Örebro universitet
HumUS
Historia
”Bortkasta nålen för att fatta pennan?”
- Kvinnornas argumentering för utbildning i Tidskrift för hemmet, 1865
–1873
Mikaela Balkevärn
Självständigt arbete 15 hp
Handledare: Patrik Winton
Vårterminen 2020
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 1
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
TIDIGARE FORSKNING ... 3
KVINNOR INOM DEN AKADEMISKA VÄRLDEN UNDER 1800- OCH 1900-TALET ... 3
FREDRIKA BREMER-FÖRBUNDET OCH TIDSKRIFT FÖR HEMMET ... 6
SAMMANFATTNING AV TIDIGARE FORSKNING ... 6
HISTORISK BAKGRUND ... 7
TEORETISKT PERSPEKTIV ... 10
METOD ... 12
KVALITATIV TEXTANALYS ... 12
KÄLLMATERIAL OCH AVGRÄNSNINGAR ... 14
ANALYS ... 16
DEN STUDERANDE KVINNAN INOM LÄROVERKEN ... 16
DEN STUDERANDE KVINNAN OCH ARBETET ... 20
DEN STUDERANDE KVINNAN OCH KVINNLIGHETEN ... 23
SAMMANFATTANDE RESULTAT AV ANALYSEN ... 27
DISKUSSION ... 28
VILKA ARGUMENT FRAMFÖRDES AV KVINNORNA I TIDSKRIFT FÖR HEMMET I FRÅGAN OM KVINNORS UTBILDNING? ... 30
VILKEN ROLL SPELADE SOCIAL TILLHÖRIGHET I DISKUSSIONEN OM KVINNORS UTBILDNING?31 SLUTSATSER ... 33
ARBETETS RELEVANS FÖR LÄRARYRKET ... 33
SAMMANFATTNING ... 36 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING ... 37 KÄLLFÖRTECKNING... 37 LITTERATURFÖRTECKNING ... 37 ELEKTRONISKA KÄLLOR ... 39 INTERNET ... 39
Inledning
Vår mening är dock visst ej att i allmänhet uppmana qvinnan att bortkasta nålen för att fatta pennan, att öfvergiva de sysselsättningar, som obestridligt tillhöra henne, för att hängifva sig åt dem, hvilka lika otvifvelaktigt bättre anstå mannen, att åsidosätta hemmet och familjelifvet för att göra sig hemmastadd i observatoriet och på laboratoriet. […] Det kan aldrig blifva qvinnans egentliga sfer […]1
L.S
Tidskrift för hemmet 1865
Kvinnors kamp för utbildning har varit lång och kantats av många hinder. Under mitten av 1800-talet ställdes krav på reformer för kvinnors utbildning, vilket kom att möta hårt motstånd. Att kvinnor exkluderades från den offentliga akademiska sfären legitimerades av dåtidens genuskonstruktion samt samhällets starka könssegregation.2 I övergången från ett
ståndssamhälle till ett klassamhälle spelade utbildningssystemet en betydelsefull roll genom att sortera människor. Sorteringen av människor blev dels efter kön, dels inom kön.
Samhälleliga syften med barnen var starkt förbundet med undervisning vilket resulterade i en åtskillnad såväl inom kön som klass.3 Det utpräglade klassamhället blev socialt implanterat i
utbildningssystemet vilket genererade i olika möjligheter där flickorna, framför allt från lägre klasser, drog det kortaste strået.
År 1859 grundades Tidskrift för hemmet, som var Sveriges första kvinnliga tidskrift med en kvinnopolitisk agenda. Tidskriften hade sin inspiration i dåtidens frigörelsekvinna Fredrika Bremer som offentligt utmanade existerande könsnormer. Tidskriftens ambition var att agera som ett offentligt språkrör för kvinnorna och var ett viktigt verktyg i emancipationsdebatten.4
I citatet ovan går det att utläsa en motstridig argumentation för kvinnlig utbildning, vilket också framträder i tidskriften. Huruvida kvinnorna borde ha samma rätt till utbildning som männen var således inte självklart. Det återfanns även motsägelser kring samtliga kvinnors
1 L. S (1865), ”Qvinliga vetenskapsidkare” i Tidskrift för hemmet nr 1 1865, s. 35.
2 Inger Hammar (2002), ”Alma maters sedliga döttrar”, i Eva Österberg & Christina Carlsson Wetterberg (red.), Rummet vidgas: kvinnor på väg ut i offentligheten 1880–1940, s. 138 f.
3 Berit Larsson (1997), ”Ljus och upplysning äfven för qvinnan: kvinnors medborgarbildning i den svenska folkhögskolan 1868– 1918” s. 27 ff.
rätt till utbildning. På liknande vis som samhället genomsyrades av tvetydiga åsikter gjorde även tidskriften det, dock möttes argumentationer som citatet ovan av hårt motstånd från kvinnorna.
Utbildningshistorien har sedan 1850-talet påvisat en mer inkluderande och jämställd utveckling. Det finns däremot fler perspektiv att utläsa ifrån framgångssagan. Trots att jämställdhet inom utbildning gått en lång väg sedan 1850-talet återspeglas än idag orättvisor mellan könen, där dold diskriminering byggd på en systematisk särbehandling existerar. Universiteten som institution fastställer dessa genusrelationer och fortsätter reproducera strukturer där kvinnor som grupp hamnar i underläge, vilket ger ämnet fortsatt aktualitet.5
Redan 1850 ansåg kvinnorna att medvetenhet och utbildning var en väg mot förändring och via Tidskrift för hemmet utmanade de ideal och argumenterade för utbildning. Följande uppsats kommer därav studera tidskriftens argument för utbildning i tidningen Tidskrift för
hemmet 1865–1873, när diskussionen kring högre utbildning för kvinnor var som mest aktuell
i samhällsdebatten.
Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet med studien är att öka vår förståelse och kunskap om kvinnohistoria, med inriktning på kampen för högre utbildning ur ett historiskt perspektiv. Detta genom att undersöka kvinnornas egna agitation för högre utbildning i tidningen Tidskrift för hemmet mellan 1865–1873, då diskussionen för kvinnornas rätt till universitetsutbildning var som mest aktuell. Därtill syftar undersökningen till att studera vilken roll klass hade i diskussionen om kvinnlig utbildning. För att analysera ovanstående problematik tar undersökningen
utgångspunkt i två sammansvetsade genusteorier vilket presenteras i teoriavsnittet. Följande frågeställningar kommer besvaras för att uppnå studiens syfte:
- Vilka argument framfördes av kvinnorna i Tidskrift för hemmet 1865–1873 i frågan om kvinnors utbildning?
- Vilken roll spelade social tillhörighet i diskussionen om kvinnors utbildning?
5 Tord Rönnholm (1999), Kunskapens kvinnor: sekelskiftets studentskor i mötet med den manliga universitetsvärlden, s. 217.
Tidigare forskning
I följande avsnitt redovisas såväl nationella som internationella forskare som berör
utbildningshistoria i relation till kvinnokampen. Forskningsfältet är relativt omfattande och det som presenteras nedan är direkt knutet till den här studiens forskningsfråga och det studien ämnar att undersöka. Under 1970-talet etablerades kvinnohistoria som en central del för att, som John Tosh beskriver det, bekämpa ”[…] den akademiska kunskapens maskulina antaganden”.6 I och med ett erkännande av genus som en signifikant historisk kategorisering
har historiker i större utsträckning undersökt kulturella betydelser hos manlighet och kvinnlighet som centrala aspekter i historiska skeenden. Till exempel undersöks genus i samband med skapandet av nationer eller som ekonomisk verksamhet.7 Att kvinnor tillåtits
framträda på fler arenor och att historiska skeenden omtolkas är positiva nyheter, trots det ses historieskrivningen fortfarande som ett manligt hantverk.8
Kvinnor inom den akademiska världen under 1800- och 1900-talet
I sin avhandling ”Kunskapens kvinnor – sekelskiftets studentskor i mötet med den manliga
universitetsvärlden” undersöker Tord Rönnholm genuskonstruktioner i den akademiska miljö
och relaterar detta till de processer som återfinns i samhället under perioden 1870–1914. Avhandlingen innefattar tre delstudier. För det första undersöks statens roll till kvinnors tillträde på universiteten och synen på den lärda kvinnan. För det andra utgörs studien av en mentalitetshistorisk del som undersöker universitetsmiljön samt hur genus och
genusrelationer var utformade i den sociala sfären. Relationen mellan män och kvinnor undersöks på en individ- och strukturellnivå. För det tredje undersöks de studerande
kvinnornas organisering för ett erkännande i universitetsmiljön. Studien har en hermeneutiskt metodansats, vilket kortfattat innebär att texter av olika slag undersöks. Därtill har flera teorianknytningar tillämpats som verktyg till analysering, däribland Yvonne Hirdmans teori om genussystemet.9 Rönnholm menar att staten var tudelad i sin vilja att utveckla en form av
högre kvinnoutbildning. Å ena sidan var det en möjlighet för ogifta kvinnor att försörja sig, men å andra sidan ansågs kvinnans främsta plats vara i hemmet.10 Universitetens sociala sfär
ändrades när kvinnliga pionjärer steg in i den manliga världen. Skillnader mellan könen
6 John Tosh (2001), Historisk teori och metod, s. 284.
7 Barbara Caine & Glenda Sluga (2003), Europas historia 1780-1920: ett genusperspektiv, s. 28.
8 Louise Berglund & Agneta Ney (2015), Historikerns hantverk: om historieskrivning, teori och metod, s. 57. 9 Tord Rönnholm (1999), s. 12 – 20.
