8802013
Gunilla Svensson, Julius Boutelje,
Ingvar Johansson, Owe Lindgren
Träskydd Ytbehandling
-Limning - Lagring
Rapport från IRG- och lUFRO-konferens
samt studieresa i Nordamerika 1987
Trätek
J
The I n t e r n a t i o n a l Research Group on Wood P r e s e r v a t i o n (IRG) höll s i t t årli-ga i n t e r n a t i o n e l l a möte i Honey Harbour, Kanada, 17-22 maj 1987. På mötet hölls f y r a föredrag från Trätek.
S t u d i e s on t h e p e r m e a b i l i t y o f Norway spruce (Picea a b i e s ) , IRG/WP/2298, av I n g v a r Johansson och K a t a r i n a Nordman-Edberg.
R a i s i n g o f t h e g r a i n and d e f o r m a t i o n o f Scots p i n e ( P i n u s s y l v e s t r i s ) t r e a t e d w i t h water-based p r e s e r v a t i v e s , IRG/WP/3456, av Göran Hägglund och Tommy S e b r i n g .
Water-based water r e p e l l e n t s f o r t r e a t m e n t o f wood, IRG/WP/3A44, av G u n i l l a Svensson, Göran Hägglund, I n g v a r Johansson och B a r t Banks.
Computerized a x i a l tomography a n o n d e s t r u c t i v e method f o r t h r e e -d i m e n s i o n a l woo-d -d e n s i t y / m o i s t u r e c o n t e n t measurements, IRG/WP/2285, av Owe L i n d g r e n .
Nedan r e f e r e r a s några kommentarer som gavs t i l l dessa föredrag och annan värdefull i n f o r m a t i o n samt innehållet i andra föredrag av s p e c i e l l t i n -t r e s s e .
Kommentarer t i l l egna föredrag
S t u d i e s on t h e p e r m e a b i l i t y o f Norway spruce (Picea a b i e s )
Föredraget beskrev d e t a r b e t e som g j o r t s v i d Trätek avseende granens p e r -m e a b i l i t e t och försök a t t öka den. A r b e t e t h a r g e t t stöd för hypotesen a t t hydrofoba extraktivämnen från märgstrålar och h a r t s k a n a l e r b i d r a r t i l l a t t a s p i r a t i o n e n hos de gfirdade r i n g p o r e r n a b l i r så g o t t som i r r e v e r s i b e l v i d t o r k n i n g e n . Man frågade om i n t e också vätebindningar s p e l a r en v i k t i g
r o l l . Vår u p p f a t t n i n g är a t t vätebindningar s p e l a r en dominerande r o l l , men a t t dessa i n t e h e l t kan förklara i r r e v e r s i b i l i t e t e n . En h y p o t e s , som v i
också har a r b e t a t med, är a t t proteinlimförband b i l d a s m e l l a n pormembran och porkammare v i d a s p i r a t i o n e n . Det f i n n s ännu i n t e några e x p e r i m e n t e l l a
data t i l l stöd för denna hypotes.
F l e r a k o n f e r e n s d e l t a g a r e v a r e f t e r föredraget i n t r e s s e r a d e av a t t d i s k u t e r a hur vätsketransporten s k e r i t o r k a d gran och f u r u . Vår u p p f a t t n i n g är a t t märgstrålarna då s p e l a r den v i k t i g a s t e r o l l e n . Denna u p p f a t t n i n g delades i n t e av a l l a andra f o r s k a r e . Några hävdar a t t vätsketransporten i t o r k a d b a r r v e d i första hand s k e r genom ofullständigt a s p i r e r a d e r i n g p o r e r i som-marveden, andra hävdar a t t även a s p i r e r a d e p o r e r har en v i s s p e r m e a b i l i t e t .
R a i s i n g o f t h e g r a i n a n d _ d e f o r m a t i o n o f Scots pine (Pinus s y l v e s t r i s ) t r e a t e d w i t h water based p r e s e r v a t i v e s
Föredraget redovisade r e s u l t a t från en undersökning av sekundära e f f e k t e r v i d i m p r e g n e r i n g av s n i c k e r i p r o d u k t e r med vattenbaserade medel jämfört med l a c k n a f t a b a s e r a d e . De f l e s t a som kommenterade föredraget v i s a d e en tveksam-h e t inför de v a t t e n b a s e r a d e träskyddsmedlens möjligtveksam-heter a t t ersätta de
G u n i l l a Svensson, J u l i t j s B o u t e l j e , Inqvar Johansson, OWP Lindqren
TRÄSKYDD - YTBEHANDLING - LIMNING - LAGRING Rapport från IRG- och lUFRO-konferens samt
s t u d i e r e s a i Nordamerika 1987 TräteknikCentrum Rapport P 8802013 Nyckelord gtuing pret'.ervat-ive treatment storage surface treatment Stockholm f e b r u a r i 1988
I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G
S i d
FÖRORD 3
lUFRO-KONFERENS 4 Kommentarer t i l l några förmiraq 4
IRG-K0NFEREN5 7 Kommentarer t i l l egna föredrag 7
Kommentarer t i l l föredrag av s p e c i e l l t i n t r e s s e 10 STUDIERESA 15 Träskydd 13 V a t t e n a v v i s n i n g och y t b e h a n d l i n g 17 Flamskydd 20 Limning och s k i v m a t e r i a l 21 Provninqsmetoder 26
FÖRORD
Inom området trämaterialteknik och spånskivor har en s t u d i e r e s a t i l l Nord-amerika g j o r t s . A v s i k t e n med resan var a t t d e l t a i The I n t e r n a t i o n a l Research Group on Wood P r e s e r v a t i o n ' s (IRG) årliga i n t e r n a t i o n e l l a konfe-rens samt a t t besöka företag och f o r s k n i n g s i n s t i t u t i o n e r som a r b e t a r med trämaterialteknik. En av oss d e l t o g även i lUEROs 2-dagars möte om l a g r i n g av timmer och sågat v i r k e som hölls under weekenden 16 - 17 maj före IRG-konf erensen.
IRG-konferensen hölls i Honey Harbour, Kanada, 18-22 maj 1987, och var som v a n l i g t i n d e l a d i f y r a o l i k a a r b e t s g r u p p e r som behandlar o l i k a ämnesområden inom träskydd:
B i o l o g i s k a problem Provningsmetoder
- Träskydd och behandlingsmetoder M a r i n t träskydd
På IRG-konferensen presenterades f y r a föredrag från Trätek om a k t u e l l a f o r s k n i n g s p r o j e k t .
Studieresan omfattade besök på fem f o r s k n i n g s i n s t i t u t i o n e r och f y r a före-t a g . Rapporföre-ten ger en sammanfaföre-tföre-tning av konferenserna samföre-t d e före-t a r b e före-t e som b e d r i v s på de besökta i n s t i t u t i o n e r n a och företagen inom områdena träskydd, v a t t e n a v v i s n i n g och flamskydd av trä samt s k i v m a t e r i a l .
lUFRO-KONFERENS
lonehållet av lUFRO-mötet framgår av nedanstående förteckning över före-drag. Första dagen ägnades åt nedbrytning av trämaterialet och träskydd för kompositmaterial av trä medan föredragen på andra dagen handlade om l a g r i n g d e l s av sågat v i r k e , dels av r u n d v i r k e . J. B o u t e l j e , Trätek, var ordförande v i d den sistnämnda sessionen och höll där också d e t övergripande föredraget "A survey on t h e storage o f c o n i f e r o u s saw l o g s " . U t g i v n i n g av föredragen i form av en samlad p u b l i k a t i o n har h i t t i l l s i n t e s k e t t , men är planerad. I n t e h e l l e r f i n n s någon sammanfattning som stöd för anteckningar. E n l i g t m u n t l i g a u p p g i f t e r kommer p u b l i k a t i o n e n med föredragen s n a r t a t t ges u t .
lUFRO "WOOD PROTECTION" MEETING
SATURDAY. MAY 16. 1987 WELCOME AND INTRODUCTION
KEYNOTE SPEAKER
Overview o( Composlle Products BIODETERIORATION OF COMPOSITES
Problems encountered in the perlormance ol composite products in service
Decay and strength reduction in aspen walerboard Investigations on the organism susceplitMlity ol
wood-based panel materials
TEST METHODOLOGY IN THE BIODETERIORATION OF COMPOSITES Assessing Ihe fungus resistance ol wood-based A. F Bravery and
composites R. G. Lea — U.K. Testing the resistance ol plywood and parlicleboard
against wood-deslroying basidiomyceles W Kerner-Gang — Germany The use ol a semi-permeable membrane in
basidiomyccle bioassays ol unleached parlicleboard
PROTECTION OF COMPOSITES
Protection ol wood based panel board against lire and decay — actual situation in Ihe E C and lurther
development H. -J. Deppe — Germany Preservation o( wood-panel products — decay
resistance in laboratory and (leld tests H Viitanen — Finland Field testing ol pressure treated plywood J. N. R. Ruddick — Canada Powdered preservative (ormulalions lor PF and MDI
bonded aspen walerboard
Potential wood preservatives lor glue-line treatment ol plywood
Wood modilication in Ihe protection o( wood composites
Title r>ot yet available
V.N. P. Malhur —Canada J. Youngquist — U.S. J. A Butcher —N Z. E. Schmidt — U S. Q, Wang — Sweden G C. Johnson and A. K. Martin — Australia E L Schmidt—U.S. K. TsurKxla — Japan
Novel treatments for composites
R, Rowell — U S M E Hedley and P Vinden — N.Z. R J Murphy and D J Dickinson—UK SUNDAY, MAY 17.19«7 STORAGE OF SOFTWOODS
F>reventk>n of stain ar>d mouW on sawn sofhwoods: The situation In Canada
The situation in Sweden Tf>e situation in Finlarxl The situation In New Zealand The situation in Japan
Report on stain and mould devek>pmenl on Chilean Pinus radiata prkM to shipment Control ol delerioratwn in Portuguese pine imported
In the U K.
