Examensarbete
15 högskolepoäng på avancerad nivå
Elevers välbefinnande på ett
ridgymnasium
Students well-being at an Equestrian Upper Secondary School
Ida-Maria Källqvist
Malmö högskola
Fakulteten för lärande och samhälleAnge institution
Ange examen och poäng Lärarutbildning 90 hp
Ange datum för slutseminarium ex. 2013-12-17
Examinator: Nils Andersson
Malmö Högskola
Lärarutbildningen
Abstract
Källqvist, Ida-Maria (2013). Elever välbefinnande på ett ridgymnasium. (Students well-being at an Equestrian Upper Secondary School) ,Lärarutbildning, Malmö Högskola. Syftet med denna kvalitativa studie med kvantitativa inslag var att ge en bild av elevers välmående på ett ridgymnasium samtidigt som jag ville belysa betydelsen av elevers gemenskap och trivsel. Sammanfattningsvis tyder resultatet av min studie på att elever som går på ett ridgymnasium och dagligen får bedriva studier parallellt med hästar mår bättre psykiskt och känner sig nöjda och tillfreds, samt utvecklas som människor. Samspelet mellan eleverna och deras
hästintresse skapar en känsla av att eleverna känner sig nöjda med sig själva.
Nyckelord: Elever, hästar, välmående, nöjda, missnöjda, gemenskap, utveckling
Ida-Maria Källqvist Handledare: Mats Greiff Nytorpsvägen 52 Examinator: Nils Andersson 254 30 Rydebäck
1. INLEDNING ... 1
1.2 Förförståelse ... 1
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 2
2.1 Avgränsning ... 2
3. METOD ... 3
3.1 Metoddiskussion ... 3
4. TIDIGARE FORSKNING ... 4
5. RESULTAT ... 6
5. 1 Redovisning av kvalitativ empiri enkäten ... 6
5.1.1 Ämne 1 - Betydelse för skolmotivation och skolresultat ... 6
5.1.2 Ämne 2 - Betydelsen av kontakt med hästar för elevens psykiska välmående ... 7
5.1.3 Ämne 3 - Elevernas ålder vid första kontakt med hästar? ... 9
5.1.4 Ämne 4 - I vilken positiv utsträckning påverkar stallet/hästarna eleverna ... 9
5.1.5 Ämne 5 - I vilken negativ utsträckning påverkar stallet/hästarna eleverna ... 10
5.1.6. Ämne 6 - Självkänslans inverkan på elevernas psykiska välmående ... 11
5.1.7 Ämne 7 - Betydelsen av vänner med samma intresse, betydelsen av gemenskap ... 12
6. DISKUSSION ... 13
Övergripande ... 13
Självkänslans inverkan på elevernas psykiska välmående ... 14
Betydelsen av vänner med samma intresse, betydelsen av gemenskap ... 15
7. SLUTSATS ... 16
BILAGA A... 18
BILAGA B. ... 23
Tack!
Tack till alla de elever som genomfört mina enkäter samt deltagit i mina intervjuer. Jag vill också tacka alla mina kollegor och vänner som hjälpt mig med alla mina frågor kring detta arbete. Jag vill också tacka min handledare Mats Greiff för att han guidat mig genom mitt arbete. Tack till er som hjälpt mig och lagt av er egen tid på mitt examensarbete! Utan er hade jag aldrig klarat det.
1
1.
Inledning
”Hästen tycks alltså fungera som en katalysator för flickornas personliga utveckling. De uttrycker att hästen har lärt dem att inte ge upp, att de kan mycket mer än vad de tror och att våga försöka igen även om man misslyckas första gången.” (Jonas, R. sid 21)
I Rebecca Jonas (2010) studie har hon undersökt ett behandlingshem i Mellansverige som arbetar efter en hästterapeutisk ide. Flickorna som befinner sig på behandlingshemmet får alla var sin häst tilldelade sig när de anländer till hemmet. De flickor som befinner sig på hemmet kan ha ett flertal olika diagnoser, till exempel ADHD, Aspergers syndrom, ätstörningar, depression och psykisk eller social problematik. Under tiden flickorna befinner sig på hemmet och är under behandling utvecklas de tillsammans med sin häst. Hästarna hjälper sina skötare att må allt bättre.
I allt fler undersökningar och i artiklar i tidningar går det att läsa om hur ungdomar idag mår allt sämre. Ofta hänger detta ihop med den press eleverna känner från skolan. Det går att fastställa att flickors upplevda krav och förväntningar från omvärlden leder till att de
utvecklar ett missnöje till sig själv vilket på sikt kan försvåra deras välbefinnande. (Ekman,I. 2008)
Från det att jag började arbeta som lärare har jag haft ett starkt intresse för hur jag ska få eleverna motiverade. Genom kontakt med många olika elever upplevde jag snart att deras motivation och hur de mådde ofta var korrelerat till varandra. Detta är givetvis endast mina egna upplevelser men jag har ändå upplevt det som väldigt starkt. I undersökningen Stallet – en jordnära ledarskola(Forsberg, L. 2007) går det också att läsa om hur unga flickor tidigt skapas till bra ledare och medmänniskor. Detta genom att de vistas i stallmiljöer. I denna undersökning kom tre olika punkter fram som formar flickorna; mötet med hästen, mötet med stallkulturen och mötet med människorna. Om dessa flickor som formats i denna miljö sedan barnsben sedan avancerar till ett gymnasium med liknande miljöer har de då nytta av den trygghet som format dem?
1.2 Förförståelse
Sedan fem års ålder har jag haft ett brinnande intresse för hästar. Jag började på ridskola när jag var sex och fortsatte därefter att rida alla hästar jag kom åt. Under årens lopp har jag tillbringat åtskilliga timmar i stallet och idag arbetar jag själv som instruktör på ett
ridgymnasium. Jag tror i mångt och mycket att stallet – med allt vad det innebär har format mig till den jag är idag. Under min uppväxt stötte jag på flera vänner med olika slags
problem. Framförallt fanns dessa vänner utanför stallmiljön. Jag hade dessutom själv en tung period under tonåren, framförallt under gymnasieperioden. Hade jag och samtliga av mina
2 vänner mått annorlunda om jag gått i en skola med hästar runt omkring oss? Jag upplever att hästarna har påverkat mig och mina vänner väldigt positivt under årens lopp. Det är denna fråga som fångat mitt intresse och det är också efter denna fråga jag kommer att bedriva mitt arbete.
De elever som rider på ”mitt” ridgymnasiet rider i olika gruppkonstellationer. Varje grupp innehåller max åtta elever, dessa elever är i viss mån indelade efter kunskapsnivå. Dock kan spridningen mellan elevernas förkunskaper inom ridningen variera vilket gör att grupperna inte alltid är så jämna som det hade varit önskvärt. Under ridlektionerna finns det möjlighet att skolans andra elever har möjlighet att titta på. Antingen uppifrån läktarna eller uppifrån matsalen där eleverna ofta vistas.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna undersökning är att undersöka hur hästkontakten i skolan kan påverka eleven psykiska välmående. Hur känner de sig i sig själva, är de bekväma eller nöjda med sig själva och vad de presterar? Finns det någon skillnad i självförtroende när de befinner sig i stallet respektive vanliga lektioner? Är hästarna och stallet med och skapar en större trygghet i sig själv?