användes för att legitimera kvinnans underordning och motarbetades delvis av pionjärerna.11
Skapandet av kvinnoföreningarna grundade sig i att kvinnliga studenter blev medvetna om särbehandlingen. Den kvinnliga organisationen på de högre läroverken och deras kamp var i linje med den allmänna utvecklingen under slutet av 1800-talet.12
Gunhild Kyle har studerat svensk flickskola under 1800-talet i syfte att undersöka såväl vilka samhällsgrupper som stödde flickskolor men också vilken flickskolans målsättning var. Kyle har använt sig utav källmaterial som timplaner och läroboksförteckningar från ett antal flickskolor, men också annat skriftligt material såsom protokoll från debatter i stånd och kamrar.13 Framträdande aspekter i materialet är det klassystem som tydliggörs ur det forna
ståndssamhället och stöds av tidens rådande skolsystem. Flickskoleväsendets utformning fick nämligen klara klass- och könsbetingade effekter genom att vara avgiftsbelagd. Det var framförallt övre- och medelklassens kvinnor som satte sina flickor i skolan. Trots det cirkulerade ett nytt bildningsideal och ideologi som anpassades till tidens statiska samhällssyn, där undervisningens huvudsyfte blev tudelat beroende av betraktares
utgångspunkt. Å ena sidan ansågs undervisningens huvudsyfte fostra moraliska och praktiska dugliga människor, å andra sidan ställdes detta ideal mot den teoretiskt lärda undervisning som bedrevs.14 Detta gav konsekvenser för flickors utbildning, eftersom idéerna skildrades i
vad som lärdes ut vid flickskolorna. Dessutom återfinns utformade kvinnosyner från exempelvis Rousseau, som betraktades som en pedagogisk auktoritet och därmed gavs inflytande, som betraktade idealkvinnan som en enbart existerande varelse i relation till mannen.15
Christina Florin undersöker i sin avhandling feminiserings- och professionaliseringsprocessen inom den svenska folkskolans lärarkår mellan 1860–1906. Eftersom det ansågs som socialt respektabelt att utbilda barn för kvinnor var det ett av få arbetsområden som kvinnor kunde tillträda under den här perioden. Avhandlingen syftar till att undersöka läraryrket när både män och kvinnor ansåg sig berättigade positionen inom yrket, detta ur flera perspektiv.16
11 Rönnholm (1999), s. 63.
12 Ibid (1999), s. 214.
13 Gunhild Kyle (1972), Svensk flickskola under 1800-talet, s. 16 ff. 14 Kyle (1972), s. 220 ff.
15 Ibid (1972), s. 226.
16 Christina Florin (1987), Kampen om om katedern: feminiserings- och professionaliseringsprocessen inom den svenska folkskolans lärarkår 1860-1906 = Who should sit in the teacher's chair?: the processes of feminization and professionalization among Swedish elementary school teachers 1860-1906, s. 192.
Bland annat undersöks de intressekonflikter som framkommer av de båda könen och dess könskulturella normer, därtill spelar även ett klassperspektiv roll och komplicerar förhållandet ytterligare.17 I den teoretiska utgångspunkten problematiserar Florin utestängningen av
kvinnor från offentliga arenor. Detta innefattar flertalet områden såsom utbildning och arbetsmarknaden. Att kvinnor uteslöts berodde delvis på att männen betraktade kvinnorna som konkurrerande arbetskraft, som antingen kunde rivalisera om arbeten eller dämpa lönenivån.18 Florin menar emellertid att utestängningen har djupare rötter än så och
vidmakthålls på grund av kapitalistiska produktionsförhållanden och det sociala könssystemet. Med det menas att det sociala könssystemets ideologi bidrog till att upprätthålla skillnaderna, likaså klassperspektivet, då det är basstrukturer i en samhällsformation vilket tidigare påtalas.19
Claire G. Jones studerar hur fler kvinnor under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet främjades av en universitetsutbildning på sin väg mot forskningsarenan. Jones presenterar först det aktuella forskningsläget för kvinnor i England under perioden för att sedan övergå till att studera tre illustrerade biografier presenterade med kvinnliga forskare. Omkring 1869 öppnades Girton Collage Cambridge av Emily David med syftet att skapa ett universitet för kvinnor som skulle likna den manliga utbildningen. De unga kvinnorna skulle här få studera traditionella och maskulina traditioner såsom matematik och vetenskap.20 Då enbart
avgränsade institutioner vid olika universitet var öppna för kvinnor under perioden ansågs det spektakulärt. Det skulle dröja fram till 1885 då kvinnor fick tillträda de offentliga
universiteten i London, med undantag för studier i medicin. Trots detta fanns det ingen typisk karriär för kvinnliga universitetsstudenter inom vetenskap i slutet av 1800-talet. Det berodde på flera anledningar, bland annat på den existerade naturvetenskapen, som menade att en utsättning för utbildning hotade kvinnors mentala- och fortplanteringshälsa. Därför ansågs det gå emot naturen att kvinnor studerade, särskilt inom vetenskapliga områden.21 En annan
anledning var att männen kände sig hotade av den kvinnliga närvaron och exkluderade dem i största möjliga mån. Att beblanda sig med kvinnor ansågs dessutom som mindre
professionellt och erhöll en lägre status. Ytterligare en problematik var myndigheten hos kvinnorna. Gifta kvinnor ansågs oberättigade till området och vissa societet. Kvinnorna 17 Florin (1987), s. 180. 18 Ibid (1987), s. 132. 19 Ibid (1987), s. 173 ff. 20 Jones (2017), s. 162 f. 21 Ibid (2017), s. 164 f.
kämpade dock emot idealet och i en minoritet av den vetenskapliga societeten välkomnades kvinnorna. En kvinnlig forskare var således både välkomnad men även fruktad som en omvälvande, rationell och frigörande kvinna i en maskulin sfär.22
Fredrika Bremer-förbundet och Tidskrift för hemmet
Ulla Manns har studerat Fredrika Bremer-förbundet23 under perioden 1884–1921.
Avhandlingen syftar till att undersöka förbundets idé om den sanna frigörelsen under den nämnda perioden. Frågor som behandlas kretsar kring FBF:s uppfattning om kvinnors villkor i samhället och behovet av kvinnofrigörelse med utgångspunkt i deras människosyn.24
Förbundet uppfattade kvinnor som enskilda individer, i likhet med deras liberalfeministiska människosyn som var deras ideologiska utgångspunkt. Sedermera omfattade deras
människosyn även män. Manns menar trots den liberalfeministiska utgångspunkten att synen på kvinnor var snäv och traditionell till följd av den historiska kontexten.25 Materialet som
analyseras är FBF:s tidskrift: Tidskrift för hemmet t.o.m. 1885, Dagny 1886–1913, samt Herta 1914 och framåt med en idé- och ideologiskanalys för att besvara frågeställningarna.26
Fredrika Bremer-förbundet hade två mål med den kvinnliga frigörelsen, nämligen en individuell frigörelse för kvinnor samt en samhällelig förbättring, vilket var nästintill identiska syften som för förbundets Tidskrift för hemmet.27
Sammanfattning av tidigare forskning
Den tidigare forskningen redogör för olika områden vilka samtliga är behjälpliga i denna uppsats genom att skapa en omfattande historisk kontext. Forskningsläget innefattar genuskonstruktioner i akademisk miljö i såväl Sverige som i England. Det påvisar att kvinnorna i England bemötte liknande problematik som kvinnorna i Sverige. Dessa
genuskonstruktioner som återfinns på en individualistisk- och strukturell nivå förklaras av den historiska kontexten, där samhällssynen byggde på en åtskillnad mellan könen.
Problematiseringen kring klassaspekten berörs utifrån timplaner och annat statligt material. Forskningsläget som presenteras skapar inte enbart en historisk kontext utan kommer vara behjälpligt i fördjupade resonemang förda i diskussionen kring kvinnokampen och utbildning,
22 Jones (2017), s. 168.
23 Härefter kommer förkortningen FBF stå för Fredrika Bremer-förbundet.
24 Ulla Manns (1997), Den sanna frigörelsen: Fredrika Bremer-förbundet 1884-1921, s. 10 ff. 25 Manns (1997), s. 102 ff.
26 Ibid (1997), s. 22 ff. 27 Ibid (1997), s. 67 f.
vilket relaterar till studiens syfte. Bakom den omfattade samhälleliga kontexten återfinns kvinnors vision, vilka är centrala att granska för att förstå feminismens framåtskridande. I diskussionen analyseras det parallella förhållandet.