A comparison of lest methods lot devetoping prophylactic chemicals for softwoods STORAGE PROBLEMS OF ROUNDWOOD
Some aspects of protected arxt unprotected togs In
storage J Boulelje — Sweden Ecorwmic aspects ol storage ol roundwood J O Söderström — Sweden Storage of softwood togs from environmentally H Willeilner/ Peek
pdluled sites f^e*! Rep Germany Chemk:al treatments lor the protection of Radiata
pine logs J. Drysdale — N Z A. Byrne — Canada B. Henningsson — Sweden T. Vlhavainen — Finland J Drysdale—NZ. K, Tsunoda — Japan M C Rose —Chile D. J Dickinson — U K. R. Eaton and G. Williams—U.K
Kommentarer t i l l några föredrag
P r e s e r v a t i o n o f wood panel products - decay r e s i s t a n c e i n l a b o r a t o r y and f i e l d t e s t . V i i t a n e n , F i n l a n d
E t t i n t r e s s a n t föredrag hölls av V i i t a n e n i v i l k e t han redogjorde för mycket omfattande t e s t e r sedan 1982 beträffande e f f e k t e n av o l i k a trä-skyddsbehandlingars inverkan på beständigheten hos plywood, spånskivor och fanér. Testerna har utförts såväl i l a b o r a t o r i u m som i fält. Undersökta me-d e l v a r b l a CCA, TBTO, AC, PCP. Behanme-dlingarna skeme-dme-de antingen på fanér under p r o d u k t i o n av s k i v o r , e l l e r på färdigt s k i v m a t e r i a l . De bästa e f f e k -terna både i fält och på l a b o r a t o r i u m erhölls med CCA-medel. Annars var det o f t a s t o r a s k i l l n a d e r mellan träskyddsmedlens e f f e k t i fält och på l a b o r a
t o r i u m . V i i t a n e n visade också e f f e k t e r n a på foghållfastheten v i d i n b l a n d -ning av PCP i l i m .
?2^^?[!ii?i_!^22^^P£^^^£^2iiy?^ g l u e - l i n e treatment o f plywood. Tsunoda, Japan
Även Tsunoda behandlade e f f e k t e n av i n b l a n d n i n g av några nyare träskyddsme-del i l i m , b l a EBIP, IF-IOOO, TCMTB. De första två var e f f e k t i v a s t på ski-vorna (urea-melamin).
Wof)d m o d i f i c a t o n i n the p r o t e c t i o n o f wood. Rowel I , USA
A c e t y l e r i n g av spånskivor av f u r u och asp kan nedbringa fibermättnadspunk-ten t i l l \0 % v i d en 2 0 - p r o c e n t i g viktsökning. En sådan a c e t y l e r i n g ger e t t v i s s t skydd mot t e r m i t e r , dock i n t e e t t fullständigt. Det behövs en
acety-l e r i n g motsvarande 10 % viktsökning för a t t h i n d r a vitröta t o t a acety-l t och ca 15 ?o viktsökning för a t t hindra brunröta.
översättn.: " I n s e k t i c i d e r i l i m f o g a r hos plywood. Hedley och Vinden, Nya Zeeland
De använde k l o r d a n som i n s e k t i c i d och undersökte med s p e k t r o f o t o m e t r i vissa e v e n t u e l l a förluster v i d långtidslagring (1969-1985!). De hävdar a t t inga sådana förluster sker. Förluster sker t y d l i g e n under p r o d u k t i o n e n , v i d varmpressning.
Novel treatment f o r composites. Murphy och D i c k i n s o n , S t o r b r i t a n n i e n Här b e s k r i v s upptagning och p e n e t r e r i n g av t r i m e t y I b o r a t i o l i k a komposit-m a t e r i a l av trä v i d o l i k a f u k t k v o t e r och e f f e k t e r på e t t a n t a l o l i k a röt-svampar .
Prevention o f s t a i n and mould on sawn softwoods. O l i k a föredragshållare I d e t t a a v s n i t t berättade o l i k a föredragshållare om s i t u a t ionen i deras land. Det är t y d l i g t a t t man i många länder är mycket f r i k o s t i g med använd-ning av medel mot blånad och mögel.
Byrne från Kanada berättade a t t 60-70 % av produktionen av sågat v i r k e be-handlas med k l o r e r a d e f e n o l i s k a föreningar. Vidare används Cu-8 och TCMTB. Björn Henningsson nämnde a t t M i t r o l 48 f n är det v i k t i g a s t e blånadsskydds-medlet för sågat v i r k e i Sverige.
Av T u i j a Vihavainens föredrag framgick a t t i F i n l a n d använder ca 90 ^ av sågverken blånadsskyddsmedel. MBT ( m e t y l e n b i s t i o c y a n a t ) och TCMBT är
van-l i g a .
Aven Drysdale, Nya Zeeland, omnämnde en mycket s t o r förbrukning av blånads-skyddsmedel. I Nya Zeeland används behandlingen även som långtidsskydd.
Storage problems o f roundwood. O l i k a föredragshållare
Som t i d i g a r e nämnts gavs översiktsföredraget av J. B o u t e l j e . Här framgick a t t v i i Sverige i mycket l i t e n utsträckning använder oss av kemiskt skydd under l a g r i n g e n , men a t t v a t t e n l a g r i n g används som skyddsmetod i s t o r u t -sträckning. De v i d det här l a g e t välkända konsekvenserna av våtlagring un-der den varma årstiden d i s k u t e r a d e s engagerat. Bl a undrade man hur vår ex-portmarknad b l i r informerad om våtlagringens konsekvenser.
0. Söderström, t i d i g a r e SLU, gav en ekonomisk resumé av l a g r i n g e n . Som "rund s i f f r a " nämnde han 60:-/m^ sågat v i r k e som kostnad för l a n d l a g r i n g under b e v a t t n i n g . Denna s i f f r a inkluderade såväl räntekostnader, prisök-ningar vår-höst, l a g r i n g s s k a d o r samt ökade kostnader v i d hanteringen.
Peek, Västtyskland, redogjorde för de s p e c i e l l a problem som uppkommer då man måste t a hand om s t o r a mängder timmer från skadade skogar. I s t o r u t -sträckning är man hänvisad t i l l l a g r i n g i v a t t e n . Peek nämnde b l a a t t även v i d f l e r a års l a g r i n g i v a t t e n är hållfasthetsförlusterna försumbara. Per-m e a b i I i tetsökningar är Per-man t y d l i g e n Per-mindre Per-medveten oPer-m, Per-men det kan kanske d e l v i s förklaras av a t t det mestadels handlar om gran, som är mindre
käns-l i g än f u r u .
Drysdale, Nya Zeeland, berättade a t t man även v i d l a g r i n g av r u n d v i r k e an-vänder s t o r a mängder blånadsskyddsmedel, b l a därför a t t man har en bety-dande e x p o r t av r u o d v i r k e t i l l Japan. Detta r u n d v i r k e s k u l l e i n t e k l a r a t r a n s p o r t e n utan kemiskt skydd.
IRG-KONFERENS
The I n t e r n a t i o n a l Research Group on Wood P r e s e r v a t i o n (IRC) höll s i t t årli-ga i n t e r n a t i o n e l l a möte i Honey Harbour, Kanada, 17-22 maj 1987. På mötet hölls f y r a föredrag från Trätek.
Studies nn the p e r m e a b i l i t y o f Norway spruce (Picea a b i e s ) , IRG/WP/2298, av Ingvar Johansson nch K a t a r i n a Nordman-Edberg.
R a i s i n g o f the g r a i n and deformation o f Scots pine (Pinus s y l v e s t r i s ) t r e a t e d w i t h water-based p r e s e r v a t i v e s , IRG/WP/3450, av Göran Hägglund och Tommy Sebrinq.
Water-based water r e p e l l e n t s f o r treatment o f wood, IRG/WP/3446, av G u n i l l a Svensson, Göran Hägqlund, Ingvar Johansson och Bart Banks.
Computerized a x i a l tomography a n o n d e s t r u c t i v e method f o r t h r e e -dimensional wood d e n s i t y / m o i s t u r e content measurements, lRG/WP/2285, av Owe IJndqren.
Nedan r e f e r e r a s några kommentarer som gavs t i l l dessa föredrag och annan värdefull i n f o r m a t i o n samt innehållet i andra föredrag av s p e c i e l l t i n -t r e s s e .
Kommentarer t i l l egna föredrag
Studies on the p e r m e a b i l i t y o f Norway spruce (Picea abies)
Föredraget beskrev det arbete som g j o r t s v i d Trätek avseende granens per-m e a b i l i t e t och försök a t t öka den. A r b e t e t har g e t t stöd för hypotesen a t t hydrofoba extraktivämnen från märgstrålar nch h a r t s k a n a l e r b i d r a r t i l l a t t a s p i r a t i o n e n hos de gårdade r i n g p o r e r n a b l i r så g o t t som i r r e v e r s i b e l v i d t o r k n i n g e n . Man frågade om i n t e också vätebindningar s p e l a r en v i k t i g
r o l l . Vår u p p f a t t n i n g är a t t vätebindningar s p e l a r en dominerande r o l l , men a t t dessa i n t e h e l t kan förklara i r r e v e r s i b i l i t e t e n . En hypotes, som v i också har a r b e t a t med, är a t t proteinlimförband b i l d a s mellan pormembran och porkammare v i d a s p i r a t i o n e n . Det f i n n s ännu i n t e några e x p e r i m e n t e l l a data t i l l stöd för denna hypotes.
F l e r a k o n f e r e n s d e l t a q a r e var e f t e r föredraget i n t r e s s e r a d e av a t t d i s k u t e r a hur vätsketransporten sker i t o r k a d gran och f u r u . Vår u p p f a t t n i n g är a t t märgstrålarna då s p e l a r den v i k t i g a s t e r o l l e n . Denna u p p f a t t n i n g delades i n t e av a l l a andra f o r s k a r e . Några hävdar a t t vätsketransporten i t o r k a d barrved i första hand sker genom ofullständigt a s p i r e r a d e r i n g p o r e r i som-marveden, andra hävdar a t t även a s p i r e r a d e porer har en v i s s p e r m e a b i I i t e t .
