyder att det är fel frågor som ställs? Fortfarande finns föreställningar om könen som kanske inte stämmer. Föreställningar som i framtiden kanske förkastas och ändrar uppfattningen om hur forskning ska bedrivas.
EnIigt Berntzen, Danielsen och Almås (2011) är det viktigt att ett ömsesidigt förtroende mellan patient och vårdpersonal skapas. Detta för att smärtbehandlingen ska bli så optimal som möjligt. I detta ingår att patienten blir trodd om sin smärta och litar på att personalen vill hjälpa denne. Om detta förtroende inte finns kan det skapa mer lidande hos patienten och öka smärtan.
Wiklund (2003) beskriver att en persons sociala och personliga identitet är tätt sammankopplad till kroppens utseende och dess prestationer. Därför kan en persons
19 genustillhörighet skapa lidande då denna inte överensstämmer med samhällets normer och värderingar. Smärtan kan på detta sätt förvärras då vårdpersonal inte ser en person utan en kropp med ett kön. Genom att vara lyhörd på en persons genustillhörighet kan en god relation skapas som i sin tur kan minska lidandet och smärtan hos patienten.
Gijsbergs och Nicholson (2005) beskriver hur manliga och kvinnliga patienter rapporterar olika smärtintensitet beroende på vilket genus vårdpersonalen tillhör. Detta kan leda till felrapportering av smärta, både inom sjukvården och inom forskningen.
Ruau et al. (2012) tar upp hormonella, genetiska och psykologiska faktorer som möjliga orsaker till de redovisade skillnaderna i studien. Just den hormonella orsaken är något som Klatzkin et al. (2010) undersöker. Forskarna kommer fram till att inga skillnader mellan kvinnorna kan hittas i de olika faserna i menstruationscykeln. Detta motsäger tidigare forskning som kommit fram till att kvinnor är mer känsliga för ischemisk smärta under vissa perioder i menstruationscykeln (Fillingim et al. 1997).
Inom sjukvården används i hög utsträckning VAS-skalan för att ta reda på hur ont en patient har. VAS består av en skala mellan 0-10 där all smärta över 3 skall behandlas. Spelar det då någon större roll om patientens smärta är en poäng högre eller lägre? Den enda gången detta kan anses vara relevant är då patienten skattar mellan 2-3, då beslutet att smärtlindra eller inte tas. Behandlingen och omvårdnaden är den samma för patienter som uppger 6 på skalan som de som uppger 7, även om detta är en ökning på nästan 17 %. Detsamma gäller för smärta hos män och kvinnor.
Om framtidens forskning kan bevisa att det faktiskt finns en skillnad, är det från dagslägets resultat troligt att den skillnaden är relativt liten. Annars skulle den antagligen upptäckts tidigare. I de studier som analyserades i detta arbete där man fann att kvinnor kände högre smärta var skillnaden oftast mellan 0,5 – 1.0 på VAS-skalan. Även om detta skulle bli en bevisad sanning i framtiden skulle detta inte ha stor inverkan på majoriteten av
sjukvårdarbetet. Endast specialister inom smärtområdet skulle antagligen ha nytta av detta. Men om man ser det på ett annat sätt, enligt Risberg (2004) är den allmänna uppfattningen i samhället den att kvinnor är mer ömtåliga och delikata än män, och därför känner mer smärta. Risberg tar upp den klassiska barnhistorien ”prinsessan på ärten”, där endast en sann prinsessa kan känna en ärta genom 100 madrasser som ett exempel på detta. Sådana uppfattningar kan och har haft konsekvenser inom sjukvården, där män och kvinnor undersökt och behandlas
20 olika för att vårdaren har en genusbias. Denna litteraturstudie visar på att det ej finns någon skillnad mellan könen, och kan förhoppningsvis ändra personers förutfattade meningar i detta ämne.
SLUTSATS
Utifrån de artiklar som analyserats i denna litteraturstudie kan slutsatsen dras att det saknas konsensus kring frågan om det finns skillnader i smärta mellan män och kvinnor. Fynden i denna studie pekar på att det inte finns någon skillnad i smärtupplevelse mellan män och kvinnor, eller att den är så pass liten att den är irrelevant för omvårdnaden. Det som kan sägas är att vidare forsknings behövs för att nå konsensus i detta ämne.