1. Hur påverkar hästkontakten i skolan elevernas psykiska välmående?
2. På vilket sätt kan hästarna och gemenskapen med vänner bidra till att utveckla eleverna.
2.1 Avgränsning
Studien riktar endast in sig på hur hästkontakten påverkar elevernas psykiska välmående. I studien syftar elevernas psykiska välmående till hur elevens känslotillstånd är. De
känslotillstånd som fokuseras på är nöjdhet, missnöje, glädje, ledsenhet och trötthet. I undersökningen hade det varit intressant att studera frågan om elevernas mående hänger ihop med deras motivation. Men även här satte tiden sina begränsningar och denna fråga lämnas därmed till kommande forskning. I undersökningen valdes också flickor i årskurs två och tre år, det är dessa flickor som ligger till grund för studien. Anledningen till detta är att många lärare upplever att elever som börjar ettan oftast är väldigt positiva till allt på den nya skolan. Tvärtom är det med elever i årskurs tre, treor börjar oftast bli skoltrötta och längtar
3 efter sin kommande studentexamen. Dessa båda infallsvinklar skapar en intressant kontrast gentemot varandra.
3. Metod
Under hösten 2013 användes en kvantitativ metod i form av enkäter på en skola. På skolan fick 40 elever i årskurs två och tre besvara frågorna. Enkäten sattes samman efter ett visst antal frågor som jag ville få ett konkret svar på. Frågorna baserades mycket kring skillnaderna mellan elevernas välmående beroende på om de befann sig på en teoretisk lektion eller på en ”häst/stall” lektion. De elever som genomförde enkäten gick inriktning Hästhållning eller Naturvetenskap-hästhållning.
Efter sammanställning av enkätresultaten skapades sedan en intervjuguide, Totalt intervjuades fyra elever på skolan som tidigare hade deltagit i enkäten. Eleverna som intervjuades var nr 10 respektive 20 på klasslistan av de elever som gick rätt inriktning. I det fall som nummer 20 gick fel inriktning valdes istället nästkommande elev.
Innan enkäterna samt intervjuerna genomfördes testades dessa på två olika elever för att se om frågorna skulle få ut vad som förväntades av undersökningarna. Efter att enkäterna testats på eleverna omformades frågorna. Anledningen till detta var att svaren på den första enkäten inte ledde mot svaret på frågeställning därmed fick frågorna omformuleras. Frågornas karaktär riktas mer tydligt mot vad eleven i fråga fick ut av att vara i stallet. Dessutom
ändrades frågorna till en jämförande karaktär mellan hur de till exempel mådde i stallet eller i skolan.
Efter genomfört testen av intervjuerna visade resultatet på att det skulle bli svårt att genomföra en helt standardiserad intervjumall. Istället behölls ett visst antal frågor och därutöver användes ett visst ental följdfrågor som passade vid det intervjutillfälle.
3.1 Metoddiskussion
Genom att först låta några av eleverna prova att genomföra det första utkastet av enkäten upptäcktes snabbt att frågorna inte nådde målet. Svaren på frågorna blev irrelevanta för undersökningen och därför gjorde enkäten om innan den delade ut till klasserna. I föresatsen att ta reda på mycket om elevers välmående missades att frågorna ska nå målet. Det vill säga, det blev många svar men inget som konkret kunde användas under intervjun. (Thomsson, H. 2010). Likt vad Helene Thomsson skriver i Reflexiva intervjuer, att det är oerhört lätt att frågorna i enkäten har en förmåga att endast formulera frågor som ger svar på det man redan
4 trodde att man visste. Denna situation fastnade även min undersökning vid. Därför enkäten revideras ytterligare en gång innan den genomfördes. På samma sätt var det med
intervjuguiden.
I intervjumallen användes dels en bestämd mall med frågor, dessutom användes också reflexiva frågor under intervjun. Dessa frågor anpassades efter varje elev och dess svar. (Thomsson, H. 2010).
4. Tidigare forskning
I allt fler studier och rapporter går det att läsa om hur unga kvinnor idag mår allt sämre. Detta är något som har ökat under de senaste åren. Enligt rapporter från Bris beror detta på att flickorna upplever höga krav och förväntningar från samhället. (Bris, 2007; Bris 2008). I Ekmans (2008) rapport – Hur mår jag? – självupplevt välbefinnande hos gymnasietjejer, beskriver deltagarna i studien hur de påverkas negativt av att känna sig osäkra samt att de inte duger. Den negativa känslan som detta skapar följer med flickorna in i andra områden i livet. Många av dem nämner skolprestationer samt att de inte kan ta beröm när det utdelas till dem. Ekman finner också att det är av yttersta vikt för flickorna att acceptera och tycka om sig själv. Om de kan göra det kan de känna ett välbefinnande samt må bra. Dessutom verkar andras syn eller påverkan på flickorna ha en stor betydelse för hur de ser på sig själva. (Ekman, I. 2008)
I Ylva Bjerelds (2008) C-uppsats om Hästtjejer – en studie om stallet som
identitetesutvecklande arena, fann hon att flickorna i undersökningen beskrev stallet som en plats som var avslappnad. De behövde inte tänka på håret, smink eller snygga kläder. De kunde ha på sig kläder som de egentligen ansåg var för fula för att ha någon annanstans. Några av flickorna sa att det var skönt att slippa tänka på det medan några andra menade att det var en av de saker som var bäst med stallet. I stallet är det inte hur man ser ut som räknas utan personen. I ungdomsgrupper i teori och praktik(1999) står det beskrivet om något som kallas frizon. Detta är en zon som beskrivs som ett mellanting mellan skolan och hemmet (privat och offentligt). I denna zon finns det chans för barnen att slappna av och
förhoppningsvis också vara sig själv i större utsträckning.
I C-uppstatsen Unga kvinnors utveckling i stallet och på hästryggen: en studie om ridsportens betydelse för unga kvinnor(1997) finner författaren att ungdomar går till stallet för att fly verkligheten, umgås med olika generationer i stallet och träffa vänner. Ryttaren älskar sin häst och kontaken med denne får en mänsklig närhet. Då även unga kvinnor under sina ungdomsår är i behov av fysisk kontakt, så blir det för dessa flickor hästen som får fylla denna roll. Leif Hallberg (2008) skriver att övningar som inbegriper hästar är ytterst positivt att använda sig av i teambuildningsövningar då det ökar elevernas empati, sociala kompetens och
5 hjälpmedel. Det gäller också hästar. Lisbeth Rostgård (2002) har gjort en studie om vad hästar betyder för unga flickor. Framförallt har denna studie gjorts på olika ridskolor i Danmark. Hästen innebär också en trygghet för flickorna, någon som alltid ställer upp och finns där för dem. Enligt Rostgård är ridskolan ett forum med många olika möjligheter för flickorna.
• Dels innebär ridskolan en kroppslig dimension där ridningen och skötseln kring hästen ger flickorna att upptäcka både sin egen och hästens kropp. Detta innebär också
styrka, rörelse, värme, närhet mm. Den kroppsliga dimensionen är knuten både till den fysiska ridningen och jobbet runt omkring samt till den taktila sidan.
• Det finns också en emotionell och romantisk - melodramisk aspekt genom att
upplevelsen i stallet skapar ytterligare en möjlighet att uttrycka sig och som dessutom förstärker kroppsliga upplevelser.