R a i s i n g o f the g r a i n and d e f o r m a t i o n o f Scots pine (Pinus s y l v e s t r i s ) t r e a t e d w i t h water based p r e s e r v a t i v e s
Föredraget redovisade r e s u l t a t från en undersökning av sekundära e f f e k t e r v i d impregnering av s n i c k e r i p r o d u k t e r med vattenbaserade medel jämfört med l a c k n a f t a b a s e r a d e . De f l e s t a som kommenterade föredraget visade en tveksam-het inför de vattenbaserade träskyddsmedlens möjligtveksam-heter a t t ersätta de
l a c k n a f t a b a s e r a d e . Det ifrågasattes om den något större f i b e r r e s n i n g som v i k o n s t a t e r a t hos vattenbaserade system jämfört med lacknaftabaserade ändå i n t e v a r en besvärande nackdel.
Man pekade också på förväntade svårigheter v i d t o r k n i n g av s n i c k e r i e r som impregnerats med vattensystem. Deltagarna informerades om a t t t o r k n i n g e n av fönstersnickerier, som B-impregnerats med vattensystem, nu studeras i e t t samarbetsprojekt mellan Trätek och i n d u s t r i n .
Water-based water r e p e l l e n t s f o r treatment o f wood
A r b e t e t beskrev de r e s u l t a t som erhållits i e t t a r b e t e med u t v e c k l i n g av vattenbaserade vattenavvisande medel för impregnering av trä. De frågor som ställdes e f t e r föredraget rörde huruvida p a t e n t sökts på behandlingarna samt om långtidstester utomhus hade utförts. Utomhustester har i n t e g j o r t s ännu. F l e r a k o n f e r e n s d e l t a g a r e visade e f t e r föredraget s t o r t i n t r e s s e för v i l k a kemiska föreningar som v i a r b e t a t med. Andra kommersiella företag be-rättade a t t de också a r b e t a r med a t t t a fram vattenbaserade vattenavvisande medel för b l a b e s t r y k n i n g och doppning. E t t företag som a r b e t a r med d e t t a har ännu i n t e fått fram e t t medel som k l a r a r NWWPAs ( r N a t i o n a l Wood Window and Door A s s o c i a t i o n ) testmetod v i l k e t är nödvändigt för a t t det s k a l l få säljas som e t t av NWWPA godkänt medel. Testmetoden baseras på s v a l l n i n g s -mätning.
I Nya Zeeland används f n två metoder för a t t mäta vattenavvisande e f f e k t e r . Båda uppgavs vara standarder. Den ena mäter inträngning av en v a t t e n -droppe på träytan och den andra baseras på doppning i v a t t e n och mätning av viktsökning.
Computerized a x i a l tomography - a n o n - d e s t r u c t i v e method f o r three-dimen-s i o n a l wood d e n three-dimen-s i t y / m o i three-dimen-s t u r e content meathree-dimen-surementthree-dimen-s
Föredraget gav upphov t i l l i n t r e s s a n t a k o n t a k t e r och i n f o r m a t i o n om pågåen-de i n t e r n a t i o n e l l t f o r s k n i n g s a r b e t e inom områpågåen-det d a t o r t o m o g r a f i . Särskilt kan nämnas följande;
John Davis, Chisholm I n s t i t u t e o f Technology, Melbourne, A u s t r a l i e n , har a v s l u t a t bygget av s i n s p e c i a l d a t o r t o m o g r a f med hög s p a t i a l upplös-n i upplös-n g .
Dennis C l a r k e , D i s t r i b u t i o n Engineering Dept, S t a t e E l e c t r i c i t y Commis-s i o n o f V i c t o r i a , Melbourne, A u Commis-s t r a l i e n , har i n l e t t e t t Commis-samarbete med Davis för a t t u t v e c k l a en bärbar datortomograf för a t t utvärdera rötan-grepp i s t o l p a r . F i n a n s i e r i n g e n av p r o j e k t e t är k l a r och den första p r o t o t y p e n beräknas vara k l a r för användning om ca två år.
Tomografen ska ha en röntgenkälla bestående av Cesium 137 och d e t e k t o rerna ska r o t e r a r u n t s t o l p e n . Scantiden beräknas idag t i l l ca 1,5 m i -n u t e r med e-n upplös-ni-ng av 1 x 1 mm. De-n kommer a t t f r a k t a s på e-n
Toyota L a n d c r u i s e r . Tomografen s k a l l användas i de f a l l man v i l l avgöra om en s t o l p e kan stå kvar i y t t e r l i g a r e en b e s i k t n i n g s p e r i o d om fem år.
Man har s a t s a t på denna dyra t e k n i k eftersom man i n t e anser s i g ha råd a t t avstå från de r e s u l t a t den ger. Problemen med rötangrepp i s t o l p a r är nämligen väldigt s t o r a i A u s t r a l i e n . Kommissionen har ca 100 an-ställda som i n t e gör annat än okulärt i n s p e k t e r a r s t o l p a r i sydöstra delen av A u s t r a l i e n .
Via John Ruddick, U n i v e r s i t y o f B r i t i s h Columbia (UBC), Vancouver, Kanada, erhölls i n t r e s s a n t i n f o r m a t i o n avseende det MRI-arbete (medicinsk NMRtomografi), som utförs i samarbete med EORINTEK. De p r e l i m i -nära s t u d i e r n a avseende teknikens möjligheter a t t mäta f u k t är i s t o r t s e t t avslutade. Genom a t t utreda k o n v e n t i o n e l l NMRteknik har man f a s t -ställt kraven på hur en M R I - u t r u s t n i n g bör användas för fuktmätningar. E m e l l e r t i d kan i n t e den medicinska u t r u s t n i n g e n köras på det sätt som krävs för mätningar av f u k t under fibermättnadspunkten. Detta har r e s u l t e r a t i a t t man nu u t r e d e r en metod där t o m o g r a f i b i l d e r och M R I b i l -der t a s av samma p r o v o b j e k t och sedan ska utvär-deras r e l a t i v t varandra i b i l d b e h a n d l i n g s d a t o r . Detta t y c k s dock vara en onödigt omständlig väg a t t gå.
E n l i g t Ruddick pågår också e t t samarbete mellan UBC och F o r i n t e k avseende bestämning av s t o c k a r s i n r e k v a l i t e t , där d a t o r t o m o g r a f i u t n y t t -j a s på ungefär samma sätt som hos Trätek. P r o -j e k t e t k a l l a s för "glass-l o g " och B r i a n Eunt, FORINTEK, ingår som en av p r o j e k t "glass-l e d a r n a .
Dunlop v i d UBC, har u t v e c k l a t en metod a t t utvärdera rötangrepp i s t o l -par genom a t t mäta hur en utsänd stötvåg i s t o l p e n r e f l e k t e r a s mot en ändyta. Se f i g u r 1. F r i s k t trä Rötangripet trä — T -1 O tid 20
Figur 1. Utvärdering av rötangrepp i s t o l p e e n l i g t Dunlop.
Barry Goodell, U n i v e r s i t y o f Maine, Orono, USA.
Har i n l e t t en preliminär s t u d i e beträffande användningen av MRI-tekni-ken för utvärdering av rötangrepp i trämaterial.
David P l a c k e t t , FRI, Rotorua, Nya Zeeland.
10
l e d n i n g . E n l i g t John Butcher (samma i n s t i t u t ) genomförs a r b e t e t i sam-a r b e t e med u n i v e r s i t e t e t i C h r i s t c h u r c h .
Paul Cooper, U n i v e r s i t y o f Toronto, Kanada.
Han hävdar a t t han u t v e c k l a t en f r y s n i n g s t e k n i k för a t t på cellnivå kunna följa torkningsförlopp i svepelektronmikroskop. Provobjekten kond i t i o n e r a s t i l l en v i s s f u k t k v o t v a r e f t e r konde f r y s e s och e l e k t r o n m i k r o -skoperas. Därefter t i n a s de upp och k o n d i t i o n e r a s t i l l andra f u k t k v o t e r och mikroskoperas igen e f t e r f r y s n i n g . R e s u l t a t e n bedöms okulärt men bör gå a t t utvärdera med b i l d d a t o r . Detta är mycket i n t r e s s a n t genom anställningen av Henrik Lindberg på Trätek, som har s v e p e l e k t r o n m i k r o -skopi av polymera m a t e r i a l som högsta kompetens. Detta arbete bör beva-kas .
Kommentarer t i l l föredrag av s p e c i e l l t i n t r e s s e
IRG/WP/1319. Biochemical aspects o f w h i t e - r o t and brown-rot decay, H i g h l e y , Madison, USA
Här ges en bred och i n t r e s s a n t överblick över de v i k t i g a s t e biokemiska as-pekterna i samband med v i t - och brunröta. Nedbrytning av l i g n i n sker i n t e i frånvaro av k o l h y d r a t e r . L i g n i n e t självt är a n t a g l i g e n av underordnad b e t y -delse som kolkälla för rötsvamparna. Under t i d i g a a n g r e p p s s t a d i e r , v i d svamphyfernas s p r i d n i n g i veden, konsumeras i s t o r utsträckning låg-moleky-lära s o c k e r a r t e r . Kväve behövs, men svamparna har en extremt e f f e k t i v och snål hushållning med d e t t a grundämne, b l a genom återanvändning (kanniba-l i s m ! ) . Mycket (kanniba-låga kväveha(kanniba-lter, 0,03-0,1 %, i veden räcker därför för an-grepp.