KLINISK RELEVANS
Resultaten är tänkta att hjälpa sjuksköterskor att bättre analysera och behandla smärta utifrån en individuell bedömning med mindre förutfattade meningar. Eftersom resultatet i
litteraturstudien inte visade på några skillnader i smärtupplevelsen mellan män och kvinnor kan detta hjälpa sjuksköterskor att bortse från vilket kön en patient har och behandla individen den har framför sig. En bättre smärtbedömning och smärtbehandling minskar lidandet hos patienten. Enligt Rosén (2012) har kraven på en evidensbaserad vård ökat i samhället. För att ha möjlighet att bedöma om en behandling vilar på tillräcklig vetenskaplig grund behöver vårdgivare hålla sig uppdaterade om aktuell forskning.
VIDARE FORSKNING
Författarna skulle i framtiden vilja genomföra en kvalitativ empirisk studie för att komma närmare patienten, och utforska de kvalitativa aspekterna på människors smärtupplevelser.
21
REFERENSER
Aloisi A.M. (2003). Gonadal hormones and sex differences in pain reactivity. Clin J Pain, 19, 168–174.
Aloisi, A.M., Bonifazi, M. (2007). Sex hormones, central nervous system and pain. Horm Behav, 50, 1–7.
Berkley, K.J. (1997). Sex differences in pain. Behavioral and brain sciences, 20(3), 371-380. Berntzen, H. Danielsen, A. Almås, H. (2011). Omvårdnad vid smärta. I H. Almås, D-G. Stubberud & R. Grönseth (Red.), Klinisk omvårdnad: Del 1 (2:a uppl., s. 352-390). Stockholm: Liber.
Bhattarai, N., Charlton, J., Rudisill, C. & Gulliford, M.C. (2013). Prevalence of depression and utilization of health care in single and multiple morbidity: a population-based cohort study. Psychol Med, 43 (7), 1423-1431. doi.org/10.1017/S0033291712002498
Carter, L.E., McNeil, D.W., Vowles, K.E., Sorrell, J.T., Turk, C.L., Ries, B.J., Hopko, D.R. (2002). Effects of emotion on pain reports, tolerance and physiology. Pain Res Manag, 7, 21– 30.
Chapman, K.R., Tashkin, D.P., Pye, D.J. (2001). Gender bias in the diagnosis of COPD. Chest, 119(6), 1691-1695.
Craft, R.M. (2007). Modulation of pain by estrogens. Pain, 32, 3–12.
Dannecker, E.A., Liu, Y., Rector, R.S., Thomas, T.R., Fillingim, R.B., Robinson, M.E. (2012). Sex differences in exercise-induced muscle pain and muscle damage. J Pain, 13(12), 1242-1249. doi: 10.1016/j.jpain.2012.09.014.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber.
Fillingim, R.B., Maixner, W. (1995). Gender differences in the response to noxius stimuli. Pain forum, 4(4), 209-221.
Fillingim, R.B., Maixner ,W., Girdler, S.S., Light, K.C., Harris, M.B., Sheps, D.S. & Mason, G.A. (1997). Ischemic but not thermal pain sensitivity varies across the menstrual cycle. Psychosomatic Medicine, 59, 512-520.
22 Friberg, F. (2012) Att göra en litteraturöversikt. I F, Friberg (red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2. [rev.] uppl., s. 133-143) Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier : värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur. Garcia, E., Godoy-Izquierdo, D., Godoy, J.F., Perez, M., Lopez-Chicheri, I. (2007) Gender differences in pressure pain threshold in a repeated measures assessment. Psychol Health Med, 12(5), 567-579.
Ghione, S. (1996). Hypertension-associated hypalgesia. Evidence in experimental animals and humans, pathophysiological mechanisms, and potential clinical consequences. Hypertension, 28, 494–504.
Gijsbers, K., Nicholson, F. (2005) Experimental pain thresholds influenced by sex of experimenter. Percept Mot Skills, 101, 803–807.