• Ridskolan är också en social tillställning där rollspelet mellan flickorna och hästarna skapar möjligheter att utveckla sina identiteter. På ridskolan träffar flickorna sina vänner och umgås och där kan de prata om allt från skola, killar till hästar.
• Därutöver fungerar ridskolan som en verbal och kommunikativ plats vilket i sig skapar en fjärde möjlighet att lära känna sig själv. Flickkulturen är i stor utsträckning en pratsam kultur. Att prata med väninnor och föra en relation med dem ger också varje flicka en möjlighet att upptäcka ”vem jag är”.
• Dessutom är ridskolan en estetisk dimension som knyter samman både kropp, identitet och känslor. (Rostgård, L. 2002).
Egels (1997) skriver i sin uppsats om att de flickor som vistas mycket i stallet skapar starka vänskapsband och ofta nära relationer med dem de träffar. Ekman (2008) finner i sin
undersökning att flickor ofta har en känsla av att de inte duger. Flickorna upplever att det hela tiden finns krav och förväntningar på dem som de inte kan leva upp till. Dessa krav kan komma från skola, familj, media, samhälle och vänner. Oftast så upplevs dessa krav som något negativt vilket slutligen resulterar i att deltagarna, i detta fall flickor, blir missnöjda med sig själva då de känner att de inte kan leva upp till kraven. En följd av denna
missnöjdhetskänsla blir att flickornas insatser och prestationer i skolan blir lidande. Ekman upptäckte att skolan är en stor källa till stress och tar mycket stor plats och tid i flickornas liv. Flera av deltagarna i undersökningen menar att stressen från skolan blir till en ond cirkel då de tar med sig stressen till andra samhang vilket påverkar negativt. På grund av den yttre stressen får flickorna fysiska och psykiska problem. Resultatet från Ekmans undersökning visar att deltagarna upplever magont, spänningar i kroppen och sömnsvårigheter.
I sin studie finner Ekman att fysisk aktivitet är viktigt för deltagarna. Genom att utöva fysisk aktivitet mår de bättre både fysiskt och psykiskt. En av anledningarna är att flickorna trivs bättre med sig själva, de får mer energi vilket resulterar i att de blir gladare, mer positiva och orkar mer. Utöver den fysiska aktiviteten visar undersökningen att deltagarna upplever att de behöver fly verkligheten. Genom att kunna fly från dem som stressar dem får de chans att ladda om batterierna och på sikt kunna hantera den jobbiga eller stressande situationen. Det spelade en stor roll för deltagarna att få göra något som de mådde bra av. (Ekman, 2008)
6 I Ekmans studie framgår det att deltagarna i studien blir missnöjda med sig själva då de inte lever upp till andras förväntningar på dem. Detta påverkar dem och skapar en känsla av osäkerhet.
5. Resultat
5. 1 Redovisning av kvalitativ empiri
Nedan följer en sammanställning av enkätens resultat. I sammanställning redovisas de två klasserna som klass två respektive klass tre.
Dessutom återfinns en sammanställning av intervjuresultaten. I sammanställningen kommer intervjuobjekten refereras som informant A, B, C och D.
5.1.1 Ämne 1 - Betydelse för skolmotivation och skolresultat
När man tolkar resultaten av enkäterna kan man tolka en skillnad mellan de dagar eleverna haft enbart teoretiska ämnen jämfört med de dagar haft varvat teoretiska och praktiska ämnen. I klass två känner sig 75 procent trötta efter en skoldag med enbart teoretiska ämnen och endast 2 procent känner sig positiva eller nöjda efter en dag med detta. Detta är att jämföra med att 90 procent känner sig glada, nöjda, energiska eller positiva efter en dag med varvat praktik och teori. Endast 1 procent av eleverna känner sig trötta av en dag med samma upplägg
I klass tre känner sig 73 procent trötta efter en dag med endast teori. Om svaren jämförs med en dag då eleverna varvar teori och praktik är det istället 13 procent som känner sig trötta medan 86 procent av eleverna känner sig positiva, nöjda och energiska.
6 2 0 6 3 0 1 2 3 4 5 6 7 I st a ll e t H e m m a I sk o la n M e d k o m p is a r A ld ri g
Årskurs 3 -
När känner du dig mest nöjd med dig själv 8 2 0 8 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 I st a ll e t H e m m a I sk o la n M e d k o m p is a r A ld ri gÅrskurs 2 -
När känner du dig mest nöjd med dig själv7
Figur 1 Figur 2
Av intervjusvaren att döma är det väldigt stor skillnad i vilken grad eleverna är
studiemotiverade. Vissa av dem känner sig starkt motiverade och arbetar mot höga betyg och en högre utbildning medan vissa enbart vill ta sig igenom skolan med godkända betyg. I dessa fall är hästarna elevernas morot i skolarbetet.
”När man varit där (det vill säga stallet) så kan man , ja nu lägger jag mig ner lite och sen tar jag tag i plugget.” Informant A
De elever som satsar mot en högre utbildning har en stark drivkraft och har en tydlig bild av hur denne ska nå dit.
”Nu vill jag alltså få så bra betyg som möjligt. Så bra betyg som jag kan. Sen efter skolan så alltså jag vill ju helst bli veterinär. Så plugga, plugga, plugga. Typ ja.” Informant B
Dessutom går det att se att några elever direkt efter skolan vill fortsätta utbilda sig vidare inom hästsektorn, alternativt jobba med hästar direkt efter skolan.
”Jag vill jobba med hästar framöver. Äh, jag skulle kanske vilja gå hippologen längre fram. Just nu är jag skoltrött så med betygen vill jag mest bli godkänd och komma vidare.” Informant C
Det går också att se i svaren att hästarna har en stor betydelse för elevernas motivation i skolan. Energin de får hos hästarna tar de senare med till lektionerna, alternativt att de kämpar för hästarnas skull. För att få en framtid med hästar.
”Hästarna peppar mig såklart. För det är dem jag vill jobba för. Men så känner jag
om jag senare ska läsa vidare kanske det blir jobbigt. Men mest känns det bra.” Informant D
5.1.2 Ämne 2 - Betydelsen av kontakt med hästar för elevens psykiska välmående
Under fråga 4 kan man se en skillnad i, när tycker du det är riktigt härligt att leva? Där upplevde 33 procent av treorna att de denna känsla uppstod då de befunnit sig i stallet medan det i tvåornas svar uppkom att 70 procent upplevde denna känsla efter vistelse i stallet. Dock kan man se att båda klasserna upplever att hästen är det absolut viktigaste när de väl befinner sig i stallet.
8
Figur 3 Figur 4
Dessutom kan man i fråga 14 se att de elever som har hästar hemma efter skoltid upplever att de får mer energi av detta. I klass två var det 70 procent som upplevde att de fick mer energi och glädje av att ha hästar på fritiden medan det i klass 3 var 90 procent som upplevde att de fick mer energi och glädje av att ha vistats med sina hästar på fritiden.
Figur 5
Figur 6
I alla informanternas svar under intervjuerna går det att se att hästarna har en stor betydelse för elevernas välmående. Flera av dem upplever att de inte hade klarat vardagen om de inte haft hästarna antingen i skolan eller i hemmet. Hästarna blir som ett frirum för informanterna om de t.ex. haft en svår dag eller liknande. Hästarna fungerar även som en slags vän för eleverna.