I forskningsläget framkommer en avsaknad av material där kvinnorna får representera sig själva under perioden 1865–1873, vilket följande uppsats kommer att behandla. Den forskare som berör kvinnornas egna agitation är Manns. Genom att undersöka flera tidskrifter,
däribland Tidskrift för hemmet, presenterats en komplex bild av kvinnornas egna
argumentering för frigörelse 1884–1921. Utbildning framträder här som en aspekt, i samband med flera andra, till kvinnlig frigörelse. Som tidigare nämnt ligger följande studie närmast Manns. Undersökningen syftar till att komplettera den existerande forskningen rörande kvinnornas egna agitation, dock undersöks en tidigare period i form av 1865–1873. Därtill kommer studien, med hjälp av det teoretiska ramverket, komplicera den förda
argumenteringen med hjälp av ett klassperspektiv. Fredrika Bremer-förbundet var den första medlemsorganisationen för kvinnor i Sverige som bedrevs av kvinnor. Eftersom det var en medlemsorganisation som framför allt riktade sig till övre- och medelklassens kvinnor blir klassaspekten ett intresseväckandeperspektiv att studera. Studien kan tillföra en fördjupad bild av kvinnornas egna agitation, med hjälp av klassperspektivet, vilket saknas i den tidigare forskningen under den här perioden.
Historisk bakgrund
Ur det forna ståndssamhället växer ett klassamhälle fram under 1800-talet och det uppstår en förändring av könsroller. Dessa upprätthålls av ett könsseparerat skolväsende byggt på skilda bildningsideal. Bildningsidealet berörs av två samspelade kategorier nämligen kön och klass, vilket resulterar i ett parallellt skolsystem. I folkskolorna, där de lägre samhällsklasserna undervisades, förekom emellertid inte alltid en könsuppdelning. Dels saknades förutsättningar i materiell mening, dels återfanns en större variation inom arbetsfördelningen. Till exempel präglades jordbruksproduktionen av en kvinnlig medverkan. En vidareutbildning från
folkskolorna var krånglig och kostsam för flickor. Dels på grund av bristfällig kompetens dels ur ett ekonomiskt avseende.28 Övre- och medelklassens söner fick tillträde vid offentliga
läroverk medan döttrarna fick avgiftsbelagd bildning vid flickskolor och seminarium. Här återfinns även skillnader i undervisningens innehåll och struktur. Då utbildningen vid
flickskolorna i stor utsträckning var kopplat till husmoderliga förmågor och arbetsuppgifter uteslöts ämneskompetenser som senare kom att efterfrågas när universiteten öppnades för kvinnor. Utbildning sågs som en tydlig klassmarkör i bildningshierarkin, där kvinnors tillträde till en högre akademisk utbildning var krånglig och kostsam.29
Universitet har etablerats sedan 1100-talet i Europa, där män under flera hundra år kunnat tillträda faciliteterna och utbildas. Möjligheten för kvinnor att ta en högre akademisk examen skulle inte komma förrän långt senare.30 1800-talet innebar en betydelsefull vändpunkt för
kvinnoutbildningens historia. År 1842 hade flickor rätt till fem års skolgång, likt pojkar haft tidigare. Trots att flickor inte hade samma rättigheter till högre skolgång hade det ändock bildats ett par privata högre flickskolor i Sverige och redan 1836 fanns det fem stycken, drivna av beslutsamma kvinnor.31 Det skulle dröja ända fram till 1873 före universitet
öppnades för kvinnor och de fick lov att avlägga examen, dock enbart vid vissa institutioner.32
Det innebar emellertid inte att alla Sveriges ungdomar sökte sig till läroverken, än mindre universiteten. Män med en borgerlig bakgrund var klart överrepresenterade under 1800-talets andra hälft.33
Det kvinnliga samhällsidealet under 1800-talet var starkt kopplat till hemmets sysslor och barn medanmaken stod för inkomsterna. Som i många andra avseenden var idealet relativt missvisande mot verkligheten, där äktenskapsfrekvensen sjönk och kvinnor tvingades arbeta.34 De givna könsrollerna från jordbruket var påväg att förändras till följd av
industrialiseringen och urbaniseringen. Det resulterade i en större tvetydighet i samhällets könsidentiteter och normer. Kvinnor i framförallt arbetarklassen var tvungna att arbeta för att försörja familjen. Det var inget som majoriteten av män uppmuntrade, utan upplevdes snarare som hotfullt.35 Kvinnor från borgarfamiljer, utan kvarlämnade förmögenheter hade få
möjligheter att försörja sig själva och sin familj.36 Det fanns således olika samverkande
29 Larsson (1997), s. 27 ff.
30 Cecilia Chrapkowska & Agnes Wold (2004), ”Förord”, i Britt Marie Fridh – Haneson & Ingegerd Haglund (red.), Förbjuden frukt på kunskapens träd: kvinnliga akademiker under 100 år, s. 9.
31 Kerstin Engman (1995), Kvinnor i bildningens tjänst, s. 14f. 32 ”Kvinnor vid universiteten – en motståndshistoria”, Göteborgs
universitetbiblotek,http://www2.ub.gu.se/kvinn/portaler/kunskap/historik/ hämtad (9/5-2020)
33 Christina Florin & Ulla Johansson (1993), ”Där de härliga lagrarna gro –”: kultur, klass och kön i det svenska läroverket 1850-1914”, s. 205.
34 Engman (1995), s. 12.
35 Susanna Hedenborg & Ulla Wikander (2003), Makt och försörjning, s. 148 ff. 36 Engman (1995), s. 12.
faktorer som påverkade dåtidens rådande kvinnoideal, vilket visar att det är problematiskt att räkna kvinnor som en homogengrupp.
Ytterligare en viktig faktor är tidens religiösa ramverk. Ramverket fördelade könen i
samhället och skiljde dem till olika verksamhetsområden. Dikotomin privat/offentlig skapades till stor del utav den borgerliga samhällsideologin, vilket kom att begränsa samhällets alla kvinnor. Den vägande faktorn skapade problem för den intellektuella reformverksamheten där ”[…] kvinnornas närvaro i de akademiska offentligheten utgjorde en fara för
samhällssedligheten”.37 Kvinnorna från övre- och medelklass kunde ändock arbeta i
gränslandet genom filantropisk eller pedagogisk verksamhet och således tillträda den manliga sfären. En grundläggande tanke i samband med flickskolornas uppkomst var att
borgarklassens män behövde ha bildade hustrur, bland annat för att uppfostra barnen med goda seder. I många fall resulterade utbildningen i att flickor kunde utveckla sin kompetens för att söka arbeten som inte redan hade etablerat manligt monopol, såsom yrket telefonist.38
Fredrika Bremer hade en vision där kvinnor genom utbildning skulle kunna delta i samhället, påverka makthavarna och styrka kvinnors rättigheter som samhällsmedborgare, vilket går att utläsa ur hennes roman Herta från 1856. Bremer visste att kampen är bäst att föra
tillsammans, så även de män som var intresserade välkomnades av henne.39 Den kunskap som
de statliga läroverken erbjöd tillförde även makt under den här perioden. Därav präglas många viljors kamp över skolkunskapen. Christina Florin och Ulla Johansson menar att läroverken till stor del kunde utläsas som en borgerlig företeelse i den sociala konstruktionen av den borgerliga mannen.40 Sedermera grundade Sophie Adlersparre-Leijonhufvud Fredrika
Bremer-förbundet för att vidarebefordra hennes anda och driv för kvinnors rättigheter.41
Adlersparre-Leijonhufvuds bildade tillsammans med Rosalie Roos Tidskrift för hemmet 1859 som explicit skulle fungera som organets opinionsbildande språkrör.42 Tidskriftens målgrupp
var främst de borgerliga kvinnorna och frågor som berördes var framförallt rörande bildning och uppfostran.43 Rätten till utbildning och arbete skulle bidra till en större jämställdhet