Gutiérrez Lombanaa, W., Gutiérrez Vidal, S.E. (2012) Pain and gender differences: A clinical approach. Colombian Journal of Anesthesiology, 40(3), 207-212.
doi:10.1016/j.rca.2012.05.007
Hamberg, K., Risberg, G., Johansson, E.E., Westman, G. (2002). Gender bias in physicians' management of neck pain: a study of the answers in a Swedish national examination. J Womens Health Gend Based Med, 11(7), 653-666
Hamberg, K., Risberg, G., Johansson, E-E. (2004). Male and female physicians show different patterns of gender bias: a paper-case study of management of irritable bowel syndrome. Scand J Public Health, 32(2), 144-152.
Hawthorn, J., Redmond, K. (1999) Smärta – bedömning och behandling. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, E.E., Hovelius, B. (Red.). (2004). Kropp och genus i medicinen. Lund: Studentlitteratur.
Kano, M., Farmer, A.D., Aziz, Q., G, V.P., Brammer, M.J., Williams, S., Fukudo, S. & Coen, S.J. (2013). Sex differences in brain response to anticipated and experienced visceral pain in
23 healthy subjects. American Journal of Physiology, 304(8), 687-699.
Doi:10.1152/ajpgi.00385.2012
Kindler, L.L., Valencia, C., Fillingim, R.B., George, S.Z. (2011). Sex Differences in
Experimental and Clinical Pain Sensitivity for Patients with Shoulder Pain. Eur J Pain, 15(2), 118-123. doi:10:1016/j.ejpain.2010.06.001
Klatzkin, R.R., Mechlin, B., Girdler, S.S. (2010). Menstrual cycle phase does not influence gender differences in experimental pain sensitivity. Eur J Pain, 14(1), 77-91.
doi:10.1016/j.ejpain.2009.01.002.
Liang, S.Y., Wang, T.J., Wu, S.F., Chao, T.C., Chuang, Y.H., Tsay, S.L., Tung, H.H., Lee, M.D. (2013). Gender differences associated with pain characteristics and treatment in taiwanese oncology outpatients. Asian Pac J Cancer Prev, 14(7), 4077-4082.
Mall för granskning av vetenskapliga artiklar. Hämtad 140420 från http://www.rkh.se/PageFiles/466/mall_granskning.pdf
McClish, D.K., Levenson, J.L., Penberthy, L.T., Roseff, S.D., Bovbjerg, V.E., Roberts, J.D., Aisiku, I.P., Smith, W.R. (2006). Gender differences in pain and healthcare utilization for adult sickle cell patients: The PiSCES Project. J Womens Health, 15(2), 146-54.
Määttä, S., Öresland, S. (2009). Genuskoll i omvårdnad. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 90-106). Stockholm: Studentlitteratur.
National institute of health. (1993) Hämtad från
http://grants1.nih.gov/grants/funding/women_min/guidelines_amended_10_2001.htm Peterson, C.K., Humphreys, B.K., Hodler, J., Pfirrmann, C. (2012) Gender Differences in Pain Levels Before and After Treatment: A Prospective Outcomes Study on 3,900 Swiss Patients With Musculoskeletal Complaints. BMC Musculoskeletal Disorders, 13(241). Pinerua-Shuhaibar, L., Prieto-Rincon, D., Ferrer, A., Bonilla, E., Maixner, W., Suarez-Roca, H. (1999). Reduced tolerance and cardiovascular response to ischemic pain in minor
24 Polit, D.F. & Beck, C.T. (2010). Essentials of nursing research: appraising evidence for nursing practice. (7., [updated] ed.) Philadelphia PA: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Racine, M., Tousignant-Laflamme, Y., Kloda, L., Dion, D., Dupuis, G., & Choinière, M. (2011a). A systematic literature review of 10 years of research on sex/gender and experimental pain perception - part 1: are there really differences between women and men? Pain, 153(3), 602-618. doi: 10.1016/j.pain.2011.11.025.
Racine, M., Tousignant-Laflamme, Y., Kloda, L., Dion, D., Dupuis, G., & Choinière, M. (2011b). A systematic literature review of 10years of research on sex/gender and pain
perception – Part 2: Do biopsychosocial factors alter pain sensitivity differently in women and men? Pain, 153(3), 619-635. doi:10.1016/j.pain.2011.11.026
Reips, U.D., Funke, F. (2008) Interval-level measurement with visual analogue scales in Internet-based research: VAS Generator. Psychonomic Society, Inc, 40(3), 699-704. doi:10.3758/BRM.40.3.699
Risberg, G. (2004). Genusbias i medicinen. I B. Hovelius & E.E. Johansson (Red.). Kropp och genus i medicinen (s. 97-103). Lund: Studentlitteratur.
Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod (s. 431-432). Pozkal, Polen: Studentlitteratur.
Ruau, D., Liu, L.Y., Clark, J.D., Angst, M.S. & Butte, A.J. (2012). Sex Differences in
Reported Pain Across 11,000 Patients Captured in Electronic Medical Records. J Pain, 13(3), 228-234. doi:10:1016/j.jpain.2011.11.002
Steeds, C. (2013). The anatomy and physiology of pain. Surgery, 31(2), 49-53. doi:10.1016/j.mpsur.2012.11.005
Svensk sjuksköterskeförening. (2010). Värdegrund för omvårdnad [Broschyr]. Bromma: Svensk sjuksköterskeförening. Från http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/Etik-publikationer/Vardegrund.for.omvardnad.web.pdf
Socialstyrelsen.(2011). Folkhälsorapporten 2011. Hämtad från
http://www.folkhalsoguiden.se/upload/folkh%c3%a4lsoarbete/fhr2011/Folkh%c3%a4lsorapp ort%202011.pdf
25 Sullivan, M.J., Rodgers, W.M., Kirsch, I. (2001) Catastrophizing, depression and
expectancies for pain and emotional distress. Pain, 91, 147–154.
Unruh, A.M. (1996). Gender variations in clinical pain experience. Pain, 65, 123-67. Vieira, E.B., Garcia, J.B., Silva, A.A., Araújo, R.L., Jansen, R.C., Bertrand, A.L. (2012). Chronic pain, associated factors, and impact on daily life: are there differences between the sexes? Cad Saude Publica, 28(8), 1459-1467.
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur. Willman, A. (2009). Hälsa och välbefinnande. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s. 27-43). Lund: Studentlitteratur. Öhman, A. (2009). Genusperspektiv på vårdvetenskap. Stockholm: Högskoleverket. Deklaration of Helsinki
26
BILAGOR
27 Författare, årtal, titel,
tidskrift
Syfte Urval Metod Resultat
Liang, S.Y., Wang, T.J., Wu, S.F., Chao, T.C., Chuang, Y.H., Tsay, S.L., Tung, H.H., Lee, M.D. (2013) Gender differences associated with pain characteristics and treatment in taiwanese oncology outpatients. Asian Pac J Cancer Prev.
Undersöka genusskillnad er relaterat till smärtintensite t, analgetika ordinationer och konsumtion i patienter med cancer. Vuxna med en cancerdiagnos och en smärta över 3 (0-10) i de senaste 24 timmarna. 92 deltagare valdes, 54 män 38 kvinnor. Kvantitativ. Datainsamling genom frågeformulär.
Studien fann att män kände högre
smärtintensitet.
Garcia, E.,
Godoy-Izquierdo, D., Godoy, J.F., Perez, M., Lopez-Chicheri, I. (2007) Gender
differences in pressure pain threshold in a repeated measures assessment. Psychol Health Med.
Utvärdera genuskillnade r i smärttröskel, relaterat till typ av tryckpunkt, dess lokalisering, och repetition. Friska vuxna. 30 deltagare, 12 män och 18 kvinnor. Kvantitativ experimentell.
Studien fann att kvinnor hade lägre smärttröskel jämfört med män.
Klatzkin, R.R., Mechlin, B., Girdler, S.S. (2010) Menstrual cycle phase does not influence gender
differences in experimental pain sensitivity. Eur J Pain. Undersöka hur och om menstruations cykeln påverkar smärtintensite ten bland kvinnor. Friska vuxna. 49 kvinnor med reguljära menstruationscy klar valdes och 48 män som kontrollgrupp.
Kvantitativ experimentell.
Kvinnor hade lägre smärttröskel vid köld-, värme- och ischemisk smärta jämfört med män.