Thiamin är en v i t a m i n som f i n n s i ved och som är nödvändig för s v a m p t i l l -växt. Möjligheten a t t h i n d r a tillväxt av brunröta genom a l k a l i s k behand-l i n g , som förmodbehand-ligen förstör t h i a m i n e t , har p r o v a t s med v i s s framgång ( i c k e e f f e k t i v mot vitröta). E f f e k t e n t y c k s i n t e enbart bero på förstörelse av t h i a m i n , u t a n också på vedens ökade pH.
Nya f o r s k n i n g r e s u l t a t t y d e r på a t t en d e l vitrötesvampar har bättre möjlig-heter a t t u t n y t t j a s y r i n g y l - än g u a i a c y l l i g n i n . Barrträd innehåller endast den sistnämnda typen av l i g n i n , medan de a l l r a f l e s t a lövträdarter i n n e -håller båda typerna av l i g n i n (dock i v a r i e r a n d e p r o p o r t i o n e r ) .
Brunrötesvamparna u t n y t t j a r c e l l u l o s a och h e m i c e l l u l o s a , medan l i g n i n e t en-dast m o d i f i e r a s ( d e m e t y l e r i n g , o x i d e r i n g ) . H e m i c e l l u l o s a förbrukas betyd-l i g t snabbare än c e betyd-l betyd-l u betyd-l o s a . Förmodbetyd-ligen beror nedbrytningen av c e betyd-l betyd-l u betyd-l o s a n i hög grad på hur framgångsrikt svampen i i n i t i a l s k e d e t l y c k a s tillgodogöra sig det hemicellulosahölje som omger c e l l u l o s a m i k r o f i b r i 1 l e r n a . E t t möjligt sätt a t t stoppa rötprocessen är därför a t t h i n d r a svampen a t t u t n y t t j a h e m i c e l l u l o s a ( t ex genom m o d i f i k a t i o n ) .
Vitrötesvampar depolymeriserar stomsubstanserna i cellväggen undan för un-dan i den t a k t som n e d b r y t n i n g s p r o d u k t e r n a förbrukas för svamparnas ämnes-omsättning. Brunrötesvampar däremot depolymeriserar h o l o c e l l u l o s a n snabbt och n e d b r y t n i n g s p r o d u k t e r produceras snabbare än de förbrukas. Brunrötad ved har således en b e t y d l i g t större alkalilöslighet än normal ved.
11
Enzymmekanismer för n e d b r y t n i n g av c e l l u l o s a genom vitröta, som har stude-r a t s i n t e n s i v t på STFI av E stude-r i c s s o n , behandlades och b l a bestude-röstude-rdes den sy-n e r g i s t iska verkasy-n av exoglucasy-naser och esy-ndoglucasy-naser. Det asy-ntyddes a t t dessa två enzymtyper kanske verkar som e t t löst komplex.
Highley anknöt också t i l l Ericssons s t u d i e r beträffande uppkomsten av s u p e r n x i d anioner, f r i a syreatomer och h y d r o x y I r a d i k a l e r genom o x i d a t i v a enzymer ( o x i d a s e r ) v i d c e l l u l o s a n e d b r y t n i n q . Dessa r e a k t a n t e r är små och kan penetrera c e l l u l o s a n s m i k r o s t r u k t u r och göra c e l l u l o s a n m o t t a g l i g för efterföljande n e d b r y t n i n g genom endo- och exoglucanaser. Highley rekommen-derade f o r t s a t t a s t u d i e r av dessa r a d i k a l biIdande oxidaser och deras bety-delse för c e l l u l o s a n e d b r y t n i n g genom vitrötesvampar.
Ett regulerande p r o t e i n s t y r i n d u k t i o n av c e l l u l a s , mannas och xylanas. Detta p r o t e i n s k u l l e kunna användas för a t t r e g l e r a n e d b r y t i n g s h a s t i g h e t e n ( a r b e t e n av E r i c s s o n och Goodel]).
L i g n i n n e d b r y t n i n g genom vitrötesvampar b e t r a k t a s som en sekundär metabolism som först s t a r t a s p q a a t t kväve b l i r en begränsande f a k t o r . Betydelsen av H2O2 för l i g n i n a s e r framhävs. Man har h i t t i l l s i n t e l y c k a t s i n i t i e r a ned-b r y t n i n g av l i g n i n i i n t a k t a cellväggar med renade l i g n i n a s e r e l l e r råenzy-mer. Tydligen saknas några komponenter i det 1igninnedbrytande komplexet, som man har i s o l e r a t . E t t i n t e n s i v t a r b e t e pågår v i d FPL i Madison för a t t i d e n t i f i e r a dessa komponenter.
Betydelsen av system liknande H2O2 + Fe+"*" (Fentons reagens) för depolyme-r i s e depolyme-r i n g av c e l l u l o s a genom bdepolyme-rundepolyme-rötesvampadepolyme-r poängtedepolyme-rades. Bdepolyme-rundepolyme-rntesvampen producerar själv H2O2 och förmår reducera det Fe+++ som brukar förekomma
i ved t i l l Fe++.
L i t e arbete har g j o r t s beträffande brunrötesvampars h e m i c e l l u l a s e r . De t y c k s vara s t a b i l a mot e f f e k t e r av temperatur, pH, m e t a l l e r och k o m p l e x b i l -dare.
Highley antyder a t t angrepp på cellväggen kan s t a r t a s med o x i d a t i v a proces-ser och i n t e med h y d r o l y t i s k a enzymer. För l i g n i n e t s d e l är de nedbrytande agenserna dessutom i c k e - s p e c i f i k a . Detta underlättar g i v e t v i s i n t e a r b e t e t a t t medelst kemisk m o d i f i k a t i o n göra cellväggen " o a p t i t l i g " som s u b s t r a t för svamparna.
Extracellulära nedbrytande enzymer är extremt s t a b i l a och det är därför o s a n n o l i k t a t t man genom d e a k t i v e r i n g av enzymerna s k u l l e kunna h i n d r a rö-t a . Vissa e n k l a , icke m e rö-t a b o l i s e r b a r a , s o c k e r a r rö-t e r u n d e r rö-t r y c k e r b i l d n i n g av c e l l u l a s e r och h e m i c e l l u l a s e r hos vitrötesvampar, dock i n t e hos brunröte-svampar. Detta s k u l l e ge en möjlighet a t t påverka vitröteangrepp. Kanske vore e f f e k t i v a komplexbiIdare med järn e t t annat sätt a t t h i n d r a brunröta? K i t i n utgör huvudämne i svamparnas cellväggar. En användning av k e m i k a l i e r
som h i n d r a r syntes av k i t i n har också nämnts som "biokemiskt v e r k t y g " a t t h i n d r a röta, l i k s o m t ex möjligheten a t t göra t h i a m i n , en för tillväxt l i v s v i k t i g f a k t o r , oåtkomlig för rötsvamparna.
12
IRG/WP/3406. Environmental aspects o f wood p r e s e r v a t i o n . Greaves, A u s t r a l i e n
Greaves a r t i k e l är en förnämlig sammanfattning av den mycket omfattande l i t t e r a t u r e n inom området "Miljöproblem med kemiskt träskydd".
När det gäller CCA-medlen är det Greaves, såväl som de f l e s t a andra bedöma-r e s , åsikt a t t t o bedöma-r bedöma-r t CCA-behandlat tbedöma-rä äbedöma-r o f a bedöma-r l i g t . Man böbedöma-r dock stbedöma-räva e f t e r a t t i så s t o r utsträckning som möjligt undvika exponering för p u t s -damm och spån v i d bearbetning av impregnerat trä. Greaves nämnde i n t e den r i s k som föreligger då man "av misstag" e l l e r av okunnighet bränner impreg-nerat v i r k e för a t t b l i av med k a p b i t a r , spån m m.
När det gäller p e n t a k l o r f e n o l , PCP, är det även Greaves åsikt a t t PCP är e t t av de f a r l i g a s t e medlen, även om han i n t e anser a t t e t t förbud, som v i har i Sverige, är m o t i v e r a t . Greaves föredrar e t t f o r t s a t t arbete med a t t minska mängden d i o x i n i produkten. E n l i g t vår u p p f a t t n i n g u n d e r s k a t t a r Greaves r i s k e n för autosyntes av d i o x i n e r i impregnerat v i r k e . Beträffande kreosot nämnde Greaves a t t benspyrener, välkända kancerbiIdande ämnen, på-v i s a t s i k r e o s o t o l j a , men a t t h a l t e n benspyrener uppmätta i l u f t e n på-v i d kreosotimpregneringverk låg 1000 ggr lägre an i b i l a v g a s e r . H i t t i l l s utför-da undersökningar har i n t e påvisat högre kancerfrekvens hos a r b e t a r e expo-nerade för kreosot än hos jämförbara a r b e t a r g r u p p e r . Greaves k n y t e r s t o r a förhoppningar t i l l a t t den n y l i g e n utvecklade vattenemulgerade kreosoten, PEC, s k a l l innebära e t t framsteg ur miljösynpunkt.
TBTO är ungefär l i k a g i f t i g t som PCP. D i r e k t k o n t a k t med huden bör undvikas och man bör använda skyddshandskar v i d h a n t e r i n g av nyimpregnerat v i r k e . Vi anser a t t TBTO i p r a k t i k e n är b e t y d l i g t mindre f a r l i g t än PCP p g a mindre r i s k e r för f a r l i g a förorenings- e l l e r omvandlingsprodukter.
Greaves anser a t t kopparnaftenat i p r a k t i k e n är o g i f t i g t . Aven b o r a t e r är förhållandevis harmlösa. De s k Boracol-preparaten, borsyra löst i g l y k o l , är mindre g i f t i g a än rena b o r a t e r .
I n s e k t i c i d e r av typen k l o r o r g a n i s k a föreningar ( i n t e tillåtna för behand-l i n g av trä i Sverige) är en s t o r häbehand-lsorisk inom träskyddsindustrin. Greaves k n y t e r s t o r a förhoppningar t i l l o r g a n o f o s f a t e r och framför a l l t s y n t e t i s k a p y r e t h r o i d e r , som a l t e r n a t i v a i n s e k t i c i d e r .