”Ja det är nog att jag tycker det är roligt. T.ex om man haft en dålig dag i skolan så släpper man det när man är i stallet liksom. Och har man haft en tråkig dag med sin familj eller såhära att man bråkat, då går man hellre ut i stallet. Och så är man där i
5 8 1 1 0 2 4 6 8 10 N ä r ja g v a ri t i st a ll e t N ä r ja g v a ri t m e d m in a v ä n n e r N ä r ja g f å r v a ra h e m m a N ä r ja g g jo rt b ra p å e tt p ro v
Årskurs 3 -
När tycker du det ärriktigt härligt att leva 14
3 0 3 0 5 10 15 N ä r ja g v a ri t i st a ll e t N ä r ja g v a ri t m e d m in a v ä n n e r N ä r ja g f å r v a ra h e m m a N ä r ja g g jo rt b ra p å e tt p ro v
Årskurs 2 -
När tycker du det är riktigt härligt att leva10 0 0 0 1 0 2 4 6 8 10 12 D e t g e r m ig e n e rg i o ch g lä d je Ja g b li r st re ss a d a v a tt h a h ä st a rn a e ft e r sk o la n Ja g k ä n n e r m ig o ft a t rö tt Ja g k ä n n e r m ig o ft a ir ri te ra d E g e t a lt e rn a ti v
Årskurs 3 -
Om ja, hur påverkardet dig att ha hästar på fritiden? 14
1 1 0 2 0 4 8 12 16 D e t g e r m ig e n e rg i o ch g lä d je Ja g b li r st re ss a d a v a tt h a h ä st a rn a e ft e r sk o la n Ja g k ä n n e r m ig o ft a t rö tt Ja g k ä n n e r m ig o ft a ir ri te ra d E g e t a lt e rn a ti v
Årskurs 2 -
Om ja, hur påverkar det dig att ha hästar på fritiden?9 stället. Annars sitter man bara på sitt rum och surar. Men kommer man ut i stallet så släpper man det helt så. Så det betyder mycket.” Informant A
”Alltså med risk för att låta som en tönt. Det är ju mitt liv. Oavsett hur dåligt jag har
ridit eller så så har det ändå varit hästarna som har funnits där. Det låter jätte löjligt men det är sant.” Informant C
5.1.3 Ämne 3 - Elevernas ålder vid första kontakt med hästar?
Eleverna har börjat med hästar i tidig ålder. Flera av dem har fått kontakt med hästar via sin familj eller släkt. Men gemensamt för alla är att hästintresset väcktes vid barnsben.
”Asså, det beror sig på hur man ser det. Eh, när jag var typ fyra så hade min , så fick våra kusiner en häst. Som vi delade på alla kusiner. Och sen fortsatte det fram tills fortfarande. Jag har haft lite uppehåll och sånt.” Informant C
”Så fort jag fattade vad en häst var så band jag fast mamma o pappa vid köksbordet.
Men jag började på ridskola när jag var fyra.” Informant D
5.1.4 Ämne 4 - I vilken positiv utsträckning påverkar stallet/hästarna eleverna
Under fråga 8 går det att se en skillnad i svarsresultaten mellan klass två och klass tre. På frågan vad betyder hästen för dig? Var det 13 procent av eleverna som upplevde att hästen gav en paus från vardagen medan det i tvåornas resultat visade på 40 procent av eleverna som upplevde detta. Figur 7 Figur 8 3 9 2 0 1 0 2 4 6 8 10 D e n g e r m ig e n e rg i o ch o rk D e n g e r m ig g lä d je D e n g e r m ig e n p a u s fr å n v a rd a g e n D e n s k a p a r st re ss … E g e t a lt e rn a ti v
Årskurs 3 -
Varför valde du ett "hästgymnasium"? 4 7 8 0 1 0 2 4 6 8 10 D e n g e r m ig e n e rg i o ch o rk D e n g e r m ig g lä d je D e n g e r m ig e n p a u s fr å n v a rd a g e n D e n s k a p a r st re ss i fr o m a v t .e x. p re st a ti o n så n g e st E g e t a lt e rn a ti vÅrskurs 2 -
Varför valde du ett "hästgymnasium"?10 I ungdomsgrupper i teori och praktik(1999) kan man läsa om en så kallad frizon. Denna zon beskrivs som ett mellanting mellan skolan och hemmet (privat och offentligt). När barnen befinner sig i denna zon har de en större möjlighet att slappna av och dessutom vara sig själva.
I svaren från de fyra informanterna går det att utläsa att hästarna påverkar eleverna i en väldigt positiv utsträckning. Genom att rida och vistas i stallet får eleverna energi till vardagen och skolan. Därutöver hjälper hästarna till att skapa en trygghet hos eleverna som gör att de känner sig tryggare alternativt säkrare i sig själv.
”Jag har blivit en helt annan person. Sen jag började på gymnasiet har det varit en
vändning. Alltså för mig. Från att ha varit väldigt, väldigt osäker. Inte vågat ta för mig överhuvudtaget. Från att inte tyckt något var roligt, från det att jag kom hem från USA var allt tråkigt tills jag började skolan. I och med att jag börjad med hästarna igen. För mig är det inte skolan utan det är intresset – hästarna. Jag är glad.” Informant C
5.1.5 Ämne 5 - I vilken negativ utsträckning påverkar stallet/hästarna eleverna
Vid fråga 8, (se figur 7 och 8) går det att utläsa att endast en i klass tre som svarat på enkäten upplevde att hästen skapade stress och prestationsångest. I klass två var det inte någon som kryssat i detta svarsalternativ. Man kunde inte heller på något annat sätt se ett resultat av att hästarna eller stallet påverkade eleverna negativt.
Dock kan hästarna även påverka eleverna negativt. Då arbetet med hästar är tungt både fysiskt och psykiskt kan eleverna uppleva att de är väldigt trötta när de kommer från stallet.
”Jag blir trött när jag varit i stallet.” Informant A
Om eleven dessutom inte presterat på sin egen förväntade nivå under lektionen kan eleven i fråga bli arg eller ledsen vilket kan följa eleven under dagen. Det som också påverkar eleverna är klasskompisar på ridlektionerna. Eleven kan känna att denne jämför sig eller blir jämförd med andra som rider vilket kan skapa en osäkerhet hos eleven.
”För mig beror det sig på. Det sämsta med stallet kan vara när det är andra människor där som. Det är väldigt mycket så här att man jämför sig med varandra. Och då tänker jag framförallt i skolan.” Informant C
11
5.1.6. Ämne 6 - Självkänslans inverkan på elevernas psykiska välmående
I resultatet av enkäten går det att se många likheter mellan treor och tvåors svar. Dock finns där några variationer i svaren. En skillnad kunde man se i fråga 2, när känner du dig mest missnöjd med dig själv? Enligt treornas svar var det 20 procent av eleverna som aldrig kände sig missnöjda medan det var 50 procent tvåornas som upplevde att de aldrig kände sig missnöjda.
Figur 9 Figur 10
Under fråga 1, (se figur 1 och 2) kunde jag utläsa att det fanns 10 procent av eleverna i klass två som aldrig kände nöjda med sig själva oavsett var de befann sig. Detta att jämföra med klass tres resultat där 20 procent aldrig kände sig nöjda med sig själva.
I intervjuerna går det att se två helt olika typer av svar. Dels finns det de informanter som upplever sig nöjda med sig själv och där ridningen har en positiv inverkan på eleverna. Om de har ridit bra under en ridlektion tar de med sig den känslan och upplever sig väldigt nöjda med sig själv.