37 Hammar (2002), s. 134 f.
38 Engman (1995), s. 15 f. 39 Ibid (1995), s. 14.
40 Florin & Johansson (1993), s. 13.
41 ”Historia”, Fredrika Bremer-förbundet, http://www.fredrikabremer.se/om-fbf/historia/ (hämtad 24/4 2020). 42 ”Hertas historia”, Fredrika Bremer-förbundet, http://www.fredrikabremer.se/wp-content/uploads/2015/10/pdf-herthas-histora-1-1.pdf (hämtad 24/4 2020)
mellan män och kvinnor på såväl ett ekonomiskt som politiskt plan, dock gällde det främst den ogifta kvinnan. För den gifta kvinnan ansågs maka- och modersrollen vara den uppgift som vägde tyngst.44 Detta på grund av den kristna grund tidskriften hade. Kvinnofrigörelsen
utgick bland annat från argument ur den kristna livsåskådningen, samtidigt fördes en kamp mot bibelns utsagor kring kvinnlig underordning.45
Även i England stötte kvinnorna på motstånd i den akademiska och vetenskapliga världen. Avseenden grundade ur sexualitet kopplades till fertilitet, hälsa samt myndighet och var några
legitima aspekter som avrådde en utbildning av maskulin karaktär för kvinnorna.46 Att
utbildningen bar maskulina färger var således inte något exklusivt för Sverige, utan existerade i Europa och andra delar av världen under den här perioden. Vissa akademiska institutioner ansågs mer maskulint kodade än andra, till exempel olika vetenskapsråd. Att tillträda dessa områden var än mer problematiskt för kvinnor. Olika former av forskning och vetenskap exkluderade inte enbart kvinnor i den bemärkelse att de inte fick tillträda institutionen. Kvinnan exkluderades även i andra former, så som i det vetenskapliga materialet. Alltså utgick dessa institutioner från män, av män och för män.47 I England hade den organiserade
kvinnorörelsen utvecklat ett språkrör nämligen The English Women’s Journal, vars första utgåva utkom 1858 och gav inspiration till vår svenska tidskrift. Tidningen fungerade likt FBF:s tidskrift som ett viktigt forum där kvinnofrågor debatterades.48
Teoretiskt perspektiv
I följande avsnitt presenteras den teori som använts i samband med studiens analys. Teorin tar sitt avstamp i historikern Yvonne Hirdmans definiering av begreppet genus. Därtill
problematiseras Hirdmans genusteori och hur den kommer till att appliceras på arbetet. Att definiera begreppet genus kan anses problematiskt då forskare historiskt sett analyserat begreppet på olika vis.49 Hirdman föreslår en beskrivning av begreppet på följande sätt:
44 Birgit Petersson (2001), ”Ord och bild – en av många” i Karl Erik Gustafsson, Per Rydén, Dag Nordmark, Eric Johannesson & Birgit Petersson (red.), Den svenska pressens historia 2 Åren då allting hände (1830-1897), s. 332.
45 Hammar (2002), s. 143 f.
46 Glaire G. Jones (2017), ’All your dreadful scientific things’: women, science and education in the years around 1900, s. 172 ff.
47 Londa Schiebinger (2000), Has Feminism Changed Science?, s. 1171 ff. 48 ”Tidskrift för hemmet – pionjär i Norden”, Göteborgs universitetsbibliotek http://www2.ub.gu.se/kvinn/portaler/kvinnotidskrifter/historik/ (hämtad 29/4- 2020)
Genus kan förstås som föränderliga tankefigurer ”män” och ”kvinnor” (där den biologiska skillnaden alltid utnyttjas) vilka/ ger upphov till /skapar föreställningar och sociala praktiker, vilka får till följd att också biologin kan påverkas ändras – med andra ord, det är en mer symbiotisk kategori än ”roll” och ”socialt kön”.50
Hirdman menar, likt många andra forskare, att genus är något socialt och kulturellt konstruerat som framställer normer kring kvinnor och deras livsvärld. Kvinnors
handlingsutrymme påverkas alltså i relation till männens. Utifrån ovanstående definition av genus innefattar begreppet en analytisk aspekt där maktrelationer, och faktorer som
upprätthåller dessa, kan studeras. En genusteori studerar alltså å ena sidan dessa
upprätthållande normer, sociala strukturer och förväntningar. Å andra sidan kan man, med hjälp av genusteorin, utläsa en förändring över tid.
Hirdman framställer två fundamentala skillnader i genussystemet. Den första innefattar den biologiska skillnaden mellan könen, som omfattar olika förmågor, som styrka och andra fysiska egenskaper. I den biologiska relationen mellan könen står mannen högst i hierarkin. Den andra omfattar dikotomiseringen av könen där mannen är den normsättande parten. Dessa två skillnader legitimerar och förstärker föreställningar kring det manliga och kvinnliga genom samhällets alla nivåer.51 Hirdman har därefter komprimerat och stereotypiserat
konstruktionen av män och kvinnor i olika formler. Det finns en risk att framställa dessa stereotyper och göra dem statiska, vilket Hirdman själv poängterar, då statiska stereotyper inte existerar i det verkliga livet varken historiskt sett eller nu. Ambitionen är att utläsa kännetecknen för att sedan öka förståelsen för genuskonstruktion genom historien. Dessa grundformer menar forskaren kan samspela genom historiens gång.52 Att beskriva en kvinna
går således att göra på tre olika vis. Den första formeln kallas för grund formeln och tituleras som A–icke A. Mannen utgör A som kvinnan står i relation till i formeln, och hon själv kallas för icke–A. I denna formel återfinns emellertid ingen stereotyp för kvinna, då hon inte
existerar. Denna icke-varelse är däremot grunden till de två nästkommande formler. Nästa formel kallas för jämförelsens formel A–a. Mannen är som tidigare det fullständiga A:et och kvinnan blir i relation ofullständig och därmed det lilla a:et. Att kvinnan setts som
ofullständig har skildrats på olika sätt genom historien, exempelvis under antiken då mannen ansågs besitta elementet hetta vilket kvinnan saknade och därmed sågs som ofullständig.
50 Hirdman (1988), s. 6 f. 51 Ibid (1988), s. 10.
Utifrån jämförelseformeln kan könen flyta på en skala där vissa kvinnor anses mer manliga alltså närmare stora A, och vissa män kännetecknas likt lilla a. Den sista formeln kallas för den normativa A–B. I den sistnämnda formeln råder total dikotomi och könen anses vara antagonister. Det råder här fundamentala ordningsstrukturer där genus skapas på grund av total isärhållning mellan könen.53
En framträdande nackdel med Hirdmans teori är att den enbart studerar förhållandet mellan män och kvinnor och således utesluter andra viktiga komponenter i genusforskningen, såsom klass eller etnicitet. Därmed kommer ytterligare aspekter undersökas med hjälp av Julia Lundströms utökade version. Lundström har ytterligare två formler. Den första formeln, A=B, undersöker om det framkommer en fullständig likhet mellan könen. Den andra formeln B–b går att tillämpa på två sätt. För det första kan formeln undersöka relationer där kvinnan anses fullständig och mannen ofullständig. Detta liknar Lundström med Hirdmans jämförelseformel A–a. För det andra kan formeln användas för att problematisera relationen mellan kvinnor. Kvinnor ställs i relation till varandra, där vissa anses med kompletta än andra, och det
framkommer en rangordning inom kvinnogruppen. Eftersom studien bland annat syftar till att undersöka skillnader mellan kvinnor kommer formeln främst användas på sistnämnda vis. Således går det att undersöka huruvida kvinnorna i tidskriften, och argumentationerna, berörde frågor som dessa.54
Metod
Kvalitativ textanalys
För att besvara studiens frågeställningar kommer en kvalitativ textanalys tillämpas i analysen. Eftersom det är innehållet i materialet som står i centrum appliceras en närläsning av Tidskrift
för hemmet 1865–1873 för att analysera argumentens djupare innebörd. Metodansatsen är
således av kvalitativ karaktär. Att begränsa materialet menar historikern Louise Berglund är en förutsättning för en närstudie av textmassa.55 Berglund poängterar dessutom att
textanalysens utgångspunkt är att texterna säger något om sin samtid, och därmed utgör det främsta analytiska redskapet för att besvara uppsatsens frågeställningar.56 Pär Widén påvisar
53 Hirdman (2003), s. 35 f.
54 Julia Lundström (2016), ”Ingen av oss behöver stå utanför och se på” – den socialdemokratiska kvinnorörelsens argumentation för kvinnlig rösträtt i Morgonbis, 1909–1914, s. 24 f.
55 Berglund & Ney (2015), s. 159. 56 Ibid (2015), s. 159 f.
tre olika dimensioner av textanalyser som kan tillämpas på materialet. Beroende på syftet anpassas analysmetoden. Den första dimensionen innefattar en analys av artikelförfattarens egna intentioner som tillskrivits i texten. Den andra dimensionen fokuserar istället på textens form och innehåll. Den tredje och sistnämnda dimensionen tolkar innebörden i texten. Det betyder att innebörden behöver sättas i en samhällskontext för att förstås.57 I följande arbete
är det kvinnornas argumentation för högre utbildning som analyseras med utgångspunkt i Hirdmans och Lundströms genusteori. Utifrån syftet blir således den tredje dimensionen aktuell.
Tolkning av texter är en komplex verksamhet då det återfinns tvetydigheter i samtliga texter. Tosh framhäver att texter är skapade i kontexter, vilket resulterar i att källorna måste tolkas i sitt sammanhang. Genom att betrakta och inkludera flera aspekter i uppkomsten av källan minskar risken för missuppfattning, projiceringar eller liknande.58 Det kan emellertid
uppkomma flera tvetydigheter beroende på vilket syfte personen som läser texten har och vilken tolkning som appliceras på texten. Widén skriver även att uppfattningar är av ett kvalitativt slag. Att uppfatta något om världen är individualistiskt och resulterar i olika utfall. En uppfattning påverkas och bestäms däremot av i vilken mån man betraktar den komplexa karaktär som utmärker den.59 Sedermera är det meningsfullt att behandla källan som en
historisk händelse. Det innebär i sin tur att den får lov att existera i sitt historiska komplex.60
Därför kan ett källmaterial aldrig förbli helt objektivt, eftersom de blivit utvalt av
historikern.61 Ett medvetandegörande av syftet är därmed centralt för ett vidare arbete med
analysering av källmaterialet och diskussion.