Peterson, C.K.,
Humphreys, B.K., Hodler, J., Pfirrmann, C. (2012) Gender Differences in Pain Levels Before and After
Jämföra skelettmuskel smärtintensite t mellan män och kvinnor Vuxna. Elva olika grupper av patienter valdes, Kvantitativ. Datainsamlingen skedde genom Kvinnor rapporterade högre smärtintensitet jämfört med män i fyra av de elva grupperna.
28 Treatment: A Prospective
Outcomes Study on 3,900 Swiss Patients With Musculoskeletal Complaints. BMC
Musculoskeletal Disorders.
före och efter behandling. totalt 3,900 deltagare. två medicinska databaser. McClish, D.K., Levenson, J.L., Penberthy, L.T., Roseff, S.D., Bovbjerg, V.E., Roberts, J.D., Aisiku, I.P., Smith, W.R. (2006). Gender differences in pain and healthcare utilization for adult sickle cell patients: The PiSCES Project. J Womens Health.
Jämföra smärta mellan män och kvinnor med SCD. Även kriser, vårdanvändin g och analgetika användning. 226 vuxna män och kvinnor med SCD inkluderades i studien. Kvantitativ. Studien använde sig av frågeformulär i dagboksform där deltagarna fick skriva ner sina upplevelser under 6 månader.
Inga skillnader hittades i något av studiens områden. Kindler, L.L., Valencia, C., Fillingim, R.B., George, S.Z. (2011). Sex Differences in
Experimental and Clinical Pain Sensitivity for Patients with Shoulder Pain. Eur J Pain.
Undersöka hur män och kvinnor med axelsmärta skiljer sig i deras upplevelse av experimentell och klinisk smärta. Och huruvida psykologiska processer påverkar deras respons. 59 patienter som sökte operation för deras besvär valdes. 24 kvinnor och 35 män. Kvantitativ. Frågeformulär användes för att samla in data.
Studien fann att kvinnor kände högre
smärtintensitet och hade en lägre smärttröskel jämfört med män.
29 Vieira, E.B., Garcia, J.B.,
Silva, A.A., Araújo, R.L., Jansen, R.C., Bertrand, A.L. (2012). Chronic pain, associated factors, and impact on daily life: are there differences between the sexes? Cad Saude Publica. Jämföra män och kvinnor med kronisk smärta genom att identifiera faktorer och karakterisera smärtan och dess influens på det dagliga livet. 1620 vuxna deltagare inkluderades. 1061 kvinnor och 536 män. Kvantitativ. Datainsamling gjordes genom frågeformulär.
Forskarna fann inga skillnader mellan män och kvinnor i
smärtintensitet.
Kano, M., Farmer, A.D., Aziz, Q., G, V.P.,
Brammer, M.J., Williams, S., Fukudo, S. & Coen, S.J. (2013). Sex differences in brain response to
anticipated and
experienced visceral pain in healthy subjects. American Journal of Physiology. Jämföra könsskillnader mellan män och kvinnor i deras hjärnprocess av förväntad viceral smärta. Bland ett högt antal vuxna friska frivilliga valdes 16 män och 16 kvinnor för deltagande i studien. Kvantitativ experimentell.
Studien fann inga skillnader i
smärtintensitet eller hjärnaktivering mellan männen och kvinnorna.
Dannecker, E.A., Liu, Y., Rector, R.S., Thomas, T.R., Fillingim, R.B., Robinson, M.E. (2012). Sex differences in exercise-induced muscle pain and muscle damage. J Pain.
Den här studien utforskade om det fanns könsskillnader mellan män och kvinnor i tränings inducerad muskelsmärta. Friska vuxna. 30 deltagare, 16 män 14 kvinnor. Kvantitativ experimentell.
Kvinnor hade lägre smärtintensitet och lägre smärtfrekvens jämfört med män.
30 Ruau, D., Liu, L.Y., Clark,
J.D., Angst, M.S. & Butte, A.J. (2012). Sex Differences in Reported Pain Across 11,000 Patients Captured in Electronic Medical Records. J Pain. Den här studien hade syftet att utröna om det fanns skillnader i rapporterad smärtintensite t mellan män och kvinnor. Vuxna. Datainsamlinge n skedde genom sjukhusdatabase r där man tog dokumenterad smärtintensitet från 11,000 patienter.
Kvantitativ. Man fann att i överlag hade kvinnor högre smärtintensitet inom de flesta