”Om vi tar i ridningen och det går så riktigt bra. Då känner jag så här, åh nu gjorde
jag det här och det gick riktigt bra. Då känns det jätte bra. Så när jag ridit och gjort bra ifrån mig själv. När det går bra, då känner jag mig jättenöjd.” Informant A Å andra sidan har vi de elever som inte är nöjda med sig själv och där ridningen kan skapa en negativ spiral hos eleven. Även i detta fall tar eleven med sig känslan och omsätter den i sitt mående. I detta fall blir det en negativ känsla.
Även om jag känner mig kass i ridningen eller kass för att jag glömt t.ex. sopa stallgången.” Informant C
Dessa elever upplevde också ett strakt missnöje gentemot sig själv men under intervjun ville ingen av dem utveckla varför de kände så. Dessa informanter hade också oerhört svårt att komma på tillfällen då det faktiskt kände sig nöjda mig sig själva eller sin insats.
1 1 6 1 4 0 2 4 6 8 I st a ll e t H e m m a I sk o la n M e d k o m p is a r A ld ri g
Årskurs 3 -
När känner du dig mest missnöjd med dig själv?0 3 6 0 10 0 2 4 6 8 10 12 I st a ll e t H e m m a I sk o la n M e d k o m p is a r A ld ri g
Årskurs 2 -
När känner du dig mest missnöjd med dig själv?12 Dessutom kan man dra paralleller med Ekman (2008) där hon finner att flickors upplevelse av sig själva är av oerhörd vikt när det gäller att må bra i sig själv. När flickorna i studien känner att de inte når upp till omgivningens upplevda förväntade resultat känner de sig också
misslyckade. I resultatet av intervjuerna blir det tydligt att omgivningen eller samhället i detta fall står för klasskompisar eller andra elever på skolan. Dessutom påverkas eleverna till stor del av hur andra människor runt omkring dem ser på dem och det de presterar. (Ekman, 2008)
5.1.7 Ämne 7 - Betydelsen av vänner med samma intresse, betydelsen av gemenskap
Ytterligare skillnad gick att se på fråga 10, på vilket sätt har det påverkat dig att gå på ett hästgymnasium?. Av treorna var det 46 procent som kände sig tryggare i sig själva medan det hos tvåorna var en svarsfrekvens på 75 procent vid samma påstående.
Figur 11 Figur 12
I tre fall svarade informanternas att klasskompisar och vänner hade oerhört stor betydelse för hur de mådde eller för hur de trivdes i skolan. Tack vare sina vänner upplevde informanterna att de växte som människa och vågade ta för sig mer. En av informanterna nämnde
överhuvudtaget aldrig vänner eller klasskompisar eller betydelsen av dessa.
”Alltså nej jag trivs bättre här än på mitt andra ställe för här har ju alla samma
intresse. Ibland har jag fått höra, öh du lekar med maten. Och såhära, tråkiga
kommentarer. Så därför trivs jag väldigt bra. Det är enkelt och här pratar precis alla med alla. Så ja jag trivs mycket bra. Ja alltså innan var det aldrig någon som frågade hur det gick på tävlingen men här är det någon som direkt frågar, hur gick det på tävlingen? Och då säger man det. Så har det alltså aldrig varit på andra skolor utan då har man fått anpassa sig efter dom andras grejer liksom. Här har det varit mycket, åh kan inte jag få följa med. Åh det har jag ju inte haft på mina andra skolor. Så därför tycker jag att jag förändrats mycket. Man tar för sig mer. Jag har gjort det i alla fall.” Informant A
4 7 0 0 1 0 3 0 2 4 6 8 Ja g h a r u tv e ck la ts s o m le d a re Ja g k ä n n e r m ig tr y g g a re i m ig s jä lv Ja g h a r lä tt a tt f a tt a b e sl u t Ja g h a r lä tt f ö r a tt o rg a n is e ra Ja g k ä n n e r a tt ja g h a r sä m re k o ll p å d e te o re ti sk a ä m n e n a Ja g k ä n n e r m ig t rö tt E g e t a lt e rn a ti v
Årskurs 3 -
Hur mår du efter en dag med enbart teoretiska ämnen?2 15 1 1 0 0 1 0 4 8 12 16 Ja g h a r u tv e ck la ts so m l e d a re Ja g k ä n n e r m ig tr y g g a re i m ig sjä lv Ja g h a r lä tt a tt fa tt a b e sl u t Ja g h a r lä tt f ö r a tt o rg a n is e ra Ja g k ä n n e r a tt ja g h a r sä m re k o ll p å d e t e o re ti sk a … Ja g k ä n n e r m ig tr ö tt E g e t a lt e rn a ti v
Årskurs 2 -
Hur mår du efter en dag med enbart teoretiska ämnen?13 I Annika Eegels (1997) C-uppsats skriver hon mycket om att unga flickor i stallet umgås mycket med vänner vilket har stor betydelse för dem. Detta är något som även man även kan utläsa av resultat i enkäten. Vännerna har en stor betydelse för eleverna i skolan och i stallet. Det är i kombination med hästarna och med vännerna som eleverna mår som bäst. Dessutom skriver Eegels att flickor som befinner sig mycket i stallet skapar starka vänskapsband samt många nära relationer med dem de umgås med där.
Även Ekman (2008) skriver om att just krav och förväntningar på flickorna som de upplever att de inte kan leva upp till, skapar en missnöjdhetskänsla hos eleverna samt att de inte duger till. På sikt upplever dessa elever att de inte duger som de är.
Är inte riktigt nöjd med min insats och blir mest trött och nedstämd efteråt. Informant D, svarar på hur denne upplever sig efter att ha befunnit sig i skolans stall.
6. Diskussion
Övergripande
Då jag har ett brinnande intresse för hästar är chansen att jag har svårt att se min studie från flera olika vinklar. Jag har en väldigt positiv inställning till hästar och dess påverkan på oss människor vilket gör att jag kanske i vissa fall har haft det svårt att hitta negativa eller helt objektiva vinklar i mina frågor eller diskussioner.
Av resultatet kan man bland annat utläsa att eleverna som går på ett ridgymnasium mår bättre på grund av att de får umgås med hästar under dagarna. Dock säger resultatet inget om huruvida eleverna hade mått lika bra om de gått på en ”vanlig” skola med enbart hästar på fritiden. I resultatet upptäckte jag också att klasskompisar och vänner har en oerhört stor del i hur eleverna mår och i hur de utvecklas som personer under skoltiden.