Eftersom källmaterialets omfång är stort krävs noggranna avgränsningar. Lennart Hellspong och Per Ledin menar att artiklar består av ämnesstrukturer, vilket är behjälpligt vid en första tolkning av materialets innehåll. Hellspong och Ledin beskriver bland annat att rubriceringar är ett vanligt tillvägagångssätt för att göra makroteman explicita, vilket är användbart i analysen av artiklarna.62 Med utgångspunkt i studiens genusteori undersöks makroteman.
Analysen styrs av frågor av följande karaktär: Hur beskrivs relationen mellan män och
57 Pär Widén (2015), ”Kvalitativ textanalys”, i Andreas Fejes & Robert Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys, s.176.
58 Tosh s. 142 f. 59 Widén (2015), s. 163. 60 Tosh (2001) s. 143. 61 Ibid (2001) s. 193.
kvinnor inom utbildningsväsendet? Varför ska kvinnor ha rätt till högre utbildning? Vilka hinder föreligger? Frågorna fungerar således som makroteman och styr undersökningen kring genus- och utbildningsrelaterade begrepp. Därefter sker en närläsning av samtliga artiklar under undersökningsperioden med hjälp av tidigare nämnda frågor. Dispositionen för
analysen är tematisk utefter vad som framträder i källmaterialet i relation till uppsatsens syfte. Göran Ahrne och Peter Svensson presenterar tre steg för att analysera ett kvalitativt material:
sortera, reducera och argumentera.63 Eftersom kvalitativa källmaterial är tämligen
mängdrika måste forskaren först skapa en överblick för att därefter begränsa materialet. I samband med materialinsamlingen begränsades och bearbetades empirin i form av kodning. Ahrne och Svensson skriver att forskaren översätter fragment ur källmaterialet och översätter dessa till samhällsvetenskapliga begrepp, i detta fall genusrelaterade begrepp. Till en början fanns alltså ambitionen att finna en överblick för att därefter begränsa empirin. I sorteringen och begränsningen av empirin spelade det teoretiska perspektivet en central roll. Med teorin som utgångspunkt och återkommande resonemang som framträder i källmaterialet kunde ett mönster i argumentationen ta form. Dessa argument faller således under samma form av kodning, vilket formar ett mönster.64 Kodningen går från en initial till en selektiv forskning.65
Det är väsentligt att reducera det insamlade materialet, däremot är det av stor vikt att
reduceringen inte ger en missvisande bild av källmaterialets helhet. Syftet med reduceringen är att sålla bort irrelevant information och inkludera relevant information för att besvara frågeställningarna och skapa god representation av materialet.66 Efter sortering och
reducering av materialet återstår argumenteringen. Syftet med argumenteringen är att samla argumenten under ett och samma tak.67 I samspel med kodningen och argumenteringen
sorteras därefter argumenten tematiskt och framställs i analysen i form av tre underrubriker: den studerade kvinnan inom läroverken, den studerade kvinnan och arbetet samt den
studerade kvinnan och kvinnligheten.
Källmaterial och avgränsningar
Arbetet tog sin utgångspunkt genom insamling av material via Göteborgs digitala arkiv över äldre svenska kvinnoskrifter. Det empiriska materialet, vilket denna uppsats bygger sin analys
63 Göran Ahrne & Peter Svensson (2011), Handbok i kvalitativa metoder s. 194. 64 Ahrne & Svensson (2011), s. 201.
65 Ibid (2011), s. 196 ff. 66 Ibid (2011), s. 202. 67 Ibid (2011), s. 206.
på, består exklusivt av publikationer av Tidskrift för hemmet mellan 1865–1873.68 På grund
av materialets omfattning och uppsatsens begränsade omfång för en grundläggande analys kommer enbart vartannat år att undersökas, vilket resulterar i ett källmaterial på 30 artiklar. Årtalens exkludering är till följd av riksdagsdebatten 1865–1866 där överläggningen berörde kvinnans inträde till den högre akademiska offentligheten.69 År 1873 fick kvinnor tillträde vid
de svenska universiteten, vilket har påverkat de årtal som studien undersöker.70 Avgränsning
till dessa årtal har gjorts för att studera vilken argumentation som framfördes av kvinnorna från och med att frågan om högre utbildning kom till riksdagsdebatt till och med att
universiteten öppnade upp sig för kvinnor. Att avgränsa undersökningen är centralt för att möjliggöra ett systematiserande tillvägagångssätt av materialet och analysering av det.71
Tidskrift för hemmet grundades 1859 och var Nordens första kvinnotidskrift. Tidskriften var
färgad av såväl kristna, liberala och borgerliga värderingar. Tidningen fungerade som ett verktyg för kvinnornas och deras väg in på den offentliga arenan under en period då kvinnor saknade myndighet.72 Tidskriftens huvudsakliga kvinnofråga var att bidra till social
jämställdhet mellan könen. Artikelförfattarna i tidningarna skrev ofta under pseudonym vilket gör det problematiskt att utläsa vilket kön artikelförfattarna besatt. Dock bestod tidskriftens redaktörer av kvinnorna Sophie Adlersparre och Rosalie Roos som kontrollerade innehållet. Tidskriftens målgrupp var en borgerlig och adlig krets och således framkommer färgade åsikter som rör just den målgruppen.73 Källmaterialets användbarhet går att aktualiseras
genom att ställa det mot tre grundläggande kriterier i form av giltighet, vikt och trovärdighet. Berglund menar att giltighetsaspekten speglar hur väl materialet lämpar sig för att besvara forskningsfrågan. Frågor rörande trovärdighet berör materialets representativitet i både vad det säger men även i relation till en mer generell förståelse av samhället.74 Eftersom studien
undersöker argument från tidskriften är trovärdigheten ur ett källkritiskt perspektiv viktig att ha i åtanke. På grund av att källmaterialet är ideologiskt laddat är det viktigt att belysa risken
68 http://www2.ub.gu.se/kvinn/digtid/02/ 69 Hammar (2020), s. 146.
70 ”Kvinnor vid universiteten – en motståndshistoria”, Göteborgs
universitetbiblotek,http://www2.ub.gu.se/kvinn/portaler/kunskap/historik/ hämtad (9/5-2020) 71 Berglund & Ney (2015), s. 159.
72 ”Hertas historia”, Fredrika Bremer-förbundet, http://www.fredrikabremer.se/wp-content/uploads/2015/10/pdf-herthas-histora-1-1.pdf (hämtad 1/9- 2020)
73 Tidskrift för hemmet – en pionjär i Norden, Göteborgs universitetbiblotek, http://www2.ub.gu.se/kvinn/portaler/kvinnotidskrifter/historik/ (hämtad 10/5-2020) 74 Berglund & Ney(2015), s.150 ff.
att alla åsikter inte kommer till tals i tidskriften. Trots det är det ingen problematik då det är väsentligt för att besvara studiens frågeställning.
Analys
I följande avsnitt redogörs vilka argument kvinnorna i Tidskrift för hemmet framförde i frågan rörande högre utbildning för kvinnor 1865–1873. Det källmaterial som presenteras i analysen fungerar som representativa exempel på argument som går att återfinna i tidskriften. I
undersökningen framträder tre teman: den studerande kvinnan inom läroverken, den studerande kvinnan och arbetet samt den studerande kvinnan och kvinnligheten. Det första temat framställer kvinnors situation inom läroverken. Det andra temat presenterar på vilket sätt utbildning hjälper kvinnors möjligheter till arbete. Det tredje temat undersöker hur
kvinnorna förväntades uppträda och vilka förmågor som ansågs lämpliga som studerande. Det innefattar problematik såsom: vad ansågs rättfärdigat för kvinnorna att studera utefter deras
kvinnlighet? I dessa olika teman presenteras kvinnornas resonemang och argument som
därefter, med hjälp av de teoretiska perspektiven, analyseras.