IRG/WP/34I2. Dimensional s t a b i l i z a t i o n o f wood_with_dimet^lol_com Nicholas, W i l l i a m s , USA
Nicholas och W i l l i a m s har s t u d e r a t d i m e n s i o n s s t a b i l i s e r i n g med d i m e t y l o l d i -h y d r o x i e t y l e n u r e a , en k e m i k a l i e ( F i x a p r e t CP, BASF) som v i s t u d e r a t i e t t uppdrag åt KenoGard 1980. Vi uppnådde ca 50 % permanent s t a b i l i t e t v i d ca 20 % k e m i k a l i e k o n c e n t r a t i o n i trä. Nicholas och W i l l i a m s har a r b e t a t med lägre k o n c e n t r a t i o n e r , ca 5 ? o , och strävat e f t e r d i m e n s i o n s s t a b i l i s e r i n g genom tvärbindning. De har uppnått i n i t i a l a s t a b i l i t e t e r på 40-50 % med förhållandevis l i t e n försämring av mekaniska egenskaper. Med a l u m i n i u m t r i -k l o r i d och v i n s y r a som -k a t a l y s a t o r -kan uthärdning s-ke v i d 100° på en timme.
Vår e r f a r e n h e t är dock a t t tvärbindning ger dålig permanent s t a b i l i t e t . V i d upprepad u p p f u k t n i n g / t o r k n i n g brukar s t a b i l i t e t e n snabbt gå förlorad. Nicholas och W i l l i a m s hade ännu i n t e s t u d e r a t d e t t a .
13
IRG/WP/3414. The compatabi1 i t y o f t r i b u t y l t i n f u n g i c i d e s and s y n t h e t i c p y r e t h r o i d i n s e c t i c i d e s as wood p r e s e r v a t i v e s . Blunden, H i l l , UK
A v s i k t e n med a r b e t e t var a t t förstå varför p y r e t h r o i d e r i n t e är biandbara med tennorganiska föreningar, e t t problem som i och för s i g är av mindre
i n t r e s s e i S v e r i g e . R e s u l t a t e t t o r d e dock vara av betydelse för förståelsen av de tennorganiska föreningarnas n e d b r y t n i n g 1 trä, en nackdel med dessa f u n g i c i d e r , som d e b a t t e r a t s mycket, även i Sverige, under senare år.
Blunden och H i l l har v i s a t , med ganska s t o r säkerhet, a t t TBTO reagerar med e s t e r g r u p p e r e n l i g t följande mekanism:
Bu5SnOSnBu3 + R^COOH^ RlC00SnBu3 + R20SnBu3
Estergrupper förekommer j u i n t e bara i s y n t e t i s k a p y r e t h r o i d e r utan även n a t u r l i g t i trä, a c e t y I g r u p p e r , f e t t m m, v i l k e t medför a t t det är tänkbart a t t liknande r e a k t i o n e r sker i träet.
IRG/WP/3431. F l u o r i d e wood p i l l , van der D r i f t , Bensen, Holland
Sedan några år t i l l b a k a har v i hört t a l a s nm denna v i d TNO utvecklade p r o -d u k t . Föreliggan-de arbete b e s k r i v e r -de ganska omfattan-de lahun-dersökningar, som utförts.
"Wood p i l l " är 35 mm långa s t a v a r med 10 mm diameter. De hestår av en man-t e l av en h y d r o f i 1 polymer som i n n e s l u man-t e r 1,6 g KHF - NH4HF, samma
bland-n i bland-n g av b i f l u o r i d e r som debland-n för bland-några år sedabland-n h e t t omdebatterade produktebland-n Improsol I . Genom a t t i n n e s l u t a b i f l u o r i d e r n a i en p l a s t m a n t e l räknar man med a t t "Wood p i l l " s k a l l vara miljömässigt a c c e p t a b e l . V i d u p p f u k t n i n g sväller den h y d r o f i l a p l a s t m a n t e l n och gör det möjligt för b i f l u o r i d e r n a a t t d i f f u n d e r a u r s i t t hölje. "Wood p i l l " är tänkt a t t användas v i d e f t e r -impregnering av fönster och är alltså e t t a l t e r n a t i v t i l l de borpatroner som u t v e c k l a t s v i d Trätek tillsammans med ProLignum, Jönköping. Kapslarna p l a c e r a s i förborrade hål. I det redovisade a r b e t e t har d i f f u s i o n s h a s t
ighe-ten under o l i k a b e t i n g e l s e r undersökts. R e s u l t a t e n t y d e r på a t t "Wood
p i l l s " placerade 50-75 mm från en hörnförbindning skyddar fönsterhörnet mot röta om det f u k t a s upp. Den goda s p r i d n i n g e n av b i f l u o r i d e r n a stämmer bra Överens med de r e s u l t a t v i erhöll v i d jämförelse av e f t e r i m p r e g n e r i n g med b o r a t e r och b i f l u o r i d e r i början av 1 9 8 0 - t a l e t . Anledningen t i l l a t t v i förordade b o r a t e r var a t t de har lägre g i f t i g h e t . I n k a p s l i n g e n med h y d r o f i l p l a s t är säkert e t t framsteg, men e t t frågetecken för g i f t i g h e t e n är f o r t -farande befogad. TNO-forskarna har k o n s t a t e r a t en avsevärt högre f u k t k v o t hos Wood p i 11behandlat trä än hos obehandlat e f t e r doppning. ökad f u k t u p p -t a g n i n g -t o r d e vara en nackdel även om m a -t e r i a l e -t i n -t e rö-tar.
Innan behandling med Wood p i l l kan rekommenderas krävs g i v e t v i s en fältstu-die på fönster " i n s i t u " . Framför a l l t måste utredas om några problem med e t s n i n g av fönsterglaset föreligger.
14
IRG/WP/2279. A novel method f o r e v a l u a t i n g the performance o f water r e p e l l e n t s . Alan R M o f f a t
Dokumentet b e s k r i v e r e t t n y t t testförfarande för utvärdering av v a t t e n a v -visande behandlingar på trä. Testmetoden som redovisas är en doppningsmetod baserad på en a u s t r a l i s k standardmetod som k o m p l e t t e r a t s med e t t åldrings-förfarande. Åldringen innebär exponering av proverna utomhus under 3, 6, 9, 12 och 15 månader. E f t e r de o l i k a t i d e r n a t e s t a s den vattenavvisande e f f e k -ten och jämförs med obehandlat m a t e r i a l . R e s u l t a t e n v i s a r en försämrad vattenavvisande e f f e k t e f t e r exponering. En nackdel med åldringssättet är a t t det i n t e är a c c e l e r e r a t , v i l k e t innebär r e l a t i v t lång utvärderingstid. Åldringen b l i r n a t u r l i g t v i s i n t e h e l l e r e n t y d i g u t a n v a r i e r a r med p l a t s e n
för exponeringen. A r b e t e t är dock i n t r e s s a n t eftersom o l i k a i n s t i t u t i o n e r och företag idag använder o l i k a metoder för utvärdering av vattenavvisande e f f e k t och k o r r e l a t i o n e n mellan dessa är o k l a r . F n pågår e t t arbete inom A5TM på a t t t a fram en standard för v a t t e n a v v i s n i n g på trä.
IRG/WP/3417. A f i e l d t r i a l o f water r e p e l l e n t s as a n t i - s a p s t a i n treatment a d d i t i v e s . Jeanette A Drysdale
I d e t t a arbete från Nya Zeeland har man undersökt e f f e k t e n av v a t t e n a v v i -sande medel t i l l s a t t a t i l l blånadsskyddsmedel. Andra arbeten inom d e t t a om-råde presenterades även på IRG-mötet 1986. A v s i k t e n är a t t förbättra och förlänga e f f e k t e n av en blånadsskyddsbehandling genom a t t s a m t i d i g t få en vattenavvisande e f f e k t . R e s u l t a t e t visade a t t t i l l s a t s av vattenavvisande medel i n t e förändrar e f f e k t e n e f t e r 3 månaders l a g r i n g . E f t e r 6 månader såg man i v i s s a f a l l en e f f e k t . Det är dock f o r t f a r a n d e o k l a r t om t i l l s a t s e r n a är av p r a k t i s k n y t t a . Man hade problem med a t t blanda vaxemulsionerna med blånadsskyddsmedlen. E t t arbete pågår f n där o l i k a a p p l i c e r i n g s t e k n i k e r studeras.
lRG/WP/3440. Movement o f water through quaternary ammonium t r e a t e d wood I a r b e t e t har en undersökning av vattenupptagningen hos trä behandlat med kvartära ammoniumföreningar g j o r t s . Föreningarna är en t y p av nya a l t e r n a t i v a f u n g i c i d e r som t a g i t s fram på senare år. Två o l i k a föreningar har p r o -v a t s och r e s u l t a t e t -visade a t t en förening ökade träets -vattenupptagning medan den andra däremot minskade vattenupptagningen. Man föreslår a t t mer arbete bör göras för a t t undersöka mekanismen för den minskade vattenupp-tagningen och om den har någon betydelse ur rötsynpunkt.
15
STUDIERESA
S y f t e t med resan var a t t besöka f o r s k n i n g s i n s t i t u t i o n e r och företag i Nord-amerika som a r b e t a r med kemisk behandling och p r o v n i n g av trä och träbase-rade s k i v o r . Nedan ges k o r t a r e f e r a t och kommentarer t i l l den i n f o r m a t i o n som erhölls v i d dessa besök.
Träskydd
På F o r i n t e k Western L a b o r a t o r y f i n n s två grupper inom avdelningen "Treated Wood Department". Den ena avdelningen är "Wood P r o t e c t i o n " och där a r b e t a r man med a t t skydda trä upp t i l l ca e t t år utomhus. Den andra gruppen är "Wood P r e s e r v a t i o n " , där man a r b e t a r med långtidsskydd av trä. Några ak-t u e l l a p r o j e k ak-t som man a r b e ak-t a r med inom områdeak-t ak-träskydd är:
Behandling ( i m p r e g n e r i n g ) av asp för markkontakt.