Gemenskapen kring hästar skapar en trygghet som eleverna tidigare saknat. De behöver inte längre känna sig som hästnördar utan de är med likasinnade där alla visar intresse för det som görs både på skoltid och på fritiden. Detta gör att eleverna känner sig betydelsefulla och därmed säkrare i sig själva. I C-uppstatsen Unga kvinnors utveckling i stallet och på höstryggen: en studie om ridsportens betydelse för unga kvinnor(1997) ser författaren att många ungdomar går till stallet för att fly verkligheten, umgås med olika generationer i stallet och framförallt träffa vänner. Trots denna korta verklighetsflykt upplever eleverna tyvärr ett typ av grupptryck som tar sig uttryck i utseendet och då framförallt märkeskläder. I frizonen kryper en prestige in som handlar om vilka märken man har på sina ridkläder. Detta är något som förvånar mig. Jag hade i min fantasi hoppats på att den frizon som stallet oftast utgör skulle föras in även i skolvärlden. I ungdomsgrupper i teori och praktik(1999) går det att läsa om denna frizon, som bygger på en plats där flickorna kan slappna av. I Hästtjejer – en studie
14 om stallet som identitetsutvecklande arena(Bjereld, Y. 2008) fann hon att flickorna i
undersökningen beskrev stallet som en plats där de kunde slappna av. De behövde inte tänka på håret, smink eller vilka kläder de hade på sig. De kunde välja kläder som de egentligen ansåg var för fula för att ha någon annanstans. De flesta av flickorna ansåg att det bästa med stallet var att man slapp tänka på allt detta. Flickorna ansåg att det inte är hur man ser ut som räknas utan personen. Men tyvärr verkar det, enligt mina resultat, som om denna frizon håller sig till stallet hemma.
Dock går det ändå att se i resultatet att många av eleverna trots allt tänker som minst på sitt utseende när de befinner sig i stallet. Min förhoppning är därmed att det trots allt finns en frizon i skolans stall men att ramarna för denna frizon har minskat något. Trots allt är jag ändå glad om eleverna kan koppla bort sina tankar på sitt utseende när de befinner sig i stallet. Det går också att se av resultatet att de flesta av eleverna tycker livet är som bäst när de befinner sig i stallet. Även detta tolkar jag som en slags frizon eller ett alternativt ”glädjerum” i tillvaron. Tyvärr är det många av eleverna som är missnöjda med sig själv. Denna fråga är svår att gå till botten med både under intervjuerna eller i enkäten. Eleverna som mår dåligt eller känner sig missnöjda med sig själva vill inte heller diskutera detta. Det hade varit önskvärt med ett scenario där alla elever kända sig nöjda medan de befann sig i stallet.
Självkänslans inverkan på elevernas psykiska välmående
Som jag tidigare nämnt så har ridningen i sig en oerhört positiv inverkan på elevernas välmående. Ridningen kan både lyfta eleverna och få dem att känna sig duktiga och nöjda samtidigt som den kan få dem att känna sig dåliga. Vad detta beror på är en väldigt individuell fråga men min reflektion ligger i vad några av informanterna svarade. Under ridlektionen finns det elever som rider samtidigt som andra elever tittar på uppifrån läktaren. Om eleverna då känner att de inte kan genomföra den tänkta övningen på ett bra sätt eller om hästen inte arbetar på ett önskvärt sätt kan upplevelsen av andra elevers blickar bli för stor.
Kan det vara en kombination av elevens egna uppfattning av sin prestation och det faktum att de tror att andra elever värderare deras insats som bidrar till missnöjet? Med de resultat jag idag besitter kan jag inte besvara denna fråga utan endast se sambanden mellan dem. Det går även att se en skillnad i elevernas missnöjeskänsla mellan de två olika årskullarna. Varför det finns en skillnad i missnöjdhetskänslan mellan årskurs två och tre kan jag endast spekulera i. Det kan ha att göra med att eleverna i klass 3 går sitt sista år och därför sätter ett större värde på sina slutbetyg något som i sig bidrar till känslor av prestationsångest. Men det kan lika gärna bero på att ett större antal elever med en från början sämre självkänsla hamnat i denna klass. Det var väldigt svårt att få reda på anledningen till elevernas dåliga självkänsla då de inte villa prata om anledningen till detta.
Jag har nu belyst flera aspekter av hur eleven påverkas negativt av stallet och ridning men faktum kvarstår att resultatet visar på att de flesta av eleverna mår bättre under och efter sin stallvistelse. Ett tydligt tecken på att eleverna mår psykiskt bättre är att de efter en dag då de vistats i stallet känner sig glada och nöjda. Detta resultat var övervägande i båda årskurserna.
15 Om stallet kan bidra till att eleverna blir glada och nöjda skapar det en positiv känsla hos eleverna. Då många elever upplever ett missnöje med sig själva är det ytterst positivt att eleven trots allt kan få uppleva att de är nöjda med sin insats. För de flesta av eleverna hade också hästarna ytterligare en positiv aspekt. Många av eleverna upplevde att det var riktigt härligt att leva när de befann sig i stallet. Detta kan till stor del ha att göra med att eleverna upplever den frizon som tidigare nämnts i texten. Det kan också vara så att eleverna känner sig mer tillfreds när de får vistas i en miljö där de trivs eller helt enkelt ägna sig åt sitt
fritidsintresse. Ekman (2008) finner att fysisk aktivitet är viktigt för det psykiska välmåendet. Genom att utöva fysisk aktivitet mår eleverna bättre både fysiskt och psykiskt. Detta skapar en känsla av att eleverna är nöjda med sig själva, de får mer energi och blir gladare.
Dessutom upplevde en övervägande del av eleverna i båda klasserna att de fick mer energi och glädje av att ha hästar hemma. Anledningen till varför eleverna inte i samma utsträckning upplever samma känsla i skolstallet kan jag endast spekulera i. Det kan återigen bero på elevens förmåga att fundera på vad andra tycker och tänker om dem. Trots allt innebär än dock stallet i skolan att eleven måste prestera för att skaffa det betyg denne vill ha. Detta kanske också bidrar till att skapa den konkurrenskänsla eller förmågan att jämföra sig med de andra eleverna i klassen.
I stallet där hemma upplever kanske eleverna inte samma press från sina klasskompisar. Där är de ensamma med hästen. I de båda klasserna går det att se att hästen betyder mycket för eleverna. Många av dem som genomfört enkäten upplever att hästen blir en paus från
vardagen. Det kan vara så att denna känsla framförallt uppstår i deras eget stall där de inte på något sätt behöver prestera. De får ha sin frizon helt utan krav från skolan eller världen runt omkring.
Betydelsen av vänner med samma intresse, betydelsen av gemenskap
Det blir tydligt att gemenskapen är av stor betydelse för eleverna - de lever och andas häst tillsammans. Genom att umgås med likasinnade upplever jag att eleverna växer som människor. De stöttar och peppar varandra och skapar därmed ett klimat där alla får
möjligheten att växa. Intresset för varje elev och dess framgångar inom hästsporten, både på och utanför tävlingsbanorna skapar en känsla av tillhörighet och ett värde.
Frågan är då om allt detta endast är förknippat med häst. Jag tror att en viktig synpunkt i min studie blir att människan mår bra om hon får ägna sig åt det hon tycker om med likasinnade. Hade min studie handlat om elever på ett fotbollgymnasium hade jag säkert sätt ett likvärdigt resultat. Det man kan ta med sig från min studie är hur man som lärare kan försöka skapa detta positiva klimat även om förutsättningar är annorlunda. Kanske blir det trots allt gemenskapen som blir den viktigaste kärnan i studien. Trots allt var det så att gemenskapen och tryggheten bland vänner var det som fick eleverna att växa och utvecklas mest.
Givetvis ska läsaren ta i beaktande att min studie endast är utförd på en gymnasieskola. Dessutom hade det varit önskvärt att ha genomfört fler enkäter och intervjuer för att få en ännu större observationsgrupp.