Den studerande kvinnan inom läroverken
I första numret 1865 skriver artikelförfattaren L.S om kvinnors intåg på den vetenskapliga arenan. L.S skriver att kvinnan anses såväl obefogad som oförmögen att inträda på grund av att hon saknar djupet i tanken och det allvar i sinnet som män besitter. Artikelförfattaren skriver även vidare att män förmodligen inte har orätt i de antydningar om kvinnor och forskning men att kvinnor inte haft möjlighet att påvisa sin duglighet till forskningen. L.S menar även att när anlag och uppfostran är rätt kommer undantag finnas hos kvinnorna.75
Enligt artikelförfattaren lämpade sig botanik som vetenskap bäst för kvinnor då:
[…] uppsättandet af dessa växter, som ofta äro af utomordentlig skönhet, är ett arbete, som fordrar mycken omsorg och noggrannhet samt stort tålamod, och på det hela taget synes mer lämpligt för qvinnan än för mannen.76
Att undersöka växterna sågs som en hälsobringande sysselsättning och fungerade som ett avbrott i kvinnornas toalettbestyr och societetsnöjen.77 Poängen som presenteras i slutet av
artikeln är att kvinnan kan göra sig hemmastadd inom forskningen, dock är det inget som
75 L.S (1865), ”Qvinliga vetenskapsidkare”, Tidskrift för hemmet nr 1 1865, s. 26 f. 76 L.S (1865), s. 29.
allmänt uppmuntras på grund av hennes försvagade förmågor men även:
Vår mening är dock visst ej att i allmänhet uppmana qvinnan att bortkasta nålen för att fatta pennan, att öfvergifva de sysselsättningar, som obestridligt tillhöra henne, för att hängifva sig åt dem, hvilka lika otvifvelaktigt bättre anstå mannen, att åsidosätta hemmet och familjelifvet för att göra sig hemmastadd i observatoriet och på laboratoriet. De utmärktare anlagen komma ej på mängdens lott och vi upprepa livad vi förut sagt, att qvinnan endast undantagsvis skall kunna tillegna sig de grundliga och djupgående kunskaper, hvilka tillhöra en vetenskaplig bildning, att hon endast sällan skall intaga en framstående plats på det vetenskapliga området. Det kan aldrig blifva qvinnans egentliga sfer. Den ligger nu som fordom, skall framdeles såsom nu, ligga inom hemmet och familjelifvet.78
I det resonemang som L.S framför går det att utläsa flera centrala aspekter med hjälp av de teoretiska perspektiven. Ur Hirdmans genusteori framställs ett argument där det råder total isärhållning mellan könen grundad i naturgiven underlägsenhet då kvinnan saknar förmågor som männen besitter, i detta fall djupet i tanken. Däremot menar artikelförfattaren att kvinnan inom områden såsom botanik anses mer lämplig än männen. Ur Lundströms perspektiv blir mannen ofullständig och istället är kvinnan fullständig, dock är tanken begränsad till området botanik. Ur citatet går det att utläsa ovannämnda resonemang men även skiljaktigheter
kvinnor emellan där artikelförfattaren inte uppmuntrar kvinnor i allmänhet, utan det är snarare några enstaka få. Med hjälp av Lundströms teori går det att utläsa en skillnad mellan
kvinnorna, det framgår dock inte vilka faktorer som utmärker de olika kvinnorna.
I det fjärde numret av tidningen 1867 diskuterar O.E lantbruksskolors tillträde för kvinnor, där enbart det manliga släktet anses välkomna. Författaren menar att eftersom kvinnan genom historien arbetat inom jordbruket med sysslor tillhörande pigor är hennes arbetsskicklighet hög och till följd av industrialiseringen och urbaniseringen krävdes det mer kunniga mejeriförestånderskor.79 Det krävdes även undervisning inom andra områden såsom
trädgårdsodling vilket sågs lämpa sig för kvinnor, då det krävs ringa krafter, men även i allmänhet för att effektivisera lanthushållningen. Emellertid menar författaren att ”det är icke vår mening, att qvinnan i något enda fall bör göras till man. Vi hafva här endast velat antyda […] en upplyst samverkan mellan man och qvinna”.80 För att bana väg för en samverkan
mellan könen krävs en skillnad på uppfostran men även undervisning, där i synnerhet
naturkunskap är av nytta. Dock möts detta av motstånd inom den högre bildade stadsvärlden,
78 L. S (1865), s. 35.
79 O.E (1867), ”Qvinnan och jordbruket”, Tidskrift för hemmet nr 4 1867, s. 195 f. 80 O.E (1867), s. 198.
där män vill bidra till att göra kvinnan till vad hon är. Det O.E vill är:
[…] med afseende på den >bildade> qvinnans förhållande till landtbruket, det är, att en och annan högre folkskola för flickor kommer till stånd, der den unga qvinnan kan inhemta nödvändiga kunskaper med afseende på det landtliga hushållets behof – och der naturvetenskaperna […] blev föremål för en undervisning [..].81
En intressant aspekt som går att utläsa ur resonemanget ovan är att kvinnan inte i något enda fall bör göras till man, här framkommer total dikotomi mellan könen. Det återfinns dock försök till att skapa likhet mellan könen när författaren diskuterar pigornas arbetsskicklighet. Arbetsskicklighet var en förmåga som i hög utsträckning användes för att beskriva männen. Att tilldela kvinnorna dessa förmågor för ett potentiellt tillträde till lantbruksskolor kan ses som ett försök att höja kvinnornas status med hjälp av manliga förmågor. Skulle fallet vara så, att mannen anses som fullständig, tilldelas kvinnan manliga förmågor för att gå från
ofullständig till fullständig.
Artikelförfattaren Svenska recenserar boken Qvinnan som framställer kvinnans väsentliga uppgift och knyter den till hemmet. Med det som grund problematiserar Svenska en kvinnas uppgift i samhället och huruvida en kvinna bör få tillträde till högskolor och liknande bildningsanstalter samt om det skulle hämma, eller främja, kvinnans uppgift.82 Det
framkommer en rädsla hos männen att kvinnan genom studier och examen skulle träda fram i det offentliga livet och därmed mista sin kvinnlighet. Svenska bemöter sådana påståenden med att berätta att kvinnan inte kommer att lida av sitt köns svagheter: ”känslornas öfverhantagande på det rena förnuftet […] svaghet i det abstrakta tänkandet”.83
Artikelförfattaren vidarebefordrar även ett uttalande från högskolan i Stockholm som bjuder in kvinnan i fler avseenden än tidigare. Det framgår att Stockholms högskola ska bli en offentlig läroanstalt även för landets kvinnor där hon, i lika hög grad som mannen, ska tilldelas kunskaper och själsutveckling.
Man har kommit till insigt om att månget värf, som man hittills endast ansett tillhöra män, lika väl och ofta bättre skötes af qvinnor, och framför allt att qvinnan måste insättas i sin naturliga rätt och bestämmelse, att mera än hittills deltaga i det uppväxande slägtets uppfostran och undervisning. För dessa sina åligganden måste hon emellertid sättas i tillfälle att förvärfva erforderliga kunskaper, och äfven det högre
81 O.E (1867), s. 200 .
82 En Svenska (1869), ”Bref om högskola och qvinnan”, Tidskrift för hemmet nr 5/6 1869, s.397. 83 En Svenska (1869), s. 404.
kunskapsmått, soin meddelas först vid högskolan.84
Okänd artikelförfattare uppmärksammar det framsteget inom utbildningsväsendet där kvinnan numera får rätt att studera rit- och musiklärarplatser i statens elementarläroverk.
Artikelförfattaren skriver att det som för några årtionden sedan skulle uppfattas som en världskatastrof istället normaliseras och ska ses som en seger över misstro och fördomar.85
Emellertid går det att utläsa en negativ konsekvens, att den gifta kvinnan återigen skjuts åt sidan undertiden den ogifta kvinnans ståndpunkt höjs. Detta leder till att kvinnor väljer att inte gifta sig och stå under mannens förmyndarskap, där hon har samma rättslösa ståndpunkt som ”barnet, brottslingen och idioten”.86Samma artikelförfattare ifrågasätter exkluderingen av
kvinnor inom vetenskapen och skriver ”De äro lika med oss delaktiga af Guds bälte, Guds nåd och den tillkommande herrligheten; de äro like lifaktiga och för vetenskapen mottagliga som vi, — stundom ännu mera”.87
Att kvinnorna skulle exkluderas från den offentliga sfären och ansågs ämnad för hemmets privata sfär påvisar hur en isärhållning mellan könen upprätthölls, och genomsyrade, hela samhället. Det framgår även att artikelförfattaren Svenska motsätter detta tankesätt hos männen. Emellertid verkar Svenska ge legitimitet åt att kvinnan besitter svagheter kopplat till könet men motsätter sig att det skulle problematisera hennes utbildning. En liknande
problematik som framträdde redan 1865 i diskussionen kring vetenskapskvinnor och botanik, är att kvinnorna tilldelas vissa områden. I citatet går det att utläsa att kvinnan bör utbildas inom områden som passar hennes natur såsom uppfostran och undervisning och att hon lika väl, och ofta bättre, skulle sköta det arbetet. Inom specifika områden såsom botanik,
uppfostran och undervisning, ansåg kvinnorna att det rådde fullständig likhet mellan könen eller att kvinnan besatt den högre positionen i relation till mannen. Ytterligare en okänd artikelförfattare redogör för liknande argumentation, med utgångspunkt i kristendomen. I första numret från 1873 skriver okänd artikelförfattare om de kungliga majestäts förslag till riksdagen angående offentlig utbildning för flickor och kvinnor. N.N uttrycker en tacksamhet men påpekar åtskilliga brister med utformningen av förslaget. I grund och botten menar artikelförfattaren att:
Det skarpa och ensidiga framhållandet af motsatserna mel lan det qvinliga och det manliga väsendet med