Testning av f u n g i c i d e r . Man har e t t testfält på en ö utanför Vancouver och e t t v i d Eastern Lab. Man t e s t a r pålar, s t a v a r och hörnförbind-n i hörnförbind-n g a r , s k " L - j o i hörnförbind-n t s " .
I n c i s i n g , både med nålar och l a s e r . Man hade e t t s e k r e t e s s b e l a g t pro-j e k t som i n i t i e r a t s av F o r i n t e k och där man nu arbetade tillsammans med ett företag. Vi f i c k därför i n t e se u t r u s t n i n g e n . Man berättade dock att man använder någon t y p av k n i v a r . Vi f i c k se behandlat v i r k e och det såg i s t o r t s e t t u t som " v a n l i g t " i n c i s a t v i r k e , men med tätare skårnr.
Arbete med b i o l o g i s k a metoder för a t t öka p e r m e a b i l i t e t e n hos svår-impregnerade träslag.
D i f f u s i o n s i m p r e g n e r i n g .
Fältförsök med CCA-impregnerad gran.
K o r r e l a t i o n mellan e x t r a k t h a l t och rötbeständighet hos hemlock. Detta arbetade man dock i n t e på f n.
Man hade en ny u t r u s t n i n g för k v a l i t a t i v och k v a n t i t a t i v mätning av CCA i träprover. Träprover mals och man t i l l v e r k a r p e l l e t s som analyseras med röntgenteknik.
E n l i g t Troughton har Canadian Forest Products L t d . sedan f l e r a år t i l l -baka med l y c k a t r e s u l t a t använt v a t t e n e x t r a k t från Western red cedar som blånadsskyddsmedel inom företagsgruppen.
Vid Oregon S t a t e U n i v e r s i t y , Department o f Forest Products, fanns en mindre grupp som arbetade med träskydd. Man a r b e t a r nästan enbart med "fumiga-t i o n " , d v s e f "fumiga-t e r b e h a n d l i n g av "fumiga-trä med begynnande rö"fumiga-tangrepp, med kemika-l i e r som förångas och s p r i d s i gasfas genom träet. Behandkemika-lingarna görs mest på douglasgran men även på t a l l (Scots p i n e ) . E f t e r en behandling sägs kärnveden k l a r a ca 17 år utan v i d a r e rötangrepp. För närvarande används t r e o l i k a medel ( s a m t l i g a vätskeformiga), varav e t t har varunamnet Vapam. Be-handlingsmetoden sägs vara mycket e f f e k t i v . Man anser på i n s t i t u t i o n e n a t t
16
" f u m i g a t i o n " även borde kunna användas som förebyggande träskydd men f n tycks det f i n n a s e t t v i s s t motstånd mot d e t t a . Det s k u l l e vara e t t bra sätt a t t behandla kärnved som annars i n t e går a t t impregnera. Man f o r s k a r nu ak-t i v ak-t på a l ak-t e r n a ak-t i v a medel som är e f f e k ak-t i v a r e och som är säkrare a ak-t ak-t hanak-te- hante-ra. G i f t i g h e t e n är normalt e t t problem för användarna. Behandlingen görs genom a t t s p r u t a i n medlen längst ner i s t o l p e n e l l e r k o n s t r u k t i o n e n . Man provar nu nya k e m i k a l i e r i f a s t form som s u b l i m e r a r samt vätskor som kaps-las i n i en t y p av g e l a t i n k a p s e l som löses upp v i d v a t t e n k o n t a k t i n u t i träet. Kapseln har v i s a t s vara h e l t b o r t a e f t e r 1 år i träet.
Försök pågår där behandlade träprover exponeras i s l u t n a kärl där h a l t e n " f u m i g a n t s " d e t e k t e r a s för a t t få en u p p f a t t n i n g om miljöriskerna med be-handlat trä. Bebe-handlat trä har v i s a t s avge mycket små mängder och man anser därför i n t e a t t behandling av t ex bjälkar i hus utgör någon hälsorisk. Man s t u d e r a r också v i l k a n e d b r y t n i n g s p r o d u k t e r som b i l d a s .
Några andra saker som de arbetade med inom träskyddsområdet v a r :
Kartläggning av impregnerbarheten för o l i k a träslag.
K o n t i n u e r l i g uppföljning av svampangrepp på prover i utomhusexpone-r i n g . Dokumenteutomhusexpone-ring av v i l k a svampautomhusexpone-r som a n g utomhusexpone-r i p e utomhusexpone-r och huutomhusexpone-r de a n g utomhusexpone-r i p e utomhusexpone-r .
Kombination av CCA och k o l d i o x i d .
Undersökning av nya a l t e r n a t i v a blånadsskyddsmedel. Man t r o r i n t e a t t PCP kommer a t t förbjudas men a t t det p g a ökade r e s t r i k t i o n e r b l i r omöjligt a t t använda i p r a k t i k e n , framför a l l t på e x p o r t v i r k e . Man a r -betar i n t e med egna nya f o r m u l e r i n g a r . Provning görs på douglasgran, hemlock och t a l l , både i l a b o r a t o r i u m och i fältförsök. Man doppar h a l -va v i r k e s b i t e n och täcker v i r k e t för a t t få snabbare tillväxt av s-vam- svam-parna. Proverna i n s p e k t e r a s e f t e r 2, 6 och 12 månader. Man provar i n t e med t i l l s a t s e r av vattenavvisande medel. Man säger a t t numera t o r k a s v i r k e t mer före e x p o r t och täcks noggrant före skeppning, v i l k e t gör a t t man i n t e behöver t i l l s a t s av vattenavvisande medel. Angpermeabla plastöverdrag f i n n s men de är dyra.
Fältförsök med s l i p e r s av o l i k a träslag som impregnerats med k r e o s o t . Western r e d cedar är e t t mycket beständigt träslag och används b l a t i l l takspån. Det har nu b l i v i t b r i s t på träslaget i USA. Det f i n n s g o t t om kanadensisk Western red cedar men den har man nu l a g t s k a t t på i USA för a t t minska konkurrensen. Man försöker i stället h i t t a a l t e r -n a t i v a träslag t i l l takspå-n me-n måste då impreg-nera för a t t få dessa tillräckligt beständiga. Western r e d cedar k l a r a r s i g minst 10 år utan impregnering och man provar impregneringar som s k a l l ge minst l i k a bra hållbarhet. För tillfället rekommenderar t i l l v e r k a r n a y t b e h a n d l i n g av takspån med träolja. Man samarbetar med FPL i Madison på d e t t a område.
En i n d i s k gästforskare på u n i v e r s i t e t e t arbetade med a t t h i t t a t e n s i d e r som t i l l s a t s m e d e l t i l l CCA-medel för a t t få bättre impregnering av med-l e t hos i n d i s k a träsmed-lag.
Man visade b i l d e r från försök där man sågat en skåra i längdriktningen på s t o l p e n före impregnering. Detta g j o r d e s för a t t förebygga den b r i s t
17
i skyddet som kunde uppstå när s p r i c k o r n a t u r l i g t uppstår i s t o l p e n . Skåran minskar nämligen den n a t u r l i g a s p r i c k b i l d n i n g e n när s t o l p e n är i bruk.
Man försökte lösa e t t p r a k t i s k t problem med missfärgning av douglasgran som uppträder under t r a n s p o r t t i l l köpare. Detta t y c k s vara e t t s t o r t problem för säljarna och är kostsamt. V i r k e t b l i r oanvändbart ur e s t e -t i s k synpunk-t. Man v e -t a -t -t missfärgningen i n -t e är orsakad av svampan-grepp utan av en kemisk r e a k t i o n av extraktivämnen. Man söker därför i n h i b i t a t o r e r mot dessa r e a k t i o n e r .
Timber S p e c i a l i t i e s L t d . , Missisauga, besöktes under IRGkonferensen. F i r -man, som tillhör företagsgruppen Osmose, är generalagent för en nyutveck-lad, p a t e n t e r a d " i n c i s i n g " - a p p a r a t u r . " I n c i s i n g " (skårning) är e t t förfa-rande för a t t öka p e n e t r e r i n g och upptagning av träskyddsmedel hos svår-impregnerbara träslag, såsom t ex gran. Genom skårorna skapas nya ändytor i v i r k e t och djupet på skårorna anpassas e f t e r önskat p e n e t r e r i n g s d j u p . I n -c i s i n g är rätt v a n l i g i nordamerika o-ch " i n -c i s a t " impregnerat v i r k e kan köpas i v a n l i g a "do i t yourself"brädgårdar. Den nya i n c i s i n g a p p a r a t u r e n i n -nehåller e t t paket av runda tandade b l a d för skärningen och mellan dessa b l a d , s k " f l o a t i n g r i n g s " ( f l y t a n d e r i n g a r ) som h i n d r a r igensättning mel-lan tänderna genom s p l i t t e r o d y l . Det visades exempel, förmodligen hem-l o c k , där skårorna var så f i n a a t t de knappast är en nackdehem-l ur e s t e t i s k synpunkt. I n c i s i n g e n har då förmodligen utförts på rått v i r k e . Trycket av de självregulerande h y d r a u l i s k a systemen anpassas för k v i s t a r o d y l .
Vi f i c k se en u t r u s t n i n g i f u l l d r i f t i en i m p r e g n e r i n g s f a b r i k och kunde k o n s t a t e r a a t t k v i s t a r och u p p s p l i t t r i n g v i d kanterna t y d l i g e n i n t e u t g j o r -de något problem. Man kan köra med upp t i l l 200 m/min matningshastighet be-roende på i n c i s i n g d j u p , träslag, f u k t k v o t e t c .