16
7. Slutsats
I min uppsats visar det sig att hästarna har en positiv inverkan på elevernas psykiska välmående. Hästarna bidrar till en miljö där eleverna känner sig duktiga och nöjda med sig själva. Detta är något som kan påverka dem positivt under resten av skoldagen. Hästarna betyder dess utom mycket för elevernas välmående i samband med vardagen. En stor del av den glädje och trygget som eleverna känner i skolan och hemma skapas genom samvaron med hästarna i stallet.
Trots den stora betydelsen av samvaron och elevens samspel med hästen blir det nog klasskompisarna och vännerna i skolan som väger tyngst. Genom gemenskap och trygghet bidrar klasskompisarna till varje elevs personliga utveckling. Tack vare de båda parametrarna, hästar och gemenskapen med elever, formas eleverna till goda ledare som är trygga i sig själva. Eleverna upplever också att de känner sig hemma när de befinner sig med sina vänner. Vännerna bryr sig om varandra och engagerar sig i varandras liv och vardag. De känner att de har ett värde och betyder något.
Inför framtida forskning hade det varit intressant att fortsätta undersökningen i en jämförande forskning. Det hade varit intressant att se hur resultatet hade sett ut mot elever i en ”vanlig” gymnasieskola samt jämfört med en annan kombinerad linje, till exempel fotboll. Det hade också varit intressant i att gå djupare inte i varför de elever som mår dåligt känner sig så missnöjda med sig själv.
17
Referenslista
Litteratur
Rostgård, Lisbeth. 2002. Pi'r, Pink og Power: En antologi om aktuel pigekultur. Sørensen, A. S. (ed.). København: Gad, s. 82-101.
Thomsson, Helene. 2010. Reflexiva intervjuer. Lund. Studentlitteratur AB.
Vetenskapliga artiklar
Bjereld, Ylva. 2008. Hästtjejer – en studie om stallet som identitetesutvecklande arena. C-uppsats, institutionen för socialt arbete. Göteborgs universitet.
BRIS, Barnens rätt i samhället. 2007. BRIS rapporen 2007. Stockholm: BRIS. BRIS, Barnens rätt i samhället. 2008. BRIS rapporen 2008. Stockholm: BRIS.
Eriksson, Jessica. 2004. Branschinteraktion och institutionell förändring: omvandling i två livsmedelsbranscher. Diss., Umeå universitet.
Egels, Annika. 1997. Unga kvinnors utveckling i stallet och på höstryggen: en studie om ridsportens betydelse för unga kvinnor. C-uppsats, institutionen för socialt arbete. Göteborgs universitet.
Ekman, Ida. 2008. Hur mår jag? – själupplevt välbefinnande hos gymnasietjejer. Mälardalens högskola.
Forsberg, Lena. 2007. Stallet – en jordnära ledarskola. Luleå universitet.
Hallberg, Leif. 2008. Walking the way of the horse – exploring the power of the horse – human relationship. iUniverse.com: Bloomington.
Hernanader, Louise. 2010. Med hästen som pedagog, mentor och kamrat. En studie av hästar inom den djurassisterade pedagogiken samt dess betydelse för skolungdomars personliga utveckling. Linnèuniversitetet.
Hofman, Andrea. 2004. Hästtjejer. Identitetesskapande och könsföreställningar i stallet. Lunds universitet.
Jonas, Rebecca. 2010. Hästkraft – relationen mellan flickan och hennes häst. Lunds universitet. Lalander, Philip & Johansson, Tomas. 1999: Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
18
Bilaga A.
Läs igenom frågorna noggrant. Svara endast på ett alternativ per fråga. Tack för din medverkan. Kön
Man Kvinna
Född år
______________
1. När känner du dig mest nöjd med dig själv?
I stallet
Hemma
I skolan
Med kompisar
Aldrig
2. När känner du dig mest missnöjd med dig själv?
I stallet
Hemma
I skolan
Med kompisar
Aldrig
3. När tänker du som mest på Ditt utseende?
I stallet
19
Med mina vänner
Med familjen
Aldrig
4. När tycker Du att det är riktigt härligt att leva?
När jag varit i stallet
När jag varit med mina vänner
När jag får vara hemma
När jag gjort bra på ett prov
5. Vad är viktigast för dig i ditt liv?
Hästen Kläderna Kompisarna Utseendet Familjen Fritiden Eget alternativ:_________________________
6. Vad är viktigast för dig i stallet?
Hästen
Kläderna
Kompisarna
Utseendet
Eget alternativ:_________________________
20 Ja, jag klär mig i det som jag tycker är skönt
Nej, jag tänker efter hur jag klär mig Nej, det är viktigt med märkeskläder
7. Vad betyder hästen för dig? Den ger mig energi och ork Den ger mig glädje
Den ger mig en paus från vardagen
Den skapar stress i from av t.ex. prestationsångest
Eget alternativ:_________________________
8. Varför valde du ett ”hästgymnasium”? För att utvecklas inom ridningen
För att jag tycker om hästar
För att jag vill växla teori och praktik För att mina kompisar sökte dit
För att jag i framtiden vill arbete med ett hästrelaterat yrke Mina föräldrar ville att jag skulle söka
9. På vilket sätt har det påverkat dig att gå på ett hästgymnasium? Jag har utvecklats som ledare
Jag känner mig tryggare i mig själv Jag har lätt att fatta beslut
Jag har lätt för att organisera
Jag känner att jag har sämre koll på de teoretiska ämnena Jag känner mig trött
21
Eget alternativ:_________________________
10. Hur mår du efter en dag med enbart teoretiska ämnen? Känner mig trött
Känner mig positiv Känner mig nöjd Känner mig energisk Känner mig missnöjd Känner mig ledsen
11. Hur mår du efter en dag där du varvat teoretiska ämnen med hästämnen? Känner mig trött
Känner mig positiv Känner mig nöjd Känner mig energisk Känner mig missnöjd Känner mig glad
12. Är du nöjd med dina skolresultat Ja
Nej Oftast
I något enstaka ämne
22 Ja
Nej
14. Om ja, hur påverkar det dig att ha hästar på fritiden Det ger mig energi och glädje
Jag blir stressad av att ha hästarna efter skolan Jag känner mig ofta trött
Jag känner mig ofta irriterad
Eget alternativ:_________________________
23
Bilaga B.
Intervjuguide
• När började du hålla på med hästar? • Vad är det du tycker är bäst med hästar? • Vad betyder hästarna för dig?
• Trivs du på skolan? • Varför? Varför inte?
• Vad är det bästa med skolan?
• Hur upplever du att du förändrats som människa sedan du började här? • Vad är det som bidragit till denna förändring?
• Är du nöjd med dig själv? • Varför? Varför inte?
• När känner du dig som mest nöjd med dig själv? • Vad är det bästa med stallet?
• Vad är det sämsta med stallet?
• Hur påverkar det dig att vara i stallet? • Hur känner du dig när du varit i stallet? • Har du hästar hemma?
• Hur påverkar det dig?
• Hur ser dina ambitioner ut, i livet, skolan? • Hur påverkar hästarna dina ambitioner?
24
Bilaga C.