84 En Svenska (1869), s. 399.
85 N.N (1871), ”Om den gifta qvinnans eganderätt”, Tidskrift för hemmet nr 1 1871, s. 29 ff. 86 N.N (1871), s. 31.
förbiseende af det gemensamma grundlaget för båda — det rent menskliga. Afven det nationela elementet, gemensamt för man och qvinna, har blifvit tillbakasatt för denna ifver att särskilja bådas upp gifter. Man synes sålunda hafva tänkt sig icke så mycket en skola för den blifvande menniskan, eller den svenska
qvinnan, som en skola för det qvinliga väsendet i allmänhet.88
N.N ifrågasätter också de ädlaste män som omedvetet underskattar kvinnans förmåga till
högre verksamhetsarter rörande exempelvis vetenskap och konst. N.N menar att männen antar att kvinnan saknar högre förmågor och därav ser det som bevis på hennes underlägsna
naturanlag vilket resulterar i ett uteslutande i olika undervisningssammanhang. Vid
jämförelsen mellan skiljaktigheterna inom religionskunskap, där kvinnan utesluts på grund av oförmåga att sätta sig in i en annans tankegång, menar artikelförfattaren är felaktigt då
förmågan att leva sig in i andras individualitet är en specifikt kvinnlig förmåga.89 Synen som
N.N har på män och kvinnor går att förstå utifrån Lundströms formel där det råder fullkomlig
likhet mellan könen. Artikelförfattaren motsätter sig män som underskattar kvinnor med den utgångspunkten. I det slutliga resonemanget går det även att utläsa en dominerande roll av kvinnan där hennes förmåga ses som fullständig inom religionskunskap.
Den studerande kvinnan och arbetet
I tidningen återkommer författarna ofta till behovet av kvinnliga lärarinnor och deras rätt till en tillställning inom läroverket och framför allt inom de lägre åldrarna. Artikelförfattaren O.E särskiljer emellertid på kvinnor emellan och skriver att det finns skillnader mellan lägre klassers mindre väl uppfostrade kvinnor och den bättre klassens begåvade kvinnor. Däremot kan överklassens flickor vara förnärma och inte infinna sig på folkskollärarinne- seminarier, vilket ses som en mindre skam då det lämpligaste fältet för kvinnor inom den offentliga verksamheten är just inom folkskolan. I synnerhet den på landsbygden. Artikelförfattaren menar att borgarflickorna erhöll den uppfostran som krävdes för att undervisa barn men saknade den fysik som flickor från lägre klasser hade för kallet. Artikelförfattaren menar att det var det ädlaste en kvinna kunde göra och det sågs som en plikt från gud. I en jämförelse med mannen ansågs kvinnan bättre lämpad för uppdraget, då hon bland annat erhöll ett godare hjärta än mannen samt ett varmare och mer religiöst sinne.90 Artikelförfattaren L – d
skriver att kvinnans stora betydelse för skolan som lärarinna ännu inte har blivit erkänd, vilket påvisas av rådande lagstiftning. Artikelförfattaren menar att kvinnan bör ha samma rättigheter
88 N.N (1973), ”Förslag rörande ordnandet af högre läroanstalter för Sveriges qvinnor”. Tidskrift för hemmet nr 1 1873, s. 22.
89 N.N (1973), s. 23 f.
som männen till befattning vid folkskolan. L – d frambringar även argument mot att kvinnan bör verka inom lärarkåren, såsom avskalade förmågor och sämre löner, och att dessa måste motarbetas.91
I ovanstående resonemang går det att utläsa en tydlig skillnad kvinnor emellan. Det
framkommer att lämplighet av yrket grundas i en klassaspekt. Att det grundas i en klassaspekt beror till stor del på den skillnad inom uppfostran som de olika kvinnorna fått. Emellertid förkastas inte arbetarklassen, utan de lämpade sig väl på landsbygden där borgarflickorna inte skulle uppfylla sitt syfte lika väl. Att arbetarklasskvinnor bättre lämpar sig på landsbygden grundade sig i fysiken. Som tidigare nämnt menar Hirdman att könen kan flyta likt en skala, och påståendet går att tolka från två olika perspektiv. Å ena sidan anses kvinnor från lägre klasser mer manliga, i och med den manliga förmågan fysik, och kan således anses mer fullständig. Å andra sidan går det att utläsa att borgarkvinnorna ansågs mer kvinnliga om man utgår från Lundströms formel. Eftersom det ansågs mindre värdigt att vara lärarinna på
landsbygden blev således kvinnorna från lägre klasser, som passade där, mindre fullständiga. Artikelförfattaren St – skriver att den sociala rörelse som genomsyrar samhället är utmärkande för tiden och reformer som genomförs ökar självständighet för kvinnan i frågor rörande exempelvis självförsörjning. Artikelförfattaren skriver att det finns tydliga gränsskillnader för kvinnans verkningsfält inom sociala och politiska sfären och att hon saknar samma
rättigheter. På grund av detta anses inte kvinnan likställd mannen vilket St – har tvetydliga känslor kring. St – anser att kvinnan borde få samma förutsättningar som mannen men menar ändock att det kan undantränga mannen på områden som varit tillgängliga honom. Enligt artikelförfattaren har båda sidor gått för långt.92 St – jämför situationen med England och drar
paralleller genom hur välbärgade kvinnor genom filialavdelningar erbjuder utbildningar till fattiga för att hjälpa dem.93 Det påvisas även finnas en skillnad beroende på kvinnornas
sociala ställning i artikel då artikelförfattaren i nästkommande nummer skriver om ett motstånd kring kvinnans verksamhet utom hemmet:
Också rönte de grundsatser, hvarpå den nya föreningen stödde sig, ett ganska allvarsamt motstånd från flera håll. Detta härledde sig dels från en inrotad fördom hos dem, som räknade sig till samhällets >bättre>
91 L – d (1865), ”Något om våra skolor och skollärarinnor”, Tidskrift för hemmet nr 5 1865, s. 321.
92 St – (1867), ”Den arbetssökande qvinnan i det moderna samhället”, Tidskrift för hemmet nr 3 1867, s. 65 ff. 93 St – (1867), s. 73.
klasser, att det var en skam för deras döttrar att arbeta för betalning.94
Artikelförfattaren beskriver även ett enskilt fall i Tyskland där en man resonerar kring kvinnlig ledning inom folkskolor. Han menar att karlar borde styra då ”dugliga lärarinnor ej stå vederbörande talrik till buds”.95 Inom folkskolan menar St– att den svenska kvinnan är
mer likställd mannen och att lagstiftningen är långt mer liberal än i många andra europeiska länder. Folkskolan är ett verksamhetsfält som öppnat sig för kvinnor vilket har resulterat i att hon anses kompetent att tillträda läroverk för gossar. St – avslutar artikeln med att poängtera att trots att kvinnor gavs tillträde till fler traditioner som tidigare varit slutna för män
underskattas kvinnans arbete och är i det avseendet underlägsen mannen.96 St–:s resonemang
om kvinnan går under Hirdmans teori där mannen ses som fullständig och kvinnan
ofullständig. Emellertid ställer sig St – emot resonemang som hon själv uttalat och menar att detta utesluter kvinnan från den sociala och politiska sfären. St– har tvetydliga känslor kring kvinnans intåg inom utbildningssfären, och vilka kvinnor som bör få tillträde. Att kvinnor från samhällets bättre klasser skulle utbilda sig för att sedan arbete ansågssom en skam. Det går därför att utläsa en skillnad på kvinnosynen där borgarkvinnorna ännu en gång anses som fullständiga och inte bör arbeta.
Att en kvinna lämpade sig för undervisningskallet enbart för hennes kön slår
artikelförfattaren, och lärarinnan, Nanny hål på. Insändaren Maria, som intresserar sig för yrket, har sänt in frågor kring yrket som lärarinna som Nanny besvarar. Artikelförfattaren skriver att man bör vara aktsam med att generalisera kvinnans lämplighet för yrket, trots att kvinnan kan ha anlag för det. Den främsta anledningen är nämligen att den uppfostran Maria fått till sig, och de vanor hon utvecklat ifrån den, kan skilja sig allt för mycket ifrån de barn som ska undervisas. Att söka plats vid enskild läroanstalt eller folkskola rekommenderas således inte av artikelförfattaren.97 Nannys kvinnosyn går således under Lundströms formel
där fullständigheten hos kvinnan ligger hos borgarkvinnan, starkt knytet till uppfostringsaspekten.
Ett besök vid de danska folkhögskolorna skrevs det även om av Esselde. En av högskolans lärare var Herr Jörgensen som beskrevs som en ung man med ett gott utseende och ett milt
94 St – (1867), ”Den arbetssökande qvinnan i det moderna samhället (Forts. och slut.)”, Tidskrift för hemmet nr 3 1867, s. 131.