U p p g i f t e r n a beträffande driftsstörningar p g a t r a s i g a blad var motsägan-de. E n l i g t generalagenten rörde det s i g om e t t 6 - t a l b l a d e d y l per år me-dan d r i f t s c h e f e n på f a b r i k e n uppgav e t t par stycken per vecka. Kostnaden per b l a d var 1987 ca 35 kanadensiska d o l l a r , medan byte av e t t blad uppgavs ta 2 timmar. V i d f a b r i k e n producerades ungefär 10 m i l j . längdmeter i n c i s a t , impregnerat v i r k e . Kostnaden för u t r u s t n i n g e n var 1987, i n k l . t r a n s p o r t och i n s t a l l a t i o n , ca 53-65.000 USD, beroende på utförande och e x t r a u t r u s t n i n g .
En konsekvens av besöket är a t t a t t v i har s k i c k a t några m^ rått och t o r k a t g r a n v i r k e t i l l Clean Wood Preservers L t d . i B r i t i s h Columbia för i n c i s i n g och för a t t t e s t a u t r u s t n i n g e n . Det i n c i s a d e v i r k e t kommer sedan a t t im-pregneras i en svensk i m p r e g n e r i n g s i n d u s t r i .
V a t t e n a v v i s n i n g och y t b e h a n d l i n g
På F o r i n t e k a r b e t a r man f n i n t e med permanent v a t t e n a v v i s n i n g på trä. Där-emot har man a r b e t a t med temporär v a t t e n a v v i s n i n g . I Kanada har sedan 10-15 år t i l l b a k a e x p o r t v i r k e behandlats med vaxemulsioner i kombination med blånadsskyddsmedel. Vaxet s k a l l ge e t t skydd mot v a t t e n under den be-gränsade t i d som t r a n s p o r t e n t a r . Det har dock v a r i t o k l a r t om vaxet verk-l i g e n har g e t t någon p o s i t i v e f f e k t . På F o r i n t e k har man därför g j o r t en undersökning d e l s på l a b o r a t o r i e t , d e l s fältförsök. Resultaten är e j
o f f e n t l i g a ännu. Man säger dock a t t det f o r t f a r a n d e ar o k l a r t om vaxet gör någon n y t t a i användningen.
18
Endast en t y p av vax sägs användas för ändamålet. Vaxet och blånadsskydds-medlet a p p l i c e r a s genom sprayning ( e j doppning), v i l k e t är nödvändigt för a t t få en jämn fördelning på y t a n . Testning av den vattenavvisande e f f e k t e n har g j o r t s i en ytspänningsmätare där små konformade p r o v b i t a r t e s t a t s . O l i k a u p p g i f t e r på hur v a n l i g vaxbehandling är har fåtts men man t r o r a t t 20-50 % av a l l t e x p o r t v i r k e behandlas. Man känner t i l l e t t sågverk som endast använder vax utan blånadsskyddsmedel. På F o r i n t e k avvaktar man nu med v i d a r e arbete t i l l s man vet v i l k a nya blånadsskyddsmedel som kommer a t t användas i stället för pentaklorföreningar. En i n t r e s s a n t sak är a t t de vattenavvisande e f f e k t e r man fått i n t e t y c k s vara nämnvärt beroende av vax-k o n c e n t r a t i o n e n .
Diachem I n d u s t r i e s L t d . är e t t av de kommersiella företag som säljer be-handlingslösningar samt a p p l i k a t i o n s u t r u s t n i n g för behandling. Detta utgör ca 10 % av deras p r o d u k t i o n . E n l i g t dem f i n n s bara e t t konkurrerande före-tag. Man är övertygad om a t t vaxet ger bra vattenavvisande e f f e k t och säger a t t vaxets främsta u p p g i f t i n t e är a t t h i n d r a v i r k e t a t t t a upp v a t t e n , utan a t t förhindra a t t blånadsskyddsmedlet spolas b o r t v i d regn. Man v i d -håller a t t vaxat v i r k e är t o r r a r e än obehandlat. Företaget f o r s k a r i n t e självt. Man har g j o r t mindre försök, dock utan några o f f e n t l i g a r e s u l t a t e l l e r r a p p o r t e r . Testmetoden man använt är a t t mäta i n t r a n g n i n g s t i d för en vattendroppe på träytan. Man säger a t t vaxet ensamt i n t e ger någon e f f e k t med avseende på svampangrepp och i n t e k l a r a r 6-8 veckors exponering utom-hus. Det övervägs a t t använda andra e f f e k t i v a r e vattenavvisande medel. And-ra medel har p r o v a t s , b l a s i l i k o n e r , som v a r i t e f f e k t i v a r e men dessa har v a r i t för d y r a . Företaget l e v e r e r a r h e l s t hela system, d v s både påfö-r i n g s u t påfö-r u s t n i n g och k e m i k a l i e påfö-r . Endast sppåfö-rayning används eftepåfö-rsom doppning ger ojämn fördelning av vaxet. Varje planka sprayas i n d i v i d u e l l t . Det f i n n s o l i k a t y p e r av sprayboxar och dessa innehåller f l e r a dysor. F u n g i c i d e r , vax och v a t t e n blandas i l e d n i n g a r d i r e k t före s p r a y n i n g . Lösningarna är i n t e s t a b i l a e f t e r b l a n d n i n g ! Man v i l l i n t e ange k o n c e n t r a t i o n e r n a av vax men säger a t t för a t t få bra e f f e k t används r e l a t i v t låga k o n c e n t r a t i o n e r och en s p r a y t e k n i k som ger mycket jämn fördelning.
På Forest Products L a b o r a t o r y , Richmond, berättade man a t t 3 M börjat marknadsföra en ny k l a r l a c k för möbler. Det är e t t c e l l u l o s a a c e t a t b u t y r a t a k -r y l a t , som hä-rdas u t med UV. Lacken ha-r l i k a b-ra beständighetsegenskape-r som p o l y u r e t a n l a c k e r men ger högre glans och härdar snabbare.
F l e c t o Company, Oakland, är e t t färgföretag med ca 70 anställda. För några år sedan väckte företaget uppmärksamhet genom a t t lansera e t t v a t t e n b a s e r a t system, Varapel, för f u k t a v v i s n i n g och s t a b i l i s e r i n g av trä utomhus. Även e t t flamskyddsmedel i n g i c k . Man hävdade a t t man g j o r t det största t e k n i s k a framsteget på 30 år när d e t gäller behandling av utomhusexponerat trä. Sam-t i d i g Sam-t framgick av p a Sam-t e n Sam-t s k r i f Sam-t e r och a r Sam-t i k l a r av V a s i s h Sam-t h m f l , a Sam-t Sam-t deSam-t var vattenspädbara a l k y d e r som var nyckeln t i l l problemlösningen. Hos oss väckte det förvåning eftersom v i k r i n g 1980 p r o v a t vattenspädbara a l k y d e r från Bergvik utan a t t få någon d i m e n s i o n s s t a b i l i t e t .
Av samtalet framgick a t t F l e c t o gått u t på marknaden a l l d e l e s för t i d i g t . Produkten var i n t e s t a b i l i burkarna. F l e c t o hade förlorat 5 m i l j d o l l a r när man blev tvungna a t t köpa t i l l b a k a produkten. D i m e n s i o n s s t a b i l i t e t e n , som endast var i n i t i a l p g a a t t medlet lakas ur av v a t t e n , har senare v i -sat s i g orsakas av hjälplösningsmedel av t y p g l y k o l e t r a r .
19
Man insåg k l a r t p o t e n t i a l e n hos en vattenbaserad produkt med s t a b i l i s e r a n -de/fuktavvisande egenskaper och var i n t r e s s e r a d av a t t samarbeta med oss på området. För närvarande qör man i n g e t a r b e t e på vattenbaserade system, b o r t s e t t från e t t v i s s t stöd man g i v i t W i l l i a m Smith, U n i v e r s i t y o f Massa-c h u s s e t t s .
F l e c t o s största produkt är en k l a r l a c k för trä utomhus, Varathane. Man i n -stämde i vår tveksamhet för k l a r l a c k e r f o r utomhusexponerat trä men hävdade a t t man bara försöker t i l l g o d o s e en efterfrågan från marknaden så g o t t det går. Man använder f e n o l h a r t s e r som bindemedel och hävdar a t t de k l a r a r 2 år i K a l i f o r n i e n . Förnyad y t b e h a n d l i n g sades vara e n k e l , eftersom lacken i n t e f l a g n a r av utan eroderar b o r t . Den gulbruna färg som lacken ger var inget problem, s a n n o l i k t beroende på den mörkare egenfärgen hos de amerikanska träslagen.
På Forest Products L a b o r a t o r y , Madison, a r b e t a r man en d e l med v a t t e n a v v i s -n i -n g . De har j u s t s t a r t a t e t t arbete där ma-n avser a t t jämföra -några o l i k a metoder för v a t t e n a v v i s n i n q . Metoderna som man h i t t i l l s v a l t är:
Autotensiometer ( F i s c h e r ) av samma t y p som använts på F o r i n t e k . De an-vänder i n t e bara konformade prover utan även f y r k a n t i g a , sågade på o l i k a sätt med avseende på f i b e r r i k t n i n g . K r a f t e n som mäts är k o r r e l e -rad t i l l ytspänning som används som e t t mått på vattenavvisande e f f e k t .
SvälIninqsmätare.
Mätning av t i d e n för en droppe a t t tränga i n i träytan. Förloppet v i -deofilmas i mikroskop.
Man är k r i t i s k mot metoder där enbart viktsökning v i d doppning mäts och me-nar a t t det i n t e ger e t t mått på om cellväggen t a r upp v a t t e n . A r b e t e t har j u s t s t a r t a t men man är osäker på om man s k a l l fortsätta nu p g a t i d s b r i s t . E t t l i k n a n d e p r o j e k t har j u s t påbörjats på Trätek och man var p o s i -t i v -t i l l e -t -t samarbe-te.