6 2 0 6 3 0 1 2 3 4 5 6 7 I st a ll e t H e m m a I sk o la n M e d k o m p is a r A ld ri gÅrskurs 3 - Fråga 1
8 2 0 8 2 0 2 4 6 8 10 I st a ll e t H e m m a I sk o la n M e d k o m p is a r A ld ri gÅrskurs 2 - Fråga 1
1 1 6 1 4 0 1 2 3 4 5 6 7 I st a ll e t H e m m a I sk o la n M e d k o m p is a r A ld ri gÅrskurs 3 - Fråga 2
0 3 6 0 10 0 2 4 6 8 10 12 I st a ll e t H e m m a I sk o la n M e d k o m p is a r A ld ri gÅrskurs 2 - Fråga 2
Figur 2 Figur 1 Figur 4 Figur 325 0 2 8 0 4 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 I st a ll e t I sk o la n M e d m in a v ä n n e r M e d f a m il je n A ld ri g
Årskurs 3 - Fråga 3
1 5 9 0 0 0 2 4 6 8 10 I st a ll e t I sk o la n M e d m in a v ä n n e r M e d f a m il je n A ld ri gÅrskurs 2 - Fråga 3
Figur 5 Figur 626 5 8 1 1 0 2 4 6 8 10 N ä r ja g v a ri t i st a ll e t N ä r ja g v a ri t m e d m in a v ä n n e r N ä r ja g f å r v a ra h e m m a N ä r ja g g jo rt b ra p å e tt p ro v
Årskurs 3 - Fråga 4
14 3 0 3 0 2 4 6 8 10 12 14 16 N ä r ja g v a ri t i st a ll e t N ä r ja g v a ri t m e d m in a v ä n n e r N ä r ja g f å r v a ra h e m m a N ä r ja g g jo rt b ra p å e tt p ro vÅrskurs 2 - Fråga 4
4 0 0 0 8 0 3 0 2 4 6 8 10 H ä st e n K lä d e rn a K o m p is a rn a U ts e e n d e t F a m il je n F ri ti d e n E g e t a lt e rn a ti vÅrskurs 3 - Fråga 5
6 1 0 0 8 1 4 0 2 4 6 8 10 H ä st e n K lä d e rn a K o m p is a rn a U ts e e n d e t F a m il je n F ri ti d e n E g e t a lt e rn a ti vÅrskurs 2 - Fråga 5
Figur 7 Figur 8 Figur 10 Figur 927 15 0 0 0 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 H ä st e n K lä d e rn a K o m p is a rn a U ts e e n d e t E g e t a lt e rn a ti v
Årskurs 3 - Fråga 6
18 0 2 0 0 0 5 10 15 20 H ä st e n K lä d e rn a K o m p is a rn a U ts e e n d e t E g e t a lt e rn a ti vÅrskurs 2- Fråga 6
10 5 0 0 2 4 6 8 10 12 Ja , ja g k lä r m ig i d e t so m ja g t y ck e r ä r sk ö n t N e j, ja g t ä n k e r e ft e r h u r ja g k lä r m ig N e j, d e t ä r v ik ti g t m e d m ä rk e sk lä d e rÅrskurs 3- Fråga 7
12 8 0 0 2 4 6 8 10 12 14 Ja , ja g k lä r m ig i d e t so m j a g ty ck e r ä r sk ö n t N e j, j a g t ä n k e r e ft e r h u r ja g k lä r m ig N e j, d e t ä r v ik ti g t m e d m ä rk e sk lä d e rÅrskurs 2 - Fråga 7
Figur 11 Figur 12 Figur 14 Figur 1328 3 9 2 0 1 0 2 4 6 8 10 D e n g e r m ig e n e rg i o ch o rk D e n g e r m ig g lä d je D e n g e r m ig e n p a u s fr å n v a rd a g e n D e n s k a p a r st re ss … E g e t a lt e rn a ti v
Årskurs 3 - Fråga 8
4 7 8 0 1 0 2 4 6 8 10 D e n g e r m ig e n e rg i o ch o rk D e n g e r m ig g lä d je D e n g e r m ig e n p a u s fr å n v a rd a g e n D e n s k a p a r st re ss i f ro m a v t .e x. p re st a ti o n så n g e st E g e t a lt e rn a ti vÅrskurs 2 - Fråga 8
4 4 4 1 1 1 0 1 2 3 4 5 F ö r a tt u tv e ck la s in o m ri d n in g e n F ö r a tt ja g t y ck e r o m h ä st a r F ö r a tt ja g v il l v ä xl a t e o ri o ch p ra k ti k F ö r a tt m in a k o m p is a r sö k te d it F ö r a tt ja g i f ra m ti d e n v il l a rb e te m e d e tt h ä st re la te ra t y rk e M in a f ö rä ld ra r v il le a tt ja g s k u ll e s ö k aÅrskurs 3 - Fråga 9
5 4 7 0 4 0 0 2 4 6 8 F ö r a tt u tv e ck la s in o m ri d n in g e n F ö r a tt ja g t y ck e r o m h ä st a r F ö r a tt ja g v il l v ä xl a t e o ri o ch p ra k ti k F ö r a tt m in a k o m p is a r sö k te d it F ö r a tt ja g i f ra m ti d e n v il l a rb e te m e d e tt h ä st re la te ra t y rk e M in a f ö rä ld ra r v il le a tt ja g sk u ll e s ö k aÅrskurs 2 - Fråga 9
Figur 16 Figur 15 Figur 18 Figur 1729 11 0 1 0 3 0 0 2 4 6 8 10 12 K ä n n e r m ig t rö tt K ä n n e r m ig p o si ti v K ä n n e r m ig n ö jd K ä n n e r m ig e n e rg is k K ä n n e r m ig m is sn ö jd K ä n n e r m ig l e d se n
Årskurs 3 - Fråga 10
15 2 2 0 1 0 0 4 8 12 16 K än n er m ig t rö tt K än n er m ig p o si ti v K än n er m ig n ö jd K än n er m ig en er gi sk K än n er m ig m is sn ö jd K än n er m ig le d se nÅrskurs 2 - Fråga 10
2 6 5 2 0 0 0 2 4 6 8 K ä n n e r m ig t rö tt K ä n n e r m ig p o si ti v K ä n n e r m ig n ö jd K ä n n e r m ig e n e rg is k K ä n n e r m ig m is sn ö jd K ä n n e r m ig g la dÅrskurs 3 - Fråga 11
2 4 8 3 0 3 0 2 4 6 8 10 K ä n n e r m ig t rö tt K ä n n e r m ig p o si ti v K ä n n e r m ig n ö jd K ä n n e r m ig e n e rg is k K ä n n e r m ig m is sn ö jd K ä n n e r m ig g la dÅrskurs 2 - Fråga 11
Figur 20 Figur 19 Figur 21 Figur 2030 2 2 9 2 0 2 4 6 8 10 Ja N e j O ft a st I n å g o t e n st a k a ä m n e
Årskurs 3 - Fråga 12
5 0 15 0 0 4 8 12 16 Ja N e j O ft a st I n å g o t e n st a k a ä m n eÅrskurs 2 - Fråga 12
11 4 0 2 4 6 8 10 12 Ja N ejÅrskurs 3 - Fråga 13
18 2 0 5 10 15 20 Ja N e jÅrskurs 2 - Fråga 13
Figur 21 Figur 22 Figur 25 Figur 2631 10 0 0 0 1 0 2 4 6 8 10 12 D e t g e r m ig e n e rg i o ch g lä d je Ja g b li r st re ss a d a v a tt h a h ä st a rn a e ft e r sk o la n Ja g k ä n n e r m ig o ft a t rö tt Ja g k ä n n e r m ig o ft a ir ri te ra d E g e t a lt e rn a ti v