95 St – (1867), s. 138. 96 St – (1867), s. 143 ff.
tillvägagångssätt med eleverna. Jörgensen hade konsten att fängsla elevernas intresse med en utmärkande värme.98 De attribut som tilldelas den här manliga läraren ansåg tillhöra det
kvinnliga könet, men det kan också vara därför herr Jörgensen ansågs så bra med eleverna. Det utmärkande dragen hos en duktig lärare kunde särskiljas och liknas med kvinnornas särskilda egenskaper. Esseldes resonemang kring Herr Jörgensen påvisar att han tilldelas kvinnliga egenskaper vilket gör honom till en bättre lärare. I London hade lärarståndet slutna krets sakta men säkert börjat öppna upp sig för kvinnan. Frances Mary Buss, grundaren och ledare till en av de största flickskolorna i London, hade blivit invald till Londons
lärarförening. Vid den första tillkomsten som Miss Buss tillträdde motsatte sig en man hennes livsval och ansåg det olämpligt för en kvinna att leda en skola eller sitta ledamot.99 I det förda
resonemanget ville okänd artikelförfattare, likt Esselde ovan, påvisa att de problem som de svenska kvinnorna mötte genomsyrades även i Europa.
Den studerande kvinnan och kvinnligheten
Det går att utläsa en tvetydighet i tidskriften angående den studerande kvinnan och
kvinnligheten. Å ena sidan uttrycks argument för utbildning bland kvinnor, men å andra sidan uttrycks även starka argument emot undervisning eller delar utav den. Artikelförfattare St – skriver att kvinnans uppfostran bör vara rätt ändamålsenlig, alltså att inte enbart uppfostras till mannens behag. St – skriver att eftersom giftermål är kvinnans väg till att förbättra sin
världsliga ställning blir det hennes uppgift, och det måste ändras. Då hennes rättighet att utvecklas följs av de gåvor som gud givit henne, på samma grund som männens.100 Även
artikelförfattare – en – ny motarbetar argumenten om att det ligger i kvinnans natur, utan menar snarare att det beror på uppfostran.
[…] Man har kanske ej så orättvist beskyllt qvinnan för en viss böjelse för ytlighet, för oförmåga att gå på djupet med sina studier. Vi tro ej att denna böjelse, denna oförmåga ligger mera i hennes natur än i mannens, utan har sin grund i en bristfull uppfostran, som vi böra söka afhjelpa.101
Emellertid menar – en – ny att idealkvinnan är:
Ofta stod hon vid spisen med ett barn på armen, under det hon med den lediga handen skötte grytorna', i hvilka middagsmålet kokades. […] Hon läste mycket och mångahanda, men alltid med urskiljning, och
98 Insändt(1869), ”Ett besök på Hindholm i Danmark”, Tidskrift för hemmet nr 1 1869, s. 20. 99 N.N (1871), ”Ur vår dagbok”, Tidskrift för hemmet nr 4 1871, s. 264.
100 St – (1865), ”En Moders Råd, II”, Tidskrift för hemmet nr 4 1865, s. 226 f.
101 En – ny (1865), ”Om mathematik såsom undervisningsämne för flickor”, Tidskrift för hemmet nr 3 1865, s. 165.
detta jeinte hennes naturliga goda vett och christliga bildning, satte henne i stånd att leda och råda sina barn, samt blifva för make, bröder och vänner en god rådgifvarinna och vän.102
Argument för utbildning präglas av en isärhållning mellan könen, vilket grundar sig i en kristen tro. Den religiösa ramen legitimerar således en isärhållning mellan könen som
genomsyrar samhällets olika plan. – en – ny ställer sig kritisk mot att vissa negativa förmågor skulle vara naturgivna och menar, som många andra artikelförfattare, att det påverkas av uppfostran. Artikelförfattarens idealkvinna stämmer relativt väl överens med tidens rådande syn på kvinnlighet, att hon skall vara en god maka och hustru. – en – ny menar att en kvinna bör ha en kristen bildning för att råda familjen, vilket påvisar att alla skribenter inte ifrågasatte det idealet. Det framkommer en rädsla att om kvinnor får framträda i det offentliga mister hon sin kvinnlighet.
Även kvinnornas sociala tillhörighet påverkar kvinnligheten, vilket likaså framträder i de andra två kategorierna. I en jämförelse mellan stiftade skolor i London skriver
artikelförfattaren Esselde att de skolor som grundats blivit ”liktydlig med en skola för
tiggarens i trasor höjda barn”.103 Författaren menar att barnen, och i synnerhet döttrarna, inom
familjer i lägre klasser fick en större frihet än inom förmögna och bildade familjer. Det var därför bra att uppfostran, skolgång och till och med arbete inte beblandades.104 I London
upprättades ”Ragged Schools” och med det som inspiration ville artikelförfattaren upprätta ”Stopp- och Lappskolor” där fattiga flickor skulle lära sig förmågor inom textil samtidigt som lärarinnan läste ur diverse böcker. Emellertid kunde det bli svårt att finna lärarinnor till dessa obetydliga skolor menar Esselde och avslutar artikeln med att målet för utbildningen av arbetarklassen nämligen är att återupprätta hemmets och familjelivets dygd vilket ger lärarinnans jobb en större mening.105 Esseldes resonemang lyfter fram en tydlig skillnad
mellan klasserna. För det första påvisas en tydlig skillnad i kvinnlighet, vilket grundar sig i uppfostran, i det avseendet att dessa barn inte borde beblandas. För det andra påverkades kvinnligheten utbildningens utformning till följd av vad som borde innefattas i
undervisningen eller inte.
N.N problematiserar kvinnans mänsklighet i den humanistiska bildningen. Artikelförfattaren
menar att kvinnans underlägsenhet härstammar från Orientens och medeltidens uppfattning
102 En – ny (1865), s. 180.
103 Esselde (1865), ”Om den bevarande insikten hos qvinnan”, Tidskrift för hemmet nr 3 1865, s. 153. 104 Esselde (1865), s. 153 f.
om kvinnans varelse. Detta resulterar i flera problem, vilket förklarar varför kvinnan indirekt inte är människa i lika hög grad som mannen. För det första är det ansett att kvinnans själs- och tankeuppfostran ska ske på ett annat sätt än mannens. För det andra resulterar det i att vissa traditioner inom läroväsendet, såsom humanistiska studier, anses okvinnligt. N.N avslutar sitt resonemang med att poängtera att antingen är kvinnan människa i samma grad som mannen eller inte, och om hon är människa i samma grad som mannen måste nuvarande skolsystem ordnas även efter kvinnan.106 N.N bemöter således problematiken när den
kvinnliga utbildningen gestaltas annorlunda på grund av uppfattningen kring kvinnlighet. Även artikelförfattaren St – skriver om hur idealet knytet till kvinnlighet påverkar flickornas utbildning i andra delar av världen. St– skriver att: ”[…] den arabiska qvinna, genom den bildning hon sålunda erhöll, skulle frestas att vilja lossa på de sekelgamla bad och vanor, som hållit henne fjettrad”.107 Här hade kvinnorna först tilldelas en utökad undervisning med stor
framgång, men männen hade på grund av rädsla för överskridande begränsat undervisningen tillbaka till handarbeten.108 Det som St – beskriver är en total isärhållning mellan könen på
grund av männens rädsla för likhet mellan könen. Skulle en jämställdhet mellan könen uppstå resulterar det i en förlust av kvinnlighet.
Artikelförfattaren Esselde bemöter återigen samhällets ideal av kvinnlighet kopplat till äktenskapets skildring av könen. Hon bemöter Janets tankar kring könens olika förmågor där egenskaperna styrka, förnuft och förmågan att försvara uteslutande tillhör mannen, vilket resulterar i en underordning för kvinnan.
Afven då mannen vet föga. vet han dock alltid mer än qvinnan under samma förhållanden; hon ser blott den ena sidan af tingen, den nemligen som faller henne mest i smaken. Det är lika lätt att bedraga henne med en sofism, som det är svårt att öfvertyga henne med en förnuftig slutledning. Undantag kunna visserligen finnas, men de upphäfva icke regeln.109
I korthet förblir allt utanför hemmets- och familjens sfär främmande för kvinnan, och kvinnan bör underkasta sig mannens myndighet samt sin egen individualitet.110 Kvinnan bör enligt
Janet enbart söka undervisning som berör hushållskonst, i frågan om kvinnan bör utbildas
106 O.E (1867), ”Om qvinnans mensklighet och den så kallade humanistiska bildningen”, Tidskrift för hemmet nr 5 1867, s. 277 ff.
107 St – (1867), ”Den arbetssökande qvinnan i det moderna samhället”, Tidskrift för hemmet nr 2 1867, s. 87. 108St – (1867), s. 87.
109 Esselde (1869), ”Familjen och skolan, helsokällor för det sjuka samhället”, Tidskrift för hemmet nr 1 1869, s. 29.