Vid Forest Products Laboratory är man, som v i , i n t r e s s e r a d av n e d b r y t n i n g av träytor utomhus orsakad av sura substanser i miljön r e s p e k t i v e nedbryt-n i nedbryt-n g s p r o d u k t e r frånedbryt-n färgfilmenedbryt-n. H i t t i l l s har manedbryt-n enedbryt-ndast unedbryt-ndersökt inedbryt-nverkanedbryt-n på omålade y t o r . Sam W i l l i a m s har behandlat p r o v y t o r av Western red cedar med s v a v e l s y r a , pH 4, och f u n n i t a t t y t e r o s i o n e n v i d utomhusexponering ökar med ca 12 % jämfört med e t t obehandlat r e f e r e n s m a t e r i a l .
B i l l F e i s t är också i n t r e s s e r a d av förgrundning av paneler för a t t säker-ställa e t t bättre målningsresultat. B i l l visade redan för 10 år sedan a t t en förbehandling med kromsyra e l l e r en CCA-impregnering i hög grad ökar en målningsfärgs livslängd. B i l l u p p s k a t t a r a t t t i d e n t i l l första ommålning kan fördubblas om träytan förbehandlas med någon sexvärd kromförening. Sex-värt krom är n a t u r l i g t v i s i n t e t i l l t a l a n d e ur miljösynpunkt, men om man kunde förstå orsaken t i l l a t t hållbarheten av träytors målning förbättras genom en kromatbehandling borde man kunna f i n n a a l t e r n a t i v a , ur miljösyn-punkt, mer invändningsfria k e m i k a l i e r . B i l l verkar i n t e ha i n t r e s s e r a t s i g för d e t t a i någon större utsträckning h i t t i l l s men hävdar nu a t t han planerar " t a upp tråden". En r e f l e k t i o n är dock a t t v i redan nu i större u t -sträckning än som redan s k e t t bör föra ut i n f o r m a t i o n e n om CCA-virkets för-d e l a r meför-d avseenför-de på hållbarheten av målning. Rimligen torför-de kostnaför-den för
20
impregneringen lätt vägas upp av den v i n s t man gör genom utökat underhålls-i n t e r v a l l . E t t a r b e t e på förgrundnunderhålls-ing av paneler pågår f n på Trätek.
Man har sedan ca 4 år t i l l b a k a t e s t a t e t t v a t t e n b a s e r a t vattenavvisande medel i utomhusexponering med ungefär samma målsättning som v i har i vårt a r -bete, nämligen som vattenavvisande grundning före täckmålning. Produkten heter Woodlife I I och innehåller t r o l i g e n en vattenspädbar a l k y d som f u k t -avvisningsmedel. Systemet Woodlife I I p l u s akrylatfärg fungerade ungefär l i k a bra som systemet Woodlife (en l a c k n a f t a b a s e r a d träolja) plus samma målningsfärg under de första 3 åren. E f t e r 4 års utomhusexponering är dock systemet med Woodlife I I i b e t y d l i g t sämre k o n d i t i o n . Framför a l l t är mö-gelpåväxten påfallande större. Om d e t t a beror på a t t den vattenbaserade f u n g i c i d e n i Woodlife I I är sämre än den lacknaftalösliga i Woodlife e l l e r om den f u k t a v v i s a n d e e f f e k t e n i Woodlife I I börjat a v k l i n g a hade i n t e un-dersökts. Man är dock för närvarande, baserat på dessa e r f a r e n h e t e r , skep-t i s k moskep-t vaskep-tskep-tenbaserade v a skep-t skep-t e n a v v i s n i n g s m e d e l .
Flamskydd
På F o r i n t e k Western Laboratory a r b e t a r man i n t e med flamskyddsmedel. På Eastern Laboratory a r b e t a r man f n i n t e h e l l e r med flamskyddsmedel men där-emot med b r a n d t e s t n i n g .
På Oregon S t a t e U n i v e r s i t y arbetas med " f i r e m o d e l l i n g " och e t t samarbete har j u s t s t a r t a t med Forest Products Laboratory i Madison. Man gör inga p r o v n i n g a r själv utan endast databeräkningar.
Vid Forest Products L a b o r a t o r y , Richmond, fanns e t t r e l a t i v t s t o r t brand-l a b o r a t o r i u m . L a b o r a t o r i e t tibrand-lbrand-lhörde avdebrand-lningen för byggnadsteknik där man arbetade med brandmotstånd. Testmetoderna var ASTM E119 för t e s t av vägg-k o n s t r u vägg-k t i o n e r samt t e s t e r i f u l l s vägg-k a l e r u m .
Vid Forest Products L a b o r a t o r y (FPL), Madison, pågår a k t i v t arbete med flamskyddsmedel. Man berättade a t t användningen av Coppers laksäkra f l a m -skyddsmedel, Non Com, är på s t a r k nedgång. Orsaken är a t t man upptäckt a t t behandlingen försämrar hållfastheten d r a s t i s k t e f t e r en t i d s exponering och a t t man har problem v i d uthärdning av produkten som sker v i d hög tempera-t u r . Samma i n f o r m a tempera-t i o n erhölls från andra håll under resan. Som ersätempera-ttempera-tning för Non Com har man börjat använda en produkt från Hoover. Produkten ar ba-serad på f o s f o r s y r a , urea, d i c y d i a n d i a m i d och formaldehyd. Samma problem t y c k s dock föreligga eftersom produkten har lågt pH, även e f t e r härdning, v i l k e t ger en n e d b r y t n i n g av träet. F n f i n n s alltså ingen bra produkt som ersättning. E n l i g t vår kännedom a r b e t a r e t t utländskt kemiföretag f n ak-t i v ak-t på a ak-t ak-t u ak-t v e c k l a a l ak-t e r n a ak-t i v a p r o d u k ak-t e r .
På FPL arbetade man med följande problem:
Försöka f i n n a en e f f e k t i v , laksäker flamskyddande produkt för e f t e r b e -h a n d l i n g av wellpapp. Pappen används b l a temporärt på b y g g p l a t s e r . Man provar främst de hartsbaserade kommersiella medlen.
Kombinera b e f i n t l i g a f u n g i c i d e r med flamskyddsmedel. A v s i k t e n är a t t f i n n a en behandling för träslag som kan ersätta cedar i utomhusanvänd-ning där både röt- och flamskydd krävs. Man samarbetar med Texas Forest Products L a b o r a t o r y .
21
Grundläggande s t u d i e r på hur fiamskyddsmedel b r y t e r ner trä. I d e n t i f i e -r i n g av n e d b -r y t n i n g s p -r o d u k t e -r .
Provning av en svällande flamskyddsfärg baserad på m i n e r a l för kon-s t r u k t i o n kon-s v i r k e .
Provning av det kommersiella fiamskyddsmedlet Dricon i fullskaleförsök.
Kemisk b i n d n i n g av flamskyddsmedel t i l l trä. Man har problem med a t t behandlingarna missfärgar träet.
De testmetoder man använder för t e s t av beständigheten av flamskyddsmedel är:
AWPA standard för 1 a k t e s t av träskyddsmedel och flamskyddsmedel. Egen metod: e x t r a k t i o n med h e t t v a t t e n och analys av v a t t n e t med av-seende på f o s f o r och kväve, om det är kända fIamskyddsmedel.
- ASTM 2898, som innebär v a t t e n s p r a y och exponering för UV-ljus. Man har i n t e a r b e t a t med t e s t e r av flamskyddsmedels lämplighet v i d f u k t
-i n v e r k a n , med avseende på m -i g r a t -i o n och produktens jämv-iktsfuktkvot.
Limning och s k i v m a t e r i a l
Vid F o r i n t e k s limgrupp är de v i k t i g a s t e arbetsområdena för närvarande: U t v e c k l i n g av mer snabbhärdande plywoodlim.
K o n s t r u k t i o n s l i m som tål högre f u k t k v n t .
Man a r b e t a r alltså med r e n b i n d e m e d e l s u t v e c k l i n g . De testmetoder man använ-der är:
Torsionstrådsanalys ( t o r s i o n a l b r a i d a n a l y s i s , TBA, Chemical Instrument Corp., modell 100Bl) för studium av l i m s uthärdningsförlopp. En f i berglastråd impregneras med l i m . Dämpningen hos tråden följs under u t -härdningen av limmet i en ugn. Man har f u n n i t a t t k o n v e n t i o n e l l a härd-l i m , PF-, UMF- och PRF-härd-lim har härd-l i k n a n d e TBA-kurvor medan härdande PVA-l i m har en d i s t i n k t g PVA-l a s t r a n s i t i o n . PRF-PVA-limmen har e t t kompPVA-lext härd-ningsförlopp i f l e r a s t e g .
För vätningsstudier använder F o r i n t e k s limgrupp en ytspänningsanalysa-t o r ( F i s h e r Model 215 Auytspänningsanalysa-toytspänningsanalysa-tensiomaytspänningsanalysa-t Surface Tension Analyzer) som arbet a r e n l i g arbet den s k W i I h e l m y p r i n c i p e n (omnämnarbet under k a p i arbet l e arbet v a arbet arbet e n a v -v i s n i n g ) . Man bestämmer den k r a f t som e r f o r d r a s för a t t t r y c k a en kropp ned i den vätska mot v i l k e n man önskar bestämma k o n t a k t v i n k e l n . Fördel e n med metoden är a t t även e f f e k t e n av vätskans p e n e t r a t i o n i m a t e r i a l e t kommer med i mätningen, v i l k e t är s p e c i e l l t i n t r e s s a n t i l i m s t u -d i e r . F o r i n t e k använ-der koniska 1,9 cm långa provkroppar. Man har h l a s t u d e r a t hur vätningen förändras v i d u p p h e t t n i n g av trämaterialet. I f i g u r 2 v i s a s den r e l a t i v a k r a f t e n som behövs för a t t t r y c k a en provkropp av trädslaget paduk i d e s t i l l e r a t v a t t e n r e s p e k t i v e IN n a t r i u m
